Podcasts about historiskt

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen?Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat. Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism. Vilken är den nya tidsandan som kommer med den?Medverkande: Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:TV-serie:Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böckerSamtal och möten genom konst: Carola Grahn: Moderna Museet och Liljevalchs konsthallVerket: Horizon of Me(aning)

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Handelsbanken tillhör dagens rapportvinnare – hör vd:n Michael Green om potentialen framåt. Desto sämre går det för nätcasinobolaget Evolution - vi pratar med förvaltaren Marlon Värnik om rapporten. Viaplays föredetta vd Anders Jensen gör sin första intervju efter bolagets krasch. Programledare: Madeleine Lundberg.

Arsenal slog Real Madrid i den första matchen.
Declan Rice stod inte bara för ett otroligt frisparksmål – utan två som fick folk att tappa hakan. "Tjong i medaljongen!" Hörde vi kommentator Holmgren ropa Hur bra är Arsenal just nu? Och vad var det egentligen för frispark Rice klippte till med? Med:Frida Fagerlund. Programledare: Michael Einhorn

Dagen efter förra avsnittet så hände det så pass mycket att det fick bli ett litet bonusavsnitt. Nasdaq steg +12,1% på besked om pausade tullar, vilket är näst bästa dagen någonsin. Stockholmsbörsen står inför en massiv återhämtning på torsdagen 10 april. Kul att börsen kan stiga också! Nicklas

En rasideologisk miljö som är på återväxt och lyckas rekrytera unga män som lockas av våld, det visar Expos årsrapport som släpptes i veckan. För 17 året i rad har Expo kartlagt den rasideologiska miljöns aktiviteter, trender och tendenser. Det vi ser nu är en extremhöger som lyckats normalisera hatet samtidigt som man blir allt mer våldsbenägen. Vad beror utvecklingen på? Vilka faror finns med den? Och hur ser prognosen ut för det kommande året? Gäster i studion är Daniel Poohl, vd på Expo och Jonathan Leman, Expos reseacher och utbildare. Programledare: Erik Glaad --- Läs mer: Expos årsrapport – Svensk rasideologisk miljö 2024: https://expo.se/lar-dig-mer/publikationer/svensk-rasideologisk-miljo-2024/ Historiskt många aktiva grupper i den svenska extremhögern (Frida Dunell, 2025): https://expo.se/nyhet/expo-arsrapport-ett-kaotiskt-landskap-med-valdet-i-centrum/  Daniel Poohl: Hatet har blivit vardag – våldet nästa steg (2025): https://expo.se/analys/hatet-har-blivit-vardag-valdet-nasta-steg/  Majoriteten av PHS våldsdåd har kopplingar till Aktivklubb Sverige (Glaad, Leman 2025): https://expo.se/fordjupning/majoriteten-av-phs-valdsdad-har-kopplingar-till-aktivklubb-sverige/  Daniel Poohl: Våra barn blir extremister – det är dags att börja bry sig (2025): https://expo.se/kommentar/vara-barn-blir-extremister-det-ar-dags-att-borja-bry-sig/  Där inga liv spelar roll (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/fordjupning/dar-inga-liv-spelar-roll/  Sadistisk statusjakt (Erik Glaad, 2025): https://expo.se/fordjupning/sadistisk-statusjakt/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Lönebudet från medlarna – historiskt lågtFoto: TT

Äntligen! Sverige har tagit sin första medalj i skidskytte-VM 2025, och det genom Elvira Öberg som med det också tog sin första individuella VM-medalj i karriären. Tårar, bråk, famlande efter formen, en amerikan, och en legendar som ser slutet på en makalös karriär. Dagens Sportbladet Daily är fullspäckat med det senaste från just skidskytte-VM i Lenzerheide, Schweiz. Med: Linn Nordström Programledare: Demir Lilja

Överlevaren VNL! Marcus Rashfords eventuella skalle! Fallerade lagbygget Real Madrid! Antonio Conte-boll! Oklickiga Alvaro Morata! Ösiga Inter! Perfekta Bournemouth-Liverpool! Clueless Ruben Amorim! Historiskt usle Matheus Nunez! Fortsatt oödmjuka Arsenal! Lyssna på två fullmatade avsnitt av Tutto Balutto, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Den här veckan firar vi lanseringen av vår nya podd, Historiskt Skvaller!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett historisk avsnitt när Niclas har bjudit in Jacob Wihk och Calle Åhnberg och pratar om ikonen Gianni Savio som tyvärr har lämnat oss. Vi pratar också om att Tobias Ludvigsson avslutar karriären, om de snyggaste kitten i klungan, några heta övergångar och svarar på lyssnarfrågor.

Wosopoddens Årsresumé 2024: Vilket år Vi försöker sammanfatta året i en timmes långt specialavsnitt. Avsked och återkomster: Seger hyllas (vad annars), Glas lämnar landslaget, och Hurtig är tillbaka i spel!Silly Season: Svenskor intar WSL, rekordvärvningar som Ramirez till Chelsea, Blackstenius förlänger med Arsenal och Saga kommer aldrig mer kunna heja på Bronze efter övergången till rivalerna. England levererar: Arsenal sätter publikrekord och Chelsea vinner WSL efter en dramatisk avslutning!Champions League: Barcelona tar sin andra raka titel, men svenska lagen Häcken och Hammarby levererar publikfester och bra spel i UWCL.Allsvenskan: Piteå vinner otippat Svenska Cupen, och tar sin första titel. Medans FCR, med Seger i spetsen bjuder på Segertåg som aldrig tidigare skådats i ligan. Swewnt: Segers avtackning, publikfesten på Wembley mot England och resan till EM slutspelet.OS 2024: Historiskt utan Sverige, men Marta och Hayes stal showen i en dramatisk turnering.Det och lite till. Gott nytt år på er alla, Vi hörs som vanligt igen 10 januari

I det här julavsnittet (som egentligen inte har något med jul att göra alls) diskuterar Peter Moilanen med Pierre Andersson kring aktuella narkotikapolitiska nyheter. Vi har båda lyssnat på Sveriges Radios lördagsintervju med Olivia Wigzell, ny generaldirektör för Folkhälsomyndigheten och gläds åt att hon lyfter det förebyggande perspektivet så tydligt. Men hur klarade hon de många frågorna kring avkriminalisering? Vi diskuterar också CAN:s nya rapport kring skolelvers drogvanor. Ett resultat som flugit lite under radarn är att ungdomars narkotikaanvändning ligger på historiskt låga nivåer. Vad beror det på? Den internationella utblicken går i det här avsnittet mot Kanada som nyligen släppte ny data kring användningen av cannabis efter legaliseringen. Vi tar också upp det faktum att inte mindre än fyra delstater i USA, samt Australien, nyligen röstat nej till legalisering. Förtydligande: De 16-19-åringar som använder cannabis dagligen eller nästan dagligen i Kanada är 20% av de som någon gång använt narkotika det senaste året, inte av alla i åldersgruppen. Det föll bort i samtalet.

Det absolut första avsnittet av Gott Snack, HISTORISKT!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans miniavsnitt utforskar vi den mytomspunna berättelsen om Kung Arturs grav. År 1191 sägs munkar ha hittat gravplatsen för den legendariska kungen vid Glastonbury Abbey, komplett med en inskription som identifierade honom. Men var detta verkligen Arturs sista viloplats, eller var det ett smart PR-trick av munkarna för att locka pilgrimer och ekonomiskt stöd till klostret? Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att integrera säkerhet i utvecklingsprocessen genom DevSecOps, med fokus på utbildning, verktyg för sårbarhetsanalys, och förbättrat samarbete mellan säkerhets- och utvecklingsteam. Erik Hjalmarsson, Cloud Architect på Sogeti, med en introduktion till DevSecOps från utvecklingsperspektivet. DevSecOps handlar om att integrera säkerhetsarbetet i den dagliga utvecklingsprocessen. Det innebär ett samarbete och delat ansvar mellan säkerhetsteamet och utvecklingsteamen. Historiskt har det funnits en obalans där ett litet säkerhetsteam har haft ansvaret för alla säkerhetsaspekter, vilket har varit svårt att hantera. Genom DevSecOps kan säkerhetsarbetet bli en naturlig del i alla utvecklingsteam. Genom kontinuerlig utbildning och införandet av tex "Security Champions" i varje team. Security Champions fungerar som evangelister och ansvarar för att sprida kunskap och driva säkerhetsarbetet i teamet. Genom parprogrammering och diskussioner kring säkerhet kan medvetenheten öka naturligt.Verktyg och processer för att implementera DevSecOps. I podden pratar Erik om att det är viktigt att implementera DevSecOps på ett lagom sätt som ger effekt utan att bli för betungande. Erik Hjalmarsson, Jonas Jaani (20:48) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/KA5ax6AEsuw https://youtu.be/KA5ax6AEsuw Länkar / mer information: Bra intro till ämnet: https://github.com/resources/articles/devops/devsecops Rapid Threat modelling: https://github.com/geoffrey-hill-tutamantic/rapid-threat-model-prototyping-docs/blob/master/18x26.Tutamen%20HOWTO-Rapid%20Threat%20Model%20Prototyping.pdf Lättläst intro till RTMP: https://www.infosecinstitute.com/resources/management-compliance-auditing/rapid-threat-model-prototyping-introduction-and-overview/ Whitepaper från oss om DevSecOps: https://app.zagomail.com/forms/preview?id=5914 (function(z,a,g,o) { var o=z.createElement(a); var _=z.getElementsByTagName(a)[0]; o.async=1; o.src=g+'?v='+(~~(new Date().getTime()/1000000)); _.parentNode.insertBefore(o,_); }) (document, 'script', 'https://app.zagomail.com/forms/embed.js'); Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info@effekten.se

Jenny Jägerfeld och Eric Stern inspekterar vår närmaste granne i rymden: månen. Har månlandningen verkligen ägt rum? Och påverkar månens olika faser vårt mående? Historiskt sett har månen styrt alltifrån kalendrar till skördar, men den har också varit föremål för myter och föreställningar. Men vad är egentligen sant och falskt i djungeln av saga, myt och verklighet? Eric Stempels som är astronom och forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet hjälper till att reda ut frågetecknen.

Det råder ingen tvekan om vilken hösten stora modefärg är, om man får tro modepressens många entusiastiska rubriker: vinrött! Frågan är förstås varför det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är förstås inte första gången som den här djupa och mättade färgen har utropats till trendfärg när löven börjar gulna. Det gjorde man 2012, 2013, 2016 och 2019 också. Och länge betraktades vinrött till hösten som en sorts trött kliché, ungefär som blommiga klänningar och vita blusar till sommaren.Men, idag spelar färger inom modet en lite annorlunda roll än tidigare. En färg, eller viss nyans, kan nämligen säga mer än ord – väldigt mycket snabbare. Det ger på nolltid en tydlig bild om vem avsändaren är, vilket funkar perfekt på sociala medier. Och det är en av anledningarna till att det har blivit allt viktigare för modemärken att se till att bli associerade med en färg, framför allt bland lyxmodemärken. Även om det just nu är många modemärken som vurmar för det vinröda, så är det ett av dem som jobbar väldigt hårt för att göra färgen till ”sin” – och det är Gucci. Det berättar vi mer om i programmet.Historiskt sett har djupa röda färger bara varit något som kungligheter och prästerskap kunnat bära, och denna air av exklusivitet och lyx är något som hänger kvar än idag. Många understryker därför gärna att det inte är vilka färger som helst, utan klassiskt sofistikerade sådana, vilket man förstås hoppas ska färga av sig på produkterna. Men hur gör lyxmärkena för att upprätthålla dessa färgers status?I veckans program pratar vi med färgexperten och trendanalytikern Louise Klarsten, som förklarar vad som är utmärkande för vinrött. Tillsammans med vinskribenten Mikael Mölstad går vi till botten med rödvinernas nyanser – vad säger egentligen färgen om ett vin, och kan det rentav vara bra att få rödvinsfläckar på kläderna? Och så förklarar färganalytikern Åsa Sannerheim hur man kan få färger på kläder att harmoniera med hud- och hårton. Färganalys har nämligen fått ett nytt uppsving. Hur kommer det sig?Veckans gäst är dräkthistorikern och författaren Tonie Lewenhaupt, som berättar om den vinröda färgens historia.

Den svenska klimatpolitiken måste bidra till en snabb omställning på vetenskaplig grund och bör präglas av samverkan, jämställdhet och rättvisa. Historiskt sett har stora samhällsförändringar gjorts på samisk bekostnad, utan samisk medverkan i beslutsprocessen. Hur skapar vi en kultur där både samiska representanter och representanter för majoritetssamhället finns med redan på idéstadiet och tillsammans bidrar till frågornas lösning? Med Julia Rensberg, centralkommittén för Kyrkornas världsråd, Gunilla Märak, Samiska rådet i Svenska kyrkan, och Åsa Nyström, biskop Luleå stift. Moderator Kaisa Syrjänen Schaal. Arrangörer: Svenska kyrkan Se människan & Tjállegoahte

Många sätter sin tillit till den tekniska utvecklingen. Historiskt sett är det dock en mycket osäker satsning. Dan Jönsson reflekterar över hopp och hajp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ganska ofta när jag står och väntar på tåget in till stan brukar det komma ett pling i högtalarsystemet och en röst som talar om att ”tåget hitochdit klockan dåochdå har fått en ny, beräknad avgångstid…” varpå följer en minutangivelse som utan undantag innebär en försening. Jag vet inte om detta är något typiskt svenskt – på perrongerna i Danmark står det fortfarande att tåget är ”försinkat” – hursomhelst är det något relativt nytt, och upplysningen framförs med sådan belåtenhet att man förstår att den nya tiden också måste anses vara bättre. Vilket ju på sätt och vis är sant, eftersom den åtminstone preliminärt stämmer med verkligheten, men framför allt för att det alltså skett en uppdatering och en utveckling av något gammalt och förlegat.På samma sätt har jag lagt märke till att det numera i vanliga matbutiker knappt går att få tag på brödlimpor som inte redan är uppskurna. Jag vet inte riktigt varför och om denna service verkligen är något folk efterfrågar – eftersom redan uppskuret bröd enligt min erfarenhet har en tendens att fortare bli torrt – men den här sortens förändringar tycks följa en egen logik; det räcker inte att en produkt fungerar tillfredsställande, den måste också utvecklas. En produkt som inte utvecklas är inte längre en produkt, den är något annat, ett dött föremål, jag vet inte… en kvarleva. Jag läste nyligen en intervju med en företagsledare som berättade att han var morgon började med att se sig i spegeln och fråga sig: ”står jag still eller utvecklas jag?” – och jag tänkte: stackars man. Det är klart du utvecklas. Håret tunnas ut, fårorna djupnar i ansiktet. Med varje år blir du en millimeter kortare.Jag säger inte mer. Men kanske den som verkligen vill vara i framkant egentligen borde ställa frågan till spegeln på ett annat sätt: utvecklas jag linjärt, eller utvecklas jag exponentiellt? Vår samtids stora paradox är att samtidigt som den plågas av en djup och akut krisinsikt så har tron på en teknisk utveckling som står precis på tröskeln till det stora språnget som ska rädda världen och förändra civilisationen aldrig varit starkare, med ständiga rapporter om den ena eller andra tekniken som nu tycks ha genombrottet alldeles runt hörnet: självkörande bilar, kolonier på Mars, mediciner som kan bota Alzheimers, kall fusion, superbillig solenergi, supertunna batterier och – förstås – artificiell intelligens. Och kodordet, själva premissen för denna utveckling är alltså att den sker exponentiellt, det vill säga med en hastighet där graferna slår i taket på ett sätt som gör alla prognoser överflödiga. Liksom historien, som vi känner den.Jag återkommer snart till just det där. Men först, en kort historisk repetition. För faktum är ju att vår tids väldiga förväntningar på den tekniska utvecklingen är långt ifrån gripna ur luften. Sedan modernitetens och industrialismens genombrott har nya tekniska uppfinningar och innovationer lett till en ökning av det materiella välståndet i världens rika länder som aldrig någonsin tidigare. Medellivslängden har fördubblats, spannmålsskördarna har ökat med många tusen procent, sjukdomar som förr var livshotande är idag helt ofarliga eller rentav utrotade, vi rör oss snabbt och bekvämt över stora avstånd och kommunicerar med andra sidan jordklotet i realtid. Inget av detta hade varit möjligt utan det stora mentala maskineri av uppfinningar och inventioner, av ingenjörskonst, grundforskning, visionära fantasier och industriell implementering som vi alltså benämner den tekniska utvecklingen.När vi idag blickar tillbaka på denna långa våg av framåtskridande är det lätt att få intrycket att den har vällt fram genom historien i stort sett ohindrad, med en kraft som år för år och steg för steg förflyttar gränserna ännu ett steg mot framtiden. Men det är en kraftig synvilla. Som den tjeckisk-amerikanske historikern Vaclav Smil konstaterar i sin bok ”Invention and Innovation - a Brief History of Hype and Failure”, har den tekniska utvecklingen alltid kantats av just överdrivna förväntningar och spektakulära haverier: glänsande återvändsgränder där samtiden rusat in under uppbådande av alla tänkbara resurser och mediala trumpetstyrkor. Bara för att rätt vad det är slå huvudet i historiens vägg och retirera.Smil delar in dessa upphaussade misslyckanden i tre huvudgrupper. För det första: de uppfinningar som trots inledande succéer i det långa loppet visat sig göra mer skada än nytta – exempelvis bekämpningsmedlet DDT eller den blyade bensinen. För det andra: de som så att säga aldrig nådde ända fram till framtiden utan fick se sig omsprungna av en utveckling som tog en annan väg. Här är förstås paradexemplet de stora luftskeppen, som efter flera löftesrika decennier såg sin epok ta en ände med förskräckelse när Hindenburg brann upp i vad som möjligen är världens mest berömda flygolycka. I samma kategori placerar Smil kärnkraften: en teknik som när den lanserades på femtiotalet väntades förse världen med i stort sett gratis, ren elektricitet. Men som sjuttio år senare inte fyller mer än tio procent av världens energibehov.Till den tredje och sista gruppen räknar Smil alla de tekniska genombrott som förebådats i decennier men världen fortfarande går och väntar på. Hit hör till exempel snabba transporter genom vakuumrör – fullt möjligt sedan mer än hundra år, men alltför dyrt och komplicerat. Här finns också några av de uppfinningar som i vår tid med jämna mellanrum rapporteras stå inför sitt snara genombrott – som den mer än halvsekelgamla drömmen om att uppnå kall fusion i en atomreaktor, eller den om superlätta, hypereffektiva batterier, en utveckling som sedd över tid i själva verket har gått väldigt långsamt.Det finns förstås ett lysande undantag i denna historieläxa: de mikroelektroniska transistorerna, där utvecklingen under ett halvsekel verkligen gått med exponentiell fart. Men det är, skriver Smil, som om undantaget i vår tid har gjorts till regel och modell för hur vi ser på utveckling överhuvudtaget. Något som inte bara skapar orealistiska förväntningar – utan också leder till en syn på teknisk utveckling som något som mer eller mindre driver sig själv framåt, vare sig vi vill det eller ej. Inför en sådan process fyller den mänskliga historien inte längre något syfte: vi står vid sidan och betraktar den, med lika delar vördnad, vanmakt och rädsla i väntan på – exempelvis – den obevekligt annalkande Singulariteten, den punkt där den digitala utvecklingen slutligen överskrider alla begränsningar och bränner samman i en blixt av samtidighet.Som Vaclav Smil slår fast: det kommer inte att hända. Vi lär få fortsätta dras med tiden, med historien, med våra åldrande kroppar. Samt med en mänsklighet som envist, och ibland mot allt förnuft, fortsätter att utvecklas. Helt enkelt eftersom det trots allt är det enda som kan hålla oss på benen.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturVaclav Smil: Invention and Innovation: A Brief History of Hype and Failure. MIT Press, 2023.

I veckans avsnitt: Kartläggning av modehandeln avslöjar oväntat lönsamhetslyft. Lågpris och dagligvaror räddade historiskt svagt handelsår. Dagligvaruhandeln härsknar till efter olivoljetest.Läs om veckans ämnen här: ● Kartläggning av klädhandeln: Här är de som tjänar bäst och blöder mest ● Historiskt tapp för handeln: Här är alla siffror – kommun för kommun ● Kontringen i olivoljebråket: ”Borde uppvisa en gnutta ödmjukhet”

Storvarsel på Telia som gör sig av med sammanlagt 3000 konsulter och anställda. De flesta i Sverige. Därmed sker en stor decentralisering som ska bidra till att få upp lönsamheten hos telekombolaget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Mats Roesgaard Sjödin, chefredaktör Telekomnyheterna och Ellen Rosenkvist, ekonomireporter Ekot

Storvarsel på Telia som gör sig av med sammanlagt 3000 konsulter och anställda. De flesta i Sverige. Därmed sker en stor decentralisering som ska bidra till att få upp lönsamheten hos telekombolaget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Mats Roesgaard Sjödin, chefredaktör Telekomnyheterna och Ellen Rosenkvist, ekonomireporter Ekot

Ett fullmatat avsnitt med fantastiskt spännande gäster. Eller vad sägs om Louise Kjellson, som slagit svenskt ultramaratonrekord och nordiskt rekord på 6-dagars, 81-åriga Bo Pelander som slog världsrekord på sexdagars i M80, Laila Kveli som i sin ultradebut blev historiskt genom att bli först att vinna både Vasaloppet och Ultravasan, och ollemejerliga Olle Meijer, som blev först efter Jonas Buud att vinna Ultravasan två gånger. Och Anna Jönsson Haag, med ett hav av OS- och VM-medaljer i längdskidor, som efter ultradebuten i Ultravasan blev snabbaste dam i Vasaloppstrippeln. Daniel Westergren var på plats på Viadal och Johnny Hällneby, som är med som bisittare, var experkommentator under Ultravasan. 05:50 Viadal Ultra Six Days 53:22 Trail Genom Skåne 56:24 Ultravasan 2:13:04 Inför Idre Fjällmaraton Stöd bevakningen av ultralöpning, bli månadsgivare: ultramarathon.se/patreon

Roger har upptäckt ett beteende som oroar honom en del, är det ett ålderstecken eller beror det på snålhet är frågan. Vi fick även bevittna ett kärleksfullt och historiskt ögonblick i studion som chockade hela MorronZoo-gänget!

Under hela mänsklighetens historia har vi bara blivit fler och fler men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1800-talet har jordens befolkning ökat explosionsartat, det har gjort att många pratat om att jorden är överbefolkad. Men senaste decennierna pekar trenden mot att jordens befolkning snart kommer peaka och därefter minska. En positiv utveckling enligt vissa, men andra menar att konsekvenserna med färre människor på jorden är ett större hot än klimatförändringarna.Historiskt är det svält, krig och sjukdomar som hållit nere jordens befolkning. Men nu beror det istället på att vi slutat föda barn. Vad är det som har hänt?

Historiskt svaga Allsvenskan! Piratcigg i Zanzibar! Silly-stiljet! Vila i frid, Peter Hunt!

Here we go again... Historiskt åtal mot Nordea för misstänkt penningtvätt Nordea åtalas i Danmark i vad som beskrivs som det mest omfattande penningtvättsbrottet i dansk historia. 26 miljarder danska kronor ska ha strömmat genom banken trots att det borde ha väckt misstankar om penningtvätt, enligt åklagaren. ”Vi håller inte med om bedömningen av ärendet”, säger Anders Holkmann Olsen, chefsjurist på Nordea Danmark till danska Berlinske. Det tror vi det... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Historiskt. Det säger Scan Sveriges vd, Lars Appelqvist om att företaget vid årsskiftet köptes av Lantmännen. Med den svenska ägaren kommer företaget närmare de inhemska köttbönderna försäkrar han i Lantbrukspodden. För Land Lantbruks ekonomireporter Johan Sedenius berättar Lars Appelqvist hur det nu gäller att stärka Scan-varumärket i butikernas köttdiskar och att beta av den investeringsskuld som byggts upp genom åren. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Det här är ett smakprov från Taimaz Ghaffari & Frida Strannes helt nya podcast "USA & Co". I USA & Co tar Taimaz & Frida avstamp i aktuella händelser inom amerikansk politik och kultur! Vi ger dig bredd, djup och perspektiv som sällan får utrymme i traditionell media. Finns tillgänglig på alla ställen du hör poddar! Länk till Spotify: https://open.spotify.com/show/1SGpyDylU5irCxtlIAG2xS?si=5ae9006fa0d34200 Länk till Apple Podcaster: https://podcasts.apple.com/gb/podcast/usa-co/id1744882318   Vi summerar nattens valdebatt mellan President Joe Biden och Republikanernas utmanare Donald Trump. Var Joe Bidens prestation historiskt dålig eller var det Trump som gjorde en stark insats? Vi pratar om kommentarerna innan, under och efter CNN:s presidentdebatt som ägde rum i Atlanta i Georgia. TIDSSTÄMPLAR, min: 0-12: Reaktioner och ska Demokraterna byta ut Joe Biden? 12-19: Kamala Harris och Van Jones 19-26: Exakt hur illa var Joe Bidens prestation? 26-35: Donald Trumps bästa insats någonsin? 35-40: Vem vann debatten enligt väljarna? 40-45: Cheap Reality   Följ oss på Instagram och Twitter! Frida Stranne https://www.instagram.com/fridastranne/ https://twitter.com/fridastranne Taimaz Ghaffari https://www.instagram.com/taimazghaffari/ https://twitter.com/TaimazGhaffari

För över hundra år sedan sjönk fartyget Titanic och Fanny kan inte sluta fascineras av hur det gick till. Hon kan allt om det! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du vara med i Tisdagskollen?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se

Farväl till Knicks och Nuggets! Preview av conference-finalerna! Larsson och Klintman inför draften! Södertäljes SMS-lån! Historiskt bra av Dolphins!

José Mourinhos bevingade ord! Historiskt usla Manchester United! Att förlora med flit med hedern i behåll! Det här är bara några av höjdpunkterna från veckan med Tutto Balutto. Med Podme Premium får du varje vecka två fullmatade och reklamfria avsnitt. Starta ditt konto redan idag på https://podme.com/se/tutto-balutto

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön.Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan.– Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver.– Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han.Ukrainska attacker långt inne i RysslandSamtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn.– Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt.Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst.Putins nya hotTrots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder.– Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm.Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail

Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. – Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Klimatavtalet beskrivs som början på slutet för fossila bränslen. Men oljemarknaden reagerade inte nämnvärt när avtalet slöts. Och efterfrågan på olja väntas fortsätta öka de närmaste åren. Finns det någon chans att klara omställningen och vad krävs av världens politiker under det närmste kritiska decenniet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, EkotMattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatetThina Saltvedt, chefsanalytiker,NordeaChristian Kopfer, råvaruanalytiker, HandelsbankenRomina Pourmokhtari, klimatminister (L)Simon Stiell, FN:s klimatchef Mathias Fridahl, klimatforskare, Stockholm Environment InstituteSvante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt SverigeInger Andersen, chef, FN:s miljöprogram UNEPProducent:Olof WijnbladhTekniker:Linus Sjöholmekonomiekotextra@sverigesradio.se

Historiskt klimatavtal godkänt, arbetslösheten väntas öka, Lucia firas med sång och ljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Tomas Lauffs.

I veckans Stil ska vi berätta historier om kläder som människor tvingats eller uppmanats att bära på grund av allt från politiska påbud, oombedda klädgåvor eller lite för dominanta föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet pratar vi med Sveriges Radios Kinakommentator Hanna Sahlberg om det utkast till lagförslag som kom i höstas och som vill göra det straffbart för kineser att ha på sig kläder som ”sårar nationens känslor”. Vad betyder det egentligen och är det ens möjligt?I stickvärlden har det i generationer talats om en förbannelse som går under namnet “the sweater curse” – tröjförbannelsen. Enligt den kommer relationen inom kort att ta slut om man, som en romantisk överraskning, stickar en tröja och ger till den man är kär i. Handlar det om pressen mottagaren eventuellt kan känna inför en sådan här oombedd kärleksgåva som man förväntas bära utan att knorra? Det pratar vi om med stickaren och författaren Judith Durant, som berättar allt om den mytomspunna tröjförbannelsen.Vi blickar också bakåt i historien mot det socialistiska Östtyskland, DDR. Där var det statliga institut som styrde över vilka kläder som tillverkades och hur de såg ut. Mode var i högsta grad en politisk fråga och landets politiska ideologi genomsyrade allt, ända in till underkläderna som medborgarna hade på sig. Men det fanns, samtidigt, en helt annan och hemlig modevärld i Östtyskland. En underjordisk, rebellisk värld där unga modeskapare designade avantgardistiska plagg och anordnade vilda modevisningar helt efter eget tycke och smak – långt bort från socialistpartiets kontroll. Vi har pratat med två person som var med då, Marco Wilms och Sabine von Oettingen.Och så diskuterar vi ärvda kläder med journalisten Sofia Pappa och modeskribenten Saga Loxdal. Historiskt sett har ärvda kläder varit en självklarhet, men synen på att ta över tidigare generationers plagg har förändrats. På internetforumet Familjeliv finns till exempel en tråd, med tillhörande omröstning, som heter ”Hade du fula, ärvda eller slitna kläder när du var barn?” Kan ärvda plagg verkligen vara ett traumatiserande tvång?Veckans programledare är Erik Sjölin.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har vi lagt skräcktober till handlingarna och välkomnar november med öppna armar. Det är trots allt den starkaste börsmånaden historiskt om vi tittar i backspegeln. Aktier sägs ju vara en vintersport och det finns en anledning till uttrycket, nu är det upp till bevis om det håller i år. Dessutom har vi nu öppnat upp möjligheten för dig att delta i Montrose by Carnegies testpanel där vi vill interagera med dig för att bygga morgondagens investeringsplattform. Svara på denna snabba enkät så hör vi av oss om du passar in på vår tilltänkta målgrupp https://montrosebycarnegie.typeform.com/to/V91djgWA?typeform-source=t.co Avkastning på dig, Nicklas

Vi fortsätter att prata om katastrofen i Gaza, där bombningarna faller konstant medan vi itutas att det är rättfärdigt. Vi diskuterar informationskriget samt skyldigheten att hålla sig ajour och inte titta bort.I andra halvan snackar vi ihjälskjutningen av två svenskar i Bryssel och hur tragedin omsätts i politik. Vi pratar också Sveriges historiskt usla ledarskap. Vi har en statsminister som inte ens kan säga ifrån när hans SD-allierade i princip hävdar att den tidigare moderata statsministern Fredrik Reinfeldt bör straffas för det ”ansvar” han bär över situationen Sverige befinner sig i.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina, klimatomställningen, migration och vikande ekonomi. Hur mår EU 2023? Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit det sista stora linjetalet innan valet nästa år. På onsdagen höll Ursula von der Leyen sitt årliga stora linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg. Europapodden analyserar och ringar de viktigaste beskeden. Ursula von der Leyen flaggade bland annat för en snabbare utvidgning av unionen, sade att unionen behöver fullbordas och hon signalerade att EU befinner sig vid ett historiskt vägskäl. Von der Leyen sade även att man, under hennes mandatperiod, bevittnat födelsen av ett nytt geopolitiskt EU. Europas framtida konkurrenskraft utgjorde också en stor del av talet.Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg och Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger.

Historiskt sett har inflationen visat sig vara svår att få ner när den passerat 8 procent. Det är extra dåliga nyheter för Sverige, där kronan slagit hål på båten och inflationen läcker in, oavsett vad Riksbanken gör. Det ska till ett under för att räntorna ska följa de optimistiska prognoserna från kända svenska ekonomer, skriver Jonas A Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiskt när USA:s tidigare president åtalas på 34 punkter. Det historiska åtalet mot USA:s tidigare president Donald Trump omfattar 34 åtalspunkter. De påstådda betalningarna till porrstjärnan Stormy Daniels är centrala, men åklagaren presenterade också information om ytterligare en kvinna och en dörrvakt.”Oavsett makt eller pengar så står ingen över lagen”, slog distriktsåklagare Alvin Bragg fast när han presenterade åtalspunkterna.Donald Trump slår tillbakaDonald Trump nekar till brott men var i övrigt tyst under hela domstolsprocessen i New York. Senare återvände han till Mar-a-Lago i Florida och höll ett tal där han gick till hårt angrepp mot åklagaren Alvin Bragg och beskrev USA som ett korrupt land där Demokraterna är ute efter att förstöra hans chanser i presidentvalet 2024.USApodden ägnar hela veckans avsnitt åt åtalet mot Donald Trump med Cecilia Khavar på plats i Florida och Roger Wilson på plats i New York.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Roger Wilson, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

Så påverkar Stormy Daniels-fallet Trumps presidentkampanj. USA:s tidigare president Donald Trump åtalas i New York misstänkt för brott i samband med en betalning till porrskådespelerskan Stephanie Clifford, även känd som Stormy Daniels.Trump själv nekar till alla anklagelser och menar att detta är en del av en politisk kampanj. Den bilden delas av stora delar av det Republikanska partiet som sluter upp bakom den tidigare presidenten.Demokratiska politiker menar att om brottsutredande myndigheter gör bedömningen att ett brott har begåtts är det bra att åtal väcks, och att det visar att ingen står över lagen.Hur kommer åtalet att påverka Trumps politiska utsikter? Och vad betyder det för honom juridiskt?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen

Kitten heels, pussy bows, catsuit och förstås catwalk. Ord som visar kattens inflytande över modevärlden. Sedan den tassade in i våra liv, har katten fått agera inspiratör för såväl konst som mode. Katten har sedan länge satt prägel på både vårt språk och stil. Att den skulle göra succé på sociala medier lär inte ha överraskat någon. Men det till trots har den statusmässigt stått i skuggan av hunden. Men nu görs ansträngningar för att katternas position ska höjas. Från och med första januari år måste de registeras hos Jordbruksverket, precis på samma sätt som hundar. Det återstår att se om katten kommer få den kredd den förtjänar. För katten har genom åren gjort ett idogt arbete som inspiratör för såväl författare, konstnärer, som inte minst modeskapare. Något vi i veckans Stil tittar närmare på.Historiskt har katten sammankopplats med kvinnan och bilden av "the crazy cat lady" har befäst sig i vår kultur. Men många är också de män som genom århundradena valt en katts sällskap. Eller i vissa fall har det varit katten som valt hussen. Vi träffar författaren och professorn Nils Uddenberg, som fick erfara detta. För en dag satt det bara en näpen liten katt utanför hans fönster. Han som skrivit en lång rad populärvetenskapliga böcker, fick se sin allra största framgång bli med en bok om sin katt.Att berätta om katter är han inte ensam om. Nyligen kom serietecknaren Åsa Schagerström ut med en ny serieroman. Den handlar, så klart, om katter. Eller förresten, det var inte alls självklart. Vi pratar med Åsa om hur hon länge inte var särskilt förtjust i katter, eller djur överhuvudtaget. Hon förstod helt enkelt inte grejen med husdjur. Men av sin familj övertalades hon ändå att skaffa en katt. Det blev början på en lång och bitvis utmanande resa, som hennes bok Min kattresa skildrar.Vi beger oss också till ett "katteri", och får av kattuppfödaren Beata Pontén lära oss om hur det går till när en kattunge ska matchas med rätt ägare. För redan efter några veckor, börjar hon notera katternas skilda personligheter. Idag är intresset för matchmaking stort bland uppfödare. Det måste helt enkelt säga klick för att Beata ska ge ifrån sig någon av sina älsklingar.Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Den har setts som komisk, camp och cool. Kallats pröjsare, preussare och porrig. Burits av militärer, musiker och moderiktiga män. Den är älskad och avskydd. Vi talar förstås om mustaschen. Skäggväxt på överläppen har under åren associerats med både diktatorer och fluktare. Den har fått förlöjligande öknamn som snorbroms och pornstache. Mustaschen har hånats, men den har också hyllats. Den är också gammal som gatan, redan från 600-talet finns avbildningar av mustaschen. Historiskt har den kopplats samman med militärmode, men i modern tid har mustaschen snarare förknippats mer med populärkulturella killar. Låt oss säga Charlie Chaplin, Freddie Mercury och Tom Selleck, listan kan göras lång. Och i veckans Stil dissekerar vi hur mustaschmodet genom decennierna skiftat och frågar oss om muschen nu är på väg att göra comeback? Vi tittar också närmare på den oönskade mustaschen, och den kamp som många kvinnor för mot hårväxten på överläppen. Hårborttagningsmetoderna är många, men hudterapeuten Nina Asgar visar oss en urgammal teknik, som under det senaste decenniet blivit populärare även i Sverige, nämligen trådning.Vi ringer också upp Dan Sederowsky, som är vice ordförande i Svenska Mustaschklubben. För det finns faktiskt just klubbar där mustaschprydda män träffas och umgås och samlar in pengar till välgörenhet. Det finns också mustaschtävlingar, både nationella och internationella, där män tävlar med sina mustascher i olika kategorier.Och så fördjupar vi oss i en av historiens mest ikoniska mustascher, nämligen den konstnären Salvador Dali gjorde till sitt signum. Det var på 1930-talet han började odla den, berättar Moderna Museets intendent John Peter Nilsson, och med åren blev den allt mer extrem. Dali använde sig ytterst medvetet av den så kallade "cykelstyremustaschen" för att odla sin image som ett underligt och avvikande original.Veckans gäst är Daniel Björk, modejournalist och chefredaktör för Bon Magazine.

Vad minns du av historieåret 2022? Följ med Tobias Svanelid till årets jubileer och mest spännande forskning! Historiskt storkrig i Europa, historiskt höga elpriser och en historiskt skenande inflation. År 2022 har varit ett historiskt år, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar dig runt bland de viktigaste historiska händelserna, från Vasaloppsjubileum till återskapade historiska spritsorter.