Podcasts about historiskt

Vi borrar ner oss i den så bortglömda frågan om ägarkoncentration på mediemarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt färre äger allt mer. Är det för tyst om ägarkoncentrationen av svenska medier? Vi söker svar i den anrika tidningsstaden Östersund, hos Bonnier, medieforskare och medienestorn Jan Scherman.Andra röster som hörs är Bonnier News vd Anders Eriksson, Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom, Marius Dragomir, medieforskare och chef för tankesmedjan Media and Journalism Center, och de pensionerade tidningsmakarna Stefan Nolervik och Agne Svärd från Östersund.Programmet är gjort av Freddi Ramel, Johan Cedersjö och Joanna Korbutiak och sändes för första gången 28 mars 2026.

Programledare: Dawid FjällPanel: Carl Hultin & Nabil OsmanGäster på länk: Pär HanssonRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi blickar tillbaka på hur det faktiskt gick för SpaceX notering förra veckan, fredsförhandlingarna mellan USA och Iran och försvarssektorn som sett en viss sektorrotation den senaste tiden. Det kraftiga börsrallyt för SpaceX skapade en form av internrotation i sektorn som faktiskt fick de flesta rymdaktier på fall. Ett tecken som ändå visar att det inte finns obegränsat med kapital där ute (vilket man ibland nästan kan tro).Trevlig lyssning och glad midsommar!Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiskt höga substansrabatter i de noterade fastighetsbolagen leder till flera nyheter om återköp. På transaktionsmarknaden ger affärer värderingsstöd för substanserna. Även makrobilden med stigande inflation och stabil BNP ger stöd för bättre tider för sektorn i stort. Studion gästas av Arvid Lindqvist förvaltare FCG.

Pietism används fortfarande ibland som ett nedsättande samlingsbegrepp för det som uppfattas som problematiskt med en mer innerlig kristendom. Det blir ett skällsord riktat mot den spiritualitet, fromhet och församlingskultur som betonar konkret lärjungaskap, personlig tro, bibelstudium, mission och nära kristen gemenskap.Inte sällan talas det med viss misstänksamhet om den typ av kristet liv som vill odla andlig förnyelse, fördjupad fromhet och ett mer medvetet efterföljande av Kristus. I andra sammanhang används ordet pietism snarare som ett honnörsord: en varm gudsfruktan, ett levande andligt liv och en förnyelseimpuls väl förankrad i klassisk luthersk bekännelse.Historiskt var pietismen aldrig en enhetlig rörelse och den bildade inga egna kyrkor. Den växte fram som en bred väckelserörelse inom kristenheten, med sitt tydliga centrum i den lutherska kyrkan, som en inomkyrklig förnyelserörelse.Spår av pietismens arv lever fortfarande kvar i många av de lutherska inomkyrkliga rörelserna, inte minst i Norden. Så frågan är: Behövs den pietistiska impulsen i dagens kyrka? Och ryms den fortfarande?Om detta handlar dagens poddavsnitt.

Dags för ett nytt avsnitt av Retail & Fastighetspodden! I dagens avsnitt pratar vi om framtidens stadskärnor och varför svenska städer just nu genomgår en av sina största transformationer på decennier. Historiskt har stadskärnan byggts kring handel, kontor, banker, service och kollektivtrafik. Men i takt med e-handel, hybridarbete, förändrade konsumtionsmönster och nya livsstilar räcker inte längre den gamla modellen. Istället behöver stadskärnan bli något större: en plats för möten, kultur, upplevelser, arbete, boende och socialt liv. Från handelsplats till livsplats. Men hur gör man egentligen den förflyttningen i praktiken? Hur skapar man stadskärnor som både är levande, inkluderande och ekonomiskt hållbara? Och hur får man kommuner, fastighetsägare, näringsliv och politik att dra åt samma håll? I studion har vi Jessica Stille Törnqvist, VD på Linköping City Samverkan och David Nilsson VD NKPG City, två personer som arbetar mitt i transformationen av svenska stadskärnor, med särskilt fokus på Linköping och Norrköping. Vi pratar om varför stadskärnorna blivit en tillväxtfråga, varför bostäder och arbetsplatser är avgörande för stadslivet, och varför det småskaliga arbetet på gatan ofta är en del av en mycket större strategi för stadens framtid. Trevlig lyssning!

Vilka tempus är lämpliga att kombinera? Bör protokoll skrivas i nutid eller dåtid? Och när går det bra att använda historiskt presens? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om historiskt presens som stilgrepp.

IFK Göteborg förlorade även mot Hammarby.Därmed har man gått sju raka utan seger i inledningen av årets säsong och det har aldrig tidigare hänt i klubbens historia.En historiskt svag start, alltså.Men insatsen mot Hammarby var inte Blåvitts sämsta för säsongen, snarare en bit därifrån. I studion sitter Sanna Sundberg och Fredrik Janlind och snackar ner matchen, pratar om vad som talar för en vändning för IFK Göteborg och dessutom blir det ett litet uppsnack inför nästa möte, derbyt mot Öis.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vera Herngren gästar vardagsfilosofiska rummet och ställs inför ett av våra mörkare dilemman. Historisk intervju avhandlas och vi ställer frågan: Hur många glassar kan en diabetiker bälga i sig egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:Vera Herngren gästar vardagsfilosofiska rummet och ställs inför ett av våra mörkare dilemman. Både World deer calling championship 2026 och en historisk intervju med John Guidetti avhandlas. Den stora frågan: Hur många glassar kan en diabetiker bälga i sig egentligen? Samir kommer med ett alldeles eget fall för musikdomstolen. Vi pratar om den märkliga kärleken mellan Tottenham och Greta gris. Och sist men inte minst: Vakten på Berghain och Ines nio bröstvårtor.Programledare: Samir Yosufi & Hanna Hellquist

Anna-Maja har hämtat en historisk Renew Europe-delegation till Finland. Hon har visat över 20 Europaparlamentariker runt - allt från träff med president Stubb, till bombskydd under Helsingfors och besök vid gränsen till Ryssland uppe i Raja-Jooseppi. Anna-Maja berättar om resan och gläds också över att folket i Ungern visade dörren till Orbán. Till slut analyserar hon också läget för SFP inför riksdagsvalet om ett år. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman.

Hur kan det regna mer, men ändå bli torrare? Vattnets kretslopp beskriver hur vatten hela tiden rör sig, genom nederbörd, avdunstning och avrinning. Historiskt har detta system varit relativt stabilt. Men hur blir det i ett förändrat klimat? Tillsammans med hydrologen Ola Pettersson djupdyker vi i ämnet och får reda på hur ett varmare Sverige påverkar vattnets flöden.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För första gången någonsin har innebandyn tagit det avgörande steget och ansökt om en plats i OS. I det här avsnittet ger jag min första direkta reflektion på det historiska beslutet – vad det betyder, vad som står på spel och hur realistisk vägen till OS 2032 faktiskt är.Dessutom går vi igenom Internationella Innebandyförbundets egna ord kring ansökan och den process som nu väntar. Ett avsnitt om en möjlig framtid – och ett avgörande ögonblick i innebandyns historia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonatan har pratat för mycket om Rilke och K har omvärderat svenska hantverkare. Det handlar om varför man inte ska reta Trump, mullor eller mammor. Dessutom den eviga frågan: får man lika porslin vid vilken hud som helst? Vad är egentligen korrekt?

I boken Öppna era hjärtan skriver religionsvetaren Simon Sorgenfrei Sveriges nutidshistoria om när islam blev landets näst största religion samtidigt som Sverigedemokraterna blev vårt näst största parti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Simon Sorgenfrei har rest genom Sverige för att förstå vad det religiösa och ideologiska skiftet har inneburit – nu är han gäst i P1 Kultur.APOKALYPSEN ÄR TILLBAKAReligion har blivit en politisk faktor igen – inte minst genom apokalyptiska idéer och bilder. I boken ”Makten och det heliga” beskriver kyrkohistorikern Joel Halldorf hur den politiska världen som länge varit sekulär, återigen börjat färgas av religion – som ett svar på politikens bristande idéer. NYTT ALBUM: BACH I JAZZTAPPNINGMöt albumaktuella jazztrion som tolkar den klassiska musikens gudfader – gruppen Bach jazz är precis vad det låter som: Johan Sebastian Bachs musik i jazztappning.GITTAN JÖNSSON SUMMERAR FEM DECENNIER AV FEMINISTISK KONSTKonstnären Gittan Jönsson är med ikoniska verk som "Dammsugerskan" och "Diskkasterskan" en pionjär inom den feministiska konsten. Nu summerar hon fem decennier av kritisk granskning av samtidens orättvisor i den retroperspektiva utställningen "Min stund på jorden" på Helsingborgs konsthall. Reportage av Johanna Ihse.ESSÄ: AUTODESTRUKTIV KONST – OM PETE TOWNSEND OCH VÄRLDENS SÖNDERFALLVarför slår Pete Townshend i The Who sönder sina gitarrer? Svaret är Gustav Metzger, den autodestruktiva konstens fader som dog 2017. Pontus Kyander tecknar ett porträtt av denne konstnärsaktivist.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Vi borrar ner oss i den så bortglömda frågan om ägarkoncentration på mediemarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt färre äger allt mer. Är det för tyst om ägarkoncentrationen av svenska medier? Vi söker svar i den anrika tidningsstaden Östersund, hos Bonnier, medieforskare och medienestorn Jan Scherman.Andra röster som hörs är Bonnier News vd Anders Eriksson, Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom, Marius Dragomir, medieforskare och chef för tankesmedjan Media and Journalism Center, och de pensionerade tidningsmakarna Stefan Nolervik och Agne Svärd från Östersund.Programmet är gjort av Freddi Ramel, Johan Cedersjö och Joanna Korbutiak.

Många nationsunderstödda hotaktörer och underrättelsetjänster köper in externt utvecklade spionprogram för att kunna infektera sina måltavlors mobiler. Verktyget som kallas Coruna misstänks ha utvecklats för sådana ändamål. I början av mars avslöjade Google och Iverify att Corunas ursprungliga utvecklare hade förlorat kontrollen över verktyget. En ekonomiskt motiverad hotaktör från Kina hade lagt vantarna på verktyget och börjat utnyttja det för att infektera ouppdaterade mobiler bland allmänheten. Senare samma månad kom nyheten om Darksword. Det är ett verktyg som, likt Coruna, inledningsvis utnyttjades i riktade attacker mot högprofilerade måltavlor. Samma verktyg används nu för att attackera vanligt folks mobiler. Tidigare i veckan publicerades Darkswords källkod på Github, fritt tillgängligt för världens alla angripare. När Coruna och Darksword började missbrukas på bred front hade Apple redan åtgärdat sårbarheterna som verktygen utnyttjade. Problemet är att långt ifrån alla Iphone-ägare installerar säkerhetsuppdateringarna. De som har en ouppdaterad Iphone kan nu bli infekterade av att bara besöka en skadeprogramspreparerad webbsida. Spionprogrammen är konfigurerade för att stjäla bland annat kryptovalutaplånböcker, lösenord, bilder och meddelandehistorik. Situationen förvärras av att Apple slutar underhålla gamla Iphone-modeller. Historiskt har Apple enbart erbjudit samtliga säkerhetsuppdateringar till de två senaste IOS-versionerna, vilka för närvarande är IOS 26 och IOS 18. Efter avslöjandena om Coruna och Darksword valde Apple lyckligtvis att även uppdatera äldre IOS-versioner. Apple har nu släppt uppdateringar som åtgärdar sårbarheterna på Iphone 6s och senare. Iphone 6s är en över tio år gammal mobil. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Coruna och Darksword. De upprepar samma rekommendation som de har gett sedan poddstarten: kom ihåg att installera säkerhetsuppdateringarna så fort de släpps och att byta mobil när mobiltillverkaren slutar underhålla mobilmodellen. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd345.

Attackerna i Mellanöstern har fått energipriserna att stiga kraftigt på kort tid. Det har lett till stora rörelser på börserna världen över, inklusive i Sverige. Historiskt har geopolitiska konflikter sällan fått bestående ekonomiska effekter, men den här gången kan det bli annorlunda. I veckans podd går vi igenom vilka konsekvenser konflikten kan få för börsen och ekonomin, och hur den kan påverka svenska Riksbanken. Vi lyfter även skillnaderna i manligt och kvinnligt sparande, samt riskerna med att ha för få aktier i portföljen. Hör av dig med frågor och förslag på vad du vill att vi tar upp i podden, så kanske nästa avsnitt handlar om just ditt ämne: wm.danskebank.se/w/show_events.q?…nt=EVENT00007004

Gillar du långkörare om vin och mat? Gillar du långa citat från 1800-talet? Älskar du Brillat-Savarin (ej osten)? Du har du äntligen hittat ditt avsnitt! Den spränglärde kulturjournalisten Karsten Thurfjell tar dig med på resan med citat, fakta och anekdoter från vinskrivningshistorien och lite till. Pappa Mikael och sonen Carl-Johan hänger med så gott det går längs den vindlade stigen från då till nu. Häng på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen tar för första gången in en vikarie vid föräldraledighet när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) får barn. Vi hör också om socialdemokraten som ofta får statsministern att tappa det och allt om ministrarnas arvoden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den 25 februari 2026

Lasse Granqvist gästar Henric Larsson i TV4 Hockey-podden som ser tillbaka på en otrolig kvartsfinaldag med ett riktigt tråkigt slut.Tre Kronors bästa match i turneringenVad hände med Hedman?Alla tittade efter CrosbyKronwall tårögd av Tjeckiens defensiv Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många trodde tiden med stora krigsfartyg på Östersjön var över - men svenska marinen nya uppdrag innebär att fregatterna behöver göra comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har bestämt sig för att köpa fyra fregatter – en fartygstyp som är cirka 40–50 meter längre än marinens största fartyg i dag. Förklaringen är marinens nya uppdrag inom Nato-samarbetet.– Med ett större fartyg, en större besättning och större bränsletankar går det att hålla sig till sjöss betydligt längre och över större ytor, säger kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef.Historiskt har marinens roll i det svenska försvaret framför allt handlat om att möta en invasionsflotta längre ut till havs. Taktiken kallades ”hindra–möta–slå” och var tänkt att ge armén tid att mobilisera. Att ligga ute länge på Östersjön eller kunna operera på större hav var inte prioriterat. Men det är det nu. Med Sveriges inträde i Nato har fokus i högre grad hamnat på att skydda transporter.– Vi ska se till att både armén kommer dit den ska för sin strid, men också att skydda sjötrafiken så att de civila samhällena i Baltikum och Finland kan överleva, säger marinchefen Johan Norlén.Den flotta Sverige har i dag är inte anpassad för det nya uppdraget. Förutom att beställa nya fregatter ska flottans fem korvetter uppgraderas med bättre luftförsvar. Men det innebär att flottans förmåga kommer att vara sämre under en period.– I vissa fall diskuterar vi detta med våra allierade och ser om vi kan få stöd och stöttning av dem vid de tillfällen när vi kanske har lägre tillgänglighet, säger Norlén.TEXT: Kalle GlasMEDVERKANDE: Konteramiral Johan Norlén, Sveriges marinchef. Kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Viceamiral, Jan Törnqvist, pensioner och tidigare marinchef.Programledare: Claes Aronsson och Josefine OwetzTekniker: Mats JonssonProducent: Kalle GlasLJUDKÄLLOR: SVT, SR, FM

Björn Oldéen, Staffan Kronwall och Henric Larsson har samlats för att prata igenom den första speldagen av OS-ishockeyn i Milano.Historiskt beslut efter Finlands sjukdomskrisNya skador för Tre Kronor Stadig svensk start på turneringenSkvallra inte för "På Spåret-mannen" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiskt sett har byggandet varit positivt på många sätt – men det har också skapat betydande samhällsproblem. Den här veckan gästas podden av Gunnar Wetterberg, aktuell med boken Byggarna. I boken tar han ett långt historiskt perspektiv och menar att vi alla genom tiderna har varit byggare – och att det först under de senaste hundra åren som byggnadsarbetarna blivit ett eget skrå. Vad betyder historien för dagens byggande? Vad bör vi ta med oss framåt, vad krävs av dagens bostadspolitik och hur kommer vi om 50 år se på hur vi bygger idag? Anna Bellman programleder och Stefan Ränk gör sin första expertkommentar i Bopolpodden.

Vi ska ta oss an den största jackpotten i ATG,s historia. Och då får ni inte missa våra tips, eller? Historiskt sett har vi levererat flera schyssta odds och procent så varför inte fortsätta en sån här omgång. Mot Romme och Dalarna. Hålltillgodo. Gratis att testa Trotmob: Trotmob - Travappen med 100 % data och 0 % magkänsla Vårt poddsystem:Direkten Falun | ATG Om du vill ge en gåva eller visa uppskattning för vår podd swisha på 0702749586 Stort tack.

STHL(M)-podden gästas av Jörgen Warborn, moderat Europaparlamentariker och entreprenör, för ett nära och fartfyllt samtal om Europas framtid. Vi pratar om hur han lyckats driva igenom historiska regelförenklingar som kan förändra vardagen för svenska småföretag, om kampen för frihandel i en tid när stora makter vänder sig inåt, och om varför Europas inre marknad är vår kanske mest underskattade superkraft. Samtalet tar också avstamp i det skärpta säkerhetsläget, Rysslands aggression och stödet till Ukraina – och varför dessa frågor nu formar allt från Europas ekonomi till våra egna möjligheter att växa och stå starka tillsammans. Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämne: EU, Europaparlamentet, Regelförenklingar, Småföretag, Konkurrenskraft, Frihandel, Inre marknaden, Ukraina, Ryssland, Säkerhetspolitik, Moderaterna

Om du vill ha mitt stöd i ditt skrivande så får du det i min kursplattform Skrivarhjärtat. Nästa program jag kör är Skrivarprogrammet som är för dig som vill skriva en roman. Mer info hittar du på: https://forms.gle/SeSucmPv43dHte946 ______________________________________________________ Stöd mitt arbete med skrivarpodden genom att swisha till 0722-093 789 eller bli patreon här: https://www.patreon.com/kerstinonnebo Skrivarpodden görs av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling

Historiskt har en examen gett högre lön och ett längre liv, men nu syns ett trendbrott. Med stigande arbetslöshet, AI och större högskolekullar ställer vi oss nu frågan: Är det fortfarande värt att plugga vidare?

Samtidigt som kriget mellan Ukraina och Ryssland går in på sitt fjärde år och europeiska ledare pendlar fram och tillbaka till Washington, har EU och USA lyckats enas om ett nytt handelsavtal. Det råder ingen tvekan om att mycket händer - både inom och utanför EU.Historiskt har EU visat att unionen förmår hantera kriser: finanskrisen, migrationskrisen och Covid-19-pandemin. Men många menar att dessa utmaningar utspelade sig i en helt annan omvärld än dagens, där USA, Kina och Ryssland agerar efter nya spelregler. Det väcker frågan: Vad betyder detta för Europas framtid?I det här poddavsnittet diskuterar Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier, och Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och chef för analysföretaget Politea, hur EU egentligen mår och vilka centrala vägval unionen står inför. Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.

Programledare: Fabian NorlundExperter: Adam Pinthorp, Leonard Jägerskiöld Velander & Siavoush FallahiViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjudan/XKZI-CGTW-319315/tDhBPMy5pbFG8uzq%3AaJrSG_tO82Uf1mO6Zm4Fpw%3A7b2V4nqE-g4m1k4fuwZJ3VAKVv-2dCMKgw?gameId=BIG9_2025-08-23_725344240_2060735806Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/viva Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll#vivafotbollTidskoder:00:35 Intro06:50 Sverige - Slovenien26:33 Summering av VM-kvalet35:40 Inför playoff46:05 Skottland - Danmark51:55 Spanien - Turkiet54:36 Klara VM lag1:05:50 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift.Dagens avsnitt handlar om fallet Hamid Noury, den iranska fängelsetjänstemannen som greps på Arlanda 2019 och senare dömdes i svensk domstol för sin roll i massavrättningarna av politiska fångar i Iran 1988. Ett rättsfall som senare kom att bli en del av den gisslandiplomati som ledde till att den svenska EU-tjänstemannen Johan Floderus fängslades i Iran. Gäst är journalisten Sophie Tanha, som skrivit om fallet i reportageboken ”Den leende bödeln”. Vi samtalar om Hamid Nourys bakgrund och hans roll i massavrättningarna 1988, om varför han kunde ställas inför rätta i Sverige för brott begångna i Iran, och om hur Hamid Nourys och Johan Floderus öden till slut vävdes samman i Irans gisslandiplomati.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det behövs nya lantbrukare. Över en tredjedel av svenska bönder är 65+. Generationsskiften är komplicerade och kostsamma. Vi möter två unga bönder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är över en tredjedel av alla som driver enskilda jordbruksföretag i pensionsåldern. Och mer än hälften är över 60 år.En del lantbruk kommer läggas ner. Andra kommer gå igenom ett generationsskifte.Men att få in en ny generation handlar om mycket pengar. Dagens jordbruk är stora företag.Historiskt har generationsskiftet skett inom familjen. Ett barn tar över efter föräldrarna. Finns det syskon så ska de köpas ut till marknadsmässigt pris.Om någon utomstående ska ta över så handlar det helt enkelt om att köpa verksamheten. Gå till banken och fråga om det går att låna alla de där miljonerna.I programmet träffar vi Emilia Astrenius, som under en tioårsperiod tillsammans med en kollega köper in sig och tar över Lövåsa gård i Götene från lantbrukaren och arbetsgivaren Dag Arvidsson.Och Ivar Nilsson, som tog över Tånga gård utanför Falkenberg från sina föräldrar Bengt och Katarina för fem år sen.

Han var officer, jude och oskyldig. Ändå dömdes Alfred Dreyfus för landsförräderi i en av historiens mest explosiva rättsskandaler. Mellan 1894 och 1906 skakas Frankrike av skandalen som ger eko i vår tid. Den blev ett avstamp för intellektuellas roll i samhällsdebatten och den moderna sionismen.

Kalle Berg pratar om Mjällby AIF:s historiska sm-guld i fotboll som togs igår på Gamla Ullevi. Han snackar också om Sveriges nya förbundskapten, Graham Potters första presskonferens – som hölls (delvis) på svenska. Fanny Wijk reder ut för oss vem "Greken" är och varför han har blivit häktad. Hon berättar även om att det har varit flera spritlarm i Stockholmsområdet där ungdomar har blivit förgiftade. Dessutom: Uteserverings-nyhet och en påtvingad vänskap genom flaskpost. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 06:00

Kalle Berg pratar om Mjällby AIF:s historiska sm-guld i fotboll som togs igår på Gamla Ullevi. Fanny Wijk berättar om att det har varit flera spritlarm i Stockholmsområdet där ungdomar har blivit förgiftade. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning om Al Nakba och andra avgörande nedslag i historien i konflikten mellan Israel och Palestina. Dessutom: vi är nominerade till Årets underhållning radio på Guldörat! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

I detta avsnitt av Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring pratar duon om:ALLT kring maskeringskaosetHellbergs frustration i Hammarby”Sorgligt för Cibicki - lär inte spela mer om han döms”Skicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste åratalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen?Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat. Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism. Vilken är den nya tidsandan som kommer med den?Medverkande: Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:TV-serie:Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böckerSamtal och möten genom konst: Carola Grahn: Moderna Museet och Liljevalchs konsthallVerket: Horizon of Me(aning)

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Dagen efter förra avsnittet så hände det så pass mycket att det fick bli ett litet bonusavsnitt. Nasdaq steg +12,1% på besked om pausade tullar, vilket är näst bästa dagen någonsin. Stockholmsbörsen står inför en massiv återhämtning på torsdagen 10 april. Kul att börsen kan stiga också! Nicklas

Överlevaren VNL! Marcus Rashfords eventuella skalle! Fallerade lagbygget Real Madrid! Antonio Conte-boll! Oklickiga Alvaro Morata! Ösiga Inter! Perfekta Bournemouth-Liverpool! Clueless Ruben Amorim! Historiskt usle Matheus Nunez! Fortsatt oödmjuka Arsenal! Lyssna på två fullmatade avsnitt av Tutto Balutto, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett historisk avsnitt när Niclas har bjudit in Jacob Wihk och Calle Åhnberg och pratar om ikonen Gianni Savio som tyvärr har lämnat oss. Vi pratar också om att Tobias Ludvigsson avslutar karriären, om de snyggaste kitten i klungan, några heta övergångar och svarar på lyssnarfrågor.

Det råder ingen tvekan om vilken hösten stora modefärg är, om man får tro modepressens många entusiastiska rubriker: vinrött! Frågan är förstås varför det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är förstås inte första gången som den här djupa och mättade färgen har utropats till trendfärg när löven börjar gulna. Det gjorde man 2012, 2013, 2016 och 2019 också. Och länge betraktades vinrött till hösten som en sorts trött kliché, ungefär som blommiga klänningar och vita blusar till sommaren.Men, idag spelar färger inom modet en lite annorlunda roll än tidigare. En färg, eller viss nyans, kan nämligen säga mer än ord – väldigt mycket snabbare. Det ger på nolltid en tydlig bild om vem avsändaren är, vilket funkar perfekt på sociala medier. Och det är en av anledningarna till att det har blivit allt viktigare för modemärken att se till att bli associerade med en färg, framför allt bland lyxmodemärken. Även om det just nu är många modemärken som vurmar för det vinröda, så är det ett av dem som jobbar väldigt hårt för att göra färgen till ”sin” – och det är Gucci. Det berättar vi mer om i programmet.Historiskt sett har djupa röda färger bara varit något som kungligheter och prästerskap kunnat bära, och denna air av exklusivitet och lyx är något som hänger kvar än idag. Många understryker därför gärna att det inte är vilka färger som helst, utan klassiskt sofistikerade sådana, vilket man förstås hoppas ska färga av sig på produkterna. Men hur gör lyxmärkena för att upprätthålla dessa färgers status?I veckans program pratar vi med färgexperten och trendanalytikern Louise Klarsten, som förklarar vad som är utmärkande för vinrött. Tillsammans med vinskribenten Mikael Mölstad går vi till botten med rödvinernas nyanser – vad säger egentligen färgen om ett vin, och kan det rentav vara bra att få rödvinsfläckar på kläderna? Och så förklarar färganalytikern Åsa Sannerheim hur man kan få färger på kläder att harmoniera med hud- och hårton. Färganalys har nämligen fått ett nytt uppsving. Hur kommer det sig?Veckans gäst är dräkthistorikern och författaren Tonie Lewenhaupt, som berättar om den vinröda färgens historia.

Under hela mänsklighetens historia har vi bara blivit fler och fler men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1800-talet har jordens befolkning ökat explosionsartat, det har gjort att många pratat om att jorden är överbefolkad. Men senaste decennierna pekar trenden mot att jordens befolkning snart kommer peaka och därefter minska. En positiv utveckling enligt vissa, men andra menar att konsekvenserna med färre människor på jorden är ett större hot än klimatförändringarna.Historiskt är det svält, krig och sjukdomar som hållit nere jordens befolkning. Men nu beror det istället på att vi slutat föda barn. Vad är det som har hänt?

Historiskt svaga Allsvenskan! Piratcigg i Zanzibar! Silly-stiljet! Vila i frid, Peter Hunt!

Historiskt klimatavtal godkänt, arbetslösheten väntas öka, Lucia firas med sång och ljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Tomas Lauffs.