POPULARITY
In this episode of the Chasing Leviathan podcast, PJ and Dr. Anna-Sofia Maurin discuss the longstanding debate on the existence (or non-existence) of properties. Dr. Maurin also explores the challenges that arise in translating what we say into logic. For a deep dive into Dr. Anna-Sofia Maurin's work, check out her book: Properties (Elements in Metaphysics)
I det här åttonde avsnittet av Filosofisk podcast gästas vi av Anna-Sofia Maurin och Matti Eklund som diskuterar ämnet metafysik. Frågor som avhandlas i avsnittet är bland annat vad metafysik är, hur det bedrivs och varför det är relevant. Gästernas filosofitips: ”If Tropes” (2002), bok av Anna-Sofia Maurin; ”On the Plurality of Worlds” (1986), bok av David Lewis; ”Reality+: Virtual Worlds and the Problems of Philosophy” (2022), bok av David Chalmers; ”The Elements and Patterns of Being: Essays in Metaphysics” (2018), samling av artiklar och uppsatser författade av Donald Williams, redigerad av A. R. J. Fisher; ”Choosing Normative Concepts” (2017), bok av Matti Eklund. I Filosofisk podcast diskuteras filosofiska ämnen med inbjudna gäster. Vi som leder samtalen är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. Podden görs i samarbete med Filosofisk tidskrift och bokförlaget Thales. Nya avsnitt släpps ungefär en gång varannan månad med ett lite längre sommaruppehåll. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift Poddens mailadress är: podcast@filosofisktidskrift.se
Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal. Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur. Vilka spår har han lämnat efter sig idag? Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
Mer info om Anna-Sofia Maurin och hennes forskning finner du via Anna-Sofias hemsida: http://flov.gu.se/om/personal/anna-sofia-maurin
Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan. Hon har i sin tidigare forskning undersökt hur man ska förstå egenskaper hos objekt, som till exempel gulheten hos ett höstlöv. Men som ung så var det framförallt den filosofiska metoden som gjorde störst intryck på henne.Från början var det tänkt att filosofikurserna bara skulle fylla ut en utbildning i filmvetenskap för Anna-Sofia Maurin. Men sättet på vilket man angriper problem i filosofi - att man med ett kritiskt tänkande strukturera om en djungel av information till en vacker engelsk trädgård av information - fick Anna-Sofia att bli kvar inom filosofin istället. Dessutom ville hon reda ut vad det innebär när någonting genomgår en förändring.För ett par år sedan tillträdde hon som professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet, och nu sysslar hon med frågor som rör hur man bör angripa de olika frågorna som man närmar sig inom det metafysiska forskningsfältet.Tim Leffler tim.Leffler@sverigesradio.se
Är visdom en kvalitet som premieras när svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna eller ens de akademiska filosoferna hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar. Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man: - Nå, han har mycket att vara ödmjuk över. Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet? Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.
"Filosofin är död." Så bryskt avfärdar Stephen Hawking alla vetenskapers moder i sin nya bok Den stora planen, med ambitionen att presentera nya svar på några grundläggande existentiella frågor. "(Filosofin) har inte följt med utvecklingen inom naturvetenskaperna, särskilt inte fysiken." Stämmer det? I Filosofiska rummet möts idag tre professorer - en teoretisk fysiker, en dito filosof och en hjärnforskare: Bengt E Y Svensson, Anna-Sofia Maurin och Germund Hesslow, för att diskutera Hawkings påstående och försöka svara på var och hur mänsklighetens och tillvarons stora frågor förvaltas idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.
Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar. Men är visdom en kvalitet som premieras när nu svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna - eller ens de akademiska filosoferna - hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man: - Nå, han har mycket att vara ödmjuk över. Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet? Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.
Ett minnesprogram om Sören Halldén En logisk livsfilosof. Så skulle man kunna karakterisera lundafilosofen Sören Halldén, som gick bort i januari i år, 86 år gammal. Han var kritisk till sina analytiska filosofkollegors benägenhet att förlora sig i "sina egna, ganska så kinkiga, tekniska problem" och förlora det stora perspektivet. Samtidigt fnyste han åt den kontinentala filosofiska skolan som han menade inte brydde sig om enkel logik utan bara ägnade sig åt tjusiga formuleringar med i bästa fall litterärt värde snarare än filosofiskt. Han var kritisk till mycket, Sören Halldén. Men han var också en kreativ och entusiasmerande professor som betonade vikten av att tänka nytt. Han gjorde aldrig stor sak av sina egna nya tankar utan delade frikostigt med sig till sina doktorander för att själv gå vidare och tänka nytt igen. Den 12 november 2006 sände Filosofiska rummet ett program med Sören Halldén, som fortfarande går att lyssna på via SR-webben. Nu samtalar programledare Lars Mogensen om honom med Nils-Eric Sahlin och Anna-Sofia Maurin. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Lästips - några av Sören Halldéns böcker: Humbuglandet A Socratic Approach to Morality Vardagslivets filosofi Hur går det till inom vetenskapen?
Retorikprofessor Anders Sigrell, filosof Anna-Sofia Maurin och Tankebrott-bloggaren Andreas Anundi hjälper oss upptäcka några vanliga logiska felslut, och diskuterar eventuella skillnader mellan felslut ur ett filosofiskt respektive retoriskt perspektiv.
Filosofiska rummet söndag 4 januari 17.00 i P1, med repris fred 9 jan 21.03 Aristoteles kallade metafysiken för den ”första filosofin”, som han menade innefattar ontologi, läran om det varande såsom varande, teologi, läran om Gud, samt läran om de ”första orsakerna”, grundsatserna eller axiomen. Är metafysik samma sak idag? Förra veckan handlade Filosofiska rummet om partikelforskarnas och den teoretiska fysikens förhållande till verkligheten. Finns det en övergripande förklaring till alltet som omger oss? Vi hörde fysikern Ulf Danielsson och författaren och filosofen Lars Gustafsson resonera om vetenskapens sökande efter sanningar på områden, i t ex universum, där mänskliga sinnesintryck och empiriska bevis knappast går att uppbringa. Det finns ett ord för vad herrarna Danielsson och Gustafsson pratade om förra veckan, även om de inte använde det själva. Ordet är metafysik, och det är en kraftig gren på trädet filosofi. Dagens Filosofiska rummet är en fri fortsättning av förra veckans. Vi har med oss en av Sveriges ledande metafysiker Anna-Sofia Maurin, teoretisk filosof vid Lunds uiversitet, för att ta upp trådarna från förra veckans program och försöka förklara vad den moderna metafysiken studerar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.