Podcasts about filosofin

Miten entisen kokoomusministeri Jyrki Kataisen fantastiseksi luonnehtima yliopistouudistus on vaikuttanut tieteen tutkimiseen ja opiskeluun? Yliopistolaki irrotti yliopistot valtiosta ja uudisti muun muassa hallintoa. Käytännöllisen filosofian professori emeritus Timo Araksiselta on ilmestynyt kirja Millaista oli? Filosofin oppivuodet, jossa hän suorapuheisesti kuvailee millainen yliopistomaailma oli. Onko professoreilla nykyään vaikeampaa ja opiskelijoilla helpompaa? Nostaako nimityspolitiikka parhaat kyvyt esille vai keskinkertaisuuksia pinnalle? Timo Airaksisen lisäksi haastatteluun osallistuu etäyhteydellä filosofian professori Matti Häyry Aalto-yliopiston Kauppakorkeakoulusta. Ohjelman juontaa Nicklas Wancke.

Med klingande fransk brytning presenterar Emmanuel Macron jättesatsningar på AI. Men samtidigt är det rätt tyst från svenskt håll. Henning Eklund ringer upp statsminister Ulf Kristersson och frågar varför. Och Elon Musk rör om i politiken med sitt Doge. Björn Jeffery granskar Silicon Valley-filosofin som nu tagit sig in i maktens korridorer. Dessutom: Kendrick vs Drake, fast för de som pluggat på KTH. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Business Zen Mastern Ana Bosnjak gör efterlängtad comeback i Miljonpodden. Ana har hjälpt över 500 företagare och ledare att förenkla sina liv och leva med Business Zen – ett tillstånd av djupt fokus och inre harmoni. Genom att kombinera förenkling, livsdesign och energy management, visar hon vägen till bättre beslut och hållbar framgång. Här får du konkreta verktyg och inspirerande historier som hjälper dig att tänka stort, utan att kompromissa med din hälsa eller vision. Business Zen Class 30e januari: https://www.businesszenmastery.com/class LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/anabosnjak/ Youtube: https://www.youtube.com/@businesszenmastery -- Tack för att du lyssnar! Om du gillar Miljonpodden får du gärna följa oss och ge ditt betyg på Spotify

Hon beskriver sig som optimist, men hennes syn på samtiden är mörk. Filosofen Åsa Wikforss har blivit en stark röst för demokrati och mot kunskapsmotstånd. Vad tror hon om framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare, och debattör. Och 2019 blev hon invald som ledamot i ett sargat Svenska Akademin, efter krisen och skandalerna åren innan.2017 skrev Åsa Wikforss en hyllad bok: Alternativa Fakta - om kunskapen och dess fiender. En bok om vad kunskap är, och hur vi kan ta till oss fakta och inte lögner.Men delar i boken fick också kritik och anklagades för både konkreta faktafel och för att ha ”manipulerat fakta”. Hur ser hon på den kritiken i dag?”Då tror jag inte amerikansk demokrati överlever”2024 är ämnet kunskapsmotstånd kanske mer aktuellt än någonsin, med den snabba utvecklingen av fejknyheter och propaganda. Till hösten är det presidentval i USA. Där är Donald Trump en av kandidaterna. Det var hans seger i valet 2016 som fick Åsa Wikforss att från början skriva boken ”Alternativa fakta”.I den här intervjun pratar Åsa Wikforss om sin rädsla inför det amerikanska valet, och säger att hon inte tror att amerikansk demokrati överlever om Donald Trump väljs till president. Och så lite om tankens kraft, om snapsvisor och om samtalet från Svenska Akademien.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Kristofer Barrett förvaltar över sammanlagt 200 miljarder kronor i Swedbank Robur Global och Swedbank Robur Technology. Han har slagit index med råge i flera år. I detta avsnitt av Placerapodden berättar han om sin förvaltningsfilosofi och hur han gör för att skapa bästa möjliga avkastning i fonderna. .............................. Länk till artikeln på Placera.se med lista på aktierna som omtalas: https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2023/12/12/barrett.html Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar https://www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html Här hittar du alla våra aktieanalyser https://www.placera.se/placera/aktier.plc.html Här finns alla våra fondanalyser https://www.placera.se/placera/fonder.plc.html Här finns våra makrokommentarer https://www.placera.se/placera/tema-makrokommentar.plc.html Här hittar du det månatliga strategidokumentet https://www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html Här kan du se redaktionens aktieinnnehav https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2020/11/02/redaktionens-aktieinnehav.plc.plc.html

I veckans avsnitt av podden Under Your Skin gästas Lovisa av serieentreprenören och kollegan, sin mamma Christina Hahn.Presentation av Christina och hennes professionella resa. 4 min - Vad är Ayurveda och varför blev det så viktigt?Vilka verktyg använder hon sig av för att se inåt och tysta ner?13 min - Filosofin bakom Under Your Skin.Hur är det att jobba mamma och dotter? Christinas bästa tips kring välmående.Här hittar du Christina Hahn:https://www.linkedin.com/in/christina-hahn-76b18732/ https://underyourskin.se/en/pages/our-story Här hittar du Lovisa:https://www.linkedin.com/in/lovisa-hahn-falkman-7109b7a1/ https://www.instagram.com/lovisahahn/ https://underyourskin.se/ Poddens klippare Michaela Dorch:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch-6a9a84113/?originalSubdomain=id Tack snälla för att du lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det första avsnittet av podden Under Your Skin gästas Lovisa av Doctor Diamantis Koukouvinos som delar med sig av sina kunskaper inom kinesisk medicin och sin livsfilosofi.2:30 min - Vikten av att jobba på sitt tålamod när man har barn. Hur vi gynnas av meditation? 16:46 min - Filosofin bakom Yin & Yang. Hur ser Diamantis egen filosofi ut? Om veganism och kost. 28:15 min - Vilka är de största obalanserna han ser i västvärlden? Hur kan vi tänka runt föräldraskap?50:45 min - Poddens 3 sista signaturfrågor.Här hittar du Doctor Diamantis:https://www.doctordiamantis.com/ https://www.instagram.com/doctordiamantis/ Här hittar du Lovisa:https://www.linkedin.com/in/lovisa-hahn-falkman-7109b7a1/ https://www.instagram.com/lovisahahn/ https://underyourskin.se/ Poddens klippare Michaela Dorch:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch-6a9a84113/?originalSubdomain=id Tack snälla för att du lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal om olika filosofiska frågor så som den inre och yttre världen, gott och ont, sann kunskap och vetande, materialism, determinism och den fri viljan, gud och slumpen. Filosofer som nämns vid namn är David Hume, Nietcheze, Rene Dekart, Sartre, Seneca, Isak Newton med mera.Adin Vreras instagram-kontoVetenskapen har inte alla svarDet är ganska givet att det finns något bortom vår uppfattningsförmågaDiskutera avsnittet tillsammans med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Bitcoin har många bakgrunder. En teknisk, en bankkritisk, men också en filosofisk. Men hur ser den egentligen ut? Och vad kan man förstå av dagens finansindustri genom att studera krypto? Joakim Sandberg och Vitor Elliot reder ut.

I det här avsnittet gästar vi den utomordentligt trevliga utvecklarkonferensen DevSum, där Robert Folkesson & Cecilia Wirén samtalar med ett antal olika talare på konferensen - om ledarskap för utvecklare, arkitekturfilosofi och säker utveckling i microservices-arkitektur. 02:20 - David Neal - Ledarskap för motvilliga ledare 09:30 - Barry O'Reilly - Filosofin bakom arkitektur 21:20 - Cecilia Wirén och Johan Lindfors sammanfattar dag 1 på Devsum 27:15 - Sebastian Olsson - Säker utveckling och microservices

Mellby Gård är ett av Sveriges största investeringsbolag och grundades 1986 av Rune Andersson. Idag drivs bolaget vidare av sonen Johan Andersson som tog över som vd 2013. Med ett ägande i bolag som Academedia, Kapp Ahl, Oscar Jacobsson, Älvbyhus, Roxtec och Klarahill är Johan aktiv i över 15 branscher och kring 40 styrelser. Johan och jag pratar om varför han inte jublar när de säljer ett bolag, lärdomarna han fått av pappa Rune och tiden på EQT. Jag vill veta hur han håller sig a jour i 15 olika branscher samtidigt, filosofin kring att slå föregående år och varför Johan är hardcore euro-motståndare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tredje och sista avsnittet i den här poddserien om H1, deras företagskultur och Happy Filosofi träffar jag Alexander, Team Manager och Säljansvarig, och Elin Hammar, Senior Agent. Jag tar reda på hur kulturen fungerar utifrån deras medarbetarperspektiv. Varför valde de H1 som arbetsgivare? Vad är det som gör att de väljer att stanna? Och vad är det egentligen för utklädningstävlingar som håller ihop hela organisationen?Jag har fått äran att djupdyka i H1s välfungerande företagskultur och Happy Filosofi. Ett kvitto på att de har lyckats är att de har lägst personalomsättning på marknaden.I tre fullspäckade avsnitt skildras H1s arbete med Happy Filosofin ur tre olika perspektiv. Den röda tråden ligger fokuserad på hur H1s företagskultur Happy Filosofin har bidragit till att skapa en kvalitetscertifierad kundservice - både för medarbetare, kund och slutkund.Du kommer i kontakt med Alexander och Elin här:https://www.linkedin.com/in/alexanderfagerström/https://www.facebook.com/elin.hammar.9 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Odlas expert Kimmo Rumpunen berättar om havtorn, en torktålig växt som funnits här i Norden långt innan vi fanns här och vars feta bär är rika på allehanda vitaminer och nyttigheter. Familjen Ventlinger i Kalmar har haft sin villaträdgård i fyra år och i början odlade de bara tomater, det blev så många att tvillingarna Ella och Mira lekte med dem som kulor. Sen dess har odlingarna växt och utvecklats och nu finns rosor, snittblommor, björnbär, kryddor, potatis, pak choi och en massa annat. Filosofin är att testa sig fram och att alltid låta barnen vara med.Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om häckar och de problem som finns med dem.

Lovisa går igenom en svår tid, så i veckans avsnitt får Jessica ta kommandot och då blir det mer frossande i OS. För hon är helt knockad efter att ha intervjuat Nils van der Poel och läst hans träningsmanifest. Filosofin om motivation och enkelhet tilltalar både Jessica och Lovisa. Men vilken fråga missade Jessica att ställa till skridskostjärnan? Och vilken OS-medaljör är hon kär i? Sen blir det lite grävande kring OS-medaljörernas flygbiljetter och prat om att resa med träningsvärk. Efter en timmes poddande har Lovisa fått många välbehövliga skratt mitt i sorgen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om livets stora mysterier kan vi inget veta, bara tro. Men tvivlet gnager ständigt. Om man inte helt avstår från att tänka? Som de antika filosofer Vincent Flink Amble-Naess lyfter fram i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Konstnären Apelles hade arbetat med tavlan i månader. Det skulle bli ett mästerverk; det var uppenbart för var och en som såg honom arbeta. En detalj lyckades emellertid gäcka honom: fradgan på kapplöpningshästen i förgrunden. Den föreföll omöjlig att gestalta. Apelles försökte med klarare färger, grövre penslar och mindre vatten i temperan. Han svalde sin stolthet och konsulterade en rival, men också det var lönlöst. Resultaten blev hopplöst onaturliga. Till slut fick han nog, och slängde sin tvättsvamp mot hästen i vredesmod.Folket omkring honom drog efter andan. Apelles kunde knappt tro sina ögon. Svampen hade lämnat ett omisskännligt avtryck över betslet. Hästen tuggade fradga.Anekdoten återges av den grekiska filosofen Sextus Empiricus i boken Pyrrhoniska skisser, från 200-talet e. kr. På samma sätt som Apelles genom sina ansträngningar försökte uppnå ett perfekt konstverk, försöker filosoferna uppnå det goda livet genom att argumentera. De borde veta bättre, skriver Sextus. Först när man inser det meningslösa med hela företaget kan man uppnå målet, och njuta sin sinnesro.Sextus Empiricus var skeptiker, eller pyrrhonist som hans meningsfränder ofta kallades under antiken. Rörelsen fick sitt namn efter förgrundsgestalten Pyrrhon, som var verksam på 300-talet f.Kr. Pyrrhon föräras ett kapitel i historikern Diogenes Laertios bok Berömda filosofers liv och läror, som är vår kanske främsta källa till kunskap om den antika filosofin och dess utövare. Diogenes beskriver Pyrrhon som en dåre, som betvivlade allt han såg. Om en kärra var på väg att köra över honom steg han inte åt sidan. Han var nämligen inte säker på att kärran var verklig. Kanske hade han fallit offer för en synvilla, eller helt enkelt blivit lurad. Om det inte vore för hans många vänner, skriver Diogenes, hade Pyrrhon knappast blivit långlivad.Skildringen är författad 500 år efter Pyrrhons bortgång, och mycket tyder på att informationen är hämtad från en satirisk skrift som publicerades av en av Pyrrhons fiender. Sådana smädeskrifter var vanliga under antiken. Epikurén Colotes skriver att den skeptiska läran gör det omöjligt att leva, eftersom den inte medger några åsikter. Anatomen Galenus frågar sig huruvida skeptikern måste stanna ombord på ett sjunkande skepp eftersom han tvivlar på om det stigande vattnet är verkligt. Ännu år 1748 2000 år efter skeptikernas storhetstid kunde den skotske filosofen David Hume skriva att samhället skulle gå under om Pyrrhons efterföljare fick gehör för sina idéer.Skeptikerna var lätta att häckla. De efterlämnade nämligen inga skrifter där deras lära försvarades. Sextus bok är ett undantag. För den som läser hans Pyrrhoniska skisser framträder en annan bild av skeptikerna än den som förmedlades av deras fiender.Det grekiska ordet skepsis betyder undersökning, och mycket riktigt var den skeptiska filosofin en undersökande filosofi. Föremålet för undersökningarna var i första hand de andra filosoferna. Epikuréerna påstod att världen bestod av atomer, medan aristotelikerna påstod att den bestod av element. Skeptikern betraktade argumenten för och emot de båda inställningarna, och kom fram till att frågan förmodligen inte gick att besvara. Båda sidor verkade ha genomtänkta argument för sin sak, och varje omdöme om vem som hade rätt skulle ofrånkomligen bära på ett mått av godtycke.För Sextus var skepticismen i första hand en serie tankefigurer, vars syfte var att uppnå jämvikt mellan argumenten för och emot varje ställningstagande. Därigenom visade han att våra åsikter nästan aldrig är berättigade. För det mesta kan man lika gärna se saken ur ett annat perspektiv. Inställningen gällde emellertid inte alla delar av livet. I motsats till vad belackarna ville göra gällande hade skeptikerna kunskap om många saker. Det var teorierna de förkastade, det vill säga: åsikter som sätts i samband med varandra, och ger upphov till system. Inställningen är mindre extrem än vad man skulle kunna tro.Sextus hade måhända medgivit att honungsvinet han drack var sött, men han hade aldrig accepterat den vetenskapliga förklaringen: att glukosmolekyler interagerar med receptorer i våra smaklökar, som signalerar till hjärnbarken via elektriska impulser, och får oss att erfara sötma. En sådan slutsats hade krävt en argumentation. Och utöver det fåtal individer som utbildat sig till vetenskapsmän, och själva undersökt saken i ett laboratorium, förlitar sig de flesta av oss på auktoritetsargument. Till exempel:Vetenskapsmännen säger att vinet är sött på grund av molekylerna. Och vetenskapsmännen är pålitliga. Alltså är vinet sött på grund av molekylerna.Sextus hade betraktat en sådan slutledning som inte bara bristfällig, utan rent ut sagt löjeväckande. För det första vet vi inte om vetenskapsmännen verkligen säger att det förhåller sig på det viset; vi har ju knappast träffat dem alla. För det andra vet vi inte om de är pålitliga, oavsett vad de själva påstår om saken. Därför borde vi inte utan vidare acceptera att det finns något sådant som glukosmolekyler eller smaklökar eller receptorer. Att vinet är sött behöver vi däremot inga argument för att komma fram till; det känner vi ju på smaken.Skeptikernas lära formulerades millennier innan den globala uppvärmningen var ett faktum, och för en modern läsare är det uppenbart att deras idéer vore direkt skadliga i händerna på våra makthavare. Om teorierna kan användas till att förbättra världen bör de inte förkastas. Men för de flesta av oss är klimatforskarnas rön om smältande polarisar, avverkad regnskog och stigande havsnivåer inte nog för att mana oss till handling. För det stora flertalet framstår rapporterna från IPCC som intet mer än en källa till ångest. På så vis påminner vår situation om den skeptikerna ville avhjälpa.Liksom för de konkurrerande skolorna var målet för skeptikernas verksamhet ataraxia, vilket på grekiska betyder sinnesro. Stoikerna sade sig uppnå målet genom att leva i enlighet med naturen och epikuréerna genom att hänge sig åt njutningar. Skeptikerna närmade sig problemet på ett annat sätt. Deras nyckel till sinnesro var insikten om att inget kan skada oss. Men det var inte sträckbänken, lejonen eller slavdrivarna de syftade på, utan de filosofiska problemen som håller oss vakna om nätterna och inte ger oss någon ro. Vad är sanning? Vad är skönhet? Vad händer när vi dör? Frågorna är nästintill omöjliga att besvara, vilket skeptikerna var de första att inse. Följaktligen vägrade de infoga sina kunskaper i system. De vägrade se samband och göra slutledningar. Man skulle kunna säga att de vägrade tänka.Sextus tid påminde på många sätt om vår egen. Filosofin, som hade börjat som ett självständigt sökande efter kunskap, hade stelnat i skolbildningar vars medlemmar ägnade större delen av sin tid åt att anklaga varandra för dumhet och hyckleri. I detta intellektuella klimat gjorde skeptikerna entré och retade gallfeber på sina konkurrenter genom att hävda att alla var lika goda kålsupare, och att det var samtalet i sig det var fel på.Skeptikerna var inga livsstilsradikaler. Det var deras lära som var avvikande. Själva levde de konventionella, tillbakadragna liv. Sextus arbetade som läkare, och författarskapet var en bisyssla han ägnade sig åt på fritiden.På samma sätt kan också vi dra oss tillbaka, och leva obesvärade av de hätska debatterna i vår samtid. I en tid där åsikter har upphöjts till dygd vore det inte mindre än ett uppror.Vincent Flink Amble-Naess

Vad är det som gör att vissa varumärken bygger dödslojala anhängare medan andra faller så fort det börjar blåsa? Kristoffer Reiter hade alltid drömt om att bli reklammakare och bestämde till slut för att bygga upp sin egen byråverksamhet Cohesive Whole i Philadelphia med hjälp av ett kluster med frilanskompetenser. Filosofin är att lyssna mer på kundernas behov och mindre på företagens egna idéer om sin oantastliga förträfflighet, vilket ofta gör Kristoffer en smula impopulär som konsult. Lyssna på ett spännande samtal om reklam, kommunikation och varumärkesbyggande i en värld där ingenting längre går att fejka, och där man kan komma långt med ärlighet och ett hederligt svenskt "lagom"-perspektiv. Programledare: Christian von Essen // Inspelat på distans med tjänsten Riverside.fm. // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på? Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi. Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi. Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer. Programmet är en repris från januari i år. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I den så kallade Wienkretsen söktes under 1920- och 30-talen gränserna för det säkra och meningsfulla. Mycket av filosofin kvalificerade inte. Olof Åkerlund reflekterar över denna strävan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När jag en vinter för många år sedan drabbades av en allvarlig sjukdom hade de en dålig dag på lasarettet i den lilla universitetsstaden. Akuten och specialistavdelningen var båda överbelagda och de bråkade om vem som skulle behöva hantera ännu en patient. Till slut blev jag inrullad på ett kontor, och den enda information jag fick kom från en undersköterska som till svar på beredvilligt framsträckt pekfinger utbrast nej, där sticker vi inte om du skulle bli blind sen. Dagen efter flyttades jag till en helgöppen avdelning där jag fick dela ett rum med en bitter man som förlorat båda sina fötter till följd av sjukdomen. Det var av honom jag fick min första, mycket subjektiva, introduktion till hur mitt liv nu skulle gestalta sig. Det var kort sagt något omtumlande. Och som någon som främst alltid kunnat uttrycka sig och förstå saker genom skrift, så var jag mån om att få en anteckningsbok till sjukhuset. Jag antar att jag föreställde mig att jag skulle föra någon sorts dagbok, men det blev inte mycket skrivet. Jag gjorde bara några små teckningar, fram tills att jag vid ett tillfälle plötsligt tittade ner i anteckningsboken och såg att jag omedvetet hade fyllt sidorna med små uppställningar. Det tog ett litet tag innan jag insåg att det rörde sig som om de sanningstabeller som introduceras i Ludwig Wittgensteins "Tractatus Logico Philosophicus". Det handlar om grundläggande relationer i elementär logik, så kallad satslogik, och är på många håll än i våra dagar det sätt som filosofistudenter introduceras till logik som ämne. Enkel, skön och obestridlig sanning. När jag begrundade vad jag hade skrivit fylldes jag för första gången på flera dagar av något slags lugn. För den som har en vag bild av filosofi kan det låta märkligt att logik tillhör dess domäner. Men det går faktiskt tillbaka ändå till Aristoteles och handlar om det som alltid, på olika sätt och med blandad framgång, varit filosofins mål: att skapa klarhet. Och vad Aristoteles gjorde var inget annat än att systematisera grunden för allt detta - tänkandet självt. I hans verk Första analytiken som utkom på svenska år 2020 kan man själv studera denna alltför sällan uppmärksammade revolution i idéernas historia. Likt Euklides geometri skulle Aristoteles logik få ett längre liv än så gott som alla vetenskapliga teorier, det var egentligen först på 1800-talet som avgörande landvinningar skulle erbjuda en ny logik med nya möjligheter. Och då väcktes också hoppet om att kunna härleda hela matematiken ur logiken och ge det säkraste mänskligheten visste en ännu säkrare grund. Sjukdomen jag drabbades av var kronisk. Att säga att jag fortfarande lider av den är alltså en tautologi, ett påstående som uttrycker en utifrån förutsättningarna redan etablerad sanning om man talar om retorik, en sats som är sann oavsett vilket sanningsvärde man tillskriver dess variabler om man talar logik. Wittgenstein framhöll att hela satslogiken var tautologisk. Om man tycker att det får den att verka meningslös, så bör man fundera över om man även anser att datorprogrammering är meningslöst. Man kan kanske sammanfatta mitt nedtecknande av sanningstabeller på sjukhuset som att det i omskakande tider är en en tröst med tydlighet och klarhet. En period i behov av logikens tröst var onekligen tiden under och mellan de två världskrigen. Det var också då den så kallade Wienkretsen samlades. Matematikprofessorn Karl Sigmund ger sin högintressanta bok om dessa filosofiskt intresserade vetenskapsmän och vetenskapligt sinnade filosofer den passande undertiteln Filosofi vid avgrundens rand eller i original exakt tänkande vid undergångens rand. I kretsens kärna ingick framträdande samtida profiler som Moritz Schlick och Otto Neurath samt den framstående analytiske filosofen Rudolf Carnap. De såg sig som företrädare för den vetenskapliga världsbilden och ville göra sig av med alla sorters resonerande som inte stod på bergfast grund. Med i gruppen fanns också matematiska genier som Kurt Gödel  den främsta logikern sedan Aristoteles enligt Albert Einstein. Han skulle dock med tiden visa sig vara en metafysiker av platonska  proportioner, och representerade alltså i hemlighet allt gruppen bekämpade. Filosofin hade ju genom årtusendena, i takt med att metoder och teorier utvecklats, knoppat av sig i olika vetenskapliga discipliner. Det som återstod torde antingen kunna omvandlas till vetenskap eller förkastas som nonsens. Och med de nyvunna framstegen i logik så kändes tiden inne för nästa steg. Wien var en god jordmån  för dessa tankar. Härifrån kom fysikern Ernst Mach som hävdade att vi inte hade något jag bortom våra sinnesförnimmelser. Hans kollega Ludwig Boltzmann, tänkte i liknande banor, men i en berömd debatt dem båda emellan tog han ställning för atomens existens, vilken Mach förnekade. Och Boltzmann plågades av att de filosofiska problemen ständigt dök upp, hur mycket han än försökte göra sig av med dem. Särskilt frågan om varför något överhuvudtaget existerar gav honom mardrömmar. För Wienkretsen blev också Ludwig Wittgenstein snabbt en fixstjärna. Hans Tractatus förstods som ett försök att göra sig av med filosofisk spekulation, genom att med logikens hjälp visa på gränsen för det meningsfulla språket. De läste boken både ivrigt och ihärdigt och ur gruppen strömmade många olika försök att skilja på meningsfullt och meningslöst, pseudoproblem och verkliga problem. Svårigheterna med detta företag blev dock plågsamt tydliga. Vetenskapen är ju så mycket mer än matematik och logik, och likt Mach sökte många en fast grund i sinnesförnimmelserna. Olika förslag om att bara det som kunde kontrolleras empiriskt var meningsfullt, eller att meningen med ett påstående var identisk med metoden med vars hjälp man kunde bekräfta det, lades fram.  Problemet med alla dessa antaganden är förstås att de själva inte går att bekräfta empiriskt och alltså bör betraktas som meningslösa. Men för vissa i gruppen fortsatte korståget mot filosofin oförtrutet och de såg metafysik och mystisk spekulation i var och varannan buske. Denna misstanke restes också mot Tractatus av vissa av Wienkretsens medlemmar. De gjorde en enkätundersökning där de före, under och efter sin noggranna läsning fick bedöma de mest centrala av bokens 526 numrerade påståenden enligt en färgskala. Blått betydde medhåll, rött oenighet och grönt att tesen var meningslös. Som Karl Sigmund krasst noterar utgjorde enkätsvaren en brokig palett. Wittgenstein kom att lägga så gott som allt i Tractatus bakom sig, men han upphörde aldrig att försöka göra slut på det mesta av det som genom århundradena kallats filosofi. Hans utsagor om disciplinen har blivit legendariska. Filosofins syfte, skrev han i Filosofiska undersökningar, är att visa flugan vägen ut ur den flugfälleflaska den lockats ner i. Det är språket som ständigt lurar in oss i dessa fällor och varje fråga måste filosofin behandla som om den vore en sjukdom. Yttrandet får mig att tänka på fysikern Boltzmann som alltmer kom att plågas  av filosofins obeveklighet. Driften att filosofera liknar kräkreflexen vid migrän, menade han, den vill kasta upp något fast inget finns där, men, framhärdade han samtidigt, det är filosofins höga, majestätiska uppgift att bota mänskligheten från denna fruktansvärda migrän. Ja, kanske är filosofin i viss mån en sjukdom. Men efter 2500 år av försök med avancerad medicinering, huskurer, åderlåtning och andeutdrivning är det nog dags att vi accepterar att den är kronisk. Olof Åkerlund, producent för OBS  Litteratur Aristoteles: Första analytiken. Översättning, inledning och kommentarer Per-Erik Malmnäs. Bokförlaget Thales, 2020. Karl Sigmund: Wienkretsen filosofi vid avgrundens rand. Översättning av Jim Jakobsson. Fri tanke förlag, 2017. Ludwig Wittgenstein: "Filosofiska undersökningar". Översättning Anders Wedberg. Bokförlaget Thales, 1992. Ludwig Wittgenstein, "Tractatus Logico-Philosophicus". Översättning av Sten Andersson. Norstedts, 2014.

Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi. Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi. Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vilniaus universiteto Teisės fakulteto ateitininkų korporacijos ,,Iustitia“ organizuoto seminarų ciklo antroji dalis. Tema: ,,Filosofinės teizmo prielaidos. Dievo buvimo įrodymai“ Kalbėtojas: Laurynas Jacevičius iš apologetika.lt  Data: 2019-04-15 Video: https://youtu.be/VwWH7gawLVc  

„Vertingiausias liberalizmo sandas man ir yra atsidavimas netobulumui. Žmogus – trapi, klystanti, save koreguojanti, netobula būtybė, bet vardan to, kad ji galėtų keistis ir taisytis, verta kovoti už tą orumo ir pagarbos pamatą, kuris ir leidžia žmogų įgalinti kritikuoti bei koreguoti save. Niekaip kitaip nepaaiškinsi viso žmogaus teisių diskurso“, – teigė Leonidas Donskis. Šiuos mąstytojo žodžius priminęs filosofas Paulius Gritėnas apibūdino L. Donskį kaip egzistencinį liberalą. Apie L. Donskio liberalizmą, jo Europos, neatsiejamos nuo kultūrinių šaknų ir mažųjų kultūros centrų puoselėjimo, sampratą, dialogo kultūros puoselėjimą ir socialinę kritiką – pokalbis su Vilniaus universiteto rektoriaus patarėju P. Gritėnu.Ved. Donatas Puslys

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det tredje programmet, Islam och den antika filosofin. Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Hallå där!  Niklas och Viktor leker gurus och diskuterar "Kaizen" filosofin och hur det kan hjälpa dig med din träning och utveckling! Enjoy! 

Kreikkalaisen filosofi Plutarkhosin kirja Mielen tyyneydestä kertoo miten elää harmonisesti vaikka maailma ympärillä kuohuu. Suomentanut Juhana Torkki. Päivän mietelauseen on valinnut Tina Cavén. Lukijana kuuluttaja Heikki Puskala.

Kreikkalaisen filosofin Plutarkhosin kirja Mielen tyyneydestä kertoo miten elää harmonisesti vaikka maailma ympärillä kuohuu. Suomentanut Juhana Torkki. Päivän mietelauseen on valinnut Tina Cavén. Lukijana kuuluttaja Juha Salomaa

Kreikkalaisen filosofin Plutarkhosin kirja Mielen tyyneydestä kertoo miten elää harmonisesti vaikka maailma ympärillä kuohuu. Suomentanut Juhana Torkki. Päivän mietelauseen on valinnut Tina Cavén. Lukijana kuuluttaja Juha Salomaa

Kreikkalaisen filosofin Plutarkhosin kirja Mielen tyyneydestä kertoo miten elää harmonisesti vaikka maailma ympärillä kuohuu. Suomentanut Juhana Torkki Päivän mietelauseen on valinnut Tina Cavén. Lukijana kuuluttaja Heikki Puskala

Kreikkalaisen filosofin Plutarkhosin kirja Mielen tyyneydestä kertoo miten elää harmonisesti vaikka maailma ympärillä kuohuu. Päivän mietelauseen on valinnut Tina Cavén. Lukijana kuuluttaja Maaria Holma.

Filosofinės nuotaikos apėmė KATukus. Net nebesinori juoktis iš politikos. Kodėl taip nutiko? Aurelijus Katkevičius ir Arijus Katauskas patys pasakoja naujame KATukų epizode.

Filosofin strukturerar tänkandet. ”Jag tyckte det var befriande att få de här redskapen när jag kom till filosofin för trettio år sen”, säger professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss, som är mottagare av Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2019. Som mänsklighet har vi mer kunskap än någonsin. Samtidigt utmanas kunskapen som aldrig förr. Kunskapsresistens är ett demokratiskt problem och Wikforss leder ett nytt forskningsprogram som ska hjälpa oss att förstå det. Programledare: Nina Eidem 

Enligt den franske filosofihistorikern Pierre Hadot (1922-2010) var de antika filosofiskolorna - Platons och Aristoteles till exempel - framförallt ett sätt att leva. Filosofi var inte bara teori utan i hög grad en slags "terapi" och det som bearbetades var ens grundläggande existentiella förhållningssätt till tillvaron, sig själv och andra människor.  Filosofiskolorna kan sägas kännetecknas av olika sådana grundläggande förhållningssätt och det filosofiska tänkandet inom en skola sker alltid i dialog med eller mot bakgrund av ett sådant existentiellt förhållningssätt. Det finns likheter mellan hur Hadot beskriver "existentiellt förhållningssätt" och hur den förre påven, Joseph Ratzinger, beskriver vad det är att tro i sin bok Introduktion till kristendomen (se avsnitt 16 av Tro & förnuft-podden): som en slags grundläggande attityd till tillvaron som helhet.  För de antika filosofiskolorna ingick i den filosofiska praktiken vissa "andliga övningar" där man exempelvis tänkte på sig själv i ljuset av en kosmologi: som en del av ett oändligt stort kosmos som antingen styrdes av en förnuftig princip (logos - enligt stoikerna) eller hade en källa i den transcendenta godheten (för platonikerna) - eller styrdes av slumpen (för epikuréerna). Det handlar här om att se sitt liv i ljuset av och i relation till helheten. För Platon, Aristoteles och Nyplatonikerna är filosofins mål en vishet och godhet som inte går att språkligt ringa in, utan som vi har tillgång genom erfarenheter snarare än analyser. Filosofins uppgift är att ändå föra oss närmare den erfarenheten. I detta avsnitt diskuterar Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund denna syn på filosofi och hur den kan utmana och berika samtida filosofi och den kristna tron. Den nyplatonske filosofen Plotinus sa att "utan dygderna är Gud bara ett ord". På ett liknande sätt kanske man kan säga att kyrkan ibland har en övertro på hur betydelsefulla orden eller teorierna om Gud är, för att föra människor närmare Gud.

I det nya avsnittet av Tro & Förnuft samtalar Erik Åkerlund och Christoffer Skogholt med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet, om hennes bok "Alternativa fakta", som kom ut 2017 och som fick Natur och kulturs populärvetenskapliga pris i början av mars av 2019. Åsa Wikforss vill i boken presentera filosofiska redskap som kan hjälpa oss att tänka klarare kring kunskap och kunskapsanspråk. Vad menar vi när vi säger att kunskap är "socialt konstruerad"? Innebär det att vi inte kan ha någon objektiv kunskap? Innebär det att verkligheten är socialt konstruerad, eller snarare de begrepp som vi beskriver verkligheten med? Uttrycket "alternativa fakta" myntades av en av Trumps rådgivare, Kellyanne Conway, som använde det om Sean Spicers (Trumps presstalesperson) påstående att Trumps installation var mer välbesökt än Obamas, trots att detta var falskt.  I boken diskuterar Åsa Wikforss ett antal problematiska fenomen, inte minst vad hon kallar för "faktapolarisering", som står för att våra ideologiska ställningstaganden tenderar att sortera ut vilka fakta vi tar till oss, accepterar och betonar.  Relaterad till faktapolarisering är också uttrycket "kognitiv penetrering", som står för fenomenet att beroende på vår förförståelse så bedömer vi samma situation på väldigt olika vis. Wikforss berättar om hur samma videosnutt på en demonstration bedömdes som antingen våldsam eller fredlig beroende på vad man fick veta att demonstrationen gällde - om det var något man sympatiserade med bedömdes den som fredlig och var det något man var emot bedömdes den som våldsam. Boken illustrerar hur filosofisk medvetenhet kan stimulera ett bättre offentligt samtal. En av poängerna i boken är att det filosofiska kritiska tänkandet inte bara ska användas på "de andra" utan också på en själv. Det är en viktig skillnad mellan filosofisk och politisk diskurs. Hållpunkter i programmet: 0 - 10 minuter: Presentation av tematiken och några centrala tankar i boken Alternativa fakta. 10 - 25 minuter: Vi ringer upp Åsa och frågar: vad gör en filosof på dagarna? Varför skrev Åsa Wikforss boken nu? Filosofin som kritisk resurs i det offentliga samtalet och framtiden för Trump. 25 - 50 minuter: Hur ska man avgöra mer "övergripande" kunskapsanspråk som: finns det mänskliga rättigheter? Finns Gud?  Vad är "goda skäl"? Finns det mer än empirisk evidens? Finns moralisk kunskap? Länkar:  Åsa Wikforss sommarprat Åsa Wikforss hemsida

#59 Filosofin för ett framgångsrikt liv.   I avsnitt #59 går vi igenom Jim Rohn’s bok ”My Philosophy for successful living”. Jim Rohn presenterar 6 stycken principer som kommer leda dig till ett framgångsrik liv, finansiellt och emotionellt. Vi går igenom varför produktivitet är av signifikant betydelse, andlig hälsa, inspiration och varför du konstant ska agera som en bonde.   Enjoy!  

Miten suomalaiset ovat katselleet metsiään? Entä miten filosofit ovat pohdiskelleet metsiä ja puita? Minna Pyykkö lähti filosofi Jukka Mikkosen kanssa metsäretkelle Mikkelissä Etelä- Savossa. Kuva: Minna Pyykkö / Yle

Mindfulness, osjälviskhet och medkännande är nycklarna till framgångsrikt ledarskap i vårt distraktionssamhälle. Det menar Rasmus Hougaard som har intervjuat hundratals ledare i globala storföretag.  Rasmus Hougaard är ursprungligen från Danmark och forskade i organisationsutveckling innan han grundade organisationen Potential Project. Han föreläser och utbildar över hela världen om mindfulness och har tidigare gett ut boken One second ahead om mindfulness på arbetsplatsen. Ett ledarskap för 2000-talet När han och kollegan Jacqueline Carter ställde sig frågan om vilket ledarskap som behövs för 2000-talet inledde de ett omfattande kartläggningsarbete. Efter flera tusen intervjuer med ledare på företag som Accenture och McKinsey i samarbete med Harvard Business Review landade de i de fynd som nu återfinns i boken The mind of the leader. De såg tre tydliga egenskaper som ledare behöver för att verka framgångsrikt idag. Att vara mindful handlar om att träna på att vara fokuserad och närvarande i stunden och i det som är viktigt för att hantera alla de distraktioner vi ständigt utsätts för. Att vara osjälvisk handlar om att motverka det som annars händer när någon blir premierad till ledare - egot växer! Osjälviskhet handlar om att "lämna egot i dörren" och leda mot det större syftet menar Rasmus Hougaard. Att visa medkänsla är viktigt för att våra hjärnor ska känna trygghet och vilja prestera. Det ger oss och våra medarbetare en känsla av att "jag tar emot dig om du faller". Tränar vi på de här egenskaperna blir vi bättre på dem. Hjärnan är plastisk och det vi gör ofta blir vi bättre på, precis som inom idrott. De här tre kvaliteterna bygger en kultur som sätter människan istället för lönsamheten i centrum. Men trots allt är lönsamhet en avgörande motor och drivkraft i företag och näringsliv. Så driver mindfulness, osjälviskhet och medkänsla resultat? Ja, menar Rasmus Hougaard och exemplifierar med historien om Marriott Hotel. När andra företag avskedade många medarbetare under den stora depressionen på 1920-talet valde Marriott att istället ta ännu bättre hand om sina medarbetare. Filosofin är och var att "tar vi hand om våra medarbetare tar de hand om våra gäster, som kommer tillbaka". Det vann de på långsiktigt och idag är Marriott en av de absolut största hotellkedjorna i världen. Mindfulness rustar oss i uppmärksamhetsekonomin Vi lever i en "uppmärksamhetsekonomi" där distraktioner i omvärlden ständigt hotar att stjäla vår uppmärksamhet och vår förmåga till fokus. Rasmus Hougaard beskriver hur vi upplever det här med begreppet PAID: press, alltid uppkopplade, informationsöverbelastning och distraktioner. Mindfulness är ett sätt att hantera utmaningen och istället lägga uppmärksamhet på det man själv vill och behöver långsiktigt. Du hittar mer om Rasmus Hougaard, hans bok och organisationen Potential Project här. Vår samarbetspartner Twitch Health vill påminna oss om att jobba med ergonomin på arbetsplatsen. Att arbeta på rätt sätt, med rätt redskap och bra beteenden är otroligt viktigt för både hälsa och prestation och det är lätt att glömma ergonomi i allt fokus på psykisk hälsa. Twitch Health erbjuder en tids- och kostnadseffektiv arbetsplatsscreening som framför allt fokuserar på hur var och en agerar och beter sig kring arbetsplatsen. Syftet är att få en hållbar och produktiv miljö på arbetet. Läs mer om insatser för ergonomi här.

I detta avsnitt diskuterar vi två böcker som talar om uppmärksamhet och dess betydelse för människans förhållningssätt till tillvaron: dels Joseph Piepers bok Leisure – the Basis of Culture och dels litteraturvetaren Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet. Hållpunkter i poddavsnittet: 0-1 min Presentation av dagens program 1-11 minuter: Återkoppling från förra programmet 1 – 8 min: vad betyder ”analogia entis”? 8 – 11 minuter: Vad har den klasssiska teismen, som Hart talar om, för relevans för kristen tro? 11- 14.30: Presentation av dagens tematik och Toril Moi 14.30 – 19.00 Vår ingång till Pieper 19.00: Vad innebär begreppet Leisure? 23.00 Leisure är utrotningshotat 25.00 Kopplingar mellan Piepers analys av samhället och Marx' samhällskritik. 26.45 Har vår fritid blivit instrumentaliserad idag? 28.00: Begreppen ratio och intellectus 34.30: Miljö och omvärld 40: Vad är förundran? 43: Filosofisk reflektion och dess relation till hopp ”Filosofin börjar med förundran” säger Aristoteles i sin bok Metafysiken. 1900-talsfilosofen Edmund Husserl förknippar filosofins födelse med uppkomsten av vad han kallar för den ”teoretiska inställningen” som är ett intresse för hur saker och ting är, inte för att man skall lösa ett praktiskt problem, utan för att man undrar hur det förhåller sig. Därför har filosofi och vetenskap samma rot för Husserl: de är båda ett uttryck för människans begär efter kunskap om tillvaron, för kunskapens egen skull. För både Husserl och Aristoteles gäller att filosofisk verksamhet kräver att de praktiska göromålen inte är så överhängande att man inte kan ställa de mer grundläggande frågorna om tillvaron. Här finns förstås också en koppling till de religiösa frågorna som handlar om världens yttersta ursprung och mål. I sin bok Leisure – the Basis of Culture så driver Joseph Pieper tesen att denna inställning har blivit utrotningshotad i den moderna världen; genom att vi tenderar att göra allting till arbete så får vi ett instrumentellt förhållningssätt till tillvaron, all verksamhet blir nyttig för ett annat ändamål, men är inte i sig själv värdefull. Men vissa saker måste vara sådana att vi inte gör dem för att uppnå något annat, utan för att de i sig själva är meningsfulla och värdefulla. Begreppet ”leisure” som brukar översättas med fritid står mer för ett förhållningssätt än för en viss veckodag. Det som ”leisure” möjliggör är en form av vaksam uppmärksamhet som inte är instrumentell, denna uppmärksamhet kallar Pieper för ”intellectus” (som kan översättas med förståelse) i motsats till ”ratio” som är en mer granskande och beräknande uppmärksamhet. Om jag i allt jag gör frågar vad nyttan är med det jag gör, så leder det till att min uppmärksamhet kännetecknas av ”ratio” och jag kan inte odla den öppenhet för tillvaron som kännetecknar ”intellectus”. Intellectus gör det möjligt att bli existentiellt berörd av något jag inte redan var medveten om, medan ratio innebär en mer selektiv uppmärksamhet där jag stänger ute det jag inte redan på förhand har definierat som intressant. Detta kan exemplifieras med hur det känns att prata med en person som är närvarande och lyssnande, men receptiv och inte har en massa förutfattade meningar om hurdan jag är (intellectus) respektive någon som är intensivt uppmärksam, men med en kritisk blick och har en stark förförståelse om hurdan jag är och söker bekräftelse på att jag är sådan som personen redan bestämt sig för att jag är (ratio). Pieper menar att när vi går ut i världen med den uppmärksamhet som kännetecknas av ”ratio” så har vi redan ett mål med vår uppmärksamhet och det styr vår blick och vad vi ser. ”Intellectus” är en receptiv, men vaken, uppmärksamhet som kan bli förundrad och tilltalad av omvärlden, och av vännen. Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet är en filosofisk essä om hur vår uppmärksamhet formar vår inställning till varandra och världen. En kärleksfull och rättfärdig blick, som Moi benämner det, är en form av uppmärksamhet som försöker gå bakom orden och förstå den andres tankegång, från vilket håll den andre kommer, utan att nödvändigtvis hålla med honom eller henne. På samma sätt innebär den rättfärdiga och kärleksfulla blicken att man kan vara kritisk och kärleksfull på samma gång: vilja den andre väl utan att vara okritisk. På vissa sätt framstår den ”kärleksfulla och rättfärdiga” blicken som en syntes av ratio och intellectus. Förutom det kvantifierbara vetandet inom naturvetenskaperna försvarar Moi ett etiskt och existentiellt vetande. Att få en existentiell insikt kräver en annan form av uppmärksamhet än den som kännetecknar det naturvetenskapliga arbetet. För Moi är en poäng att den kärleksfulla och rättfärdiga blicken försöker se klart – den romantiserar inte – samtidigt som den inte är fördömande. Moi anknyter till mystikern Simone Weil för vilken uppmärksamheten är en form av bön. Kopplingen mellan filosofi och religion är för Pieper att den kontemplativa blicken i slutändan förutsätter en vördnad för tillvaron vilket för Pieper implicerar att man betraktar världen som en skapelse, en gåva, och inte bara som ett neutralt material som jag kan använda på de sätt jag finner nyttiga.

I det sjätte avsnittet av Tro & Förnuft-podden samtalar vi med Erik Åkerlund, som är lektor i filosofi vid Newmaninstitutet om vad tro och förnuft egentligen är, och vad relationen är mellan vetenskap, filosofi och tro. För att diskutera detta utgår vi delvis från dokumentet "Fides et Ratio" som författades 1998 av påven Johannes Paulus II och som bearbetar frågan om relationen mellan tro och förnuft. Johannes Paulus beskriver här relationen mellan tro och förnuft som komplementära i sökandet efter sanningen om tillvaron och om människan. Förnuftet är nödvändigt men inte tillräckligt för att förstå verklighetens djup, som är Gud själv. Tron fullkomnar och kompletterar - går utöver, men inte emot - förnuftet. Vi pratar även om den utbredda sanningsrelativismen som fångas i uttrycket "alternativa fakta" och reaktionen emot denna som uttrycks i fenomen som "March for science".  Vi diskuterar om filosofin behöver få en renässans för att vi ska kunna återupprätta tron på en sanning som är nåbar men inte begränsad till det naturvetenskapliga: om vetenskap vilar på filosofiska förutsättningar är vetenskapen beroende av filosofin och att människan i filosofin inte är utlämnad åt löst tyckande, annars drabbar detta i slutändan också vetenskapen. Filosofin är den gren som vetenskapen sitter på. Hållpunkter (cirkatider): 0 - 10 minuter: presentation av Erik Åkerlund. Diskussion kring sanningsrelativism som uttryck för filosofins kris. Vi tar upp fenomen som "alternativa fakta" och "march for science" med mera. 10 min: Vad är egentligen "tro"? Vad är "förnuft"? Vad är "vetande"? Är vetande en form av tro? Kan förnuftet utröna mer än det naturvetenskapliga? 24.30 min Presentation av encyklikan "Fides et ratio" 36 min: Filosofi som sökande efter meningen med tillvaron. 48 min: Hur ser ett katolskt perspektiv på relationen mellan tro och förnuft ut? 55 min: Hur såg Johannes Paulus II filosofi ut? Länkar: "Vad menas med tro och vetande?" artikel av Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi. Encycklikan "Fides et Ratio" på engelska. Filosofiska rummet om "scientism". Recension av Mikael Stenmarks (professor i religionsfilosofi vid Uppsala Universitet) bok "Scientism".

Tobias, Kristoffer och Fredrik snackar om alla projekts inneboende trasighet, Dijkstras obekväma sanningar, chansen att vi lever i ett simulerat universum … … och kärnvapen. I korthet. Allt är korthus byggda i panik, som man gradvis upptäcker och kanske försöker fixa. Så gräver man sig ner i högen och har plockat ner allt i atomer. Det blir inte bättre av att allt görs och tolkas av människor, och att bilden av vad man egentligen ska göra ständigt förändras. Vi tror inte heller att det är bättre någon annanstans, men mjukvara kanske gör det lite lättare att plocka isär precis allt. Det enda lyckade projekt som finns är kanske det förra, eller förrförra, större man gjorde. Det brukar folk vara rörande överens om var mer lyckat och färdigt än det man har just nu. Vad tycker ni som lyssnar? Känner ni att alla projekt flippar ur på olika sätt, eller håller ni inte alls med? Har det aldrig varit värre än nu? Eller är det ungefär som det alltid har varit, och är det kanske till och med ett gott tecken? Simulationsteorin inkluderar en del boktips från Tobias, tankarna kommer ur bra science fiction. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrigoch @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Dijkstra Dijkstra lsita på allt som är fel Fortran PL/I BASIC Cobol APL Lisp We are legion (we are Bob) For we are many Dennis Taylor Simulationsteorin Niklas Boström - även känd som Nick Bostrom Elon Musk Rekursion Har universum en upplösning? Wait but why har skrivit en hel del om AI och dess möjliga faror Tidigare Kodsnack som diskuterar risken eller ej och utmaningen med att försöka skapa AI, med Tim Urban och Torill Kornfeldt Hardcore history om kärnvapen Vätebomber Manhattanprojektet Vetenskapens värld om Tjernobylsarkofagen Titlar En blandad pott Varför går alla mjukvaruprojekt åt helvete Korthus byggda i panik I panik bygga upp ett nytt korthus Allting är föränderligt Många saker som flyttar på sig Någon som känner att de inte inte vet vad de håller på med Välkomna till Kodsnack, allt är kört Arketypen för programmerare med åsikter Dijkstra höll i alla fall med 1975 En attityd som har funnits hela tiden Min fatalt skeva och felaktiga världsbild Jag har åsikter En grundpremiss som inte är säkerställd En tillräckligt kraftig simulator Universum är en process Vi har ju bara ett universum att jämföra med En kul tankevurpa Det går inte att återspegla i en så rudimentär simulation Vi börjar närma oss slutet på vår sprint Filosofin flyttar på sig Lägstanivån är ganska dålig

Filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen diskuterar filosofins betydelse i dagens akademi och vardagsliv med biologen Dan Larhammar. Filosofi är kanske den allra äldsta akademiska disciplinen, som tidigare innefattade allt annat vetande. Men det är också en möjlig livsattityd och ett sätt att förhålla sig till verkligheten och alla de påståenden man bombarderas med i det dagliga livet. Ett kritiskt sinnelag, kanske? Den exakta definitionen och det eventuella behovet av filosofi idag diskuteras, inför en intresserad allmänhet på stadsbiblioteket i Uppsala, av filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen, samt biologen Dan Larhammar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

En av den elektroniska konstmusikens pionjärer som utvecklade sin idé om deep listening, djupt lyssnande, och utbildade tonsättare i att producera naturliga ljud. Oliveros avled 2016, 84 år gammal. Jag möter Pauline Oliveros i det svala arbetsrummet i sydöstra hörnet av det legendariska Mills College utanför San Francisco, Kalifornien, USA. Pauline är trött efter en mastodont­konsert på 4 timmar och 33 minuter kvällen innan då de firade 30-årsjubileet för Centret för Nutida Musik som Pauline Oliveros startade 1966. Hon spelade med sin egen trio, Deeplistening Band med blåsaren Stuart Dempster och key­board­spelaren David Gamper. Fyra gånger under kvällen framfördes John Cages 4 minutes and thirtythree sec­onds. Denna konsert kommer jag aldrig att glömma. Som under en djup meditation förvann all stress, andningen blev långsam och regelbun­den och jag blev sömnig! Nickade till en stund men vaknade fräsch och pigg.I 55 år hade den då 65-åriga öppet lesbiska tonsättaren och musikanten Pauline Oliveros famnat sitt accordeon som hade absolut och ren intona­tion. Ett vack­ert, sirligt, svartvitt spel, som, när det står ihopvikt på golvet, liknar en gammal klas­sisk skrivmaskin med tangenter.Pauline Oliveros föddes i Houston, Texas. På 40-talet var accordeon och dragspel mycket populära instrument. Som 9-åring fick Pauline Oliveros sitt första accordeon av mamma pi­anolärarinnan och hon deltog bl a i ett accordeonband med 100 musiker som spelade vid boskapssamlingar och riduppvisningar där i södern. Accordeon är ett intimt instru­ment, man har det i knät och bär det tätt intill sitt hjärtat.-Instrumentet känns som en gammal vän, en för­längn­ing av min andning. Jag vibrerar med det och det med mig, berättar Pauline Oliveros.En av hennes otaliga plattor spelades in i en stor cistern i Washington State. I denna cistern finns ett långt eko som kräver att musikerna verkligen lyssnar till varan­dra, sig själv och sin omgivning. Ett litet misstag stannar kvar i 45 sekunder s a s. Cisternen blir ett extra gemensamt instrument och musikanternas sinnen och medvetenhet skärps på ett sär­skilt sätt. De två or­den Deep Listening, djupt lyssnande, har alltid varit de mest cen­trala i Pauline Oliveros musikaliska värld.-Att lyssna är något annat än att höra. Lyssnandet är en helt annan pro­cess och ett livstidsprojekt. Du hör med öronen men du lyssnar med hjärnan och hjärtat, förklarar Pauline Oliveros. Som barn älskade hon att lyssna till omgivningen och 1953 fick hon en bandspelare av sin mamma. När hon förstod att hon inte hörde allt det som bandspelaren spelade in bestämde hon sig för att medvetet öva upp sitt djupa lyssnande.-Bandspelaren är det viktigaste verktyget för musiker un­der 1900-talet, anser Pauline Oliveros.Pauline Oliveros arbetar med impro­visa­tion, komposition, elek­tronik, egen ped­agogik, myt, ritual och meditation. Filosofin är att kreativiteten och skapandet är den vitala kraften bakom människors personliga och sociala växande.Pauline Oliveros har alltid varit en radikal revoltör och gått sina egna vägar. Flera av hennes manliga musikervänner "dropped out" under 60-talet och sögs in i den psykedeliska flowerpower-rörelsen, men Pauline Oliveros drog sig undan vad hon själv kallar det manliga hippie-kungadömet.Under 14 år, mellan 1967 och 1981 arbetade Pauline Oliveros som  pro­fessor i kom­position vid uni­versitetet i San Diego i Kalifornien. Men då både politi­ken och tonsät­tarna blev alltmer konservativa valde hon att säga upp sig.-När jag tackade ja till att bli professor vid San Diego-universitetet, var jag medveten om att det fanns risk att stagnera, berättar Pauline Oliveros. Jag lovade mig själv att sluta när jag kände att undervisningen inkräktade på mitt kom­ponerande. I slutet av 70-talet valdes Ronald Reagan till president och politiken vreds till höger. Försvarsministeriet involverade all forskning vid universiten i Star War-projektet. Musik och alla andra konstformer fick stryka på foten.-Konsten är ju farlig eftersom den får människor att tänka, menar Pauline Oliveros.-Visst har min musik österländska influenser. Jag har praktiserat Tai Chi, Karate, Zen-Buddism, tibetans buddism, yoga och så har jag studerat för asiatiska lärare, förklarar Pauline Oliveros. Och fortsätter: Den västerländska civilisationen är fokuse­rad på vetenskapliga metoder och linjära tankeprocesser medan den österländ­ska är mer inriktad på det ickelinjära och på direkt kunskap. Vi måste lära oss att bal­ansera dessa synsätt, menar hon.-I min egen musik är ju lyssnandet det viktigaste. Det funkar inte att spela mina stycken utan att lyssna. De flesta av mina kompositioner bygger på oral tradition och är således inte noterade på det traditionellt västerländska sättet. Allt för att ge mu­sikan­terna själva en kreativ roll. Kan man då säga att dina stycken bygger på improvi­sa­tion? frågar jag Pauline Oliveros.-Komposition är frusen improvisation, sa Stravinskij. För mig är improvi­sation uppspeedad komposition påpekar Pauline Oliveros i ett CD-konvolut. Hon hävdar att en västerländskt tränad klassisk musiker ser ner på improvisationen. För henne är en improviserande musiker lika skicklig som en som komponerar. Hennes åsikt är att det inte går att lyssna sig till om ett stycke är improviserat eller komponerat.Pauline Oliveros avskyr musikaliska kategorier som t ex minimalism, vil­ket sätter musiken i relation till något annat och på så sätt döl­jer just denna musiks eget jag. Istället för noter och partitur ger Pauline Oliveros sina musiker speciella riktlin­jer. De skall skapa självständiga ljud; ge tystnad före och tystnad efter varje ljud. Vad finns det att lyssna till mellan raderna undrar hon och ber sina musiker att:"Spela som du vill, men utan harmoni, utan modalitet, utan skalor, puls och rytmer".-Men det är ingen total fri­het, poängterar hon när jag ser ut som ett frågetecken i ansiktet. Ingen av dessa musi­kaliska beståndsdelar är ju styckets tema, utan det som skapas kommer ur ett djupt lyssnande på varje ljud, förklarar Pauline Oliveros.-Människor är mycket konservativa när det gäller musik, hävdar Pauline Oliveros. De är känslomässigt bundna till en viss musik de hörde i ungdomen, tex. Musik som ger trygghet och identifikation. Nya och ovanliga klanger blir hotande. Då kan deeplis­tening, allstå djupt lyssnande, bli ett instrument för att lära sig uppskatta det som är annorlunda, förklarar hon i programmet.-Att du lär dig tycka om något nytt be­höver ju inte inne­bära att du behöver lämna det gamla. Det nya kan inkluderas och du får en ny förstå­else. Du upplever en större mångfald och de nya möjligheterna kan öppna fler dörrar, säger Pauline Oliveros och skrattar.På scen spelar hon accordeon med båda händerna. Dessa akustiskt alstrade ljud modereras av elektronik: datorer och digitala ekon som hon styr med båda fötterna. Ett system de kallar "det utvidgade instrumentsystemet."Vid konserten på Mills College närstuderar jag Pauline Oliveros där hon sitter bakom sitt accordeon med alla pedaler, monitorer, digitala delays, högtalare och datorer. Hon spelar med slutna ögon och öppnar dem kisande endast då och då för att kasta ett öga på en skärm. Hon är djupt försjunken i musiken och ser ut att njuta. Men ändå undrar jag om det verkligen är möjligt att försjunka i ett djupt lyssnande när man måste koncentrera sig på all denna elektronik.-Jodå, det går bra, svarar hon. Att överhvud taget behärska ett musikinstrument kräver ju stor koordination och skicklighet. Att spela det vi kallar vårt uvidgade sys­tem är krävande. Jag spelar både med händerna och fötterna. Elektroniken och mina egna rörelser påverkar de ljud som blir resultatet. Det är en stor utmaning att spela på det här sättet, säger Pauline Oliveros.Vi avslutar intervjun, jag stänger av bandspelaren. Eleverna står redan i kö i korridoren här på Mills College för att få lektioner av denna le­vande legend inom amerikanskt musikliv. Pauline Oliveros inflytande som mentor och inspiratör för nu­tida amerikanska tonsättare kan inte över­skattas. Både män och kvin­nor saknar ju ofta kvinnliga förebilder. Pauline Oliveros är en av de största nu levande. Hon har alltid själv velat vara ljudens ursprungskälla för att sedan tranformera dem i en livesituation från scenen. Musiklista:LEAR Deeplistening Band & P OliverosCD Deeplistening TEN EARS CELEBRATION Deeplistening Band & P OliverosCD Tosca Salad NIKE Deeplistening Band & P OliverosCD Deeplistening OFF THE BEATEN TRACKER Deeplistening Band & P OliverosCD Tosca Salad REASON IN MADNESS MIXED  Pauline OliverosCD Crone Music THE FOOL'S CIRCLE   Pauline OliverosCD Crone Music EPIGRAPHS IN A TIME OF AIDS   P Oliveros m flCD Tosca Salad

Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Vad är det filosofiska värdet av att läsa fiktion? Samtal på Lunds universitet med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson. Njutningen av att läsa en god roman: För många av oss känns den både djup och nyttig. Möjligen aktiveras vår fantasi och empati, vår föreställnings- och inlevelseförmåga, mer när vi som läsare får återskapa romanvärlden själva inuti huvudet, och sinnena inte får allt serverat på silverfat som när vi ser en film eller teveserie. Eller är det bara kultursnobberi, inställningen att skönlitteratur skulle vara mer värd än spelfilm?Vara hur det månde med det. Vilka är litteraturens och fiktionens filosofiska värden? Gör den oss klokare och godare? Samtal inför publik med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson, som alla nyligen deltog i en workshop om fiktion och filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

"Filosofin är död." Så bryskt avfärdar Stephen Hawking alla vetenskapers moder i sin nya bok Den stora planen, med ambitionen att presentera nya svar på några grundläggande existentiella frågor. "(Filosofin) har inte följt med utvecklingen inom naturvetenskaperna, särskilt inte fysiken." Stämmer det? I Filosofiska rummet möts idag tre professorer - en teoretisk fysiker, en dito filosof och en hjärnforskare: Bengt E Y Svensson, Anna-Sofia Maurin och Germund Hesslow, för att diskutera Hawkings påstående och försöka svara på var och hur mänsklighetens och tillvarons stora frågor förvaltas idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

Att vara eller inte vara, det är frågan - som inte bara Hamlet funderat på. Existentialisten Albert Camus menade i Myten om Sisyfos att självmordet är den enda riktigt viktiga filosofiska frågan: Är livet meningsfullt att levas, i en meningslös och absurd tillvaro? Andra filosofer avfärdar självmordet som omoraliskt, ytterligare andra som irrationellt: Självmordet är en permanent lösning på dett tillfälligt problem. Filosofin gör anspråk på att behandla de stora, eviga frågorna. Men i vilken grad förlitar sig den verkligt deprimerade människan på förnuftsmässigt, logiskt resonerande när hon tänker på liv och död? I Filosofiska rummet: Självmordstankar diskuterar författaren Niklas Rådström, som skrivit boken En handfull regn om sin barndomsvän och hans självmord, med psykiatern Åsa Westrin och filosofen Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

Söndag 26 februari 17:00 i P1 (repris 2 mars 21:03) Det antika dramat föddes i Aten vid 400-talet före vår tidräkning. Det var också den antika filosofins tidevarv. Så på viket sätt speglar det antika dramat den klassiska filosofin? När kung Oidipus och Antigones öden leder mot en undergång som inte går att trotsa, hur ska dessa öde tolkas filosofiskt? Och hur har sentida filosofer använt det klassiska dramat i sitt tänkande? Medverkande är Sven-Olof Wallenstein, lektor i filosofi och estetik, Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Antiginekomplexet av Cecilia Sjöholm

Söndag 20 mars 17.00 i P1 (repris fredag 25 mars 21.03) Immanuell Kants teorier om tinget-i-sig är en av de verkliga grundbultarna inom filosofin. I huvuddrag handlar det om att vi inte kan uppfatta tinget, eller verkligheten, som det är i sig självt, utan bara som vi uppfattar det med våra subjektiva sinnen. Filosofin kring tinget-i-sig består av snåriga tankebanor och en omfattande begreppsapparat. I veckans Filosofiska rummet försöker vi reda ut begreppen. Gäster är Jeanette Emt, praktisk filosof vid Lunds universitet som översatt Kants verk Kritik av det rena förnuftet och Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare och producent: Peter Sandberg Här nedan kan ni i respektfull ton kommentera och diskutera programmet: Kan vi nå kunskap om verkligheten eller inte?

Filosofiska rummet på kvinnodagen 8 mars handlar om filosofin och kvinnan och ställer bl.a frågan om varför det är så få kvinnor som studerar filosofi på hög nivå och hur filosofin sett på kvinnan genom historien. Medverkande är Hans Ruin, filosof, Jonna Bornemark och Ulrika Björk, doktorander i filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg.

Denna vecka handlar Filosofiska rummet om varför så få kvinnor väljer att bli filosofer och om hur man betraktat den tänkande kvinnan i historien. Gäster Jonna Bornemark och Ulrika Björk, doktorander i filosofi och Hans Ruin, professor i filosofi. Producent och programledare Peter Sandberg.

12/10 2008 kl 17.03, repris 17/10 2008 kl 21.03 Den filosofi som bedrivs på Åbo Akademi i sydvästra Finland är tydligt präglad av den österrikiske filosofen Ludwig Wittgenstein. Inflytandet har gått via de finlandssvenska filosoferna Georg Henrik von Wright och Lars Hertzberg. Det finns egentligen två olika Wittgenstein. Två citat kan illustrera skillnaden: Filosofin skall göra tankar, som eljest är så att säga dunkla och suddiga, klara och skarpt avgränsade. (Den tidige Wittgenstein) Filosofin får inte på något sätt antasta det faktiska språkbruket, den kan alltså när allt kommer omkring bara beskriva det. Ty den kan heller inte ge det någon grund. Den lämnar allting som det är. (Den sene Wittgenstein) Del två i Filosofiska rummets serie Finland filosoferar ägnar sig åt denna Åbo-filosofins centralgestalt. Gäster är Lars Hertzberg, Yrsa Neuman och Hannes Nykänen, samtliga filosofer vid Åbo Akademi. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. www.lokattmedia.se

Söndag 21 sept 17.00 i P1, repris fredag 26/9 21.03 Småprat, struntprat, skitsnack, skvaller – kärt barn har många namn. Men varför är vi så förtjusta i att prata strunt? Det tycks som att nonsens, det som saknar mening, ändå på något vis är meningsfullt för människor. Medan apor putsar varandras päls för att skapa tillit pratar människor strunt, menar till exempel den brittiske evolutionsbiologen Robin Dunbar. Ändå torde struntprat vara problematiskt ur filosofisk synvinkel. För hur ska en filosof, en ”vän av visdom”, kunna uppskatta sådant tal som inte bryr sig det minsta om sant och falskt? Den amerikanske filosofiprofessorn Harry Frankfurt hävdar att dagens marknadsinriktade samhälle uppmuntrar struntprat: Den som ska sälja en vara eller ett budskap drivs inte av motivet att säga sanningen om det. Filosofin skapar sig denna vecka ett rum på biblioteket i Dalby utanför Lund. Inför publik pratar programledare Lars Mogensen strunt tillsammans med Viveka Adelswärd, professor i samtalsforskning, Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap och Jeanette Emt, universitetsadjunkt i praktisk filosofi. Producent är Thomas Lunderquist.

söndag 21 oktober 17.00, med repris fredag 26/10 21.03 Erotik och sexualitet är heta ämnen som berör många samhällsområden. Inom politiken ställs juridiska frågor kring sexualiteten. Inom litteratur och film är erotiken en självklar del av varje personskildring och inom bildkonst och reklam är kroppen och erotiken ständigt närvarande. Psykologin har beskrivit vår omedvetna sexualitet och inom naturvetenskaperna studeras sexualiteten ur olika kliniska perspektiv. Ja till och med teologin ägnar stor möda åt att tolka sexualitetens roll inom kristendomen. Men var håller sexualiteten hus när det gäller filosofin? Varför är det så tunnsått med filosofiska analyser av människans längtan efter sexuell utlevelse och passion? Om sexualiteten är frånvarande i dagens filosofiska debatt, så var den desto mer i centrum när filosofin föddes i det antika Grekland. Å ena sidan var tidsandan mer tolerant, med våra mått mätt – homosexualitet var fullt accepterat och praktiserades av många män, å andra sidan sågs alltför okontrollerad sexualitet som ett hot mot tankeförmågan. Njutningens kraft ansågs korrumpera sinnena och förslava tankeförmågan. Gäster: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och idé och lärdomshistoriker vid Göteborgs universitet, Jonna Bornemark, doktorand vid Södertörns högskola och Edda Manga idé och lärdomshistoriker vid Uppsala universitet. Programledare och producent: Peter Sandberg.