Podcasts about Lars Gustafsson

Halvledarteknik spelar en avgörande roll för grön omställning, konkurrenskraft, säkerhet och oberoende. Vad behöver Sverige och Europa göra för att stärka vår position i en värld med ökade geopolitiska spänningar? Lyssna på ett samtal mellan Björn Ekelund, forskningschef på Ericsson och Lars Gustafsson, Vinnova. Vi hör också Maria Månsson vid det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem. Samtalet leds av Daniel Holmberg.

LITTERATURVECKAN I P1 UPPLÄSNING: Cecilia Lindqvist Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Snart kan alla böcker tala med varann” av Lars GustafssonDIKTSAMLING: Om begagnandet av elden (Atlantis, 2010)MUSIK: Léo Delibes: Pavane ur ”Le roi s'amuse”EXEKUTÖR: Estlands nationella symfoniorkester och Neeme Järvi, dirigent

Mellan 15 och 21 april 2024 står litteratur och läsande i fokus vilket kulminerar med utdelningen av Sveriges Radios Romanpris, Novellpris och Lyrikpris. Kulturredaktionens Marie Lundström och Lina Kalmteg vet mer. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På måndag 15 april startar Litteraturveckan i P1. Det blir utdelning av Sveriges Radios Novellpris och Lyrikpris och lyssnarjuryn diskuterar sig fram till vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Under veckan sätts också biblioteken i fokus och lyssnarna delar med sig av sina starkaste biblioteksminnen.Marie Lundström och Lundströms Bokradio har ställt frågan ”Vilket är ditt starkaste biblioteksminne” till lyssnarna.– Svaren har redan börjat regna in: Minnen av hur man som liten för första gången känner lukten av mängden böcker, hur det hisnar när man inser att allt detta på hyllorna kan jag låna. Det finns en känsla av en värld som vidgar sig i våra lyssnares biblioteksminnen – och ljuvliga hyllningar till Bibliotekarien med stort B som öppnade portarna till läsningens rike, säger Marie Lundström.Vinnarna av litteraturpriserna avslöjas i P1 Kultur med start kl. 13.00:17 april – Sveriges Radios Novellpris18 april – Sveriges Radios Lyrikpris19 april – Sveriges Radios RomanprisMer info om de nominerade till priserna finns här: https://sverigesradio.se/litteraturveckanip1Litteraturveckan i P1 – allt kan även höras i Sveriges Radio Play:Dagens Dikt måndag-lördag kl. 12: Tema böcker, bibliotek och läsning. Lyssnarna kommer att känna doften av trycksvärta, träda in i antikvariat och höra gångna seklers tankar. Det blir dikter av Pia Tafdrup, Jorge Luis Borges, Harriet Löwenhielm och Lars Gustafsson, med uppläsare som Robert Fux, Amanda Ooms och Christian Fex.P1 Kultur, måndag kl. 13.00: Lyssnarjuryn diskuterar ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri. Marie Lundström om biblioteksminnen och artisten Eva Dahlgren berättar ett barndomsminne från biblioteket i Nynäshamn.P1 Kultur, tisdag kl. 13.00: Lyssnarjuryn diskuterar ”Tomt bo” av Sofia Stenström. P1 Kultur följer med en bokbuss i Norrbotten och pratar med ungdomsledaren och författaren Nicolas Lunabba och Nioosha Shams, författare och Sveriges läsambassadör.P1 Kultur onsdag kl. 13.00: Årets Novellpris delas ut och pristagaren intervjuas. Vinnarnovellen kan höras i Sveriges Radio Play, men sänds också i P1 kl 21.03. Lyssnarjuryn diskuterar ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och Marie Lundström följer upp måndagens samtal om biblioteksminnen med reflektioner från lyssnarna.P1 Kultur torsdag kl. 13.00: Sveriges Radios Lyrikpris delas ut och pristagaren intervjuas. Lyssnarjuryn diskuterar Stacken” av Annika Norlin.P1 Kultur fredag kl. 13.00: Lyssnarjuryn röstar och tillkännager vilken roman som tar hem Sveriges Radios Romanpris. P1 kultur gästas av kulturminister Parisa Liljestrand för ett samtal om bibliotekens roll i samhället och författarna Stefan Lindberg och Balsam Karam ger sin syn på vad ett bibliotek ska vara – och vad det inte ska vara.Lundströms Bokradio lördag kl. 17.00: Marie Lundström träffar Romanpristagaren. Intervjun går också att höra i Sveriges Radio Play från kl. 14.00 fredag eftermiddag

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Vickis Munck  YRKE: Klippare, Filmlance SÄSONG: 1  EPISOD: 6 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle Om episoden:  Vickis Munck (Filmlance) berättar om hur det är att jobba som klippare, om samarbeten med regissörer och om specifika projekt som bland annat Björnstad, Ronja Rövardotter, Svartsjön, Tillsammans 99 och Gösta. Vickis går in i detalj om hur hon jobbar, om utmaningar och vad hon älskar med yrket. SPONSRAD AV: Ritualen -  www.ritualen.com NÄMNER (bland annat):  Studievägledare, Windows Movie Maker, STDH, Kalix folkhögskola, Klippare, Filmlance, Film Pool Nord, Stockholm, Jag pratar inte med människor, Anna Knochenhauer, Peter Bengtsson, Praktik, Assistent, logga, synka, Sommarjobb, få sitt första jobb, Lämna skolan, imposter Syndrome, Lukas Moodysson, Linköping, Inspiration, Dramaturgi, Projektuppstart, Lars Jönsson, Tillsammans 99, läsa manus, semester, Ugly Betty, Oppenheimer, Klipphjärna, Ringade tagningar, Björnstad, Dino Jonsäter, Hockey, LHC, Metal, Peter Grönlund, Materialtorsk, Lars Gustafsson, Klippare kan ge input, Svenska filmbranschen, TV-serier går bra, Komedi, Drama, Krimm, Säkra kort är tråkigt, UFO Sweden, mer ungdomligt perspektiv på SFI,  Regissörerna, Molly Hartleb, Alexis Almström, Ahmed Abdullahi, Top Dog, Mattias Olsson, Silverfox, Snygg, Ella Lemhagen, Richard Jarnhed, Listor, Stenkoll, Svartsjön, Elitidrott, rädd för att bli bortglömd, Det är ett jobb, Stolpe in, Per Simonsson, Peter Grönlund, Björnstad, plocka fram det riktiga, ansvar för sin berättelse, Förhöjt, DNA, känslomänniska, Ångestmänniskor, Älskar Lukas, beskriver en jobbig dag, AVID, Timeline, nypa sig själv i armen, Tomas Lagerman, Ronja Rövardotter, Grovklippning, Finklippning, Notes från kanal, Feedback, Stå för saker, Assistenter, halvfärdigt, tittbart, musik, The Gazette, Röd tråd, klipper sitt eget liv, Krigshistoriepodden, Stormaktstiden, Uniformar, Återskapatgrupper, Slaget vid Lutzen, Postproduktionsproducent, Producenterna, Kompositören, Johan Söderqvist, Ljudlägga, Nepo-babies, Premiärer, Royalties, Tempmusik, Interstellar, Skissmusik, Hans Zimmer, Soundly, Ljudet är viktigt, Nätverk, HBO, Inget internet, avsnitt 1 säsong 1, Yellowjackets, Succession, Bin, träning, röra på sig, Sandhamn, Stockbilder, Grade, VFX, Vildvittror, Emil Stenberg, Colin Nutley, Lisa Siwe, Problem med ett avsnitt, Mitt i natten, envishet, drömmer om sina projekt, Modus, Make me look good, Dagstagningar, Frame io, Ögat ett projekt, Queen of montage, Sofia Lindgren, The Queen of editing, Bron, Hollywood      

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Richard Jarnhed och Henrik Summanen  YRKE: Regissör, Manusförattare, Producenter SÄSONG: 1  EPISOD: 4 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle Om episoden:  Regissören och manusförfattaren Richard Jarnhed som arbetat bland annat med många TV-serier samt manusförfattaren och utvecklingschefen Henrik Summanen berättar utifrån sina respektive perspektiv om sina karriärer med tonvikt på historieberättande, skriva manus och regi.  SPONSRAD AV: Ritualen -  www.ritualen.com NÄMNER (bland annat):  Mediasamhälle, film går rakt in i hjärtat på folk, Berättande, Verklighetsflykt, berörd, Fånga folk, beröra, UIP, Amerikansk film, Filmhuset, Stellan Skarsgård, Sandrews, Katinka Faragó, Colin Nutley, Minutläggare, Min-utläggare, Stockholm, Runner, Kaffé, interaktiva uppsättningar, Lajv, Levande Rollspel, fantasyfilm, sci-fi, Waterloo, Återskapande, Slagfält, Upplevelse, Sanningen om Marika, Problemlösning, skriva en bok, Dramaturgi i Levande Rollspel, Logistik, Interaktiv gramatik, Olösningsbar konflikt, Christian Wikander, SVT, Turist i filmbranschen, Disaster Artist, The Room, Kan ingenting, Manus, Bengt Säll, historieberättande, story, karaktärer med stora utmaningar och brister, igenkänning, underdogs, Berikade i världen, Katharsis, tankeställare, Flygsimulator för livet, skön stund med kompisarna, tankeställare, Ruben Östlund, presentera en situation och sedan vrida den, manlighet och könsroller, maktrelationer, Triangle of Sadness, Lögnen, The Square, paradoxer i dagens samhälle, Ingemar Bergman, Elefantmannen, Euphoria, mellanmänskligt, Tjernobyl, Karaktärer, Huvudroll, Antagonister, Hjälpare, angelägenhet, Motivation hos starkaste motståndaren, seriemord, skräckfilm, Stenåldersmänniskan, Visuellt och starkt, gillar att bli rädd, Hajen, Monitor Celestra, Krigsfartyg, Battlestar Gallactica, Producent, kreativt arbete, 20% av jobbet tar 80% av tiden, Inte alla hästar i stallet, Familjekänsla,  Sålde vinterdäcken, Hanna Carlander, Slutfest, Team-tröja, Film-familjen, Sebastian Ylvenius, Erik Bolin, Nära sina egna känslor, gå in i sitt egna mörker, Anthony Burgess, Mitt minsta misslyckande, Uppgiven känsla, fel ställe, Pitcha, DI-film, by the book-film, Opersonlig film, extremt personlig, prettofilmen, FAD, Andreas Wessberg, filma mycket, kul att göra kortfilm, svenska filmer och serier, analytisk läggning, extremt personberoende bransch, Threesome, Snabba Cast-serien, Oskar Söderblom, Playlist, Tusenbröder, Daniel Lind Lagerlöf, utmaningar, Krypande spänning, Hedda Stiernstedt, förberedd, OCD-listor, Slarva så lite som möjligt, Nyfikenhet, Stephen Spielberg, Danne Widergren, Detaljer som känns och syns,  Lärdomar, lära sig genom att testa, applåder och leenden, Närvaro är key, Anteckna allt jag säger, Dikeskörningar, Forskare, Västafrikansk musik, Musik, Knasiga idéer, Kännas sig fram, Flow, Dagstagningar, Förarbete, Behind the scenes, Instruktör, Tydlighet och trygghet, Filip Berg, Att förstå en situation, korn till en idé, Logline, Storyline, one pager, Final Draft, En mening om varje scen, gå på känsla, Strukturen, Stephen Mazur, mid point, Felsökning, Antagonism, vändpunkter, inspirerande att jobba med andra, Abstrahera storyn, Slate, Tulpa Creatives, Utvecklingsarbete, genrefilm, Överraskning parallellt med igenkänning, Hjärta, Fokus på den inre resan, plottdrivet, Spännande, Underhållande, tilltala många, Mattias Lundin, Kristallengalan, Passa alla är hopplöst, Passa många, Stranger Things, alla former av kompromisser kommer falla platt, Casting, Kemin mellan karaktärer, Dynamisk process, Provfilmning, call back, Postproduktion, Klippare, Vickis Munck (kommande episod),  Klipptempo, Scripta, Närvaro i klippningen, Musik som skapar en illavarslande känsla, Lars Gustafsson, Simon Kölle, Respekt för den man jobbar med, Grade, Musiknörd, Pitchande, obehagligt att pitcha, Coda, streamingtjänster, biomarknader, lågkonjunktur, rida igenom storma, Manusutveckling, positivitet,  vind i seglen, leka på jobbet. 

Romanadaption · Auftretende: ein Autor, in zweierlei Funktion; der Raumschiffkommandant, Laura als Malerin und als junger Mann; drei Teufel und natürlich Sigismund III., König von Polen, gestorben 1632, der plötzlich, und dies im Jahre 1973, vor der Wohnung des Autors steht und sagt: "Junger Mann, es wird Zeit, dass Er sich aufrafft!" Schauplätze: Berlin. Das All. Krakau. Thema: die Lust am Anderssein, am Verwandelt Werden; und die Aufforderung, nicht zu verzweifeln. //Mit Fritz Lichtenhahn, Peter Lühr, Karl Renar, Till Erwig, Angelika Winkler, Helga Anders, Thilo Prückner, Manfred Zapatka, Michael Habeck, Wolfried Lier, Dieter Brammer, Edwin Marian, Helmut Stange, Otto Stern, Wolf Goldan/ Bearbeitung: Sebastian Goy/Regie: Bernd Lau/BR 1981

Rotterdam Chips. Pedacitos de nuestra biblioteca que compartimos contigo.

Tennis förknippas med klass, stil eller snobberi. Spelreglerna utgår förvisso från planens heldragna linjer, men Elisabeth Skog går till tennislitteraturen och hittar en annan berättelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-08-25.Jag har länge närt en obesvarad kärlek till det som brukade kallas för den vita sporten. Likt andra som älskar utan gensvar har jag vant mig vid att nöja mig med minsta lilla. En undanläggning vid nätet eller ett passerslag som lurar motspelaren. Då kan jag tillfälligtvis glömma orenheten i grundslagen och det fladdriga sportlinnet från billighetsaffären. Vad är grejen med tennis? Vad är det som lockar med denna snobbsport i fläckfri piké? Omgärdad av klass och stil, quiet please, uppfunnen 1873 av en brittisk major.Räknesättet begripligt bara för de införstådda; fifteen love. Och de gåtfulla orden: tiebreak, dubbelfel. Linjernas stränghet. Det äskas tystnad vid tävlingar och klädkoder gäller. Ner till trosor och kalsonger. För spelare i Wimbledon stipulerar ett tiopunktsdokument till exempel att bredden på ränder i avvikande färg på kläderna max får vara 1 centimeter, och att skosulan ska vara vit, liksom underkläderna.I litteraturen ger tennis, liksom många andra sporter, gestaltning åt kampen mellan moral och egenintresse, mellan regler och överträdelser, liksom maktens förskjutning.Som i Lionel Shrivers roman ”Dubbelfel”, där ett par spelar tennis på elitnivå men gör så på allt mer divergerande bevekelsegrunder: uppriktig kärlek till sporten kontra pengarna. Men i huvudsak verkar tennisen i litteraturen fylla en annan funktion.”Tennisspelarna”, av Lars Gustafsson, är Sveriges mest välkända roman med tennistema. Den kretsar kring en svensk man som, likt Gustafsson själv, gästforskar vid University of Texas i Austin. Det är en sorgfri man i god kondition som tidigt varje morgon brukar spela tennis på en enkel bana med ojämn betong inramad av rostigt hönsnät. Just sådana banor med knölig asfalt och kanske några namnlösa växter invid baslinjen som i Sverige återfinns i städer där kommunen upplåter mark och nät, såväl som i välmående sommarparadis med bortglömda allmänningar. Måtte de få finnas kvar, måtte inte allting bli för välordnat, borttaget eller inlåst.I ”Tennisspelarna” beskrivs noggrant hur det ska kännas i kroppen vid en serve, i detta fall en american twist (som ska resultera i en pervers sidskruv): Tyngden rullar över kroppen, från det höga uppkastet i linje med det vänstra örat fram mot foten. Som ett årtag. Som en havsvåg. ”Tom, lyckligt tom, som en nolla, som ett tecken utan mening hängde bollen där, och någonting inom mig gratulerade mig till dess tomhet. Någonstans ute i tomheten kvittrade en liten fågel i grenarna i det stora pecanoträd som sträckte sig in över banan.” skriver Gustafsson. Men kanske uttrycker författaren, som själv främst betraktade sig som poet, det ännu bättre i diktsamlingen ”Sonetter” där en rad lyder:”Det torra slaget gör dig åter hel”Det torra slaget avser ögonblicket när tennisracket träffar bollen. Det handlar om nuet. Inte nyligen och inte snart. Nu. Författaren menar att vi ägnar så mycket tid åt förhoppningar och minnen, framtid och dåtid. Han hittar den avspända närvarokänslan just i tillslaget och känner sig fullödig. ”... Hel blir bara den som inte längre ser en annan boll i bollen som han ser.”Den amerikanske författaren David Foster Wallace var precis som Gustafsson både intresserad av tennis och filosofi, men även matematik. Han var en lovande juniorspelare, ja nästan lysande sägs det. Han hänför framgångarna till sitt sinne för geometri mer än de kroppsliga förutsättningarna; kortvuxen som han var och långsam med konkavt bröst och smala handleder. Han kunde spela över hela banan, det är en viktig sak, och han satte en ära i att med stoiskt lugn begagna sig av statistiska beräkningar av underlag, sol och vindar. ”Jag hade utvecklat en sorts hybris vad gällde min taoistiska förmåga att kontrollera genom icke-kontroll.” Han menar att tennis är som biljard men med bollar som aldrig stannar, som schack med språng. Det är geometri, exakta rutor och bollbanans vinklar i flera led.Wallace beskriver njutningsfullt långa träningspass med sin bästa vän och fiende, med- och motspelare Gil Antitois. De kör monotona serier där crossbollar varvas med raka slag så att bollens bana utgör formen av en stiliserad fjäril. Det är just i utmattningen via repetition, en form av dissociation, som Wallace menar är målet med hans tennistillvaro. Under en mycket lång slagväxling känns det som om han ”...tyst lämnat planeten och svepts in i sig själv.”Upplösning, tystnad, det ordlösa. Det är vad som lockar tennisens uttolkare, men det är intressant att det sker med stor noggrannhet och en fascination för gränser. Både Wallace och Gustafsson redogör noga för tennisbanans utseende, linjer och mått.Poeten Peder Alexis Olsson tar detta ett steg längre i sin helt ordlösa bok ”Tennis”. Han återger närbilder av hela banan bit för bit. Linjerna är svarta i skala 1:1 mot vit bakgrund, nästan 800 sidor. Det börjar vid baslinjen, följer den fram till sidlinjerna som i sin tur möter serverutorna och så vidare. Nätet är bokens peripeti, vändpunkt, om jämförelsen tillåts. Sedan tar andra sidan vid, serverutor, sidlinjer och boken avslutas med bortre baslinjen.Tennisförfattarna tycks ha kommit till samma slutsats som asketer och munkar såväl som formbundna nonsenspoeter i alla tider gjort: För att uppnå frihet krävs strikta regler. Upplösningen kan inte åstadkommas med slarv.Men kanske finns det en ännu vildare metod. I Mats Kempes roman ”Havet” spelas det i ett kapitel tennis på en av Bromma flygplats startbanor sent en sommarkväll. Vad händer när man spelar utan linjer och gränser? Svaret visar sig vara något liknande, citat: ”...utan nät och linjer finns bara en sida. Bommar jag bollen - upphör allt. Så jag spelar på det yttersta av min förmåga. [...] Skulle jag dö i nästa stund, så skulle jag ändå ha levt.”Litteraturen verkar ha användning för tennisen när den ska gestalta längtan efter och upplösningen i den totala närvaron/frånvaron. Men man kan undra om tennisen behöver litteraturen. Det är kanske lite mer tveksamt, men 2010 blev i alla fall den brittiske författaren Matt Harvey inbjuden till Wimbledon för att, som dess officiella poet, underhålla publiken med en dikt varje dag under turneringen.Han skrev om bollkallar och damspelarnas klädsel, men min favorit är den frenetiska rappliknande dikten Thwok som efterliknar sportkommentatorns snabba sätt att tala. Onomatopoetiska nonsensord varvas med tennisens eget knoparmoj: fifteen love, deuce, advantage, OUT! Bollen studsas före serve: bounce bounce, bounce.Det torra slaget gör dig åter hel. Thwok.Elisabeth Skog, bibliotekarieKällorLars Gustafsson ”Sonetter” Norstedt 1977Lars Gustafsson ”Tennisspelarna : en berättelse” Norstedt 1977Mats Kempe: ”Havet” Pequod Press, 2018Lionel Shriver ”Dubbelfel” Ordfront 2009David Foster Wallace ”Texter” Natur & Kultur, 2013Hör ett utdrag ur Matt Harveys Wimbledon-dikt här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=3815136

•Roman• Als Bienenzüchter Lars Westin eine Krebsdiagnose erhält, gerät sein geordnetes Leben ins Wanken. In Notizheften, die er hinterlässt, versucht er, sein Dasein zu fassen. Ein Hörspiel nach dem Roman von Lars Gustafsson. // Von Lars Gustafsson / WDR 2007 / www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter Von Lars Gustafsson.

Tennis förknippas med klass, stil eller snobberi. Spelreglerna utgår förvisso från planens heldragna linjer, men Elisabeth Skog går till tennislitteraturen och hittar en annan berättelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag har länge närt en obesvarad kärlek till det som brukade kallas för den vita sporten. Likt andra som älskar utan gensvar har jag vant mig vid att nöja mig med minsta lilla. En undanläggning vid nätet eller ett passerslag som lurar motspelaren. Då kan jag tillfälligtvis glömma orenheten i grundslagen och det fladdriga sportlinnet från billighetsaffären. Vad är grejen med tennis? Vad är det som lockar med denna snobbsport i fläckfri piké? Omgärdad av klass och stil, quiet please, uppfunnen 1873 av en brittisk major.Räknesättet begripligt bara för de införstådda; fifteen love. Och de gåtfulla orden: tiebreak, dubbelfel. Linjernas stränghet. Det äskas tystnad vid tävlingar och klädkoder gäller. Ner till trosor och kalsonger. För spelare i Wimbledon stipulerar ett tiopunktsdokument till exempel att bredden på ränder i avvikande färg på kläderna max får vara 1 centimeter, och att skosulan ska vara vit, liksom underkläderna.I litteraturen ger tennis, liksom många andra sporter, gestaltning åt kampen mellan moral och egenintresse, mellan regler och överträdelser, liksom maktens förskjutning.Som i Lionel Shrivers roman Dubbelfel, där ett par spelar tennis på elitnivå men gör så på allt mer divergerande bevekelsegrunder: uppriktig kärlek till sporten kontra pengarna. Men i huvudsak verkar tennisen i litteraturen fylla en annan funktion.Tennisspelarna, av Lars Gustafsson, är Sveriges mest välkända roman med tennistema. Den kretsar kring en svensk man som, likt Gustafsson själv, gästforskar vid University of Texas i Austin. Det är en sorgfri man i god kondition som tidigt varje morgon brukar spela tennis på en enkel bana med ojämn betong inramad av rostigt hönsnät. Just sådana banor med knölig asfalt och kanske några namnlösa växter invid baslinjen som i Sverige återfinns i städer där kommunen upplåter mark och nät, såväl som i välmående sommarparadis med bortglömda allmänningar. Måtte de få finnas kvar, måtte inte allting bli för välordnat, borttaget eller inlåst.I Tennisspelarna beskrivs noggrant hur det ska kännas i kroppen vid en serve, i detta fall en american twist (som ska resultera i en pervers sidskruv): Tyngden rullar över kroppen, från det höga uppkastet i linje med det vänstra örat fram mot foten. Som ett årtag. Som en havsvåg. Tom, lyckligt tom, som en nolla, som ett tecken utan mening hängde bollen där, och någonting inom mig gratulerade mig till dess tomhet. Någonstans ute i tomheten kvittrade en liten fågel i grenarna i det stora pecanoträd som sträckte sig in över banan. skriver Gustafsson. Men kanske uttrycker författaren, som själv främst betraktade sig som poet, det ännu bättre i diktsamlingen Sonetter där en rad lyder:Det torra slaget gör dig åter helDet torra slaget avser ögonblicket när tennisracket träffar bollen. Det handlar om nuet. Inte nyligen och inte snart. Nu. Författaren menar att vi ägnar så mycket tid åt förhoppningar och minnen, framtid och dåtid. Han hittar den avspända närvarokänslan just i tillslaget och känner sig fullödig. ... Hel blir bara den som inte längre ser en annan boll i bollen som han ser.Den amerikanske författaren David Foster Wallace var precis som Gustafsson både intresserad av tennis och filosofi, men även matematik. Han var en lovande juniorspelare, ja nästan lysande sägs det. Han hänför framgångarna till sitt sinne för geometri mer än de kroppsliga förutsättningarna; kortvuxen som han var och långsam med konkavt bröst och smala handleder. Han kunde spela över hela banan, det är en viktig sak, och han satte en ära i att med stoiskt lugn begagna sig av statistiska beräkningar av underlag, sol och vindar. Jag hade utvecklat en sorts hybris vad gällde min taoistiska förmåga att kontrollera genom icke-kontroll.  Han menar att tennis är som biljard men med bollar som aldrig stannar, som schack med språng. Det är geometri, exakta rutor och bollbanans vinklar i flera led.Wallace beskriver njutningsfullt långa träningspass med sin bästa vän och fiende, med- och motspelare Gil Antitois. De kör monotona serier där crossbollar varvas med raka slag så att bollens bana utgör formen av en stiliserad fjäril. Det är just i utmattningen via repetition, en form av dissociation, som Wallace menar är målet med hans tennistillvaro. Under en mycket lång slagväxling känns det som om han ...tyst lämnat planeten och svepts in i sig själv.Upplösning, tystnad, det ordlösa. Det är vad som lockar tennisens uttolkare, men det är intressant att det sker med stor noggrannhet och en fascination för gränser. Både Wallace och Gustafsson redogör noga för tennisbanans utseende, linjer och mått.Poeten Peder Alexis Olsson tar detta ett steg längre i sin helt ordlösa bok Tennis. Han återger närbilder av hela banan bit för bit. Linjerna är svarta i skala 1:1 mot vit bakgrund, nästan 800 sidor. Det börjar vid baslinjen, följer den fram till sidlinjerna som i sin tur möter serverutorna och så vidare. Nätet är bokens peripeti, vändpunkt, om jämförelsen tillåts. Sedan tar andra sidan vid, serverutor, sidlinjer och boken avslutas med bortre baslinjen.Tennisförfattarna tycks ha kommit till samma slutsats som asketer och munkar såväl som formbundna nonsenspoeter i alla tider gjort: För att uppnå frihet krävs strikta regler. Upplösningen kan inte åstadkommas med slarv.Men kanske finns det en ännu vildare metod. I Mats Kempes roman Havet spelas det i ett kapitel tennis på en av Bromma flygplats startbanor sent en sommarkväll. Vad händer när man spelar utan linjer och gränser? Svaret visar sig vara något liknande, citat: ...utan nät och linjer finns bara en sida. Bommar jag bollen - upphör allt. Så jag spelar på det yttersta av min förmåga. [...] Skulle jag dö i nästa stund, så skulle jag ändå ha levt.Litteraturen verkar ha användning för tennisen när den ska gestalta längtan efter och upplösningen i den totala närvaron/frånvaron. Men man kan undra om tennisen behöver litteraturen. Det är kanske lite mer tveksamt, men 2010 blev i alla fall den brittiske författaren Matt Harvey inbjuden till Wimbledon för att, som dess officiella poet, underhålla publiken med en dikt varje dag under turneringen.Han skrev om bollkallar och damspelarnas klädsel, men min favorit är den frenetiska rappliknande dikten Thwok som efterliknar sportkommentatorns snabba sätt att tala. Onomatopoetiska nonsensord varvas med tennisens eget knoparmoj: fifteen love, deuce, advantage, OUT! Bollen studsas före serve: bounce bounce, bounce.Det torra slaget gör dig åter hel. Thwok.Elisabeth Skog, bibliotekarieKällorLars Gustafsson Sonetter Norstedt 1977Lars Gustafsson Tennisspelarna : en berättelse Norstedt 1977Mats Kempe: Havet Pequod Press, 2018Lionel Shriver Dubbelfel Ordfront 2009David Foster Wallace Texter Natur & Kultur, 2013Hör ett utdrag ur Matt Harveys Wimbledon-dikt här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=3815136

Kan man ha en relation till en hamster? Är hunden verkligen människans bästa vän? Är katten en invasiv art? Varför skaffade så många husdjur under pandemin? Har sommarkatten gjort comeback? Idag dissekeras HUSDJUR i Söndagsskolan: som bästa vän, accessoar, identitetskapare och mat. PLUS: Lassie, Ulf Nilsson och Lars Gustafsson. DESSUTOM: Väderirritationer och andra. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén marcus@silverdrakeforlag.se www.silverdrakeförlag.se

Uppläsning: Lars Gustafsson (inspelning ur Dagens dikts arkiv) DIKTSAMLING: En tid i Xanadu (Natur & Kultur 2002)MUSIK: Franz Schubert: Nacht und TräumeEXEKUTÖR: Steven Isserlis, cello, Dénes Várjon, piano

Efter det här avsnittet är inget sig likt. Kalla det Ragnarök, The Singularity, Nirvana eller vad du vill, men var beredd på ett LÄS HÅRT som du aldrig hört förut. Saker som nämns ”Xena: Warrior Princess”, Hedengrens bokhandel, Peter Danielsson ”The Year Under the Machine”, Sanna Lund ”Arkiv för upphittade anteckningar”, Anna Bark Persson ”Annorstädes”, Aftonbladet, Lars Gustafsson, Ezekiel Boone ”The Hatching” + ”Skitter”, Tom Clancy, Christine Lynn Herman ”The Devouring Gray” + ”The Deck of Omens”, Johan Egerkrans ”Drakar”, avsnittet där Johan Egerkrans gästade podden, Naomi Novik ”Throne of Jade”, Sara Bergmark Elfgren ”Grim”, Stephen Blackmoore, Marvel, Image, Geoff Johns ”Batman: Three Jokers”, Warren Ellis ”newuniversal”, Star Trek, Neil Gaiman ”Sandman”, Don Rosa, Carl Barks, TikTok, Lars Mortimer ”Helge”. I nästa avsnitt... ... läser vi kapitel 1-2 av "All the young dudes" av MsKingBean86.  

Var Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) gubbsjuk eller progressiv, sexist eller feminist? Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik. Har det funnits en värre tjejtjusare i svensk poesi än Erik Axel Karlfeldt? Skulle vara Tegnér, då. Men biskopen i Växjö var närmast stolt över sitt rykte som häradsbetäckare. Karlfeldt smusslade, ljög och spelade dubbelt, allt för att leva upp till rollen som oförvitlig Nationalskald. Men tjejtjusarna har ju en sida som inte skall föraktas, nämligen att de gillar kvinnor! Många män gör det inte. De tycker att kvällen är förstörd om de måste tala med kvinnor. Det hade Karlfeldt inget emot. Han berättade sagor för damerna, och drog vitsar. Även om han ville fly samtiden, och längtade till ett bondesverige som redan var hotat, av industrialism, folkrörelser och emigration, så är samtiden ofta starkt närvarande i hans dikt. Den trängde sig in. Och denna samtid längtar också bort, efter något exotiskt. Håkan på heden sitter i nordanstormen och knyter nät och drömmer om brudens långa färd hem till heden. Han drömmer om att frälsa "En piskad dotter till en träl I etiopisk bygd, med barm så gul och brun". När vinden slagit om från öster, längtar han i stället efter stäppens eldiga romska sångerska. I dikten Vild kärlek kommer flickan och pojken av resandesläkt loss i en hölada: De voro käcka och fagra, fast jäktade, svultna och magra. Som skogarnas skadedjur. Metaforen skadedjur speglar den utdragna debatt om resandefrågan och resandeplågan, fattigdom och tiggeri. Men det unga paret hos Karlfeldt sprakar av liv och hopp på sin tjuvnadsstråt. De talar om hösten och marknadsfärden, Om strövtåg i vida världen Tills, det förstås, man blir fast en dag. Paret hos Karlfeldt är fria bohemer, avundsvärda ur ett bonde- eller borgarperspektiv. Det handlar, mycket tidstroget, också om ungdom, primitivism och vitalism. I Sång med positiv träffar vi i stället En dam av ädel vandel Som står i tobakshandel Hon sjunger mellan kaggarna i Ljunglöfs mörka bod. Det tidiga nittonhundratalets publik visste att Karlfeldt i denna lätta ton besjöng en bordell. Många av Stockholms cigarrbodar var nödtorftigt kamouflerade horhus. In kliver sjömannen och gör damen sin kur: Så mötas vi bland dosorna som blänka vid din knut, mot aftonen, då rosorna, och lyktorna slå ut. Alla har hämtat näring i Karlfeldts snusbod: Birger Sjöberg, Evert Taube, Dan Andersson och Nils Ferlin. I den mer finstämda För vägens vind finns också ett tidstypiskt porträtt av den fallna kvinnan. Rosenblad heter hon, ett namn som Cornelis Vreeswijk adopterade till sin visvärld på sextiotalet. Du arma, fallna rosenblad, Som virvlar bort i stormig värld. Dikten slutar: Jag minns från min ungdoms rus, En ann som vägens vind tog fatt --- Jag minns ej rätt vems felet var, Men kanske, kanske var det mitt. Att tolka denna rad som personlig bikt av Karlfeldt tror jag leder fel, med kunskap om hans känslighet runt den personliga integriteten. Men det lilla tillägget skärper intresset för fröken Rosenblad, och ger en realistisk bild av den utbredda prostitutionen och manliga beteenden, i romantisk clairobskyr. Det är snyggt gjort. De exotiska kvinnorna, från fjärran länder eller i marginaliserade socialgrupper, förekom överallt: i poesin, i reklamen, på chokladkartonger, cigarraskar, sherrybuteljer och parfym. Genom Karlfeldt har flickorna fått visst liv. 1906 stod Karlfeldt på toppen. Hans Fridolindikter är älskade, sedan ett år är han medlem av Svenska Akademien. Hans diktsamling Flora och Pomona hälsas med jubel. Fridolin och dunderkarlarna rider ännu till häst, sjungande, ljungande, råmande, kråmande män, ingen slak eller matt. Men här finns också plats för andra, oroligare tongångar. De allra bästa dikterna, Häxorna och Nattyxne, vågade kritiken inte ta i ens med tång. Detta var inte så kärnfriskt och manligt, utan bar skydrag av hemligt och styggt. Men både kvinnor och män kunde tysta känna igen sig. En poetisk bragd. Få kritiker vågade diskutera stoffet eller psykologin i dikterna, men undantag fanns. Vera von Kraemer, Hjalmar Brantings styvdotter och själv författare, anmäler i Socialdemokraten: Häxorna tilltalar mig starkt, här är omutligheten klar och allvarsam, och formen äkta Karlfeldtsk. Birger Bäckström i Göteborgs-Posten håller med: i Häxorna brusar en djupare, tragisk ton. Här brusar sexualiteten, inifrån. Läsaren kommer inte undan, kan inte retirera till åskådarplats. Vad handlar dikterna om? Mindre om medeltida demoner, häxhammare och häxbål och mer om modern sexualitet. I en rolig essä i Karlfeldtbladet undrade Lars Gustafsson hur Karlfeldt tordes. Det handlade ju om en Äldre herre som med allsköns spännande löften tubbar en ung dam att följa med hem till hans avlägset belägna men imponerade boning. Skymningsfurstens borg talas det om i dikten, med sitt irrande eldsken - det är väl elektriska ljuset som släcks någonstans på Östermalm. Tungt, tungt går vindarnas spel Och bruset ur flodernas töcken. Det är Isacharums arvedel, De ruvande drömmarnas öken. Karlfeldts kärleksscener undviker dagsljuset. Skickligt gör han läsaren till sin förtrogna och medbrottsling kliv in i texten och förlusta dig, på egen risk. Vem vet vad som händer, hur du förändras. Trots att Karlfeldt är noga med rekvisitan handlar inte dikten om häxprocesserna, utan om processerna i vårt driftliv. Tvånget drabbar inte utifrån och in, utan lika mycket inifrån och ut. Som den unga Elin Wägner skriver i ett brev vid förra sekelskiftet: "Att hålla en förälskad man på armlängds avstånd är svårt, särskilt om kvinnan själv har en stark erotisk vilja". Här är hon influerad av Ellen Keys kärlekstankar, och Keys svar på Nietzsches retorik: "Medvetna ungmörs salighet är icke att mannen vill; de äro själva vilja." Det är Ellen Keys och Elin Wägners ungmör som dansar in i Karlfeldts dikters hemliga rum. Där det händer saker. Djävulen skryter i viskande ton: På skuldran under särken, du bär som en brännjärnsfläck, och det är mina märken, i dem är kvinnan mig täck. Faderns lag, den grå kaplanen, tystnar snart i dikten. Jaget bestiger lugnt det flammande bålet, knappast som straff. Och vem talar i dikten? Det är hon och han och detet i muntert samspråk: Luften är full av djur ikväll, Full av eld, herr Uriel. Mellan ugglevingarna brinna vintergatsormens blanka fjäll. Tag mig i famn och städ mig till din, Dansa mig yr i din lustgård in. Ulrika Knutson

Första rad: Det ska vara en dag i början av augusti Önskad av: Göran Lantz, Stockholm Uppläsning: Lars Gustafsson (inspelning ur vårt arkiv) Uppläsning: Jaques Werup Diktsamling: En tid i Xanadu (Natur & Kultur 2002) MUSIK Franz Schubert: Nacht und Träume EXEKUTÖR Steven Isserlis, cello, Dénes Várjon, piano

Ein Hör-Treiben mit Wort-Stationen bei Ilse Aichinger, Lars Gustafsson & Ragnar Helgi Ólafsson

Sökandet efter den rena och eviga sanningen leder alltid in i dess motsats. Författaren Mattias Hagberg spårar det irrationellas roll i tänkandets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 7 maj 2020. Tanken är att göra ett kolossalt teaterstycke. Kompromisslöst och sant. [---] Ett teaterstycke som är stort, ärligt och svårt. Orden tillhör dramatikern Caden Cotard, huvudpersonen i Charlie Kaufmans film Synecdoche, New York från 2008. Med pengar från ett mycket fördelaktigt stipendium ska han skapa det totala konstverket, en teateruppsättning som är fullständigt realistisk och därmed rakt igenom sann. Han hyr en väldig hangar i teaterdistriktet i New York och påbörjar repetitionerna, men projektet förlorar alla proportioner (rimlighet). Det stora och kompromisslösa tar sig snabbt megalomaniska proportioner. Ett helt igenom realistiskt verk kräver nämligen inget mindre än att det är en exakt kopia av verkligheten. I hangaren påbörjar Caden Cotard bygget av en fullskalig reproduktion av kvarteren i New York där pjäsen ska utspela sig. Men han inser under arbetet att inte ens detta räcker. Sanningen fordrar att han bygger hela New York i naturlig storlek, ja, kanske hela världen. Caden Cotards ambitioner rör sig obönhörligen mot det absurda sanningen blir ett monster. Charlie Kaufman anspelar så klart på Jorge Luis Borges klassiska kortnovell Om exakthet i vetenskapen, om ett rike där kartritarna uppnått en sådan precision att deras kartor är lika stora som landet de avbildar. I Lars Gustafssons roman En biodlares död finns en science fictionhistoria med ett liknande motiv. På en avlägsen planet existerar en civilisation som befattar sig direkt med verkligheten utan några symboliska mellanled. Varelserna på planeten kan inte föreställa sig att ett tecken på ett papper eller ett ord kan föreställa något annat än sig självt. Ska de kommunicera måste de helt enkelt visa upp det som de menar. Vill de säga en varm sten måste de plocka med sig en varm sten. Vill de berätta om ett särskilt äppelträd måste de visa upp just det äppelträdet. I denna civilisation är lögnen omöjlig men också all vettig kommunikation. Sanningens pris är högt, konstaterar Lars Gustafsson kort. Drömmen om sanningen om ett rationellt och klart språk som klär av verkligheten har länge funnits som en kraftig ström i det västerländska tänkandet, såväl inom konst som vetenskap. Men det helt rationella föder alltid sin motsats det irrationella. Det är denna födelse som Charlie Kaufman och Lars Gustafsson så övertygande gestaltar. Det vill säga, själva övergången från det förnuftiga och logiska till det orimliga och befängda, det där förloppet när logiken faller samman. Det finns många liknande berättelser inom konsten och litteraturen, men frågan är om inte den starkaste ändå återfinns inom idéhistorien. I början av förra seklet satte sig österrikaren Ludwig Wittgenstein ner och påbörjade en brutal rensning av filosofin. Han ville bli av med allt gammalt och nå fram till ett rent och klart tänkande. Han tog avstamp i logiken och naturvetenskapen men landade till slut ändå i det mystiska. Hans Tractatus logico-philosophicus är en tunn skrift med filosofiska postulat som slutar med en dunkel sats som blivit klassisk: Om det man inte kan tala måste man tiga. Wittgensteins Tractatus kan läsas som en slingrande resa mot intellektets mörka hjärta, mot den punkt där det outsägliga bryter in. I boken Irrationality A History of the Dark Side of Reason formulerar idéhistorikern Justin Smith allt detta enkelt och elegant: Det är irrationellt att försöka eliminera det irrationella, såväl i samhället som i vårt personliga tänkande. Eller som litteraturvetaren Steven Connor uttrycker det i boken The Madness of Knowledge: Kunskap är galenskap, eftersom vi aldrig kan veta vad det är vi inte vet. Nåväl, de här insikterna är inte särskilt nya; att sanningen är en sällsam gäst har länge varit en naturlig del av det intellektuella livet, åtminstone sedan Friedrich Nietzsche fattade pennan och började skriva ner sina tankar i slutet av artonhundratalet. Ändå är det som att vi ständigt måste bli påminda om detta. Som om vårt samhälle, med sina gamla drömmar om det rationella, gång på gång faller tillbaka till idén om det sanna, eviga och äkta. Steven Connor talar i The Madness of Knowledge om en sorts patologisk kärlek till den absoluta kunskapen, till den där föreställningen om det sanna och rationella, som i förlängningen alltid bygger på språkets möjlighet att avbilda verkligheten så som den är. Han har till och med uppfunnit ett namn på denna patologi, på denna västerländska folksjukdom. Han kallar den för epistemofili, ungefär sjuklig kunskapskärlek. Denna sjuka grasserar ofta inom konsten, med den återkommande vurmen för det autentiska. Och den infekterar gång på gång det politiska livet med föreställningen om att samhället går att styra rationellt, som en maskin. Det vill säga att politik inte handlar om att bryta olika intressen mot varandra och hitta kompromisser, utan om att komma fram till den rätta lösningen på byråkratiska problem. Finns det då något botemedel mot denna sjuka? Steven Connor knyter an till en pragmatisk tradition inom filosofin och lyfter fram fantasin, alltså vår mänskliga förmåga att skapa, leka och skämta, som en verksam medicin. Enligt honom är det bara med fantasins hjälp vi klarar av att tänka bortom de enkla dikotomierna, bortom begrepp som sant och falskt, rätt och fel, ont och gott, och istället premiera sådant som samtal och dialog. Det är i leken, humorn och i den gestaltande konsten och litteraturen som vi kan omfamna kunskapens begräsningar och inse att det irrationella alltid är en naturlig del av vår verklighet. Eller, för att återvända till Wittgenstein och en tilltalande bild ur hans liv: I ett möte med den så kallade Wienkretsen och dess positivistiska filosofer i början av trettiotalet satte han sig med ryggen åt dem och avbröt deras diskussioner om logikens väg till sanningen genom att läst högt ur en av Knut Hamsuns romaner. På ett ställe skriver Wittgenstein: Vi känner att till och med om alla vetenskapliga frågor blivit besvarade, så har våra livsproblem ännu alls icke blivit berörda. Visserligen finns det då icke längre någon fråga; och just detta är svaret. Det är vackert och mättat. Wittgenstein rörde sig oundvikligen mot den gräns där hans intentioner blev obegripliga, där tanken och språket upplöstes och det irrationella började sippra in, där filosofin själv blev till poesi. Mot slutet av Tractatus skriver han: Mina satser är klargörande på det sättet att den som förstår mig till slut inser att de är nonsens. Ja, kanske är det dit allt detta leder oss, till ett meningslöst struntprat, till ett dravel som är svammel, som är ett bladder och ett pladder. Kanske är det just här, i språkets övergång till nonsens, som vi når en insikt. Vem vet? Gunnar Ekelöf har fångat detta på ett elegant sätt: Det enda som finns är någonting annat! Det enda som finns i detta som finns är någonting annat! Det enda som finns i detta som finns är det som i detta är någonting annat! Hos Ekelöf blir själva språket en lek. Men, kanske är det ändå till slut katten i Alice i Underlandet som uttryckt allt detta bäst: Här är vi galna allihop, sa katten, Jag är galen. Du är galen. Hur vet du att jag är galen, frågade Alice. Det måste du vara, sa katten. Annars hade du inte kommit hit. Mattias Hagberg, författare

Carmen Giorgetti Cima, traduttrice di:"Storie di gente felice"di Lars GustafssonIperborea Editorehttps://iperborea.com/Fundamentally complex living systems can be defined as systems which can delay the breakdown catastrophe for some time by organizing themselves in a more complex way for as long as possible.Fritz CramerA un certo livello di complicazione, tipo quando un ago si è perso in un pagliaio, o un bambino in un paesaggio troppo vasto, non c'è più alcuna possibilità di cercare. Dobbiamo trovare, alla cieca nel buio.Affabulatore e filosofo, capace di tradurre in storie poetiche la sua arguta indagine sull'uomo, l'identità e il tempo, è soprattutto con i racconti che Lars Gustafsson si è guadagnato la fama di «Borges svedese».Può esistere la felicità in un mondo preconfezionato, fatto di cose che fingono di essere desiderabili, in una società così complessa che contro i suoi mali e i suoi problemi ci limitiamo ad assicurarci, avendo perso ogni illusione di risolverli? Il mondo è davvero così vecchio che tutto è già stato pensato, o siamo noi che siamo stanchi, che chiamiamo verità la rassegnazione e definiamo irreale tutto ciò che speriamo? Forse è più ottimista di quanto non sembri la visione di Gustafsson in questi racconti inediti del periodo d'oro della sua creatività, conferma di quel talento narrativo che, mescolando erudizione e immaginazione, filtrando questioni filosofiche con humour e leggerezza, gli è valso l'epiteto di «Borges del Nord». Un ricercatore inviato in Cina durante la Rivoluzione culturale che trova la soluzione di un problema ingegneristico meditando i pensieri di Mao, la notte insonne di un fisico sperimentale che scopre sull'elenco telefonico di Göteborg che forse è ancora viva la prima fidanzata morta da tempo, un incontro in un bar di Atene che ridà l'occasione di vivere il grande amore della vita: scienziati, artisti, musicisti, filosofi – lo stesso Nietzsche compare tra i protagonisti – si muovono tra Svezia e Cina, Texas e Italia, in un universo cosmopolita visto con l'occhio disincantato di chi conosce gli interrogativi della scienza così come i riti della società e i meccanismi dei sentimenti. Ogni personaggio, attraverso la memoria, il sogno o l'immaginazione, vive un momento di epifania, l'illuminazione di un angolo nuovo da cui guardare la sua situazione che apre una crepa nel muro della realtà, una via di fuga verso un passato o un futuro dove tutto resta possibile, compresa la felicità.Lars Gustafsson (1936-2016), originario del sud della Svezia che fa da sfondo a molti suoi romanzi, è considerato il più internazionale scrittore svedese contemporaneo. Studioso di matematica e filosofia, poeta, saggista, drammaturgo e romanziere fra i più tradotti all'estero, ha insegnato per vent'anni Storia del pensiero europeo a Austin, in Texas. Nei suoi racconti come nelle poesie si riconosce quella vena fantastica, quel gioco dell'erudito che scherza con la propria erudizione, quell'ossessione per il tempo e per l'identità che l'hanno fatto definire il «Borges svedese». In Italia ha ricevuto il Premio Agrigento, il Premio Boccaccio, il Grinzane Cavour e il Premio Nonino. Tra i suoi titoli pubblicati da Iperborea, Morte di un apicultore, Il pomeriggio di un piastrellista, Le bianche braccia della signora Sorgedahl, L'uomo sulla bicicletta blu.IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarehttps://ilpostodelleparole.it/

This morning's show features an excursion into the country in the company of a favourite novel of Enda's, J.L Carr's A Month in the Country. Toaster Challenge guest debut novelist Marianne Lee talks about the inspiration behind A Quiet Tide, recently published by New Island, and we travel, at least in our heads, to Sweden to explore the poetry of Lars Gustafsson, whose Selected Poems, translated by John Irons, are published by Bloodaxe Books. Toaster Challenge choice: Olga Tokarczuk: Drive Your Plow Over the Bones of the DeadIntro/outro music: Colm Mac Con Iomaire, ‘Thou Shalt Not Carry’ from The Hare’s Corner, 2008, with thanks to Colm for permission to use it.Art work by Freya SirrTo subscribe to Books for Breakfast go to your podcast provider of choice (Apple Podcasts, Spotify, Google etc) and search for the podcast then hit subscribe or follow, or simply click the appropriate button above. If you want to be alerted when a new episode is released follow the instructions here for iPhone or iPad. For Spotify notifications follow the instructions here.

Första rad: Att berätta är att ljuga Uppläsning: Josefin Iziamo Diktsamling: "Etyder för en gammal skrivmaskin", Bonniers, 2016 MUSIK: Michael Jon Fink: Celesta solo EXEKUTÖR: Michael Jon Fink, celesta

Första rad: Det ska vara en dag i början av augusti Önskad av: Ulla Carlsson, Östersund Uppläsning: Jaques Werup Diktsamling: En tid i Xanadu (Natur & Kultur 2002) Antologi: Du har funnits här. Poesi på liv och död (Bonniers) MUSIK: Franz Schubert, Nacht und Träume EXEKUTÖR: Antoine Tamestit, viola och arrangemang, Markus Hadulla, piano

Was sich nicht alles unterbringen lässt in einem einzigen Kurz-Roman! Das bunte Treiben an einer texanischen Universität, Wagners Götterdämmerung und Strindbergs düsterste Jahre der Depression und Wahnvorstellungen, all das spielt eine Rolle in "Die Tennisspieler" von Lars Gustafsson und erklingt nun Auszugsweise in "Milbergs literarischer Balkon". Die deutsche Übersetzung stammt von Verena Reichel. Axel Milberg liest aus der 1979 im Carl Hanser Verlag erschienen Ausgabe, eine Taschenbuch-Version hat der Fischer Verlag aufgelegt.

Poesie und Physik, Logik und Phantasie: Der vor vier Jahren gestorbene schwedische Schriftsteller Lars Gustafsson hat einen geheimnisvollen Roman hinterlassen: Dr Weiss letzter Auftrag. Eine Rezension von Hermann Wallmann.

Het is niet voor te stellen, de tijd vóór Bach. Waar niemand nog enig idee had van Bachs muziek. Hoe klonk die wereld? De Zweedse dichter Lars Gustafsson schreef het prachtige ‘De stilte van de wereld voor Bach’. John Sutton, Salve regina, Huelgas Ensemble olv Paul van Nevel

Elegische, sinnliche, humorvolle Gedichte hat der große schwedische Schriftsteller Lars Gustafsson seiner alten Schreibmaschine gewidmet. Postum sind sie nun erschienen. Eine Rezension von Martin Krumbholz.

Vallaskolan 5A från Frösön möter Stamgärde skola 5A från Undersåker i semifinal 2. Programledare är Leif Landin och domare Lars Gustafsson.

Kövra byskola från Oviken möter Duveds skola 5B i semifinal 1. Programledare är Leif Landin och domare Lars Gustafsson.

I år är det 40 år sedan Torgny Karnstedt debuterade med boken Slamfarmen. En skakande skildring av det farliga arbetet på en kemisk industri. Torgny Karnstedt drömde aldrig om att bli författare. Att han blev det var följden av lyckliga omständigheter. För att överleva arbetet på Boliden Kemi började han skriva dagbok. En dagbok som sedan blev stulen och hamnade på bokförlagets Prismas kontor. Boken gavs ut och skakade om det litterära Sverige. En ny arbetarförfattare var född. Slamfarmen i nyutgivning Slamfarmen Slamfarmen handlar om en ung kille som flyttar till Helsingborg och tar jobb på fabriken Lidboholm. Ett fiktivt företag, men inspiration hämtade Torgny från sitt arbete på Boliden Kemi (numera Kemira). Boken recenserades i alla stora tidningar. Bland annat skrev Lars Gustafsson i Expressen: ”En blixtrande intelligent, djupt allvarlig, starkt analytisk roman". Torgny Lindgren skrev i Svenska Dagbladet att det var: "…en mycket rolig bok. Den är rolig i sin människoskildring och i skildringen av enstaka händelser och den är egendomligt nog obarmhärtigt rolig i de avsnitt där arbetsmiljön målas upp." Torgny Karnstedt om debutboken I år är det 40 år sedan boken gavs ut första gången och nu ges den ut på nytt. I det här avsnittet hör du Torgny Karnstedt prata om hur han ser på sin debutbok idag och hur samhället och arbetet förändrats sedan boken kom ut i slutet på 70-talet. Boken kan beställas via Torgnys hemsida.   Torgny Karnstedt utanför Kemira.

Thomas Lunderquist har genomgått en fiktiv ettbetygskurs i Lars Gustafsson med sju av hans 70-tal verk på litteraturlistan och porträtterar författaren och poeten i det här programmet från 2008. Lars Gustafsson har flyttat hem. Efter dryga kvartsseklet som filosofiprofessor vid universitetet i Austin, Texas, bor den svenska författare och poeten sedan 2006 åter i Sverige.Litterärt avslutade han sin amerikanska sejour samma år, med versberättelsen Den amerikanska flickans söndagar. I sin roman Fru Sorgedahls vackra vita armar har han återvänt till sin ungdom, och till sin ungdoms Västerås och Västmanland.Ett program från 2008 som repriseras med anledning av att Lars Gustafsson gått bort.Mikael Timm minns Lars Gustafsson i Kulturnytt - klicka här

I dagens radio bubb.la avhandlades USA:s placering av robotförsvar i Sydkorea, predikant i Umeå trotsar dom för hets mot folkgrupp, Jan Myrdal lägger ut texten om homosexualitet, Thorsten Flinck spelar Christer Pettersson i planerad film, två aktuella podcasttips, lögner och hyckleri från SVT, splittring inom Umeås vänsterrörelse inför första maj, Panamadokumenten kan vara rysk psyops, Venezuela i om möjligt ännu sämre ekonomiskt skick, radioaktiva vildsvin löper amok i Fukushima, kamp om sånger och slagord inom Zanu-PF, kontanter fortfarande populära i Schweiz och Elon Musk landar rymdraket på drönarskepp. Dessutom gjorde vi ett längre inslag om Lars Gustafsson med händelse av hans bortgång för vecka sedan – inklusive uppläsning av flera av hans dikter. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-104/

Översvämning hotar Nasse och Nalle Puh. Hör hur vår Bokcirkel med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson tolkar naturkatastrofen i sjumilaskogen. Hör också hur de med stor entusiasm gör om slutet på A.A. Milnes mästerverk, Nalle Puh. Programledare: Marie Lundström.

Sjumilaskogen har fått två nya invånare, och Kanin rasar mot nykomlingarna. Är hans vrede ett uttryck av svartsjuka, eller ren främlingsfientlighet? Hör Lars Gustafsson och Frida Nilsson i bokcirkeln om. Nalle Puh. Programledare Marie Lundström.

Följ med in i Sjumilaskogen! Vi ger oss in i A.A. Milnes barnboksklassiker Nalle Puh, tillsammans med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson. Var med när Nalle Puh fastnar i dörrhålet hos hans kompis Kanin, letar efter åsnan Iors förlorade svans, och tillsammans med Nasse försöker fånga en heffaklump. Programledare: Marie Lundström.

I dagens radio bubb.la diskuterades USA:s skamliga svek gentemot det kurdiska folket, yttrandefrihetens status i Sverige och Nya Zeeland, Lars Gustafsson överväger sluta ge ut böcker efter att ha fått Thomas Mann-priset, BBC försvarar språkbruk som normaliserar IS-terroristerna, svenska partier tvingas redovisa bidrag, Moderaterna kapitulerar inför socialdemokraternas lögnaktiga historieskrivning om svenskt välstånd, UberPOP stängs ner i Frankrike, aktiebubbla spricker i Shanghai, den första arabiska superbilen lanseras och mycket mer i denna extra långa sommarsändning. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-47/

Hör hur vår Bokcirkel med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson tolkar naturkatastrofen i sjumilaskogen. Hör också hur de med stor entusiasm gör om slutet på A.A. Milnes mästerverk, Nalle Puh. - Tar ni livslögnen från en människa så tar ni lyckan av honom med detsamma. Så lyder en klassisk replik i Henrik Ibsens pjäs Vildanden. Ja, hur är det nu? Är sanningen alltid eftersträvansvärd i alla lägen, eller kan en lögn vara konstruktiv? Vår reporter Jenny Teleman ger sig ut i ett grävande livslögnsreportage, rakt ned i Ibsens klassiker. Till sin hjälp har hon teaterregissören Anna Pettersson, aktuell med sin föreställning av Vildanden på Dramaten i Stockholm.   -  Om jag berättar för folk i mataffären i New York att jag är poet, så tror de att jag är galen. Om jag däremot säger att jag är professor, så blir de väldigt glada. Det säger Meena Alexander, turligt nog både poet och professor i engelska och kreativt skrivande i New York. Från början kommer hon från Kerala i Indien, hon har levt ett kringflackande liv, och nyss var hon på Sverigebesök. Vår reporter Naila Saleem träffade henne för att prata om hennes poesi.  

Översvämning hotar Nasse och Nalle Puh. Hör hur vår Bokcirkel med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson tolkar naturkatastrofen i sjumilaskogen. Hör också hur de med stor entusiasm gör om slutet på A.A. Milnes mästerverk, Nalle Puh. Programledare: Marie Lundström.

Sjumilaskogen har fått två nya invånare, och Kanin rasar mot nykomlingarna. Är hans vrede ett uttryck av svartsjuka, eller ren främlingsfientlighet? Hör Lars Gustafsson och Frida Nilsson i bokcirkeln om Nalle Puh. Arbetets idé och mening undersöks i Elise Karlssons nya kritikerhyllade roman Linjen. Vår reporter Jenny Teleman har träffat författaren för ett samtal om kontor,  tårtor, konferenser och kufar. Och så frossar vi i bokkyssar, på jakt efter litteraturens bästa skildringar av härligheter och hemskheter kring läpparnas möte. Med hjälp av lyssnaren Mona Franzén och litteraturvetaren Birgitta Holm tittar vi närmare på tungonas virvlande dans hos Knausgård, Gullberg, Hjalmar Söderberg och Victoria Benedictsson. Stort tack alla lyssnare för era fantastiska bidrag!

Sjumilaskogen har fått två nya invånare, och Kanin rasar mot nykomlingarna. Är hans vrede ett uttryck av svartsjuka, eller ren främlingsfientlighet? Hör Lars Gustafsson och Frida Nilsson i bokcirkeln om. Nalle Puh. Programledare Marie Lundström.

Äntligen! En ny bokcirkel! Vi ger oss in i A.A. Milnes barnboksklassiker Nalle Puh, tillsammans med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson. Följ med in i Sjumilaskogen! Var med när Nalle Puh fastnar i dörrhålet hos hans kompis Kanin, letar efter åsnan Iors förlorade svans, och tillsammans med Nasse försöker fånga en heffaklump. Himlen är alltid oändligt hög över Blåvattnet. Där bor Plupp. Inga Borgs barnboksfigur med den karaktäristiska halsduken, alltid orange. I år fyller Plupp 60 år, och vi bjuder på en välformulerad och syrerik kärleksförklaring signerad vår reporter Jenny Teleman. Ensamma mammans skapare Cecilia Torudd är aktuell med två nya böcker, om relationen mellan ett barn och barnets mormor/morfar. Där vi bl a får upp ögonen för hur en alldeles vanlig dagishämtning kan utveckla sig till rena Norén-dramat. Vi har Cecilia Torudd i vår studio. Och så fortsätter vi vår jakt på bokkyssar. Vilken är din favoritkyss i litteraturen. Maila bokradio@sr.se , skriv till Lundströms Bokradio, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, gå in på Marie Lundströms facebooksida eller twittra till @LundstromP1 under #bokkyss.

Följ med in i Sjumilaskogen! Vi ger oss in i A.A. Milnes barnboksklassiker Nalle Puh, tillsammans med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson. Var med när Nalle Puh fastnar i dörrhålet hos hans kompis Kanin, letar efter åsnan Iors förlorade svans, och tillsammans med Nasse försöker fånga en heffaklump. Programledare: Marie Lundström.

Ösregn i Hyrule, tät dimma i Silent Hill, snöfall i Skyrim eller strålande solsken i Svampriket? Vad väderleken betyder för våra spelupplevelser - det ska vi prata om i veckans P3 Spel! Det blir episka vädermoments och regniga barndomstrauman när P3 Spel-panelens Susanne Möller, Victor Leijonhufvud och Tobias Norström snöar in på väder och vind. Vad händer i spelet när vädret blir ett taktiskt spelmoment? Lars Gustafsson från DICE berättar hur spelare kan använda regn och snöstormar till sin fördel i striderna i Battlefield 4. Dessutom beger sig vår reporter Anton Emanuelsson-Vretander ut på stan för att prata väder, och ta reda på hur det påverkar oss. Det blir givetvis recensioner, denna vecka av stadsbyggarsimulator Cities: Skylines och tjuv-och-polisandet i Battlefield: Hardline. Michael Gill har laddat upp med en krönika (som förklarar hur allting minsann var bättre förr!) och vi ska givetvis tapetsera upp ett ny figur på P3 Spels Wall of Fame! Du hör P3 Spel med Angelica Norgren, lördag 18.03 i P3.

Varför dödar romanhjälten Alec Leamas en östtysk vakt? Finns det goda och onda människor? Och vad är det egentligen som händer vid Berlinmuren, i slutet av boken? Författarna Kerstin Ekman och Christoffer Carlsson har en hel del att reda ut i den avslutande delen av bokcirkeln. Nobelpristagare och unga litterära stjärnskott, svårmodiga posörer och glada deckarförfattare - fotografen Ulla Montan har jobbat med de flesta. I över 30 års tid har hon porträtterat en yrkesgrupp vars kärnverksamhet är ord. Nu kommer hennes bok Författare i bild, och vår reporter Jenny Teleman har träffat Ulla Montan. Och så bjuder vi på en julklapp i förskott till alla er lyssnare, i finaste presentpapper men svår att slå in. Hör poeten Lars Gustafsson läsa en dikt av poeten Bruno K Öijer. Kan bli en klassiker. - Vilken bok ska jag ge bort i jul? är en högaktuell fråga. Vi har tagit hjälp av de bästa - slappna av och hör tips från Augustprisvinnaren Kristina Sandberg, Lotta Olsson från Dagens Nyheter och Stefan Ingvarsson från Stockholm Literature. Och såhär ser listan ut: JULKLAPPSTIPS FRÅN LOTTA OLSSON: 0-3 år Anna-Clara Tidholm: ”Hela natten” (Alfabeta) 3-6 år Björn F Rörvik och Gry Moursund: ”Bockarna Bruse kommer igen” (Lilla Piratförlaget) (andra boken, den första heter ”Bockarna Bruse på badhuset”) 6-9 år Stefan Casta och Emma Tinnert: ”Min fjärilsbok” (Opal) FAKTABOK Elin Lindell: ”Efterlysta: Harry Hansson och jag” (Alfabeta) (andra boken i en serie, den första heter ”Borttappat: Katt, kalsong, kompis”) 9-12 år Åsa Larsson, Ingela Thorsell och Henrik Jonsson: ”Pax: Nidstången” och ”Pax: Grimmen” (Bonnier Carlsen) 12-15 år Sarah Rees Brennan: ”Outtalat” (Modernista) Deckare Nevada Barr: ”Stum rädsla” och ”Vargavinter” (Hoodoo förlag) Noveller Novellix söta lilla julbox med franska klassiker: Guy de Maupassants ”Pauls flicka”, Gustave Flauberts ”Ett enkelt hjärta”, Marcel Prousts ”Madame de Breyves melankoliska sommar” och Simone de Beauvoirs ”Marcelle”. Fotobok Nils Carmel: ”Södra Djurgården under fyra årstider” (Trafiknostalgiska förlaget) Pocket Jo Baker: ”Huset Longbourn” (Månpocket) Fantasy Lev Grossmans ”Magikerna”-trilogi som äntligen kommit fram till tredje delen. (”Magikerna”, ”Magikernas kung”, ”Magikernas land”) (Pocketförlaget) JULKLAPPSTIPS FRÅN STEFAN INGVARSSON: Anna wirszczyska Lidandet och glädjen. Dikter i urval. Översättning: Irena Grönberg & Lisa Mendoza Åsberg. Brev från Tove Jansson Urval och kommentarer: Boel Westin och Helen Svensson Sjón. Máni Steinn Pojken som inte fanns. Roman. Översättning: John Swedenmark. Anne Sexton Sanningen de döda vet. Diktbok. Översättning: Niclas Nilsson & Jenny Tunedal. Agneta Rahikainen Kampen om Edith. Biografi och myt om Edith Södergran. Torgny Lindgren Klingsor. Roman. Stefan Lindberg Du vet väl om att du är värdefull. Roman. KRISTINA SANDBERG JULKLAPPSTIPS: Ebba Witt-Brattström Stå i Bredd.70-talets kvinnor, män och litteratur. LARS GUSTAFSSONS JULKLAPPSTIPS Bruno K Öijer Och natten viskade Annabel Lee.

Författaren och poeten Lars Gustafsson talar med Ingvar Storm om fåglarna i poesin och runt omkring oss. Programledare: Ingvar Storm.

Bokcirkeln Murakami Del 5 I fem veckor har de träffats och levt ihop med boken. Idag möts Babben Larsson, Johanna Thydell och Lars Gustafsson på sista sidan i Haruki Murakamis roman Fågeln som vrider upp världen. Det är som att dö en smula. Vad ska det stå på gravstenen? Hur slutade boken? Vad gjorde avtryck och fastnade? Och: Vad gör man efter Bokcirkeln? Cirkelledare är Marie Lundström.

Bokcirkeln Murakami Del 4 20110411 När Babben Larsson, Lars Gustafsson och Johanna Thydell möts på pocketsidan 600 i Haruki Murakamis roman Fågeln som vrider upp världen minns de barndomens rum, hittar en död tomte på vinden och uppfinner en ny, användbar diagnos: Aspenströms syndrom. Cirkelledare är Marie Lundström.

Bokcirkeln Murakami Del 3 Djupt inne i Haruki Murakamis roman "Fågeln som vrider upp världen", går Babben Larsson, Lars Gustafsson och Johanna Thydell vilse: Hur ska vi läsa denna bok?! Först när de ger upp kraven på realism och tar fram drömmens logik, hittar de rätt i historien igen. Cirkelledare är Marie Lundström.

Bokcirkeln Murakami Del 2 20110328 När Babben Larsson, Lars Gustafsson och Johanna Thydell träffas för andra gången kring Haruki Murakamis roman Fågeln som vrider upp världen pratar de om att rymma hemifrån, lokaliserar var pirret i en skriven sexscen sitter samt äckelfascineras av bokens suveräna beskrivningar av tortyr. Cirkelledare är Marie Lundström.

Bokcirkeln Murakami Del 1 När Babben Larsson, Lars Gustafsson och Johanna Thydell öppnar Haruki Murakamis roman Fågeln som vrider upp världen hamnar de på en buss full av kärlek, synar matens roll i krisande äktenskap, hör något som låter knirr knirr, tappar bort en katt och avhandlar hemmamannens avigsidor. Ett samtal lika oväntat som den bok de just har börjat läsa. Cirkelledare är Marie Lundström.

Andrew Marr talks to the Swedish poet, Lars Gustafsson about whether writers have a responsibility to challenge the establishment. Gillian Tett, the award-winning Financial Times journalist, who predicted the financial crash, does her own challenging of the status quo. The writer Patrick Wilcken describes the great intellectual Claude Levi-Strauss, as 'the poet in the laboratory' in a new biography. And Ed Vulliamy reports, in almost anthropological detail, on the lives of those caught up in the war of drugs, gangs and guns on the US-Mexican border. Producer: Katy Hickman.

En radioessä om spegeln i dikt och tanke. I Korintierbrevet talar Paulus om att ses "inte såsom i en spegel men ansikte mot ansikte". Vad kan Paulus ha menat ? Och har den moderna människan blivit en människa fångad i en ständig spegelsal - lika krävande som lockande till fåfänga? Vad kan Narcissusmyten - om ynglingen som fastnade i spegelbilden av sig själv - lära oss om dagens människa och samhälle? Johannes Ekman har botaniserat bland litterära speglar och talat speglar med författare som Anders Piltz och Lars Gustafsson. En radioessä om spegeln i dikt och tanke.  I Korintierbrevet talar Paulus om att ses "inte såsom i en spegel men ansikte mot ansikte". Vad kan Paulus ha menat ? Och har den moderna människan blivit en människa fångad i en ständig spegelsal - lika krävande som lockande till fåfänga? Vad kan Narcissusmyten - om ynglingen som fastnade i spegelbilden av sig själv - lära oss om dagens människa och samhälle? Johannes Ekman har botaniserat bland litterära speglar och talat speglar med författare som Anders Piltz och Lars Gustafsson.

Filosofiska rummet söndag 4 januari 17.00 i P1, med repris fred 9 jan 21.03 Aristoteles kallade metafysiken för den ”första filosofin”, som han menade innefattar ontologi, läran om det varande såsom varande, teologi, läran om Gud, samt läran om de ”första orsakerna”, grundsatserna eller axiomen. Är metafysik samma sak idag?  Förra veckan handlade Filosofiska rummet om partikelforskarnas och den teoretiska fysikens förhållande till verkligheten. Finns det en övergripande förklaring till alltet som omger oss? Vi hörde fysikern Ulf Danielsson och författaren och filosofen Lars Gustafsson resonera om vetenskapens sökande efter sanningar på områden, i t ex universum, där mänskliga sinnesintryck och empiriska bevis knappast går att uppbringa. Det finns ett ord för vad herrarna Danielsson och Gustafsson pratade om förra veckan, även om de inte använde det själva. Ordet är metafysik, och det är en kraftig gren på trädet filosofi.  Dagens Filosofiska rummet är en fri fortsättning av förra veckans. Vi har med oss en av Sveriges ledande metafysiker Anna-Sofia Maurin, teoretisk filosof vid Lunds uiversitet, för att ta upp trådarna från förra veckans program och försöka förklara vad den moderna metafysiken studerar.  Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Veckans program handlar den moderna fysikens utveckling och människans oförmåga att uppfatta verkligheten utanför sina sinnen. Gäster är Ulf Danielsson som forskar kring strängteorin och Lars Gustafsson, filosof och författare. Programledare och producent är Peter Sandberg.

Biblioteket: Lars Gustafsson.Lars Gustafsson har flyttat hem. Efter dryga kvartsseklet som filosofiprofessor vid universitetet i Austin, Texas, bor den svenska författare och poeten sedan 2006 åter i Sverige. Litterärt avslutade han sin amerikanska sejour samma år, med versberättelsen Den amerikanska flickans söndagar. I sin senaste roman Fru Sorgedahls vackra vita armar har han återvänt till sin ungdom, och till sin ungdoms Västerås och Västmanland. Thomas Lunderquist har genomgått en fiktiv ettbetygskurs i Lars Gustafsson - med sju av hans sjuttiotal verk på litteraturlistan - och porträtterar den mestadels muntre författaren och poeten i veckans Biblioteket, som har rubriken Ett lätt och distanserat förhållande till verkligheten. Föreläsning i Lars Gustafsson av Lars Gustafsson.