Podcasts about filosofisk

Hvordan kan vi forstå fejl og forsoning i andre perspektiver end det, der handler om psykologisk tryghed?I denne episode af "Få det til at ske" får du indsigt i, hvordan erkendelse,  accept og forsoning af fejl kan føre til personlig og organisatorisk forandring. Jeg taler taler med Camilla Sløk, lektor og Ph.D. ved Copenhagen Business School, om hendes nyeste bog "Fejl og Forsoning i organisationer".Hvad kan du forvente at få ud af denne episode?Forståelse af fejlhåndtering: Du vil lære, hvordan ledere håndterer fejl i både den offentlige og private sektor, og hvilke udfordringer de møder.Praktiske eksempler på forsoning: Camilla Sløk giver konkrete eksempler på, hvordan organisationer kan skabe forsoning internt og eksternt efter fejl, og hvordan undskyldninger kan være en mulighed for forsoning.Filosofisk perspektiv på tilgivelse: Du vil få indsigt i fx Hannah Arendts filosofiske perspektiv på tilgivelse og løfte som afgørende elementer i menneskelig handling og sameksistens.Læring og udvikling: Episoden viser, hvordan forsoning efter fejl kan føre til læring og udvikling i organisationer, samt hvilke samfundsmæssige implikationer det har, når organisationer tager ansvar og søger forsoning.Lytte med lige her.

Möt mannen som har skrivit en filosofisk guidebok! Det är alltid lika fascinerande att få en inblick i en annan människas liv och vad de har fått uppleva. Hör Christoffers berättelse i veckans avsnitt. Vad väckte det för tankar hos dig?Hemsida:https://www.christophersigmond.one/Köp boken:https://www.amazon.se/dp/B0DMHBCDLQ

I sommer besøgte Rune Lykkeberg forfatter Suzanne Brøgger i hendes hjem på Vestsjælland til en snak om at bo på landet, om at blive gammel og om udsigterne til engang at skulle dø. Udgangspunktet for samtalen er Suzanne Brøggers nye bog, På væggen (2024). Her fortæller hun blandt andet om, hvordan hun for 50 år siden flyttede ud af byen til en nedlagt skole på landet og dekorerede væggene med billeder af de forfattere og kunstnere, hun gerne ville føre dialog med, mens hun gradvist udviklede sig som forfatter og offentlig figur. Men også om hvordan denne offentlige forfatterfigur kun er en persona, hun tager på sig, når hun er i byen – og aldrig, når hun er på landet. Samtalen blev første gang bragt som en serie af samtaleprogammer i Radio Information hen over sommeren 2024. Vi genudsender samtalen nu, fordi den er et eksempel på, hvordan der kan findes ro i en kaotisk tid, gennem erfaring, dybde og overblik – og ikke mindst gennem langsomme samtaler. 

Hen over sommerferien vikarierer Rune Lykkeberg for Anna von Sperling i to særlige afsnit af Radio Information. Vi kalder dem for 'sommersamtaler'. I denne anden sommersamtale besøger han den snart 80-årige forfatter Suzanne Brøgger i hendes hjem på Vestsjælland til en snak om at bo på landet, om at blive gammel og om udsigterne til engang at skulle dø. Udgangspunktet for samtalen er Suzanne Brøggers nye bog, På væggen, der udkom tidligere i år. Her fortæller hun blandt andet om, hvordan hun for 50 år siden flyttede ud af byen til en nedlagt skole på landet og dekorerede væggene med billeder af de forfattere og kunstnere, hun gerne ville føre dialog med, mens hun gradvist udviklede sig som forfatter og offentlig figur. Men også om hvordan denne offentlige forfatterfigur kun er en persona, hun tager på sig, når hun er i byen – og aldrig, når hun er på landet. Bogen indeholder samtidig brutale beskrivelser af alderens konsekvenser, når man som Suzanne Brøgger har mistet et bryst, rygerlungerne piber og benene værker – og så alligevel bevare et ukueligt ønske om, at livet skal fortsætte på trods af skavankerne. Samtalen mellem Rune Lykkeberg og Suzanne Brøgger er optaget i sidstnævntes hjem på Vestsjælland.  Lyt med.

I denne uge lytter vi til Peter Ellerbek fra Fredens-Nazaret sogn. Tjek www.stillestunder.com hvor du kan finde spændende indhold og muligheder for at støtte Stille Stunders arbejde.

Da RuPaul startede sine drag-konkurrencer på tv, var det små billige produktioner. I dag er det en verdensomspændende franchise med tv-shows og drag-konkurrencer over en stor del af verden. Og hans shows har også politisk betydning. For nylig vandt en person fra Taiwan konkurrencen, og det blev pludselig et symbol på konflikten mellem Vesten og Kinas syn på køn og seksualitet. Vi ser på fænomenet, og hvordan det bl.a. bliver brugt i værdikampen mellem Vesten og lande som Kina og Rusland. De fleste danskere har nok set Matador, men der er meget mere end underholdning gemt i den klassiske serie. I en ny bog bliver serien set gennem forskellige filosofiske briller af forskellige bidragydere - en er med i studiet og har set serien med filosoffen Hannah Arendts optik. Værter: Linnea Albinus Lande og Karen Secher.

I denne episoden vil vi filosofere litt over hva det betyr å bo trygt hjemme. i 2023 kom den nye reformen "Bu trygt heime- Fellesskap og meistring". Reformen er utarbeidet i et samarbeid mellom 6 departement og den representerer en samlet innsats for et mer aldersvennlig samfunn. Målet er at eldre skal kunne bo trygt hjemme lenger, og at behovet for helsetjenester blir utsatt. Reformen har fire innsatsområder: Levende lokalsamfunn, kompetente og myndiggjorte medarbeidere, trygghet for brukere og støtte til pårørende, og ikke minst boligtilpasning og -planlegging. Helsedirektoratet har i år gitt USHT som oppdrag blant annet å bistå kommunene med arbeidet med denne reformen. Hvordan vi velger å løse dette er opp til hvert enkelt USHT, og det vil bli synlig i handlingsplanene som etter hvert kan finnes på nettsiden vår.Sigvart Midling-Hansen er utdannet filosof og teknolog, og han arbeider nå som rådgiver i helse-,omsorg og mestringssektoren i Lørenskog kommune og i USHT Akershus. Han har mange tanker om hva det kan bety å bo trygt hjemme, og det skal vi høre litt om nå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bjørnar Moxnes er anmeldt for fem nye tyverier, etter sommerens famøse solbrille-sak. Det er kriminelt å stjele, men hvor alvorlig er det å stjele sett fra et moralsk og filosofisk perspektiv? Hør episoden i appen NRK Radio

Velkommen til fjerde episode af Kommentarsporet. Programmet hvor Bjarke, Filippa og Mille hver uge tager dig med i de dybeste afkroge af Facebook. Dagens gruppe er Filosofisk Forum. En gruppe der, udover sine 11.205 medlemmer, måske også har svaret på meningen med livet? Bliv klogere på, hvordan det er at være i et parforhold med en lommefilosof, ligheden mellem mennesker og kartofler, og forskellen på lort og religion. Og nårh ja, så er der et vaskeægte medlem af facebookgruppen med os i studiet i dag.

Sikkerhetsmåneden 2023 nærmer seg slutten, og serien Sikkerhet og sånt avsluttes med en diskusjon om rollen sikkerhet spiller i den moderne staten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal med bästa Susanna Davidsson. En av de mest drivna och inspirerande vänner som jag har. Hon driver sitt bolag idag tillsammans med sina hästar. Hon har några tuffa år bakom sig när livet ställdes på sin spets och hon fick göra om hela sitt företag för att det skulle passa hennes nya förutsättningar.Vi pratar om podden Häst och Ryttare med Susanna och Tina. Lyssna på den här. Vi pratar om podden Equinect - Mötet mellan hästar och människor. Lyssna på den här. Avsnitten vi pratar om är Intuitionen med Nadia Wallin och Filosofisk utfrågning med Nadia Wallin Följ Susanna på instagram @susanna.davidsson @equinect.hastkommunikation

Kjell-Gabriel er ute i Guds natur og ser på åkre og hvorfor de er så forskjellige. Dette er noen av landets beste sådan, og det utløser tanker om forskjeller. Filosofisk vinkjeller i dag.

I dagens episode tipser vi om favoritt studentbarer i Oslo. Ser gjennom Emma sin telefon og diskuterer hvilke datingapper vi liker og ikke. Til slutt velger Elena, Ive og Emma sin side av et filosofisk dilemma. 

Viens no Latvijas Zinātņu akadēmijas nozīmīgākajiem sasniegumiem teorētiskajās zinātnēs 2022. gadā ir filozofa un arī Radio NABA vēsturiskās fantāzijas raidījuma "Fono-Grāfs" vadītāja Andra Hirša pētījums par latviešu pirmo akadēmiski izglītoto filozofu Jēkabu Osi un personālisma strāvojumu. Šodien, 25. janvārī notiek monogrāfijas "Persona un personālisms: pārdzīvojot ideālisma sabrukumu. Pirmā latviešu filosofa Jēkaba Oša dzīve un uzskati" atvēršana, kurā apkopots pētījums un pētījuma piezīmes. Radio raidījumā būs dzirdama saruna ar Andri Hiršu. Pirmo reizi pasaules zinātnes vēsturē izdots apjomīgs pētījums par latviešu filozofu Jēkabu Osi (1860–1920), vienu no Latvijas Universitātes idejiskajiem pamatlicējiem. PhD Andra Hirša monogrāfijā, kas izdota sērijas “Filosofiskā bibliotēka. Letonika” ietvaros, raksturota filozofa intelektuālā biogrāfija un izvērtēta Jēkaba Oša filozofiskā sistēma, kā arī tās ietekme uz latviešu domvidi 20. gadsimta pirmajā pusē. Līdz šim latviešu lasītājam nebija iespējams iepazīties ar Jēkaba Oša tekstiem latviešu valodā. Monogrāfijā ir iekļauti Jēkaba Oša studentu lekciju pierakstu tulkojumi. Pētījumā ir izmantoti vairāku Eiropas valstu un Krievijas arhīvu materiāli, kas ietver informāciju ne tikai par Jēkaba Oša biogrāfiju, bet arī atsedz jaunus aspektus latviešu intelektuālās vēstures kontekstā kopumā.  

30152022 Hvis livet er flyktig, er det å ha levd et liv som er flyktig et evig faktum, sier den fransk-jødiske filosofen Vladimir Jankélévitch. De siste to årene har vi vært omringet av døden i Europa mer enn noen gang, først pandemien, nå krigen i Ukraina. Det er også en enestående død, døden til en elsket person, eller vår egen død. Og hver reise er den siste reisen siden den er den eneste. Vi leser reisedagboken som nobelprisvinner Louise Glück kaller Fornektelsen av døden, og på veien blir vi ikke sultne; den nye boken er full av oppskrifter, spesielt for vinteren. Det skal ikke mangle noe denne kvelden. Redaksjonens Alicja Rosé samtaler med Ingvild Burkey og Anita Leirfall. Om panelet: Ingvild Burkey – poet, forfatter, oversetter. Hun har tidligere utgitt diktsamlingen “Torden i søvne” (1994), romanen “Falsk pike” (1997) og prosatekstsamlingen “Intervju med den hjemvendte helten” (2002). I 2008 kom hennes andre diktsamling, “Den mest tenkelige av alle verdener”, som ble nominert til Brageprisen. Ingvild Burkey mottok Tanums kvinnestipend i 2009. “Et underlig redskap” utkom i 2017 til strålende kritikker. Anita Leirfall - førsteamanuensis i filosofi ved Filosofisk institutt, Universitetet i Bergen. Hennes forskningsinteresser omfatter først og fremst Immanuel Kants teoretiske filosofi, med vekt på hans syn på rom og romlig orientering. Leirfall har ut over dette fordypet seg i vitenskapsfilosofi, etikk, rettsfilosofi og dataspillfilosofi. Hun har også vært mangeårig leder av Norsk Kant-selskap, og er nåværende nestleder. Alicja Rosé – Redaksjonsmedlem på Blå, poet, illustratør og oversetter. Nylig publiserte hun den illustrerte diktsamlingen “Północ. Przypowieści” (“North. Parables”) (Znak, 2019).

Moa Wallin har hört SJ:s vd Monica Lingegård förklara de dyra tågpriserna i Lördagsintervjun. Nu undrar hon om vd:n istället borde ha hamnat hos Filosofiska rummet. Det här är en liten del av det senaste avsnittet av Tankesmedjan.Lyssna på hela avsnittet här

I det här åttonde avsnittet av Filosofisk podcast gästas vi av Anna-Sofia Maurin och Matti Eklund som diskuterar ämnet metafysik. Frågor som avhandlas i avsnittet är bland annat vad metafysik är, hur det bedrivs och varför det är relevant. Gästernas filosofitips: ”If Tropes” (2002), bok av Anna-Sofia Maurin; ”On the Plurality of Worlds” (1986), bok av David Lewis; ”Reality+: Virtual Worlds and the Problems of Philosophy” (2022), bok av David Chalmers; ”The Elements and Patterns of Being: Essays in Metaphysics” (2018), samling av artiklar och uppsatser författade av Donald Williams, redigerad av A. R. J. Fisher; ”Choosing Normative Concepts” (2017), bok av Matti Eklund. I Filosofisk podcast diskuteras filosofiska ämnen med inbjudna gäster. Vi som leder samtalen är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. Podden görs i samarbete med Filosofisk tidskrift och bokförlaget Thales. Nya avsnitt släpps ungefär en gång varannan månad med ett lite längre sommaruppehåll. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift Poddens mailadress är: podcast@filosofisktidskrift.se

Ja vi vet. Nu har vi pratat om microfrontends tillräckligt. Eller har vi det egentligen? Här dyker vi lite djupet och snackar praktiska exempel på den tekniska implementationen men samtidigt pratar om när och varför man ska satsa på microfrontends och när man inte ska göra det. Följ med där Fredrik och Mattias tar sig an detta och snackar hands on erfarenhet från två olika projekt och hur de ser på fenomenet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this second English episode of Filosofisk podcast, L.A. Paul and Krister Bykvist join us for a discussion about transformative experiences and how the nature of such experiences affect the ability to make rational decisions. The guests' philosophical recommendations: “Prudence”, article by Phillip Bricker in The Journal of Philosophy (1980); “Aspiration: The Agency of Becoming”, book by Agnes Callard (2018); “Choosing for Changing Selves”, book by Richard Pettigrew (2019); “Normal Rationality: Decisions and Social Order”, collection of works by Edna Ullmann-Margalit, edited by C. R. Sunstein & A. Margalit (2017); and “Becoming Someone New: Essays on Transformative Experience, Choice, and Change”, anthology edited by E. Lambert & J. Schwenkler (2020). Filosofisk podcast publishes philosophical discussions (usually in Swedish, but sometimes in English) with invited guests. The hosts are Stina Björkholm, Olle Risberg, and Nils Sylvan. The podcast is produced by Filosofisk tidskrift and the Swedish publisher Thales, and new episodes are released once every two months. Filosofisk tidskrift is on Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift To get in touch with us, please use: podcast@filosofisktidskrift.se

Uenighet fører ofte til lite læring og mye krangling. Men med litt mer vennlighet, og samtidig gi hverandre mer motstand, kan vi få til ting sammen. Det mener Øyvind Kvalnes, som har skrevet boken "Filosofisk førstehjelp". Hør episoden i appen NRK Radio

När helgfesten gått över i gråmåndag tvingas Anna Jinghede och Lena Ljungdahl ner i stupstocken för att tänka över både synder och förlåtelser. Med Meta Broddare som spaningsledare får Anna och Lena begrunda och besudla livets gåtor. De gräver sig ner lager för lager och blir ofta förvånade vad som hittas.

I veckans avsnitt så ger sig Mattias, Fredrik och Andreas sig in i ett flertal diskussioner. Vi pratar Logrocket och diverse verktyg för att sedan hoppa in i en härlig diskussion om vad en bra strategi för GIT är samt om GIT verkligen är helt optimalt. Hur jobbar vi med olika brancher i GIT och hur många brancher och testmiljöer behöver vi verkligen? Häng med på denna sköna filosofiska stund där vi snackar hej vilt kring dessa ämnen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this first English episode of Filosofisk podcast, Peter Singer and Torbjörn Tännsjö join us for a discussion about utilitarianism. Questions addressed include using utilitarianism in decision-making, the moral weight of suffering, and the ethics of disability. The guests' philosophical recommendations: “The Repugnant Conclusion” on Stanford Encyclopedia of Philosophy, written by Gustaf Arrhenius, Jesper Ryberg, and Torbjörn Tännsjö (https://plato.stanford.edu/archives/spr2017/entries/repugnant-conclusion/); ethical issues concerning animal welfare, the value of biodiversity, and the long-term future; “The Precipice: Existential Risk and the Future of Humanity”, a book written by Toby Ord. Filosofisk podcast publishes philosophical discussions (usually in Swedish, but sometimes in English) with invited guests. The hosts are Stina Björkholm, Olle Risberg, and Nils Sylvan. The podcast is produced by Filosofisk tidskrift and the Swedish publisher Thales, and new episodes are released once every two months. Filosofisk tidskrift is on Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift To get in touch with us, please use: podcast@filosofisktidskrift.se

Redaktionen träffar upphovspersonen till en djupdykning i Steiners Läkepedagogiska kurs. Om boken: Många synvinklar tas upp och bearbetas av ChristianTexier i denna filosofiska betraktelse; barnets själsligt-andliga väsen och dess svårigheter att infoga sig i den fysiska kroppen, frågan om det läkepedagogiska sinnelaget, livets djupare mening med mera. En sådan filosofisk kommentar till alla föredragen i kursen har inte funnits tidigare, varken i Sverige eller internationellt. Boken är en hjälp och ett viktigt verktyg för den moderna läsaren som vill ta itu med Steiners text.

I det här femte avsnittet gästas vi av Åsa Wikforss och Ulf Jonsson som diskuterar tro. Frågor som avhandlas i avsnittet är bland annat vad en trosföreställning (övertygelse) är, hur tro förhåller sig till begrepp som sanning, evidens, rationalitet och kunskap, vari skillnaden består mellan religiösa och icke-religiösa trosuppfattningar och huruvida det finns goda skäl att tro att Gud existerar. Gästernas filosofitips: "En strävan efter sanning: Vetenskapens teori och praktik”, bok av Bengt Kristensson Uggla; "Med tanke på Gud: En introduktion till religionsfilosofin”, bok av Ulf Jonsson; ”Tänkandets natur”, bok av Tim Bayne; "Alternativa fakta: Om kunskapen och dess fiender" av Åsa Wikforss. I Filosofisk podcast diskuteras filosofiska ämnen med inbjudna gäster. Vi som leder samtalen är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. Podden görs i samarbete med Filosofisk tidskrift och bokförlaget Thales. Nya avsnitt släpps ungefär en gång varannan månad. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift Poddens mailadress är: podcast@filosofisktidskrift.se

Avsnittet gästas av Jesper Ahlin Marceta och Emil Andersson som diskuterar politisk liberalism. I avsnittet diskuteras bland annat vad liberalism är, hur den kan berättigas och vari skillnaden mellan socialism, konservatism och liberalism egentligen består. Gästernas filosofitips: “Vi är alla individualister” av Jesper Ahlin Marceta; “John Rawls: Reticent Socialist” av William A. Edmundson. I Filosofisk podcast diskuteras filosofiska ämnen med inbjudna gäster. Vi som leder samtalen är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. Podden görs i samarbete med Filosofisk tidskrift och bokförlaget Thales. Nya avsnitt släpps ungefär en gång varannan månad. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift Poddens mailadress är: podcast@filosofisktidskrift.se

I denne udgave af GameChangers podcast handler det om helhed i fodbold. Det er et emne, der har optaget Lars Knudsen i årevis. Han står i spidsen for de danske U18- og U19-herrelandshold, men sideløbende med dette arbejde har han i en årrække studeret anvendt filosofi på Aalborg Universitet. Men hvordan kan man bruge filosofien i en fodboldmæssig sammenhæng,? Hvordan kan man skærpe forståelsen af spillet gennem filosofien? Og hvordan kan man bruge filosofiske tankesæt til at arbejde med kulturen på et fodboldhold Det er nogle af de spørgsmål vi stiller Lars Knudsen i denne udgave af GameChangers podcast, hvor han giver et indblik i de tanker, han har gjort sig omkring fodbold i en filosofisk kontekst, og hvordan man kan bruge filosofien til at stille spørgsmål ved gængs viden og praksis inden for både kultur, data og meget mere. Podcasten med Lars Knudsen er blevet til gennem flere samtaler henover foråret 2021.

I det här avsnittet gästas vi av Sofia Jeppsson och Maria Svedberg som diskuterar frågor om fri vilja och moraliskt ansvar. Gästernas filosofitips:
 “Star Trek: Voyager”, amerikansk TV-serie; “Ubik” och “The Three Stigmata of Palmer Eldritch” av Philip K. Dick; “The Free Will Show”, podcast med Taylor Cyr; “Closer to Truth”, filosofishow; Randolph Clarkes och Stephen Kearns diskussion om fri vilja på Philosophy TV. I Filosofisk podcast diskuteras filosofiska ämnen med inbjudna gäster. Vi som leder samtalen är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. Podden görs i samarbete med Filosofisk tidskrift och bokförlaget Thales. Nya avsnitt släpps ungefär en gång varannan månad. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift Poddens mailadress är: podcast@filosofisktidskrift.se

I dette afsnit har vi givet lytterne ordet. Brevkassen har stået åben og vi kommer vidt omkring både de store og de små spørgsmål.Lyt med til ærlige og gode snakke om ensomhed, at vælge byen vs. landet, vores bedste råd i livet, og hvad vi gør når vi er uenige med hinanden.

I denne episoden har jeg med meg OSA sin leder og nestleder, Ola Floberg og Sores Yuzer, de setter seg ned med meg og snakker om Ruter AS sitt nye forslag om rutekutt, viktigheten av å være organisert, filosofien om det private vs det offentlige. Midt i episoden får vi en ekstra gjest, Linda Amundsen, som dropper innom og forteller litt om 1.Mai-paroler. Samtalen starter i en rolig osapålinja-ånd, men tar seg godt opp mot slutten.https://osa-sporveien.nohttps://www.facebook.com/osasporveien

Avsnittet gästas av Jonas Olson och William Bülow O'Nils som diskuterar de anklagelser om rasism som riktats mot filosofen David Hume och hur vi bör ställa oss till hyllningar av Hume i ljuset av hans rasistiska åsikter. Gästernas filosofitips: “Making Amends: Atonement in Morality, Law and Politics” av Linda Radzik; “An Enquiry Concerning Human Understanding”, “An Enquiry Concerning the Principles of Morals”, “Dialogues Concerning Natural Religion” av David Hume; “Wittgenstein's Poker” av David Edmonds och John Eidinow (på svenska: “Wittgenstein och Popper: Ett eldfängt möte mellan filosofer”) I Filosofisk podcast diskuteras filosofiska ämnen med inbjudna gäster. Vi som leder samtalen är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. Podden görs i samarbete med Filosofisk tidskrift och bokförlaget Thales. Nya avsnitt släpps ungefär en gång varannan månad. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: https://www.facebook.com/filosofisktidskrift Poddens mailadress är: podcast@filosofisktidskrift.se

Utdrag fra lydboka «Vandreutstillinger», lest av forfatter Cecilie Løveid. Om boka: «Vandreutstillinger» er en samling dikt om kunst og kunstnere, deres liv eller verker. Diktene er refleksjoner i møtet med kunsten og forsøker seg på nye helgenkåringer innenfor feltet. Løveid kommenterer like gjerne ulike kunstverk, som hun prøver å gjenskape kunstverket i teksten. Diktene inviterer leseren til refleksjoner rundt språk, politikk, og historie. Diktene i «Vandreutstillinger» omtaler kunstnere og forfattere som Gerhard Richter, Andy Warhol, William Turner, Sasha Waltz, Graciela Iturbide, Kitty Kielland, Sigbjørn Obstfelder, Gunvor Hofmo, Jonas Dahlberg, Nordahl Grieg, Helge Skodvin, Nelly Sachs, Paul Celan, Lisbeth Bodd, Angela Winkler, Peggy Guggenheim (kunstsamler), Francisco Goya, Marcel Duchamps, Marina Abramović, Jan Groth og John Donne. Løveids poesi er fabulerende. Filosofisk og leken velger hun sin egen posisjon – de stedene der hun vil forstå, og de stedene det er mulig å stå, misforstå, eller gå. Boka ble tildelt Brageprisen 2017 og Kritikerprisen 2017.

Sæson 19: Pseudoarbejde II Det er afsnit drejer sig om de dybere og mere filosofiske perspektiver på pseudoarbejds-begrebet, som Anders Fogh Jensen har skrevet en bog om. Det gør han i podcasten, lyden af et bedre liv, rigtig god fornøjelse. Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Sæson 19: Pseudoarbejde II Det er afsnit drejer sig om de dybere og mere filosofiske perspektiver på pseudoarbejds-begrebet, som Anders Fogh Jensen har skrevet en bog om. Det gør han i podcasten, lyden af et bedre liv, rigtig god fornøjelse. Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Idag har vi ett litet mer filosofiskt avsnitt av upplysningstiden! Lyssna och upplys er! följ oss på instagram: @historiaforidioterkontakt: historiaforidioterpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dette afsnit af Den Forbudte Skole taler jeg med filosof og terapeut Ulrik Houlind Rasmussen. Det er en samtale om hvordan filosofien, kan hjælpe mennesket mod en dybere væren og til selverkendelse. I denne samtale tager vi udgangspunkt i at filosofien ikke blot skal forstås som et intellektuelt projekt, men at den også, i nogle tilfælde, er et forsøg på at beskrive eller pege mod noget der ikke er sprogligt, men snarere noget oplevet, erfaret. Ulrik har en Ph.d i filosofi, han underviser i på Københavns Professionshøjskole i videnskabsteori, etik, metode, mental sundhed og mindfulness; derudover har han et praksis som terapeut. I denne samtale starter vi ved Sokrates, og søger herfra at forstå hvordan han kunne møde sin domsafsigelse, uden et planlagt forsvar med sindsro, hvilken oplevelse af sig selv og livet rendte han rundt i? Vi kan kun gisne, men et sted at starte er måske ved én af hans kendte udsagn, “det uundersøgte liv er ikke værd at leve”, nogle spørgsmål kunne være; hvorfor er det ikke værd at leve, og hvad det er vi skal undersøge? Vi taler om; non-dualitet/Væren/bevidsthed, sjælen, om ordenes betydning, om den oplevede vs. Intellektuelle erfaring, om hvad ondskab er og hvad vi kan lære af dette…. Og sikkert også en del andet. Tusind tak for snakken Ulrik Er du interesseret i at læse mere om Ulrik og hans terapeutiske praksis: https://www.terapiens-essens.dk/en-forsidesektion/ Har du lyst til at støtte Den Forbudte Skole, så kan du hoppe ind på Patreon.com/Denforbudteskole , og donere et beløb. Kan du lide det du hører på Den forbudte skole, så del endelig med dine venner, like vores instagram og smid en 5-stjerne rating på iTunes, tak! Instagram : https://www.instagram.com/denforbudteskole/ Facebook : https://www.facebook.com/pages/category/Podcast/Den-forbudte-skole-105915281248664/ DISCLAIMER - VI ANBEFALER IKKE AT TAGE PSYKEDELISKE STOFFER. VI ØNSER AT DELE VIDEN og ERFARINGER MED HENBLIK PÅ RISIKOMINIMERING, FOR DEM DER ER BESLUTTEDE OM AT EKSPERIMENTERE MED PSYKEDELIKA. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/denforbudteskole/message

Premiäravsnittet av Filosofisk podcast gästas av Lars Bergström, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och grundare av Filosofisk tidskrift. I samtalet diskuterar vi tidskriftens historia och några av Lars filosofiska verk, bland annat avhandlingen “The Alternatives and Consequences of Actions” från 1966, “Grundbok i värdeteori” från 1990 och det senaste släppet “Varats dunkla skrymslen” från 2018. Filosofisk tidskrift finns på Facebook: https://www.facebook.com/filosofisktidskrift För kontakt med podden, hör av er till: podcast@filosofisktidskrift.se

Få alle streams i lyd og video for 44kr på https://patreon.com/skrablikk

Er virkeligheten en illusjon? Hvem er vi? Hvor skal vi ? Er det vi ser faktisk det vi ser? Velkommen til en filosofisk pratekveld med forfatter Petter Fergestad! Opptaket er fra Drammensbiblioteket, 11.2.2020.

Filosofisk salong med skribenten Alexandra Pascalidou och Karim Jebari, filsofie doktor och forskare. Kan man älska fö rmycket? Och vad är den starkaste drivkraften, optimism eller pessimism? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med Niels Chr. Geelmuyden og Edvin Schei. I Norge forskrives medikamenter som aldri før. Er det derfor vi er en av verdens friskeste og lengstlevende befolkninger? Eller ville vi klart oss like godt hvis vi droppet halvparten av pillene? Journalist og forfatter Niels Chr. Geelmuyden har skrevet boken Pillebefinnende, som dokumenterer at folk – også leger – er ukritiske til bruk av legemidler. Legemiddelindustrien er verdens sterkeste lobbyist, med større finansielle muskler enn våpenindustrien, matindustrien, eller tobakksindustrien. Med sofistikerte psykologiske metoder ledes helsepersonell og forbrukere til å se på legemidler som nyttige, nødvendige og uskyldige. Ofte er de ingen av delene. På møtet kommer Geelmuyden til å diskutere hvordan vi kan få et sunnere forhold til legemidlene. Edvin Schei vil lede møtet.

Med Niels Chr. Geelmuyden og Edvin Schei. I Norge forskrives medikamenter som aldri før. Er det derfor vi er en av verdens friskeste og lengstlevende befolkninger? Eller ville vi klart oss like godt hvis vi droppet halvparten av pillene? Journalist og forfatter Niels Chr. Geelmuyden har skrevet boken Pillebefinnende, som dokumenterer at folk – også leger – er ukritiske til bruk av legemidler. Legemiddelindustrien er verdens sterkeste lobbyist, med større finansielle muskler enn våpenindustrien, matindustrien, eller tobakksindustrien. Med sofistikerte psykologiske metoder ledes helsepersonell og forbrukere til å se på legemidler som nyttige, nødvendige og uskyldige. Ofte er de ingen av delene. På møtet kommer Geelmuyden til å diskutere hvordan vi kan få et sunnere forhold til legemidlene. Edvin Schei vil lede møtet. Arrangør: Filosofisk poliklinikk

Med Ketil Størdal, Kjersti Toppe og Esperanza Diaz. Helsen er det viktigste vi har. Men hvor mye helsevesen er nyttig for helsen? Medisinske undersøkelser kan være unødvendige, velment behandling kan skade. Norske leger, sykepleiere, fysioterapeuter, optikere, kiropraktorer, farmasøyter og tannleger har nå gått sammen og startet kampanjen Gjør kloke valg. Her inviterer helseprofesjonene til dialog for å unngå meningsløse og skadelige medisinske tiltak. Men hvordan reagerer samfunnet når hjelperne sier at mer hjelp ikke alltid er bedre? Vil vi egentlig vite dette, eller foretrekker vi å klamre oss til magisk tro på medisinske vidunderkurer? Barnelege Ketil Størdal, talsmann for Gjør kloke valg, og Kjersti Toppe, stortingsrepresentant og nestleder for Stortingets helse- og omsorgskomité, vil sammen med møteleder Esperanza Diaz diskutere om befolkningen og pasientene er klar for en kampanje som handler om at mer helsetjenester ikke alltid er bedre. Er det fare for at en slik kampanje kan ramme befolkningsgrupper som fra før får dårlig hjelp?

Med Ketil Størdal, Kjersti Toppe og Esperanza Diaz. Helsen er det viktigste vi har. Men hvor mye helsevesen er nyttig for helsen? Medisinske undersøkelser kan være unødvendige, velment behandling kan skade. Norske leger, sykepleiere, fysioterapeuter, optikere, kiropraktorer, farmasøyter og tannleger har nå gått sammen og startet kampanjen Gjør kloke valg. Her inviterer helseprofesjonene til dialog for å unngå meningsløse og skadelige medisinske tiltak. Men hvordan reagerer samfunnet når hjelperne sier at mer hjelp ikke alltid er bedre? Vil vi egentlig vite dette, eller foretrekker vi å klamre oss til magisk tro på medisinske vidunderkurer? Barnelege Ketil Størdal, talsmann for Gjør kloke valg, og Kjersti Toppe, stortingsrepresentant og nestleder for Stortingets helse- og omsorgskomité, vil sammen med møteleder Esperanza Diaz diskutere om befolkningen og pasientene er klar for en kampanje som handler om at mer helsetjenester ikke alltid er bedre. Er det fare for at en slik kampanje kan ramme befolkningsgrupper som fra før får dårlig hjelp? Arrangør: Filosofisk polikliniikk

Dagens riksdagspartier kommer inte att bidra till en vitalisering av vår demokrati. Som så ofta är de som befinner sig i ett system sällan tillräckligt intresserade av att förändra det. För att vår demokrati ska vitaliseras och stärkas krävs nya politiska rörelser som attraherar många invånare. Och nya politiska krafter som också erbjuder tydliga demokratiska vitaliseringsförslag. Utvecklingspartiet Demokraterna är en sådan ny politisk kraft. Om vi leker med tanken att dagens partier i Sveriges riksdag överlever i valet 2022 är det lätt att inse att vi har fått en ”intressant” och komplex demokratisk situation med två nya ”block”. Ett block med Vänsterpartiet som stödparti till Socialdemokrater, Centerpartister och Miljöpartister och ett block med Sverigedemokrater som stödparti till Moderater, kristdemokrater och Liberaler. I det sannolika scenariet är det min bedömning att Sverige under en längre tid fortsätter att ha det politiskt rörigt och att det blir blocket med SD som stödparti som försöker ratta på Rosenbad. Det vill säga så det hade kunnat bli redan 2018 om inte framförallt Centerpartiet gjorde som de gjorde. För mig är det helt klart att Sveriges framtid är onödigt dyster om V och MP får fortsätta att påverka regeringsmakten. Tack vare Centerpartiets agerande kan förhoppningsvis MPs helt oacceptabelt oproportionella inflytande över politiken i Sverige brytas. I samband med nästa val kommer inte Moderaterna längre bry sig om att försöka räkna in Centerpartiet i ett regeringsunderlag. Det är nästan en komisk utveckling med tanke på den retorik mot Socialdemokraterna Centerpartiets partiledning ägnade sig åt i valrörelsen 2018. Så går det när ledningar saknar förmåga till strategiskt konsekvenstänkande. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/nya-grupperingar.html?m=1 Många människor har problem med att skilja mellan sak och person. Det är alltid av ondo för viktiga debatter när den förmågan saknas bland debattörer. Visst kan det vara lätt att ta åt sig personligen av att till exempel en kommun misslyckats att få mycket bättre skolresultat om man suttit vid makten under flera år. Ofta har jag märkt att det hänger ihop med oförmågan att blanda känslor med tillräckligt mycket logik. Att till exempel inte noga lyssna på vad en vänsterpartist eller SDare säger för att man är mentalt blockerad av att de företräder något ”ont” är inte konstruktivt. Det beteendet kan med fördel kallas demokratiskt korkat. Och inom politiken är oppositionens roll att tydligt kritisera det man tycker att det politiska styret gör, och konstruktivt föreslå bättre lösningar. Visst kan det vara så att de politiska partierna har en bred samsyn om hur olika uppdrag ska lösas, det kan vara bra. Bäst är ändå om det alltid finns en spänst mellan olika perspektiv och önskemål. Det tvingar i den bästa av världar de som styr att tänka till ordentligt innan de fattar sina beslut. Oppositionen när den fungerar som bäst är, precis som media, en kraft för att minimera okloka vägval. Oavsett vilka partier som försöker styra, eller som finns representerade i en demokratisk församling, är det alltid viktigt att respektera folkets vilja, och majoritetsbeslut. Allt annat är ett stort förakt för demokratins grunder. I tider som nu då vänstern och liberalt kopplade politiska krafter tappar invånarkraft är det intressant att se hur svårt till exempel dagens liberala och socialistiska partier har att acceptera att de inte längre lyckas attrahera mycket stora delar av befolkningen. De anser att folket är korkat. Om de verkligen vill förändra dagens trender skulle det vara klokt om många av dessa partiers företrädare tar sig en ordentlig koll i en spegel. Skulden till dagens frustration och oro bland invånarna ligger främst hos socialister och liberaler som inte lyckats paketera sin politik på ett bra sätt. En del av svaret på varför det skett är sannolikt att ismerna socialism, liberalism och konservatism tappat sitt "bäst före datum" bland många invånare. De tidigare framgångsrika filosofiska ismerna behöver ersättas av något modernare. Inget konstigt med det, nya tider kräver modernare förhållningssätt. Och redan idag finns massor av filosofiska ismer, varav få lyckats få ett ordentligt genomslag. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/demokratisk-nystart.html?m=1

Filosofisk salong med skribenten Alexandra Pascalidou och historieprofessorn Lars Trädgårdh. De filosoferar kring ensamhet och ställer sig frågan: vad ska man tro på? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med Øyvind Thomassen og Edvin Schei. Helsearbeidere kan ikke unngå å møte døden. Men ambulansepersonell og akuttmedisinere får en særlig fortrolighet med akutt, dramatisk, ofte forferdelig, død. Anestesilege Øyvind Thomassen ved Haukeland Universitetssjukehus har skrevet boken Livredderen og døden, med fortellinger og refleksjoner fra en helikopterleges profesjonelle liv. På hvilken måte kan erfaringer med brå død og lidelse gi impulser til livet, selvinnsikt og undring? På møtet vil Thomassen lese fra boken og samtale med Edvin Schei fra Filosofisk poliklinikk. Vi beklager litt dårlig lydkvalitet de første 30 sekundene i denne podcasten.

Med Øyvind Thomassen og Edvin Schei. Helsearbeidere kan ikke unngå å møte døden. Men ambulansepersonell og akuttmedisinere får en særlig fortrolighet med akutt, dramatisk, ofte forferdelig, død. Anestesilege Øyvind Thomassen ved Haukeland Universitetssjukehus har skrevet boken Livredderen og døden, med fortellinger og refleksjoner fra en helikopterleges profesjonelle liv. På hvilken måte kan erfaringer med brå død og lidelse gi impulser til livet, selvinnsikt og undring? På møtet vil Thomassen lese fra boken og samtale med Edvin Schei fra Filosofisk poliklinikk. Arrangør: Filosofisk poliklinik

En reklame for en moderne kro i Næstved. Humle Ølbar bryder muren ned mellem kirken og værtshuset. Hør hvordan! Hvis du ikke dukker op på tirsdag den tolvte, så skal du vide, at man filosoferer hele året på Humle Ølbar! Skål!

Med Atle Dyregrov. En av fem etterlatte får en komplisert sorgreaksjon. At døden er blitt en sjelden gjest gjør at vår tids mennesker ofte mangler erfaring med å håndtere sorg og tap, hjelpeløshet og medlidenhet. I 2019 handler Filosofisk poliklinikks møteserie om døden. Professor Atle Dyregrov er en av grunnleggerne av moderne krisepsykologi, og har bred erfaring fra arbeid med mennesker i sorg. På dette møtet vil han snakke om sorgens betydning, dens mange uttrykk, med særlig vekt på «forlenget sorgreaksjon». Arrangør: Filosofisk poliklinikk

Har du det heller ikke heeeelt afslappet med at råbe buschaufføren op, når døren ikke åbner sig? Så er du ikke alene. Vi har stemmecoach Louise Sóley i studiet til en snak om dét at turde bruge sin stemme, blive hørt og turde tage plads her i verden. Louise tager os gennem nogle stemmeforløsende øvelser imens vi finder ud af, at vi begge har svært ved at sætte lyd på, slippe kontrollen og turde fejle. Op til overfladen kommer også, at Maiken har et decideret stemme-coach-traume fra dengang hun som ung gymnasieelev pludselig befandt sig i en kirke med en mand der råbte: Så giv dog slip! Græd som en baby Maiken!"Lyt med mens vi får rippet op i nogle gamle sår, grinet gevaldigt og med kærlig hånd og spændende samtaler får nyt mod på at lære vores egen stemme at kende og turde bruge den.

"Protreptikeren arbejder intenst med anerkendelse i samtalen, men det, der anerkendes, er 'den andens' evne til at reflektere over egne værdier. Protreptikeren er ikke interesseret i hvilke resultater, der er opnået, men i, hvad 'den anden' har reflekteret og erkendt." Såden skriver Maibritt Isberg Andersen (på side 76 i bogen, Den Protreptiske samtale - din håndbog). I dette interview fortæller Maibritt om en særlig filosofisk vej til selverkendelse - der modsat coaching ikke er så resultatstyret. I protreptik, som du skal høre meget mere om hvad er, er relationen ligeværdig og protreptikerens opgave er at legitimere 'den anden'. Gennem samtalen bliver man hjulpet af med selvbedrag og til at blive herre i eget hus. Man bliver "vendt mod" sine egne forestillinger, tanker og handlinger. Personligt er jeg meget begejstret for denne samtalekunst, og jeg elsker hvordan det næsten må være som at gå opdagelse i sig selv eller en anden. LYT MED hvis du vil have inspiration til, hvordan du kan samtale med nærværets intensitet, og hvis du vil vide mere om baggrunden for den protreptiske samtale.  Find mere om Maibritt Isberg Andersen her: https://www.ztrong.dk/om-ztrong/ Kh Mannah PS Husk at abonner på youtubekanalen hvor du både finder teasers og alle interviews -- https://www.youtube.com/watch?v=xUG_Tol5UTY&feature=youtu.be

Om selvskading etter traumer. Selvskading er et fenomen som får mye oppmerksomhet i vår tid. Hva ligger bak, og hva oppnår et lidende menneske gjennom å skade seg selv? Er selvmord en ekstrem variant av selvskading? Hvordan kan vi hjelpe? Psykolog Arne Blindheim ved Klinikk for krisepsykologi har i lang tid arbeidet med traumatiserte pasienter. På møtet vil han presentere nyere kunnskap om selvskading og traumer, i samtale med en lege og en medisinstudent fra Filosofisk poliklinikk. Arrangør: Filosofisk poliklinikk

Om selvskading etter traumer. Selvskading er et fenomen som får mye oppmerksomhet i vår tid. Hva ligger bak, og hva oppnår et lidende menneske gjennom å skade seg selv? Er selvmord en ekstrem variant av selvskading? Hvordan kan vi hjelpe? Psykolog Arne Blindheim ved Klinikk for krisepsykologi har i lang tid arbeidet med traumatiserte pasienter. På møtet vil han presentere nyere kunnskap om selvskading og traumer, i samtale med en lege og en medisinstudent fra Filosofisk poliklinikk.

Hvordan forholder mennesker med ulik religiøs bakgrunn seg til alvorlig sykdom og død? Døden er ikke hva den en gang var. Mens faren for å dø i ung alder er blitt redusert, synes bekymringen for helserisiko og ulykker å ha øket. Selvmord og selvskading øker i omfang. At døden er blitt en sjelden gjest gjør at vi mangler erfaring med å håndtere sorg og tap, hjelpeløshet og medlidenhet. Og avkristningen gjør det vanskeligere for folk flest å finne gode ritualer, trøstende ord, mening og håp. I 2019 handler Filosofisk poliklinikks møteserie om døden. På dette møtet vil vi møte sykehusprest Liv Ingrid Svela og imam Mohammad Aman Haque, begge med erfaring fra samtaler med alvorlig syke mennesker, i samtale med allmennlege Esperanza Diaz fra Filosofisk poliklinikk. Hva skjer i disse samtalene, hva vil mennesker snakke om når døden nærmer seg? Arrangør: Filosofisk poliklinikk

Hvordan forholder mennesker med ulik religiøs bakgrunn seg til alvorlig sykdom og død? Døden er ikke hva den en gang var. Mens faren for å dø i ung alder er blitt redusert, synes bekymringen for helserisiko og ulykker å ha øket. Selvmord og selvskading øker i omfang. At døden er blitt en sjelden gjest gjør at vi mangler erfaring med å håndtere sorg og tap, hjelpeløshet og medlidenhet. Og avkristningen gjør det vanskeligere for folk flest å finne gode ritualer, trøstende ord, mening og håp. I 2019 handler Filosofisk poliklinikks møteserie om døden. På dette møtet vil vi møte sykehusprest Liv Ingrid Svela og imam Mohammad Aman Haque, begge med erfaring fra samtaler med alvorlig syke mennesker, i samtale med allmennlege Esperanza Diaz fra Filosofisk poliklinikk. Hva skjer i disse samtalene, hva vil mennesker snakke om når døden nærmer seg? Hva er felles for mennesker fra ulike religioner og livssyn, hva er ulikt? Har sjelesørgere og klinikere overlappende oppgaver i møte med lidelse? Hva betyr ritualer? Hvordan kan fagfolk innen «spiritualitet» best samarbeide med helsearbeidere?

Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

For tyve år siden kom The Matrix – en stilig skytefilm som fremdeles egger de STORE tankene. Om Platons hulelignelse, kunstig intelligens og konspirasjonsteorier.

Møt nederlandsk etiker med lang erfaring i å vurdere hvem som skal få dø. Eutanasi, eller aktiv dødshjelp, er de siste tiårene blitt legalisert i flere vestlige land. Nederland var først ute, og har i praksis tillatt leger å gi dødshjelp siden 1970-tallet. Lieke van der Scheer arbeider daglig med saker hvor mennesker ønsker å dø og har overblikk over de nederlandske erfaringene. Vi spør henne: Hva skjer i praksis, i menneskenes dagligliv, i folks oppfatning av legeyrket? Har vi grunn til å frykte utglidning og misbruk dersom vi får samme rettspraksis i Norge? Hva er argumentene for å nekte alvorlig syke mennesker frihet til å bestemme selv? Er verdighet et argument for eller imot eutanasi? Vi har også med oss Amanda Schei, som skrev sin masteroppgave i filosofi ved Universitetet i Bergen i fjor, med tittelen "Bør aktiv dødshjelp bli lovlig i Norge?"

Møt nederlandsk etiker med lang erfaring i å vurdere hvem som skal få dø. Eutanasi, eller aktiv dødshjelp, er de siste tiårene blitt legalisert i flere vestlige land. Nederland var først ute, og har i praksis tillatt leger å gi dødshjelp siden 1970-tallet. Lieke van der Scheer arbeider daglig med saker hvor mennesker ønsker å dø og har overblikk over de nederlandske erfaringene. Vi spør henne: Hva skjer i praksis, i menneskenes dagligliv, i folks oppfatning av legeyrket? Har vi grunn til å frykte utglidning og misbruk dersom vi får samme rettspraksis i Norge? Hva er argumentene for å nekte alvorlig syke mennesker frihet til å bestemme selv? Er verdighet et argument for eller imot eutanasi? Arrangør: Filosofisk poliklinikk

Om engstelse, kontrollhysteri og bratt skikjøring. Er det lurt å gi GPS-klokke til førsteklassingen i tilfelle kidnapping? Hvor farlig er en bananbit for toåringen? Er det smart å ta en sjekk hos legen så ofte som mulig? Hvor mye tvang og overvåking skal man bruke i psykiatrien for å unngå et selvmord? Mange vil mene at det gode liv må innebære noe fare. På møtet vil vi snakke om gleder og farer ved basehopping, fjellklatring og annen frivillig risikoatferd. Peker slike aktiviteter på verdier som går tapt i helsevesenets omsorgsiver og snusfornuft? På møtet deltar sosialantropolog og skikjører Maria Hesjedal. I masteroppgaven På rett sted til rett tid? Bratt skikjøring mellom risiko og flyt skriver Maria: Alpin skiferdsel kan sees på som et felt med to ytterpunkter, - det ene karakterisert av positive opplevelser som flyt, utfordring og spenning, - det andre preget av de negative sidene knyttet til frykten og risikoen for snøskredet. Det som skjer i dette feltet befinner seg mellom disse to motstridende ytterpunktene som vanskelig lar seg forene, og som derfor skaper uløselige paradokser. Møtet ledes av vitenskapsteoretiker Roger Strand og lege Edvin Schei i Filosofisk poliklinikk.

Om engstelse, kontrollhysteri og bratt skikjøring. Er det lurt å gi GPS-klokke til førsteklassingen i tilfelle kidnapping? Hvor farlig er en bananbit for toåringen? Er det smart å ta en sjekk hos legen så ofte som mulig? Hvor mye tvang og overvåking skal man bruke i psykiatrien for å unngå et selvmord? Mange vil mene at det gode liv må innebære noe fare. På møtet vil vi snakke om gleder og farer ved basehopping, fjellklatring og annen frivillig risikoatferd. Peker slike aktiviteter på verdier som går tapt i helsevesenets omsorgsiver og snusfornuft? På møtet deltar sosialantropolog og skikjører Maria Hesjedal. I masteroppgaven På rett sted til rett tid? Bratt skikjøring mellom risiko og flyt skriver Maria: Alpin skiferdsel kan sees på som et felt med to ytterpunkter, - det ene karakterisert av positive opplevelser som flyt, utfordring og spenning, - det andre preget av de negative sidene knyttet til frykten og risikoen for snøskredet. Det som skjer i dette feltet befinner seg mellom disse to motstridende ytterpunktene som vanskelig lar seg forene, og som derfor skaper uløselige paradokser. Møtet ledes av vitenskapsteoretiker Roger Strand og lege Edvin Schei i Filosofisk poliklinikk. Arrangør: Filosofisk poliklinikk

Med Yngvild Hannestad, Stefán Hjörleifsson og Caroline Engen. Forebygging reduserer risikoen for en rekke sykdommer. Men de forebyggende tiltakene endrer også menneskenes tanker om liv og helse på måter vi vanskelig kan forutse, måle og forstå. På møtet vil gynekolog Yngvild Hannestad ta opp kvinners forståelse og reaksjoner knyttet til risiko for livmorhalskreft. Allmennlege Stefán Hjörleifsson vil drøfte fastlegenes erfaringer med pasienter og leger som styres av frykt for at ethvert symptom kan være begynnelsen på dødelig sykdom. Lege og stipendiat Caroline Engen vil videre snakke om «presisjonsmedisin», hvor avansert testing skal kunne gi skreddersydde intervensjoner for å holde friske folk friske. Spørsmål som reises er: Hva er fornuft og hva er ønsketenkning i medisinens kamp mot forfall og død? Hvor realistiske er fremtidsvisjonene som presenteres? Kan risikobekjemplse være skadelig? Når er døden «feil», og når er den «natur»? Og ikke minst: Hvis det styrende målet blir en form for udødelighet, hva skjer med rommet for verdige utpust, medmenneskelighet og sorg?

Med Yngvild Hannestad, Stefán Hjörleifsson og Caroline Engen. Forebygging reduserer risikoen for en rekke sykdommer. Men de forebyggende tiltakene endrer også menneskenes tanker om liv og helse på måter vi vanskelig kan forutse, måle og forstå. På møtet vil gynekolog Yngvild Hannestad ta opp kvinners forståelse og reaksjoner knyttet til risiko for livmorhalskreft. Allmennlege Stefán Hjörleifsson vil drøfte fastlegenes erfaringer med pasienter og leger som styres av frykt for at ethvert symptom kan være begynnelsen på dødelig sykdom. Lege og stipendiat Caroline Engen vil videre snakke om «presisjonsmedisin», hvor avansert testing skal kunne gi skreddersydde intervensjoner for å holde friske folk friske. Spørsmål som reises er: Hva er fornuft og hva er ønsketenkning i medisinens kamp mot forfall og død? Hvor realistiske er fremtidsvisjonene som presenteres? Kan risikobekjemplse være skadelig? Når er døden «feil», og når er den «natur»? Og ikke minst: Hvis det styrende målet blir en form for udødelighet, hva skjer med rommet for verdige utpust, medmenneskelighet og sorg?

Med Sebastian von Hofacker og Emelinn Bråtane. Sebastian von Hofacker er anestesilege og palliativmedisiner med mange års erfaring med de aller sykeste. Han møter sykepleier og nå lege i Finnmark, Emelinn Bråtane, som har erfart dødens tilstedeværelse i eget liv personlig og profesjonelt. De vil dele erfaringer og refleksjoner om døden i en medisinsk verden: Kan man generalisere døden, eller er den ulik for alle? Hva er den gode døden, og for hvem? Hva skal legene bidra med, når er det legens jobb å si «stopp»? Hva er allmennlegens oppgave, hvordan bør kreftleger og palliativmedisinere tenke, og når er hjemmedød en god løsning?

Med Sebastian von Hofacker og Emelinn Bråtane. Sebastian von Hofacker er anestesilege og palliativmedisiner med mange års erfaring med de aller sykeste. Han møter sykepleier og nå lege i Finnmark, Emelinn Bråtane, som har erfart dødens tilstedeværelse i eget liv personlig og profesjonelt. De vil dele erfaringer og refleksjoner om døden i en medisinsk verden: Kan man generalisere døden, eller er den ulik for alle? Hva er den gode døden, og for hvem? Hva skal legene bidra med, når er det legens jobb å si «stopp»? Hva er allmennlegens oppgave, hvordan bør kreftleger og palliativmedisinere tenke, og når er hjemmedød en god løsning?

Filosofiska rummet tittar tillbaka på året som har gått med hjälp av fyra filosofer. Filosofiska rummet har pratat med fyra filosofer som har varit bokaktuella (lästips!), hörts mycket i debatten och som alla dessutom har medverkat i Filosofiska rummet under 2018. Vad säger de om året som har gått och vad tror de om 2019? Och vilken roll skulle filosofin kunna ha i samhället?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken Etikprofessorn, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola som under året uppmärksammats för boken "Det omätbaras renässans", Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och författare till boken "Alternativa fakta" och Svante Nordin, filosof och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till boken "Hitlers München". Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

"Vi lever et liv, som har modsigelser i sig. I stedet for at få rettet mennesket ind, så vil jeg hellere at vi omfavner mennesket i sin kompleksitet" siger filosoffen Anders Fogh Jensen, der nu arbejder som forstander på Vestjyllands Højskole. Dette er part 2 af PSEUDOARBEJDE tilberedt med min begejstring for begrebet og forfatterne bag bogen (Link her til part 1: http://lydenafetbedreliv.libsyn.com/79-hvordan-vi-fik-travlt-med-at-lave-ingenting-dennis-nrmark-lyden-af-et-bedre-liv) Gennem Anders får du som lytter indsigt i de mere filosofiske perspektiver, så som hvorfor overhovedet arbejder. Det er noget med angst og virketrang, så meget kan jeg røbe. Og så kan fortælle dig, at vi også kom ind på et andet af mine yndlingsemner - nemlig den personlige historie bag en selvstændigs karriere. Om det siger filosoffen blandet andet: "Jeg har været alt for bange for bare at leve et normalt småborgerligt liv. Og i for høj grad har jeg kæmpet med at få ting til at fungere som egentlig var for meget op af bakke, fordi normaliteten havde dog en vej, den kunne køre, men det at prøve at overleve som filosof i stedet som lønarbejder i kommunen, har også bare været ekstremt hårdt. (..) At skulle opfinde sig selv hele tiden." Et enormt berigende interview - lyt med og se om du kan fornemme den vestjyske stemning et sted i baggrunden.    Find mere på filosoffen.dk men gør mig en tjeneste og fang linket via min facebookside. ELLER gennem en mail. Ja, det er NYT NYT NYT i min gratis butik, at man nu kan få Mannah News- gratis selvfølgelig. Så tilmeld dig fx ved at klikke lige her og så sender jeg dig en mail, hver gang der er et nyt afsnit af podcasten. HUSK LIVE podcasten på torsdag.... du er meget inviteret kh Mannah  PS har du set det nye design på mannah.dk? :-)

Intuisjon i legeyrket - hva er det og kan man undervise i det? Hvordan kan forskning, klinisk erfaring og pasienters kunnskap om seg selv kombineres på en god måte slik at man skreddersyr hjelpen? Leger gjør vurderinger hele tiden, men kan ikke beskrive det de gjør. Da er faren større for å gjøre feil uten å se det selv. «Intuisjon» er en følelse av rett og galt som må dyrkes frem i hvert enkelt tvilstilfelle, ved å kombinere faktakunnskap, klinisk erfaring og inntrykk fra samtale med pasienten. Hvordan kan man lære å gjøre det? På møtet vil Eivind Engebretsen, professor i idéhistorie på Universitetet i Oslo, samtale med allmennlege Edvin Schei, leder av Filosofisk poliklinikk.

I detta avsnitt av Tro & förnuft utgår Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund från två texter i den nyutkomna antologin Filosofiska metoder i praktiken för att via dessa diskutera två teman: det ena handlar om vilken roll känslor och poesi kan spela för filosofi och den andra tematiken behandlar den till viss del kontroversiella frågan om det är acceptabelt att ta ställning i normativa frågor som akademiker. Vilken roll kan skönlitteratur, poesi och känslor ha i filosofiskt arbete? Maria Essunger bearbetar i sin text ”Poetisk filosofi” i Filosofiska metoder i praktiken denna fråga: Essunger menar att poetisk filosofi har en särskild tilltro till läsaren/åhöraren – precis som poesin har det. Utan en lyhörd och delaktig åhörare kan poesin inte bli levande och något liknande gäller den poetiska filosofin: den litar på (och behöver) läsaren i högre grad än vad som är fallet inom strikt analytiskt argumenterande filosofi. Poesin har också en förmåga att skärpa vår uppmärksamhet genom att göra det vardagliga främmande. Kanske är det också en central del i all filosofi – att göra oss uppmärksamma på det vi tar för givet och därför inte reflekterar över. Mikhail Epstein argumenterar i sin text, som anknyter till Essungers tematik, ”Lyrical philosophy: or how to sing with the mind” för att det finns filosofiska känslor. Liksom filosofiska tankar, så har filosofiska känslor det generella, universella och fundamentala som sitt objekt. Att vara irriterad över grannen är ingen filosofisk känsla, men att känna en förtvivlan över mänskligheten är en filosofisk känsla. Filosofi är kärlek till vishet och måste alltså inbegripa känslor även om filosofi också alltid är reflekterande. Den som har en filosofisk sensibilitet är den som kan bli existentiellt drabbad av och emotionellt engagerad av de filosofiska frågorna. Den andra frågan (som vi diskuterar i första halvan av programmet) är: hur kan man tänka kring normativa anspråk på universitetet? Under vilka villkor kan det vara acceptabelt att argumentera för normativa ståndpunkter på livsåskådningsmässigt neutrala (icke-konfessionella) universitet? Mikael Stenmark argumenterar i sin text ”Att filosofiskt studera religioner och livsåskådningar” i Filosofiska metoder i praktiken för att religionsvetenskapens uppgifter är att försöka förstå, förklara och utvärdera religiösa och livsåskådningsmässiga företeelser och trosföreställningar. Det innebär att både kritiskt och konstruktivt analysera trosföreställningar och ibland föreslå lösningsförslag på problem för vissa religiösa föreställningar.   Karin Johannesson klargör i sin text ”Konfessionell religionsvetenskap” under vilka villkor som man enligt henne kan bedriva konstruktiv teologi eller konfessionell religionsvetenskap på statliga (konfessionellt neutrala) universitet. Normativ konfessionalitet – då man förespråkar en viss hållning – finns i två varianter. Den ena kallar Johannesson för ”om-så” konfessionalitet och den innebär att man klargör sina antaganden, visar medvetenhet om att dessa inte är självklara utan kan problematiseras och att ens slutsatser är beroende av dessa antaganden. Man diskuterar andra antaganden och inser att ens egna inte är de enda möjliga vid universitetet. Den icke-så konfessionella hållningen, däremot, kännetecknas av att ens antaganden ges en absolut karaktär och man avvisar implicit eller explicit möjligheten av andra utgångspunkter. Denna är inte acceptabel medan den förra är det, menar Johannesson. Hålltider för avsnittet: 0:00– 2:30 Presentation av första tematiken: kan man vara religionsfilosofiskt normativ på universitetet? 2:30 Karin Johannessons och Mikael Stenmarks texter 3:15 normativitet och konfessionalitet 4:00 Vad betyder konfessionell? 4:35: Stenmarks artikel och de tre uppgifterna för religionsvetenskapen: förstå, förklara och utvärdera religion och religiösa föreställningar. 6:25 Inom all filosofi görs normativa anspråk 7:20: Varför skulle det kunna vara ett problem att vara normativ? 8:20 Hedenius och Hägerströms inflytande över teologin respektive filosofi 12:50 Teologiska fakultetens övergång från att tala om uppenbarelse till att enbart vara deskriptiv. 13:35: Karin Johannessons text: ”Konfessionell religionsvetenskap: vad är det?” fyra typer av konfessionalitet: - ekonomisk konfessionalitet (forskning finansierad av en representant för en livsåskådningstradition) - utövande konfessionalitet (ber i undervisningssituationer) - innehållslig konfessionalitet: forskaren är intresserad av en viss konfession, eller forskningen är innehållsligt relevant för en konfession. - normativ konfessionalitet: a) om-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden, som görs explicita och som man artikulerar att de inte är de enda möjliga och är i dialog med andra möjliga antaganden) b) inte-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden som är principiellt privilegierade, det vill säga de kan inte problematiseras eller överges) 16:45: Karin Johannessons definition av om-så respektive inte-så-konfessionalitet 21:20 Johannessons distinktion mellan ontologisk och metodologisk expansion 23:30: Eriks kritiska synpunkter: en historisk ingång 26.20: Christoffers respons på Eriks kritik 28.30 Erik responderar 29.00: Deltagande som förutsättning för förståelse?   Del två 30:00 Poetisk filosofi/Filosofisk poesi 32:55 Essungers text 33:10 Ryska formalisternas begrepp ”främmandegöring” som central för den poetiska språkfunktionen. 34:10 Essungers analysexempel ”filosofisk poesi” snarare än ”poetisk filosofi”? 35:10: Finns det en parallell mellan filosofins relation till poesin i Essungers text och Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap? 37:50 Essungers definition av poetisk filosofi: filosofi som bedrivs i en tänkt dialog med en självständig och sensibel mottagare. 38:50: Essunger/filosofen som sensibel mottagare av poesin. 39:40 Vad är relationen mellan den filosofi som poesin uttrycker och den filosofi som poesin stimulerar hos den filosof som läser poeten? 40:40 Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap som analogi till relationen mellan filosofin och litteraturen enligt Essunger. 43:30 vikten av att integrera olika sätt att bedriva filosofi. 44:00 Styrkan med den typen av filosofi som Essunger skriver fram 47: Epstein: filosofin handlar om att fördjupa ens existentiella relation till tillvaron 48:45 Filosofiska känslor: orienterade mot tillvarons grundläggande, fundamentala karaktär. 49:50: Filosofi är kärlek till vishet och inbegriper alltså känslor och inte bara tankar. 50:25: Eriks kritiska synpunkter: För bred förståelse av filosofi 53:50 Christoffers respons på Eriks kritiska synpunkter 54:45 Skillnaden mellan filosofi och poesi: sårbarheten för fakta 56:45: Likheten mellan religion och filosofi: relationen till verklighetens yttersta natur Länkar: Boken i nedladdningsbart format: Filosofiska metoder i praktiken. Artikeln "Lyrical philosophy or how to sing with the mind"

Kan filosofin erbjuda tröst till den som fruktar döden? Genom historien har döden varit ett självklart ämne för de stora filosoferna att resonera kring, både rädslan att dö, oviljan att sluta leva men även om vad döden egentligen innebär. I det femte avsnittet möter Johanna Koljonen en expert på området, Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och författare till boken "Filosofisk tröst: En bok om döden”.  I “Vila i frid” träffar programledaren Johanna Koljonen personer som på ett eller annat sätt lever nära döden, för att prata om det vi ofta blundar för. Det är en podcast för dig som söker tröst, svar eller ännu fler frågor, för dig som är, eller inte är, redo att tänka på det oundvikliga. Under hösten 2018 släpps tio avsnitt av Vila i Frid, alla med olika teman och gäster. Vila i Frid är producerad för Stiftelsen IGNIS.

Filosofisk undren som innovationstilgangI 3 år har Vejle Kommune samarbejdet med professor Finn Thorbjørn Hansen fra AAU om at implementere filosofisk undren som en måde at tænke og arbejde med innovation på i Vejle Kommunes organisation.

Den femte bildeboken om Jakob og Neikob anbefales av vår anmelder Anne Cathrine Straume. Hør henne i samtale med programleder Turi Grønbech i Studio 2.

En "mycket allvarlig" Almedalsvecka går mot sitt slut. Var det här den sista för Alliansen? Och vad händer nu? SR samlar några av Sveriges främsta politiska journalister i ett panelsamtal om det politiska läget. Medverkande: Tomas Ramberg, politisk kommentator, Ekot Viktor Barth-Kron, politisk kommentator, DN Annie Reuterskiöld, politikreporter, SvD Programledare: Helena Groll Producent: Mark Malmström

Innledning ved Margrét Ólafía Tómasdóttir. Er kropp og sinn to atskilte deler av mennesket? Hva skjer med kroppens funksjoner hvis en person vokser opp med følelser preget av selvforakt, utrygghet og svikt i nære relasjoner? Margrét Ólafía Tómasdóttir er lege, ph.d. og tilknyttet Islands Universitet og NTNU. I 2017 disputerte hun på en doktoravhandling basert på Helseundersøkelsen i Nord-Trøndelag, hvor store deler av befolkningen er kartlagt gjennom mange år. Ved å sammenligne nåværende helsetilstand med selvrapporterte livserfaringer, har Tomasdóttir funnet at personer som angir at de hadde en dårlig barndom har nær doblet risiko for å ha kronisk sammensatt sykdom, sammenlignet med dem som anga at barndommen hadde vært god. Forskningen støtter funn fra internasjonale studier som viser at negative barndomshendelser er den alvorligste forebyggbare årsaken til voksen helsesvikt i vestlige samfunn. Foredragsholderen forstår norske spørsmål og kommentarer, men vil snakke på engelsk.

Foredrag ved Sigmund Karterud. De fleste tenker «hvem er jeg?» en gang iblant. Og kanskje undres vi også over hva slags personlighet vi har? I dette foredraget vil den erfarne psykiateren og forskeren Sigmund Karterud gi svar: Personlighet handler om håndtering av følelser. Og følelser er våre ulike måter å fornemme, fortolke og reagere på «primære emosjoner» som finnes i arvestoffet til alle pattedyr. Det er ikke bare slik at disse primære emosjonene, som sinne, glede og frykt, «siviliseres» hos homo sapiens, men den subjektive følelsesmessige opplevelsen får en avgjørende rolle for dannelsen av selvbevissthet, gjennom læring i livslangt samspill med «flokken» av andre mennesker. Karterud vil gjennomgå de primære emosjonene, deres evolusjonære grunnlag, nevrobiologi og fenomenologi og begrunne hvorfor de inntar en slik spesiell plass i utviklingen av selvbevissthet og menneskets dannelsesprosess. Sigmund Karterud er professor i psykiatri, leder av Institutt for mentalisering og tidligere leder av avdeling for personlighetspsykiatri ved Oslo universitetssykehus. Nå er han tilknyttet Det psykologiske fakultet ved UiB.

I detta avsnitt diskuterar vi två böcker som talar om uppmärksamhet och dess betydelse för människans förhållningssätt till tillvaron: dels Joseph Piepers bok Leisure – the Basis of Culture och dels litteraturvetaren Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet. Hållpunkter i poddavsnittet: 0-1 min Presentation av dagens program 1-11 minuter: Återkoppling från förra programmet 1 – 8 min: vad betyder ”analogia entis”? 8 – 11 minuter: Vad har den klasssiska teismen, som Hart talar om, för relevans för kristen tro? 11- 14.30: Presentation av dagens tematik och Toril Moi 14.30 – 19.00 Vår ingång till Pieper 19.00: Vad innebär begreppet Leisure? 23.00 Leisure är utrotningshotat 25.00 Kopplingar mellan Piepers analys av samhället och Marx' samhällskritik. 26.45 Har vår fritid blivit instrumentaliserad idag? 28.00: Begreppen ratio och intellectus 34.30: Miljö och omvärld 40: Vad är förundran? 43: Filosofisk reflektion och dess relation till hopp ”Filosofin börjar med förundran” säger Aristoteles i sin bok Metafysiken. 1900-talsfilosofen Edmund Husserl förknippar filosofins födelse med uppkomsten av vad han kallar för den ”teoretiska inställningen” som är ett intresse för hur saker och ting är, inte för att man skall lösa ett praktiskt problem, utan för att man undrar hur det förhåller sig. Därför har filosofi och vetenskap samma rot för Husserl: de är båda ett uttryck för människans begär efter kunskap om tillvaron, för kunskapens egen skull. För både Husserl och Aristoteles gäller att filosofisk verksamhet kräver att de praktiska göromålen inte är så överhängande att man inte kan ställa de mer grundläggande frågorna om tillvaron. Här finns förstås också en koppling till de religiösa frågorna som handlar om världens yttersta ursprung och mål. I sin bok Leisure – the Basis of Culture så driver Joseph Pieper tesen att denna inställning har blivit utrotningshotad i den moderna världen; genom att vi tenderar att göra allting till arbete så får vi ett instrumentellt förhållningssätt till tillvaron, all verksamhet blir nyttig för ett annat ändamål, men är inte i sig själv värdefull. Men vissa saker måste vara sådana att vi inte gör dem för att uppnå något annat, utan för att de i sig själva är meningsfulla och värdefulla. Begreppet ”leisure” som brukar översättas med fritid står mer för ett förhållningssätt än för en viss veckodag. Det som ”leisure” möjliggör är en form av vaksam uppmärksamhet som inte är instrumentell, denna uppmärksamhet kallar Pieper för ”intellectus” (som kan översättas med förståelse) i motsats till ”ratio” som är en mer granskande och beräknande uppmärksamhet. Om jag i allt jag gör frågar vad nyttan är med det jag gör, så leder det till att min uppmärksamhet kännetecknas av ”ratio” och jag kan inte odla den öppenhet för tillvaron som kännetecknar ”intellectus”. Intellectus gör det möjligt att bli existentiellt berörd av något jag inte redan var medveten om, medan ratio innebär en mer selektiv uppmärksamhet där jag stänger ute det jag inte redan på förhand har definierat som intressant. Detta kan exemplifieras med hur det känns att prata med en person som är närvarande och lyssnande, men receptiv och inte har en massa förutfattade meningar om hurdan jag är (intellectus) respektive någon som är intensivt uppmärksam, men med en kritisk blick och har en stark förförståelse om hurdan jag är och söker bekräftelse på att jag är sådan som personen redan bestämt sig för att jag är (ratio). Pieper menar att när vi går ut i världen med den uppmärksamhet som kännetecknas av ”ratio” så har vi redan ett mål med vår uppmärksamhet och det styr vår blick och vad vi ser. ”Intellectus” är en receptiv, men vaken, uppmärksamhet som kan bli förundrad och tilltalad av omvärlden, och av vännen. Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet är en filosofisk essä om hur vår uppmärksamhet formar vår inställning till varandra och världen. En kärleksfull och rättfärdig blick, som Moi benämner det, är en form av uppmärksamhet som försöker gå bakom orden och förstå den andres tankegång, från vilket håll den andre kommer, utan att nödvändigtvis hålla med honom eller henne. På samma sätt innebär den rättfärdiga och kärleksfulla blicken att man kan vara kritisk och kärleksfull på samma gång: vilja den andre väl utan att vara okritisk. På vissa sätt framstår den ”kärleksfulla och rättfärdiga” blicken som en syntes av ratio och intellectus. Förutom det kvantifierbara vetandet inom naturvetenskaperna försvarar Moi ett etiskt och existentiellt vetande. Att få en existentiell insikt kräver en annan form av uppmärksamhet än den som kännetecknar det naturvetenskapliga arbetet. För Moi är en poäng att den kärleksfulla och rättfärdiga blicken försöker se klart – den romantiserar inte – samtidigt som den inte är fördömande. Moi anknyter till mystikern Simone Weil för vilken uppmärksamheten är en form av bön. Kopplingen mellan filosofi och religion är för Pieper att den kontemplativa blicken i slutändan förutsätter en vördnad för tillvaron vilket för Pieper implicerar att man betraktar världen som en skapelse, en gåva, och inte bara som ett neutralt material som jag kan använda på de sätt jag finner nyttiga.

En podcast med hypotetiske virkelighetsscenarioer med en seriøs, filosofisk og underkvalifisert gjeng.

Ett avsnitt med många små avsnitt i avsnittet! Tonade rutor på bilen Napp till barnet eller inte? Svaret är självklart napp, gärna i kombination med bärsjal! Filosofisk kvart: Förståelsen för att andra som var vuxna när jag var barn har större relation till mig. Vi återvänder till ämnet civilkurage eftersom att Charles sagt ifrån och...

Rubriken är poeten och filosofen Paul Valérys kärnfulla formulering om människans förhållande till naturen. Människan kan inte lyfta från marken, men flyger både flygplan och raketer. Vi har inga gälar, men rör oss i havets djup. Vi studerar kvarkar och reser till månen. För människan finns ingen fast uppgift eller avgränsning. Vi skapar oss egna rum, egna platser, bortom vårt ursprung. Så hur ser vårt förhållande till naturen ut? Medverkande är filosoferna Sven-Olov Wallenstein, Charlotta Weigelt och Johan Redin. Programledare och producent Peter Sandberg. På lördag 17 juni är det Filosofisk natt på Moderna Muséet i Stockholm. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/program/filosofisk-natt/ Tidskriften vi pratar om i programmet heter OEI som i senaste numret handlar om naturbegreppet.

Knut vil droppe kjøtt av etiske grunner, men må han dermed også holde seg unna fisk som han er så glad i? Vi inviterer den filosofiske praktikeren til sokratisk samtale med vår fiskespisende lytter! Gjest: Knut Hjertvik. Filosofisk praktiker, Morten Fastvold. Ved Jan Erlend Leine.

Episode 2: Filosofisk opprydning i aktiv dødshjelp-debatten by Moralistene

I denne episoden møter vi  filosofene Bente Holm Svenbalrud og Anne H. Myklebust. Vi ser på klimautfordringene og -løsningene med et filosofisk blikk. Hva handler klimautfordringene egentlig om? Hvorfor er det viktig å snakke om verdier og ansvar når vi belyser et så alvorlig tema som klimautfordringene er?   Bilde: Bente Holm Svenbalrud, Mona Nilsen og […]

Vi holder gjerne barna unna sorg og død. Men når kjæledyrene deres dør, kommer de tett innpå. Da Jarl Goli var på meditasjonsferie på Filippinene, traff han en japansk zehnbuddhistmunk som hjalp ham til å se nye dyp i seg selv. Så enkelt og effektfullt, men likevel kunne vi vært mye bedre til å gi hverandre ros og oppmuntring. I fjor ble Norges første rene filosofiske konfirmasjon arrangert. Hvordan var det for den ene konfirmanten?

Vad är ångest och finns det meningsfull ångest? Samtal mellan Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Känslan av ångest har varit människan följeslagare genom tiderna. Men vad är ångest? Är den benbart ett meningslöst lidande eller kan det finnas något att lära av den? Existentiella filosofer som Kierkegaard, Heidegger och Sartre såg ångesten som en väg till klarsyn och insikt om vårt ansvar som människor. Men var går gränsen mellan sund och patologisk ångest? Och hur betraktas manlig och kvinnlig ångest? Medverkande är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Programledare och producent Peter Sandberg.  Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus               Melankoliska Rum av Karin Johannisson

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SKÅL for Republikken Norge! Denne helgen går startskuddet for organisasjonen ”Norge som republikk”, som kjemper for å avvikle kongedømmet og innføre republikk her i landet. Monarkiet er en utdatert udemokratisk statsform i strid med menneskerettighetene, sier organisasjonens leder når han tar imot representanter fra søsterorganisasjonene i Sverige, Danmark og Storbritannia. Filosofisk sideblikk på den kollektive og enkeltmenneskets skyld, ansvar, ondskap, tilgivelse, svik og kjærlighet…….. Hvor slutter menneskeverdet? I fjor høst ble levningene etter drapskvinnen Anna Østmo funnet. Hun ble begravd i uvigsla jord, men hennes siste ønske var å bli begravd på kirkegården. Er det et ønske som vi i dag omsider bør etterkommer? (Men hvis hun blir begravd på kirkegården – og hvis hun da kommer til himmelen – som hun håpet på – så vil hun jo møte igjen barna hun drepte…….!)

Hvorfor stiller ikke norske myndigheter etiske krav til norsk industri som etablerer seg i diktaturstater? I motsetning til vestens sport med sine militære røtter, bygger Indias store eksportartikkel innen fysisk fostring - yoga - på ikke-vold med frelse, magi og fantastisk belønning. Skal homofobe og kvinnefiendtlige trossamfunn få statsstøtte? Filosofisk sideblikk på Fjodor Dostojevskis roman "Brødrene Karamasov"..

Musiker: Kay Foster, Peter Minorsson, Mikael Bryder, Björn Collinder, Åke Nilsén, Owe Sön. Det var inte min fars generation som bar skulden till eländet. Vi är en del av det alla! Döda som levande. Kollektivet är vår enda lösning!