Podcasts about forskar

Mathilda Åkerlund är internetforskare och ska fokusera på incels i ett nytt projekt - hur de organiserar de sig och hur deras kvinnohat ser ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mathilda Åkerlund har nyligen börjat forska i projektet ”Män som hatar kvinnor online” vid Göteborgs universitet. Hon ska fokusera på hur incels organiserar sig, deras kvinnohat, och hur samhället ser på dem.Men det är ett svårt område att forska om, eftersom de som skriver på olika incelforum vill vara anonyma, och använder sig av en massa kodspråk och sätt att skriva om sitt kvinnohat så att utomstående inte ska förstå. Kvinnor kallas ofta för foids eller femoids, det används liknelser om piller i olika färger och en hel del annat - som ett eget språk.Tidigare har Mathilda Åkerlund forskat om högerextremism på nätet och hon är internetforskare som också har en sociologisk bakgrund.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?(programmet sändes första gången hösten 2024)”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 5/11-2024Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Veckans lyssnarfråga kommer från en person som drabbats av polyneuropati, ett vanligt tillstånd som innebär smärta och känselbortfall i fötterna, ofta som en följd av andra diagnoser, exempelvis MS. Anders Svenningsson är neurolog, professor och överläkare och vet mer om forskningsläget kring tillståndet. 

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den generativa AI:n har blivit en ny guldgruva för de kriminella, bedrägerierna ökar.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.” Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.” Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.” Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.” Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.” Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.” Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.” Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.Producent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.Programmet är en repris från 28 februari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Vi sommarpratar med Sveriges kanske främste forskare på prepping om att fenomenet och kulturen kring prepping har blivit vanligare och mer mainstream i Sverige. Elias har i sin forskning delat in preppers i några olika grupper baserat på tillvägagångssätt och slutmål med hemberedskapen och vi frågar honom kring det. Vi funderar också kring att det kan vara viktigt att bygga en egen krislåda för att få ett djupare engagemang. Du kan lyssna på hela avsnittet på 1 timme och 24 minuter på https://www.patreon.com/hemberedskap Du hittar shownotes på https://www.hemberedskap.se/avsnitt330

Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Följ med Klotet på reportageresa till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik som ska minska utsläppen av koldioxid i atmosfären med tusentals ton när gasen ersätter gasol som värmekälla vid stålproduktion. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Sonja Forward är transportpsykolog på VTI och studerar mekanismerna som gör det svårt att byta vanor. De måste man förstå när man ska förmå folk att resa mer med tåg och kollektivtrafik. Och cykla och gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ända sedan Sonja Forward började på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping, i början av 1990-talet har hon forskat om hur vi ska förmås att resa mer aktivt och hållbart. Men hon har också bland annat forskat om trafiksäkerhet och körutbildningar ur ett psykologiskt perspektiv. Nu är hon involverad i ett EU-projekt för att hjälpa trafikplanerare i Zambia, Ghana och Tanzania att minska dödsolyckor i trafiken.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Kerstin Brismar är senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet, och en av våra mest profilerade forskare när det gäller livsstilssjukdomar och att leva längre. Hennes forskning har handlat om komplikationer av diabetes, högt blodsocker samt oxidativ stress. Kerstin låg bakom den första svenska studien om effekten av periodvis fasta, den så kallade 5:2-metoden. 00:05:10 – Kerstin in 00:40:51 – Kerstin ut En Tyngre Podd! handlar om övervikt. Ett växande problem i vårt samhälle som vi vill förstå bättre och även inspirera andra. Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Vad har kriminella klaner, islamistisk separatism, infiltration av myndigheter och brottslighet riktad mot välfärdssektorn gemensamt? Jo, att inga svenska forskare intresserar sig för frågorna. Åtminstone delas inga forskningsmedel ut för att forska om några av de mest angelägna områdena för landet, både enligt gemene man och politiker. Hur kommer det sig att man lyckas forska för miljarder om olika sorters hållbarhet vad gäller utsläpp, men inte något alls om det som är minst lika viktigt för medborgarna? Beror det på att vissa forskare blockerat relevanta frågeställningar? Om detta och mycket annat handlar dagens podd. Lite mer om poddenVarje torsdag kommer ett nytt avsnitt där vi tar upp både aktuella och rykande inaktuella händelser. Och vi vill gärna ha era frågor och tankar, som ni kan skicka i textform eller som ljudklipp, till underallkritikpodd@gmail.com. Tack till er som hört av er! Det ger värdefull input.Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Så nu som redan prenumererar på Rak höger får automatiskt en prenumeration även på Under all kritik. Men man kan såklart prenumerera bara på Under all kritik också, om man föredrar det.Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.Skriv gärna en recension i Apple Podcasts, så hjälper ni andra att hitta podden!En sista sak…Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.Låt hösten ge dig en rak höger!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vissa är underbart goda, andra dödligt giftiga. I år plockar vi dem i mängder i svampkorgen. Men många svampar kan vi inte se med blotta ögat. De kan vara hälsosamma men också ta livet av oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson.– Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential.Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner.– Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson.Gäster i programmet:Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt livConstantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna. Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar i simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Programmet är en repris från 19/12 2022.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En gång efter en semester för några år sen satt jag i ett möte och fattade inte vad vi pratade om. Jag blev livrädd och Googlade på Alzheimer.Idag kan du genom blodprov få reda på om du har anlag för Alzheimer och om du rent av redan är på väg in i sjukdomen. Men vad ska du med resultatet till?Tillsammans med Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, vi oss in i hjärnans inre. Vi reder bland annat ut demens och Alzheimer, en av våra vanligaste åldersrelaterade sjukdomar. Vad är varningssignalerna? Kan utbrändhet och depression ge symptom på demens? Vad kan jag göra för att förhindra demens? Inledningsvis pratar vi om varför hjärnceller gillar alkohol, om Galna kosjukan ock kannibalism och hur mycket själen väger. Vi tar också reda på vad en hjärnskakning egentligen betyder och hur farligt boxning, hockey och fotboll är. I slutet får du historien om hur Henrik höll på att missa ett viktigt möte med Bill Gates.Var jag på väg att få Alzheimer efter semestern? Svaret får du strax av professor Henrik Zetterberg!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Coronapassport.se, Nordic Light Hotel, Atrament BooksHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Äntligen är det dags för foder! Cecilia är agronom och forskar idag på hästens födobehov. Eftersom detta är första foder-avsnittet i podden börjar vi med grunderna. Vi pratar om att hästen är biologiskt byggd för att äta gräs, att söka efter sin föda och att tugga över lång tid. Vi pratar om hur mag- och tarmkanalen ser ut och hur den fungerar.  Cecilia tar upp mycket forskning kopplad till hur vi bör fodra våra hästar och vi jämför detta med hur vi fodrar och håller hästar idag.  Vi går in på vikten av att ha en bra grovfoderanalys, hur man ska tänka när det kommer till kraftfoder och andra tillskott.  Detta är ett såndär bra basavsnitt med kunskap som alla borde ha med sig. Cecilia tippsar också om en del länkar som du finner här:  ”Utfodringsrekommendationer för hästar” från SLU:  https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/Verktyg/utfodringsrekommendationer-for-hast/ Tabell med olika fodermedel och deras näringsvärde för hästar:  http://www2.freefarm.se/fodertabell/fodtab.pl?djur=hast   Hästsveriges foderskola:  https://hastsverige.se/hastens-miljo/foderskola-i-10-delar/   Hästsveriges foderstatsprogram:  https://hastsverige.se/foderstatsprogrammet/

Äntligen är det dags för foder! Cecilia är agronom och forskar idag på hästens födobehov. Eftersom detta är första foder-avsnittet i podden börjar vi med grunderna. Vi pratar om att hästen är biologiskt byggd för att äta gräs, att söka efter sin föda och att tugga över lång tid. Vi pratar om hur mag- och tarmkanalen ser ut och hur den fungerar.  Cecilia tar upp mycket forskning kopplad till hur vi bör fodra våra hästar och vi jämför detta med hur vi fodrar och håller hästar idag.  Vi går in på vikten av att ha en bra grovfoderanalys, hur man ska tänka när det kommer till kraftfoder och andra tillskott.  Detta är ett såndär bra basavsnitt med kunskap som alla borde ha med sig. Cecilia tippsar också om en del länkar som du finner här:  ”Utfodringsrekommendationer för hästar” från SLU:  https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/Verktyg/utfodringsrekommendationer-for-hast/ Tabell med olika fodermedel och deras näringsvärde för hästar:  http://www2.freefarm.se/fodertabell/fodtab.pl?djur=hast   Hästsveriges foderskola:  https://hastsverige.se/hastens-miljo/foderskola-i-10-delar/   Hästsveriges foderstatsprogram:  https://hastsverige.se/foderstatsprogrammet/

Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen. Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna. Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Vi fortsätter vår serie om ångrat föräldraskap och denna gång har vi med forskaren som gör den första studien på ämnet i Sverige! Vi får veta om hur studien gått till, när den förväntas vara färdig och vilka olika anledningar som kan ligga bakom ångrat föräldraskap. Om du ångrar ditt föräldraskap och vill delta i Majas studie, kontakta henne här: maja.bodin@idehist.uu.se Vill du stötta podden och få massa exklusiva avsnitt? Gå då in på patreon.com/barnfrihet

Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar. Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarvMen sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem. Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Världen ropar efter mer metaller, mineraler och andra resurser - samtidigt som produktionen belastar miljö och klimat. Ekots Annika Digreus har besökt labbet där man letar efter framtidens lösningar. Nya miljarder från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska gynna forskning om hållbara material och bränslen. Och forskning pågår, om bland annat batterier av papper och elektronik av växter.

I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050. Åsa Svenfelt leder ett forskningsprogram om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt och ett annat om hållbar konsumtion.  För ett par år sedan kom hon och hennes kolleger med en rapport där de tagit fram fyra scenarier för hur framtiden kan vara om vi ska nå klimatmålen. De möttes av en del kritik för att vara bakåtsträvande, men Åsa Svenfelt säger att kritikerna bara fokuserade på ett av de fyra scenarierna, det om självhushållning och då också bortsåg från att de ändå vill se en modern teknikutveckling. Under pandemin har vi visat att det går att förändra ett samhälle snabbt om vi vill, men nu gäller det att vi inte väntar med klimatomställningen så länge att det bara måste bli verkligt akut krishantering, enligt Åsa Svenfelt. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050. Åsa Svenfelt leder ett forskningsprogram om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt och ett annat om hållbar konsumtion.  För ett par år sedan kom hon och hennes kolleger med en rapport där de tagit fram fyra scenarier för hur framtiden kan vara om vi ska nå klimatmålen. De möttes av en del kritik för att vara bakåtsträvande, men Åsa Svenfelt säger att kritikerna bara fokuserade på ett av de fyra scenarierna, det om självhushållning och då också bortsåg från att de ändå vill se en modern teknikutveckling. Under pandemin har vi visat att det går att förändra ett samhälle snabbt om vi vill, men nu gäller det att vi inte väntar med klimatomställningen så länge att det bara måste bli verkligt akut krishantering, enligt Åsa Svenfelt. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta. En vanlig gran blommar och sätter kottar efter cirka trettio år, och då sker kottsättning vart tredje till vart femte år.Större förståelse för hur generna styr kottsättningen kanske skulle kunna få gran att sätta kottar både tidigare och oftare vilket skulle kunna snabba på skogsindustrins förädlingsarbete. Jens Sundström är docent i växtfysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han också som samverkanslektor med speciellt fokus på genteknik i växter, att informera om det som i dagligt tal kallas gmo och utveckling av nya gmo-grödor inom jordbruket. Som samverkanslektor har han kontakt med näringsliv, myndigheter och skolor. Sedan mitten på 00-talet är han en aktiv debattör för att genmodifiering ska accepteras som vilken växtförädling som helst utan särskilda restriktioner. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Varför följer 50 % av patienterna inte sin läkemedelsordination?  Joanne Fuller som gästar det här avsnittet är inte bara legitimerad receptarie, hon har även en magisterexamen i farmaci och doktorsexamen. Hon har ägnat sin yrkesverksamma karriär åt att forska om läkemedelsanvändning. Vad innebär egentligen  läkemedelsanvändning och hur skiljer det sig från compliance, adherence och följsamhet? Ni får höra om erfarenheter från apoteksgolvet men också från den forskning som Joanne har bedrivit genom åren. Hur får vi egentligen reda på sanningen om kundens faktiska läkemedelsanvändning? Och hur kan forskning om detta bedrivas? Joanne delar med sig av många kloka insikter och Isabella drömmer sig tillbaka till apoteksgolvet med många tankar och idéer om hur hon hade velat förändra och förbättra sin egen kommunikation med kunden. Hur hanterar du en situationen när en kund i förtroende berättar att hen inte använder sin Furix? Ser du det som ett tillfälle att i din vita rock tillrättavisa kunden eller försöker du förstå varför kunden avstått från just det här läkemedlet?

Høner er livsnytarar som likar å snakke saman og kan få gåsehud av forventing og glede. Men i fangenskap er hakking, fjørtap, mobbing og beinbrot framleis kvardag for mange norske høns. Korleis er det å bli fødd som høne i Noreg i dag? Og kan vi ete søndagsegget med godt samvit?

Säg "pandemi" idag, och alla tänker nog på Covid-19. Men sedan länge pågår också den tysta pandemin antibiotikaresistens, som mikrobiologen Sanna Koskiniemi vill bromsa med sin bakterieforskning. Över en halv miljon människor dör årligen av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner, och det är svårt att hitta nya antibiotika. Men bakterier kan också stoppa varandra genom att föra över toxiska proteiner som hämmar konkurrenternas tillväxt. Mikrobiologen Sanna Koskiniemi vid Uppsala universitet hoppas och tror på en enorm potential i forskningen kring bakteriernas ännu ganska okända stridsmetoder - för att framöver kunna specialutrusta goda bakterier att hämma dem som skadar och dödar oss. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Gratulerer med dagen, Fridtjof Nansen! 10. oktober 2020 ville han ha vært 159 år, og vi holder virket hans i live gjennom samarbeidet i Arven etter Nansen.Forsker ved Universitetet i Bergen og Bjerknessenteret Marius snakker om inspirasjonen fra Nansens arbeid og vitenskap, grunnlaget han la for klimavarsling, og forskerrollen da og nå. Klimavarsling – en arv etter Nansen Oppvarming på 4°C i løpet av de siste 50 årene på Svalbard Hvordan kan vi bruke Fridtjof Nansens forskning i dag?

Andning, blodtryck och puls. Det är några av de parametrar som man i vården måste hålla koll på för att upptäcka om en patient blir kritiskt sjuk. Men de missas ibland, enligt läkaren och forskaren Carl Otto Schell. Carl Otto Schell är läkare i Nyköping och doktorand vid Global Folkhälsa på Karolinska institutet och Centrum för klinisk forskning Sörmland. I våras stod han i stormens öga när coronapandemin slog till mot Sörmland. För Carl Otto Schell blev den erfarenheten ett exempel och ett kvitto på det hans forskning i Sverige, Sri Lanka och Malawi handlar om: Vikten av att i svåra lägen prioritera det enkla och viktiga först. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Överläkare, professor i infektionssjukdomar, 61 år. Född i Örebro, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2006. Att födas på nytt Björn Olsen ger sin syn på hur Sverige har hanterat pandemin och berättar om sin tacksamhet över sjukvården och sitt intresse för fåglar. I sitt Sommar pratar Björn Olsen om hans kritik mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer och ifrågasätter strategin Sverige valde i pandemin 2020. Han tar även upp hur påtaglig den snäva åsiktskorridoren har varit och medias undergivenhet och brist på kritisk hållning. -Som fågelskådare skapar man sig nya horisonter och dimensioner. Med fågelsång och målande beskrivningar förklarar han sin fascination för fåglar. Och han jämför uppvaknandet efter sin operation av en hjärntumör i hypofysen med födelsen. -Upplevelsen av att födas, att tränga in i världen är så kraftfull att den inte går att jämföra med något annat. Om Björn Olsen En av landets ledande experter på infektionssjukdomar och förutspådde tidigt att coronaviruset skulle komma att bli en pandemi. Skrev 2010 boken Pandemier, myterna, fakta, hoten som handlar om att pandemierna är globala hot som kräver världsomspännande åtgärder. Forskar om zoonotiska sjukdomar, det vill säga sjukdomar som smittar från djur till människor. Är ornitolog, ringmärkare och specialist på djurburna smittämnen som influensa och coronavirus. Verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Är hedersdoktor vid Linnéuniversitet och startade 1984 Stora Fjäderäggs fågelstation. Fritidsintressen är fåglar, läsning, forskning och barnbarn. Livet är en glimt mellan två oändligheter. I mitt program kommer jag berätta varför fåglar och infektioner är så fascinerande och varför jag fick chansen att uppleva en andra pubertet. Jag kommer också berätta varför jag tror att coronapandemin inte blir den sista eller värsta. Det kommer en till. Producent: Niklas Zachrisson

Forskar du om populism av hat eller kärlek? I sitt sommarprat ger forskaren Ann-Cathrine Jungar svar på Timo Soinis fråga. Hon berättar om uppväxten i Jakobstad och hur hennes brors död redan i unga år övade upp hennes förmåga att läsa av sin omgivning. Redaktör: Tommy Wallin, Parad Media.

Vi har hittat nya vanor under coronapandemin. Vilka vi vill fortsätta med framöver och vilka vi vill komma bort ifrån undersöker psykologen Erik Wästlund i en internationell enkät. Enkätundersökningen "Corona och nya vanor" tog in svar under två veckors tid via sociala medier världen över. 1200 personer svarade; ungefär hälften av dem i Sverige. Erik Wästlund, docent i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet sammanställer nu tillsammans med doktoranden Sture Nöjd resultaten och de ska vara färdiga i sommar. Men lite om vad de funnit kan Erik Wästlund berätta redan nu. Vi är skärmtrötta och sugna på kramar och att på att träffas som vi gjorde förr. Många uppskattar möjligheten att jobba hemifrån, men alla gillar det definitivt inte. Vi tröstäter och tröstdricker oss genom pandemin, och många vill sluta med alkohol och onyttig mat. Och så längtar vi efter att kunna slappna av och våga åka bussen igen, utan att oroligt se efter hur många som sitter ombord. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Carina Boström. Docent i rehabiliteringsmedicin, lektor och leg. sjukgymnast. Forskar om rehabilitering vid inflammatoriska systemsjukdomar (såsom lupus erythematosus). I centrum för hennes forskning står fysisk kapacitet, levnadsvanor, träning och livskvalitet. Henrik Pettersson. Leg. sjukgymnast och medicine doktor, skrev en avhandling om fysisk kapacitet, träning och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med systemisk skleros. Verksam på Karolinska Universitetssjukhuset, 

Det finns en växande kritik mot hur undervisningen fungerar på universitet och högskolor. Är det för många studenter och kan de verkligen läsa och skriva? Om det talar Henrik Höjer med dagens gäster: Ulf Danielsson professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Hanna Enefalk lektor i historia vid Karlstad universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

Är humaniora lönsamt för samhället, för individen eller både och? Om detta talar Henrik Höjer med Isak Hammar som är historiker vid Stockholms och Lunds universitet. Han är dessutom medlem i Humtank, en nationell tankesmedja för humaniora. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

Behövs universiteten i dagens utbildningssituation? Är de ändamålsenliga, eller lider de av trendkänslighet och politisering? Det diskuterar Henrik Höjer med Sharon Rider. Hon är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

En ganska okänd men glamourös del av den svenska klädhistorien vill hon lyfta fram ur svenska garderober, modevetaren Susanna Strömquist. Gömda och kanske glömda plagg från NK:s franska damskrädderi efterlyses.  Det franska damskrädderiet fanns på varuhuset från 1900-talets början fram till 1966 och är i fokus när Susanna Strömquist nu ska skriva en bok om hur franskt haute couture-mode kom till Sverige. Under veckan har hon tillsammans med textilkunniga personer från Nordiska museet samlat in kläder och historier i Stockholm, och härnäst i Göteborg. I veckomagasinet besöker vi också önationer i Stilla havet där fetmaepidemin ger följdsjukdomar som leder till att många tvingas amputeras, och så hör vi om den nya kvantdatorn som visar sig överlägsen traditionella superdatorer. Forskare vill förbättra den dåliga kunskapen om hur mycket det snöar på den tibetanska högplatån, något som är viktigt för att förstå hur klimatförändringar kan påverka vattentillförseln för miljarder asiater. Världens daggmaskar har kartlagts, men vår reporter hittar inga i marken i Umeå, och USA funderar på att importera en insekt för att stoppa en främmande insekt som redan etablerar sig. Programledare: Lena Nordlund.

Biolog, professor, 52 år. Född i Sarpsborg, Norge. Bosatt i Lørenskog utanför Oslo. Debuterar som Sommarvärd. Biologen Anne Sverdrup-Thygeson berättar varför hon är så fascinerad av insekter, varför de är så underliga och roliga och varför vi behöver dem så mycket. Redan som barn var Anne väldigt intresserad av insekter och natur. I sitt Sommar vill hon dela med sig av sin kunskap och kärlek om de sexbenta djuren. Hon undrar varför insekterna baktalas så i böcker, film och i media när de gör så mycket nytta för oss. Det finns till och med knott som hjälper till så vi kan äta choklad. Hon berättar om tester som visar på humlors intelligens och om vad som händer om en bananfluga blir av med huvudet. Tyvärr minskar antalet insekter. "En fersk undersøkning viser at i Tyskland er insektmengden redusert til en fjerdedel av det som fantes der på slutten av 1980-tallet", säger Anne Sverdrup-Thygeson. Anne avslutar med att ge några handfasta tips på hur du kan hjälpa våra insekter att leva. Om Anne Sverdrup-Thygeson Norsk professor som gjort succé världen över med boken Insekternas planet - om småkrypen vi inte kan leva utan som sålts till 23 länder. Forskar bland annat på insekter i döda träd och har varit med och spridit mottot Död ved lever. Arbetar vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet, NMBU, och är rådgivare åt Norska institutet för naturforskning, NINA. Medverkar regelbundet i NRK, är krönikör i den norska dagstidningen Klassekampen och skriver på bloggen Insektøkologene. Har tilldelats det norska Bonneviepriset för sin förmåga att sprida biologisk kunskap. Producent: Ulla Walldén

Denna gång pratas det om hjärnor och vetenskapen kring hjärnor, Neurovetenskap! Neuroner och hjärnskador och annat spännande om den stora klumpen vi alla har i skallen! Vill du lyssna? Jättehjärna! ---- Tagga KVIT i april 2019! Följ KVIT på facebook och instagram @kvitconference Maila KoggLjudet på: podcast@kvit.kogvet.se

Kan man bli smittad av ett djur? Eller kan man själv råka ge sin hund vinterkräksjukan? Vilken är de värsta sjukdomsutbrotten som drabbat världen? Och hur sprider sig ett virus? Fredrik forskar om virus och epidemier - fråga vad du vill!

PODCAST, utan musik. Vad finns inuti ett svart hål, Sissi Enestam? Kvanthopps Marcus Rosenlund tog en pratstund med Sissi Enestam som har jobbat både för NASA och ESA och som nu jobbar på sin doktorsavhandling med temat supermassiva svarta hål i aktiva galaxer. Hör också om det forna DDR:s folkbil Trabanten som firade sitt 60-årsjubileum nyligen. Albert Ehrnrooth tog sig en körtur. Redaktör: Marcus Rosenlund

Går det att vara djurvän om man jobbar med djurförsök? Hur bor djuren i labbet? Testas medicin på människor? Karin forskar om cancer med hjälp av djurförsök - fråga vad du vill!

ETNOLOG, MÅLTIDSFORSKARE. Matforskaren Richard Tellström om varför vi väljer att äta olika rätter istället för foderpellets. Maten avslöjar oss! Hör måltidsforskaren Richard Tellström om vilket bröd en socialdemokrat äter. För kroppens överlevnad går det lika bra att äta foderpellets, ändå väljer vi att inte göra det.  Varför? Richard Tellström är måltidsforskare och har medverkat i Tv-programmet historieätarna. Hör honom syna våra matvanor.  Genom vår mat kan vi se vilka människor vi hör ihop med och är. På tallriken ligger vi själva och vår historia säger Richard Tellström i sitt sommarprogram. Det egna matvalet avslöjar oss. Vårt ursprung, om vi lever i familj eller är singlar. Det går tom att se vilket parti som vi röstar på genom maten berättar Richard Tellström. Om Richard Tellström Ser på mat och måltider som en kulturhandling snarare än som näringsintag. Expert i SVT:s Historieätarna och Landet brunsås och historieredaktör för julkalendern Tusen år till julafton. Föreläser om matkultur och mattrender. Undervisar på Stockholms universitet. Forskar om relationen mellan matens och landskapets kulturarv och om svenskamerikanernas matkulturarv från 1800-talets Sverige. Tilldelats Gastronomiska akademiens silvermedalj för utomordentliga insatser för svensk matkultur. Doktorsavhandlingen handlade om maten som serverades vid olika möten under Sveriges ordförandeskap i EU 2001. Producent: Karin af Klintberg

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Gott folk! Det är dags för det femte avsnittet av Blodad tand. Denna gång gästas vi av Michael Braian. Han är tandläkare, tandtekniker och doktorand på avdelningen för oral protetik på Malmö tandvårdshögskola. Han är dessutom fjolårets vinnare av Forskar grandprix! Vi kommer att prata med Michael om hans specialområden intraoral scanning och 3D-printning. Något som många av oss vill nosa på fast vi kanske inte riktigt vet var vi står idag. Hur mycket underlättar och förbättrar egentligen de digitala teknikerna vårt jobb? Hur ser framtiden ut? När kan vi slänga ut avtrycksmaterialet från våra kliniker? Detta och mycket annat kommer ni att kunna lyssna på i avsnittet ”Digitalize now?” .   Vi hoppas och tror att detta avsnitt kommer att väcka intresse och kanske även följdfrågor hos många av våra lyssnare och vi planerar därför ett uppföljningsavsnitt längre fram där vi vill besvara era frågor angående den digitala utvecklingen inom tandvården. Så när ni lyssnar på ”Digitalize now?” så får ni gärna anteckna era frågor kring detta heta område och sedan skicka dem till oss via FB, Instagram eller på www.blodadtand.com. Trevlig lyssning!

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet. Maria Jenmalm är professor i experimentell allergologi och intresserar sig för varför så många barn blir allergiska - och vad som kan göras för att förebygga allergier. Maria Jenmalm är igång med flera studier där grundantagandet är att allergiska besvär grundläggs mycket tidigt. I en planerad studie, som ännu är i sin linda, ska barn som föds med kejsarsnitt få tarmbakterier från mamman på sig direkt efter födseln. Detta eftersom studier tyder på att det är bra om små spår av förälderns tarmflora överförs till barnet vid födseln för att förebygga framtida allergier. Det här sker helt av sig självt vid vaginala födslar, men inte vid kejsarsnitt. Hör också Maria Jenmalm berätta om tillfällen när forskarlivet har känts förtvivlat och hon har varit redo att ge upp. För det har hänt åtskilliga gånger, intygar hon. Lisen Forsberg liselotte.forsberg@sverigesradio.se

När hudforskaren Angela Christiano själv fick en sjukdom där håret började falla av ändrade hon forskningsinriktning och började forska om den. Angela var 30 år när hon fick sjukdomen alopecia areata, en automimmun sjukdom, Hon var då redan forskare i dermatologi, så hon hade många kunniga kolleger att fråga. Men trots att hon var på ett av världens bästa universitet, Columbia University, visste de inte särskilt mycket om alopeci, varken om orsaker eller förlopp. Och det fanns inga botemedel, bara möjlighet att tillfälligt bromsa det hela med. Det var helt enkelt en sjukdom man inte forskat så mycket om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Programmet sändes första gången 23 augusti 2015.Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Kennert Orlenius är professor i pedagogiskt arbete och har bland annat intresserat sig för frågor som rör samhällsutveckling och medborgarskap. Tillsammans med Avni Bajrami från AB Bostäder i Borås diskuterar Kennert sin senaste vetenskapliga rapport ”Inkluderande medborgarskap: Perspektiv på social hållbar samhällsutveckling: exemplet Norrby”.

FOLKBILDARE, FÖRELÄSARE, PROFESSOR. Om att Sverige är en del av världen och världen en del av Sverige. Fakta och historier från runt om i världen. Programmet börjar i en föreläsningsal med fina mattor i Kabul där Hans Rosling gav positiv fakta om Afghanistans utveckling från scen. Vidare till ett möte med artisten Loreen, som påminde honom om goda minnen från Marocko. Den Marockanska gästfriheten kände hans fru igen i det gamla Uppland. Han är inte bara optimistisk som många tror. Han är också orolig över Sveriges och världens framtid, men tycker att det är viktigt att hålla sig till fakta när man pratar om hur det ser ut. Han pratar om det är bättre att hjälpa flyktingar i Sverige eller i hemländerna. Viktigast är att få slut på krigen. Rosling lärde sig hur det var att leva under extrem fattigdom i Afrika, men han poängterar att de flesta i Afrika inte lever i extrem fattigdom. Rosling berättar om kampen mot Ebola och avslutar med att prata om främlingshat. Om Hans Rosling Folkbildare, föreläsare, professor, 67 år Född och bosatt i Uppsala Tidigare Sommarvärd 2005, Vintervärd 2013 En av vår tids populäraste uttolkare av världen som gör statistiken begriplig och tillgänglig. Fick hela Globen att koka för sitt brandtal om flyktingkrisen vid Sverige skramlar-galan i höstas. Har arbetat med global utveckling i hela sitt liv, som lärare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Forskar om hälsa och extrem fattigdom i Afrika, Asien och Latinamerika. Varit rådgivare åt bland annat Sida och WHO och är en av grundarna till stiftelsen Gapminder. Var en av initiativtagarna till Läkare utan gränser i Sverige. Har arbetat som distriktsläkare i Moçambique. Arbetade som vice statsepidemiolog i Liberia under Ebola-utbrottet. Har gjort prisbelönta dokumentärfilmer åt BBC. Var enligt Time Magazine 2012 en av världens 100 mest inflytelserika personer. Hans Rosling levde 1948-2017. Producent: Anders Wennersten Sista låten som spelades var Du gamla du fria ur Gula Hund med Gunnar Svensson och Monica Zetterlund.

77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap. Tomas Lindahl berättar om flytten till England och vad forskningsnationen Sverige kan lära av britterna. Monty Python passar Tomas Lindahls sinne för humor, han tycker det är viktigt med brittisk humor i labbet men strängt religiösa forskare har han svårt att samarbeta med. Tomas Lindahl har en positiv syn på framtiden. Han gick ur statskyrkan för länge sedan, han tror på naturvetenskapen.

Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan. Hon har i sin tidigare forskning undersökt hur man ska förstå egenskaper hos objekt, som till exempel gulheten hos ett höstlöv. Men som ung så var det framförallt den filosofiska metoden som gjorde störst intryck på henne.Från början var det tänkt att filosofikurserna bara skulle fylla ut en utbildning i filmvetenskap för Anna-Sofia Maurin. Men sättet på vilket man angriper problem i filosofi - att man med ett kritiskt tänkande strukturera om en djungel av information till en vacker engelsk trädgård av information - fick Anna-Sofia att bli kvar inom filosofin istället. Dessutom ville hon reda ut vad det innebär när någonting genomgår en förändring.För ett par år sedan tillträdde hon som professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet, och nu sysslar hon med frågor som rör hur man bör angripa de olika frågorna som man närmar sig inom det metafysiska forskningsfältet.Tim Leffler tim.Leffler@sverigesradio.se

Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Ylva Carlqvist Warnborg lena.nordlund@sverigesradio.se

I poddavsnitt #3 möter vi forskaren Fredrik Swartling vid Uppsala universitet. Han leder en forskargrupp på nio personer som forskar på medulloblastom, en elakartad hjärntumör som drabbar barn. I dagsläget är femårsöverlevnaden 60% för de barn som drabbas av medulloblastom.

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap, och idrottsfysiolog vid Högskolan i Dalarna i Falun. Nästan utanför fönstret pågår skid-VM, som är vetenskapligt intressant för honom. Hans forskargrupp har nämligen studerat vilka av alla olika faktorer som gör en till en riktigt bra längdskidåkare och de har studerat både den norska och svenska eliten. Michail Tonkonogi var forskare i idrottsfysiologi i Moskva när Sovjetunionen föll. Då blev det omöjligt att fortsätta forska. Men i Sverige fanns en legend inom idrottsforskningen, fysiologen PO Åstrand på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Utan att kunna ett ord engelska, och med knackig svenska sökte han upp forskarna på GIH och fick börja, oavlönad. Det var mycket han fick lära sig från grunden, inte bara språket, men han beskriver sig som en tävlingsmänniska som gärna övervinner svårigheter. Att han till en början jobbade utan lön och inte gav upp säger han beror på hur han såg på forskarna på GIH: – Bara att få vara där på fysiologen på GIH räckte för mig. Det var som ett tempel, säger han. Idag är han professor i medicinsk vetenskap, inriktning idrottsfysiologi, och forskar om hur våra kroppar förändras av träning, och längdskidåkning är bara en gren som denne tidigare sovjetiske juniormästare i judo intresserar sig för. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Sophie Scott är en av få forskare som intresserar sig för skratt. När en av hennes kolleger skrev en spydig kommentar på hennes pappersbuntar vid skrivaren blev det tydligt att skratt inte står så högt i kurs som forskningsområde. Men elakheten blev till ett bra skämt, för hon är också ståupp-komiker på fritiden. Det är inte så många som intresserar sig för positiva emotioner, eller känslor, inom psykologin. Men Sophie Scott säger att de är viktigare än vi tror för vår kommunikation. Hon är professor i kognitiv neurovetenskap, vid University College of London. Det hon särskilt intresserar sig för är hur vi uttrycker känslor med rösten, särskilt positiva känslouttryck och alltså allra mest skratt. Hobbyn som ståupp-komiker ger henne också ny kunskap för sin forskning. I programmet hör du också om när hon tänkte onda tankar om ett tonårsgäng men räddades av forskningen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Grupp Finland diskuterar research eller forskning i samband med fantastikskrivande. Hur forskar man om världar som inte finns? Forskar man före eller efter man skrivit berättelsen? Vad kan forskningen ge skrivandet? I avsnittet samtalar Hannele Mikaela Taivassalo, Maria Turtschaninoff, Mia Franck och Jenny Wiik.

I mer än femton år har Elza Dunkels vid Umeå universitet studerat barns och ungas vanor på internet. Hon tycker att den alarmistiska bild som målas upp av nätmobbning och pedofiler på nätet behöver nyanseras och att föräldrars oro ibland kan ställa till det. En orolig förälder som vill övervaka vad barn gör på nätet bygger inte upp ett förtroende. Då får man inte heller reda på vad som händer, anser Elza Dunkels. Forskning visar att vuxnas oro motverkar säkerheten hos unga. Hon har gjort mängder av intervjuer med barn om deras internetvanor och är nu bland annat inblandad i en bok om nätmobbning.

Marius Sommer är doktorand i idrottspsykologi inne på slutspurten med sin avhandling. Han forskar om timing inom sport, och hur en viss sorts timingträning kan göra både fotbolls- och golfspelare bättre. Och nu ska han dessutom till OS i Sotji som mental tränare åt snowboardslandslaget. Disputationen är i mars, men han har bara en vecka på sig till slutseminariumet. Så han har tagit med sig sovsäcken till jobbet och räknat ut hur många timmars sömn han minst behöver för att fortfarande fungera. – Det är lite ironiskt att jag som forskar om timing nu har det så stressigt, säger han, men det är lättare med timing på millisekundnivå än när det handlar om år. Extra stressigt blev det eftersom Marius Sommer mitt i slutspurten fick det här extra uppdraget – att följa med svenska snowboardslandslaget som mental coach på vinter-OS i Sotji. Han har nämligen själv en bakgrund som snowboardproffs. Han var rankad 6:a i världen och tävlade för Norge, innan han började forskar vid Umeå universitet. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Emma Josefsson bedriver uppmärksammad forskning vid Walter and Eliza Hall Institute i Melbourne. Genom att studera blodplättar kan man få en mängd svar om vårt blod och hur blodplättar uppträder kring en cancer cell. - Emma Josefsson bedriver uppmärksammad forskning vid Walter and Eliza Hall Institute i Melbourne. Genom att studera blodplättar kan man få en mängd svar om vårt blod och hur blodplättar uppträder kring en cancer cell.