POPULARITY
Kaip sukurti atminties ženklą viešojoje erdvėje, kad jis aktyviai veiktų žmones, o žmonės veiktų jį? Vilniuje gimusi, Paryžiuge gyvenanti menininkė Esther Shalev-Gerz atrado būdą. Aut. Audra Girijotė
Many people worldwide are affected by tragic events. If we do not address the violent events and conflicts, the issues in the society only grow. How to overcome historic traumas and heal society? What role do the public monuments take in our historic memory? Three distinctive speakers share their personal stories and insights on this topic. Armand Volkas is a psychotherapist and Registered Drama Therapist. He directs Healing the Wounds of History, a therapeutic approach in which theatre techniques are used to work with groups of participants from two cultures with a common legacy of violent conflict and historical trauma. Esther Shalev-Gerz is internationally recognized for her seminal contributions to the field of art in the public realm and her consistent investigation into the construction of memory, history, the natural world, democracy and cultural identities. Timothy Ryback is a director of the Institute for Historical Justice and Reconciliation in The Hague. In this podcast, he discusses the meaning of monuments in society. Follow us on Facebook / Twitter / Spotify / YouTube / LinkedIn Created by Lithuania MFA Communication and Cultural Diplomacy Department
Panel Discussion: Objects of Affection | June 3, 2018 While interviewing museum conservators and historians for her recent project, The Gold Room, artist Esther Shalev-Gerz observed that the framework of their profession seemed to bind them to a strict adherence to factual information when asked to interpret objects from the collection. Imaginative and speculative forms of interpretation are still often disregarded in traditional museum methodologies, even though they are intrinsic to the experience of art. In response, this conversation brings together a visual artist, a museum conservator, a poet and a psychic to explore the potential role of imagination, psychometry and intuitive methods in interpreting museological artifacts and collections. Discussing alternative ways of accessing knowledge, Sameer Farooq, Lisa Ellis, Jared Stanley and Kimberly Rose examine the possibilities offered by new technologies and different ways of thinking in expanding museum practices towards a more inclusive and democratic outlook.
In association with her solo exhibition at the Koffler Gallery, Esther Shalev-Gerz discusses notions of portraiture, representation and testimonial within the context of her artistic practice based in active dialogue with diverse communities across many decades. In a candid conversation with curator Mona Filip, Shalev-Gerz also shares insights into her conceptual investigations of the ways in which individuals and societies construct ideas of cultural identity, democracy, memory and history.
Esther Shalev-Gerz s’intéresse aux « particularités identitaires liées à la construction dans le temps de l’histoire et de la mémoire. »
Historiens värsta trauma, så benämns ofta Förintelsen. Hur ska minnet av Förintelsen bevaras när dess offer dör ut? Och hur präglar Förintelsen staten Israels självbild? Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan. Så lyder den uppmanande titeln på den israeliske författaren och före detta politikern Avraham Burgs bok. Boken väckte stor debatt i Israel när den kom ut år 2007 och nu finns den också på svenska. Han beskskriver hur förhållandet till Förintelsen skapat en belägringsmentalitet i landet där man ser sig omringade av fiender och fortfarande hatat av alla. Sharon Jåma har träffat Avraham Burg i Tel Aviv. Dessutom möter vi historikern Saul Friedländer, som själv överlevde Förintelsen genom att han gömdes undan i Frankrike. Han har utbildat sig i Israel och är numera verksam vid UCLA i Kalifornien. Friedländers stora produktion innefattar bland annat verket Tredje riket och judarna vars andra del, Utrotningens år 1939-1945 nu kommit på svenska. I böckerna gör han en grundlig dokumentation av händelseutvecklingen före och under andra världskriget och kartlägger genom bland annat dagböcker, dokument och brev skrivna av både offer och förövare hur Förintelsen var möjlig. Anneli Dufva har träffat honom i Stockholm. Dessutom letar Gunnar Bolin i sitt filmminne och upptäcker hur TV-serien Holocaust från 1978 banade vägen för en hel Förintelsengenre på spelfilm. Och så talar Cecilia Blomberg med konstnären Esther Shalev-Gerz, själv uppvuxen i Israel, om ett av de verk hon gjort med utgångspunkt i Förintelsen. Hennes konst kretsar ofta kring minnet av det förflutna och hur det kan användas för att utforma nya sätt att förhålla sig till nuet och det kommande. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
Programmet Kosmo gör premiär med att titta närmare på själva begreppet kosmopolit. Hur har det laddade begreppet använts genom tiderna? Vem är en världsmedborgare och vad står det för idag? Kosmo tar hjälp av författaren, kulturskribenten och islamkännaren Sigrid Kahle som levt och verkat i stora delar av världen. Hon är född 1928 i Paris, men uppvuxen i Uppsala dit hon nu har återvänt. Sigrid Kahle är dotter till professorn, akademiledamoten och orientalisten H S Nyberg. På 50-talet gifte hon sig med John Kahle och tillsammans med honom kom hon, som representant för Tyskland, att leva i Pakistan, Irak, Iran, Indien, Sudan, USA och Tunisien. Cecilia Blomberg har varit i Paris och intervjuat konstnären Esther Shalev-Gerz. Paris, en av de mångkulturella metropoler, som genom alla tider lockat konstnärer och intellektuella från hela världen och som med viss självklarhet kan gör anspråk på att vara kosmopolitisk. Konstnären Esther Shalev-Gerz är en av dem som efter att ha flyttat över klotet numera bor i Paris och är dessutom nu är aktuell med en hyllad och uppmärksammad utställning på konsthallen Jeu de Paume. Med hjälp av Nam Le och Philip Roth funderar Marie Lundström kring författarens frihet att göra sig själv till världsmedborgare - eller inte. Dessutom funderar Mats Arvidsson kring det norska nationalgalleriet och dess betydelse för att bygga en norsk identitet. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl