Podcast appearances and mentions of cecilia blomberg

Ciao Italia! Vi beger oss ut på en radioresa ner till Sydeuropa och minns allt udda, roligt och spännande som hänt oss i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi pratar om oväntade presenter och vänskaper, oväntad hjälp till flygplatsen och gången då en hotellhiss ledde till ett oväntat kockjobb! Dessutom ringer vi upp Cecilia Blomberg som är Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa och som är på plats i Vatikanen när kardinalerna ska rösta om en ny påve. Självklart pratar vi även italiensk matkultur med TV-kocken Dante Zia. I extramaterialet minns vi alla våra olika resor till Italien!

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

EU måste välja strategi för att tackla Trumps handelskrig. Men vilket motdrag är bäst för Europa? Dessutom om domen mot Marine Le Pen som chockat Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsekonomin skakar efter Trumps nya tullar och i Luxemburg har EU:s handelsministrar samlats till krismöte. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har den senaste veckan velat signalera att förhandlingsdörren står öppen, samtidigt som EU också visar tänderna gentemot Trump och aviserar mottullar. Kommer unionen även ta till sitt tyngsta handelsvapen mot USA nu, den så kallade ”bazookan”? Medlemsländerna är inte eniga i frågan.Le Pens dramatiska fall i skuggan av handelskrigetEn chockvåg gick genom Europas ytterhöger när Nationell samlings Marine Le Pen dömdes för bedrägeri med EU-medel. Enligt domen hindras hon från att ställa upp i presidentvalet 2027, vilket ritar om den politiska kartan i Frankrike. Men kommer överlevnadskonstnären Le Pen resa sig på nio? Hör Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg om det politiska dramat och varför Le Pen kanske ännu inte är uträknad.Programledare: Parisa HöglundMedverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kristian Åström, fristående ekonomijournalist. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Producent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

Europas ytterhöger slöt upp bakom Donald Trump. Men Trumps närmanden mot Putins Ryssland får många européer på högerkanten att sätta kaffet i halsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den Europeiska ytterhögern jublade över Donald Trumps andra intåg i Vita huset och Ungerns ledare Viktor Orbán sa i ett tal att ytterhögern nu ”är framtiden”. Bara två månader efter den nya amerikanska presidentens installation har glädjeropen tystnat något. USA har ställt sig närmare Putins Ryssland och tagit ett allt tydligare avståndstaganden till Europa gällande både försvar och handel. Den nya amerikanska linjen har satt en kil i de transatlantiska relationerna och den tydligaste skiljelinjen stavas Ukraina. Inom Europas ytterhöger märks nu en splittring där vissa är betydligt mer positiva till den amerikanska presidenten än andra.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Ann-Cathrine Jungar, professor vid Södertörns högskola som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Diplomatisk comeback för Macron när Europa ska hantera en ny säkerhetspolitisk verklighet. Samtidigt har Bryssel svårt att få till samtal med Vita huset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emmanuel Macron var mer eller mindre uträknad för ett halvår sedan när Frankrike skakades av inrikespolitisk turbulens. Men nu är det i Paris Europas ledare samlas för krismöten när Trump ritar om de säkerhetspolitiska förutsättningarna för Europa och för världen. Även Storbritanniens Kier Starmer har klivit fram och tagit på sig en ledarroll. Hör om vilken betydelse Europas kärnvapen har för dynamiken gentemot USA och om förhoppningarna på att även Tyskland inom kort ansluter för att axla ett ledarskap för Europa. Men vart tog Italien och Giorgia Meloni vägen? Hon som hade exklusiva möten med Trump så sent som i januari och var den enda sittande europeiska regeringschefen på installationen. Samtidigt har de högsta EU-företrädarna i Bryssel tydliga svårigheter att få till samtal och möten med den nya Trump-administrationen. I alla fall hittills. Vad beror det på? Och är det ett misslyckande för Ursula von der Leyen, som precis passerat strecket för 100 dagar på sin nya mandatperiod som kommissionens ordförande.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har en Trump-relation som sticker ut. Det ger henne en stark maktposition i EU. Samtidigt har Elon Musk gått till verbalt frontalangrepp mot Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan EU hitta en samlad strategi för den nya eran i Vita huset? Dessutom om hur Frankrikes premiärminister Francois Bayrou klarat sig sin första tid på posten. Kan han bli mer långlivad än sin företrädare som fälldes efter budgetbråket december? Och nu ska EU:s nya ledarskap börja jobba. Hör om frågorna som ligger högst upp på agendan och om den nya ordningen med ”informella retreats” för EU-ledare.Podden spelades in i Bryssel måndagen den 13 januari.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Europakorrespondenterna minns ett turbulent år, blickar framåt och ringar in diskussionerna som kommer engagera mest runt julborden på kontinenten. Vi pratar brittisk plumpudding, serbisk sarma och polsk karp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent för Norden och Baltikum. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Programeldare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeSamtalen är inspelade i mitten av december 2024.

Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre – en bok – maskulinum, une peinture – en målning – femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt.Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre – en målare, un auteur eller un écrivain – en författare. Eller un ministre – en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna – en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna.Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte.Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet.Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse – det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice.Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten.Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist.Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte”– på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig.Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr.Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln ”le” och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet ”la”. Det är det här striden främst har handlat om – att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen.På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket.Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal – då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering. Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten.I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter.Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol.Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet – så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur. Eller rätten att använda slutstavelser som –aine, –ale, –esse, –ice eller det lite skämtsamma –otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring.Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket".Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses.Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt.I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär.Nästa steg i utvecklingen i många språk är just de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt.Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala – det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem – än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid.Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

1924 publicerades André Bretons Surrealistiska manifestet och surrealismen kom att få ett stort inflytande på livsideal, konst, litteratur, film och populärkultur. Vilken plats tar den i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nog många som kan se Salvador Dalís konstverk "Minnets envishet" framför sig – alltså målningen med smältande klockor från 1931 – och surrealismens påverkan på konsten är odiskutabel.Men, André Bretons "Surrealistiska manifest" var inte i första hand en bruksanvisning för konstnärer, utan framför allt en skrift som förespråkade det omedvetnas och drömmarnas betydelse för en människa, fantasins frigörelse och revolten mot det som beskrivs som en rationell verklighet. De surrealistiska idéerna fick en enorm spridning, men hur ser surrealismens inflytande ut i dag?Samtal i dagens P1 Kultur med Jonas Ellerström, författaren, poet och ledamot av Samfundet De Nio, Sveriges Radios korrespondent Cecilia Blomberg som besökt den stora pågående surrealismutställningen på Centre Pompidou i Paris och kulturredaktionens Mårten Arndtzén, som sett Moderna muséets nya surrealismutställning "Den underjordiska himlen". PÅ PROMENAD MED AUGUSTPRISNOMINERADE TORA WALL "Skogen. I folktro, sägner och sagor" heter folkloristen Tora Walls bok som är en av de sex nominerade i Augustprisets kategori Årets svenska fackbok. Den berättar om skogens betydelse som magisk plats för oss människor och hur den gett upphov till alla möjliga sorters övernaturliga väsen i folktron, där fantasi mött verklighet. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade författaren i Skuruparken i Stockholm för ett samtal om skogens magi och hur den har gett näring till sagor och traditioner. KLASSIKERN OM AUGUST STRINDBERGS "FADREN" August Strindbergs pjäs "Fadren" har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an "Fadren"! PREMIÄR FÖR DOKUMENTÄREN "LOST AND FOUND" Omtalade regissören Raoul Peck, som gjorde den hyllade dokumentären "I am not your negro" om författaren James Baldwin, är aktuell med nya "Lost and found". Den handlar om Sydafrikas första svarta frilansfotograf Ernest Cole och hur han dokumenterade apartheidregimens förtryck med sina bilder. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat Raoul Peck. Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

Likbilar rullar in med döda kroppar Hör vår korrespondent Cecilia Blomberg på plats i Valencia. Labour presenterar budget anklagas för löftesbrott. Så föreslås det nya kommunala utjämningssystemet se ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stängda gränser och pausad asylrätt. Eller kanske amnesti och ökad invandring? Hur ska EU och Europa navigera inom migrationspolitiken framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentBernd Parusel, statsvetare, Svenska institutet för Europapolitiska studierProgramledare: Parisa HöglundProducent: Olof Wijnbladh

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Samtal om demonstrationer i Paris med korrespondent Cecilia Blomberg.Samtal om Think Pink-rättegången med Tobias Bernander, Norrtelje tidning och Nils Hydén, miljöbrottsexpert.Reportage om poliovaccineringen i Gaza av Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.Reportage av reporter Magdalena Martinsson om hur det billigare bensin- och dieselpriset påverkar vårt bilåkande.Krönika av Nina WormbsPanelen om flygskatt, skärmtid för barn och en ny utrikesminister.I andra timmen:Samtal om nya ministrar i Sveriges regering och den nya EU-kommissionen med Ekots inrikespolitiska kommentator Helena Gissén och Brysselkorrespondent Andreas LiljehedenReportage om Grönlands största influencer av Samuel LarssonSamtal om varför vi är så fixerade vid USA med professor i Nordamerikastudier Dag Blanck och GPs seniora utrikesreporter Britt-Marie MattsonSamtal om Dream Girls på Chinateatern med regissör Edward af Sillén och översättare Calle NorlénReportage om Elsa Haglund i vår sommarserie om mystiker, del 3. Av Åsa FuruhagenKåseri av Augustin Erba

Ursula von der Leyen formar sitt nya lag i EU, de värsta kravallerna på ett decennium i Storbritannien och den politiska vapenvilan är över i Frankrike efter OS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storbritannien har skakats av högerextrema kravaller i flera städer de senaste veckorna. Sveriges Radios utsända Madeleine Bengtsson har följt kravallerna, och den politiska debatten som följt.Ursula von der Leyen formar sitt nya lagDen 18 juli blev Ursula von der Leyen omvald som kommissionsordförande av Europaparlamentet. Det skedde efter komplicerade förhandlingar med de olika partigrupperna. De som gav henne sitt stöd förväntar sig nu att hon ska driva deras politik. Sieps chef Göran von Sydow analyserar vad vi kan vänta oss för EU-politik framöver.Vapenvilan över i FrankrikeEfter nyvalet i Frankrike har striden om vem som ska leda landet dragit igång i gen. Sveriges Radios nya Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg om problemen som president Macron nu står inför när han ska föreslå en premiärministerkandidat som både vänstern, mitten och högern kan ställa sig bakom.Medverkande: Madeleine Bengtsson, Sveriges Radios utsända i London, Göran von Sydow, chef för Sieps och Cecilia Blomberg, tillträdande Pariskorrespondent. Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Behzad Mehrnoosh

Han börjar på botten, hittar räddningen i skådespeleriet och blir en av Frankrikes mest folkkära personer. Sedan kommer våldtäktsanklagelserna, en efter en. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Med över 250 filmer på cv:t har Gérard Depardieu haft en karriär som få andra. Sedan genombrottet i Bertrand Bliers ”Flörtkulorna” (1974) har han hunnit spela präst, pundare och allt däremellan. Under nästan ett halvt sekel har han, med sin alldeles särskilda slags frenesi, varvat prestigefilmer med fåniga familjekomedier. Han har gestaltat några av den europeiska historiens mest framträdande karaktärer – och länge betraktas han som något av en fransk nationalklenod.Men idag är bilden av den tidigare så folkkära skådespelaren en annan. Efter dussintals fylleskandaler, en flytt till Ryssland och en uppmärksammad bromance med Vladimir Putin finner sig Depardieu nu även vadandes i våldtäktsanklagelser och polisutredningar.Det här är en historia om dysfunktionalitet, att tvingas bli vuxen alldeles för tidigt och att återuppfinna sig själv på nytt, utan att egentligen förändras ett dugg.I avsnittet medverkar bland andra Cecilia Blomberg, programledare och kritiker på Sveriges Radios kulturredaktionen, och Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.Avsnittet gjordes våren 2024 av Dist.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Hateff MousaviyanSlutmix: Fredrik NilssonLjudklippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, France24, Complément d'Enquête, The Tonight Show with Jay Leno, The Late Show with David Letterman, Golden Globe, AFP, Al Jazeera, The Hollywood Reporter, ”Les Valseuses”, ”Cyrano de Bergerac”, ”Green Card”, ”Asterix och Obelix möter Caesar”.Boken ”Ça s'est fait comme ça” och dokumentären ”L'homme dont le père ne parlait pas” har varit till särskilt stor hjälp under arbetet.

Amanda Bergman är mest känd som sångare i bandet Amason men hon har gett ut solo musik tidigare, både under pseudonymer och under eget namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senast hon släppte ett helt solo-album var för 8 år sedan, då med den hyllade skivan ”Docks”. Men nu i veckan släpps uppföljaren ”Your Hand Forever Checking On My Fever” – ett hommage till hennes pappa som gick bort 2022.SOMMARJAZZ – MÄRET ÖMAN TIPSAR!Sommaren är en perfekt tid för oss att ta oss an gamla klassiker som har legat på att se, läsa och lyssna på listan. Jazzradions Märet Öman gästar dagens program för att tipsa om några gamla jazzklassiker som är som gjorda för sommarlyssning.KOMMUNISMENS TERROR PÅ KONSTBIENNALEN I VENEDIGEtt av de mer spännande momenten under Venedigbiennalen är att gå runt på stan och hitta de paviljonger som hyrt in sig i olika palats och kulturinstitutioner. Det är ofta där - man möts av överraskningar.Så var det för vår reporter Cecilia Blomberg när hon av en slump gick förbi Bulgariens paviljong och blev kvar där en lång stund och även träffade två av konstnärerna.Följ med in till The Neighbours - Grannarna - Bulgariens utställning på årets Konstbiennal i Venedig.100 ÅR SEDAN KAFKAS DÖDDen 3 juni var det 100 år sedan den tjeckiske författaren Franz Kafka dog. Detta uppmärksammas bland annat genom att OBS essäerna har Kafka som tema.Men vem hade han varit om han hade levt idag? Och hur är det att leva ett helt liv med Kafka?Vi gästas av kulturskribenten och författaren Cecilia Hansson som beskriver sig själv som besatt av Kafka. Dessutom kommer hon ut med en ny bok i augusti, ”Kafkalungan” där hon gett sig ut på en resa i Europa på jakt på Franz Kafka.ESSÄ: KAFKA VAR EN MYCKET JUDISK ATEIST”Vad har jag gemensamt med judarna? Jag har ju knappt något gemensamt med mig själv och borde bara ställa mig alldeles tyst i ett hörn, nöjd med att kunna andas.”Så skrev Franz Kafka i sin dagbok, 30 år gammal. Men sedan Kafkas verk började läsas med hans judiska arv i åtanke öppnade sig nya skikt i litteraturen. Filosofen Ulrika Björk berättar mer i dagens essä.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Två år har gått sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Det märks också i konsten där både ilska och uppgivenhet uttrycks. På årets Venedigbiennal är den ukrainska närvaron stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid sidan av den egna paviljongen, har Polen upplåtit sin paviljong åt den Ukrainska Open group. Och i en fristående utställning har Pinchuk Art Center från Kyev gjort en påkostad grupputställning med titeln ”From Ukraine: Dare to Dream”.Cecilia Blomberg tar oss med till den ukrainska konsten på årets Venedigbiennal, där hon har träffat flera av konstnärerna och pratat om vad som engagerar dem just nu.

Det är alltid bäst att börja i källaren om man ska prata om Storbritanniens människor och historia. Det säger Sir John Akomfrah om sin utställning på årets Venedigbiennal till P1 Kulturs Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Listening All Night To The Rain” så heter Sir John Akomfrahs utställning i Storbritanniens paviljong på årets Venedigbiennal, producerad av British Council. Där återkommer han till ämnen som migration, rasism och klimatkrisen. En utställning som är en resa genom rum fyllda med videoskärmar inspirerade av renässans altartavlor.Det är som en mosaik av bilder att röra sig genom, samtidigt som en ofta brutal historia tar plats.Cecilia Blomberg fick en intervju med John Akomfrah på Venedigbiennalen. Han är en av vår tids mest hyllade konstnärer som med ett kraftfullt visuellt språk skapar verk som både är meditativa och djupt samhällskritiska.”Jag är inte intresserad av att bara kasta ut ett ämne, utan jag måste alltid en form som är övertygande för det jag vill berätta”, säger John Akomfrah.

Förhandssnackisen i Cannes, The Apprentice av Ali Abbasi, har visats och även om reaktionerna var blandade, är intresset stort detta amerikanska valår. Filmen handlar trots allt om Trump. P1 Kultur är på plats och rapporterar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ali Abbasi, den dansk-iranska filmregissören – som också har rötter i Sverige – ligger bakom filmer som till exempel ”Gräns” och ”Holy spider”. Hans nya film, ”The Apprentice” om den unga Donald Trump har väckt mycket uppmärksamhet redan före premiären och i måndags var det så dags för den första visningen på Cannes filmfestival. Talespersonen för Trumps återvalskampanj har redan flaggat för att Ali Abbasi kommer att stämmas för ”lögner” och trots att omdömena om filmen varierat, är intresset stort. P1 Kulturs Björn Jansson är på plats och berättar mer om både filmen och reaktionerna, men har också träffat Svenska Filminstitutets nya VD, Anna Croneman, som varit i Cannes många gånger men som är där för allra första gången i sin nya roll. Hur är det? Dessutom har filmregissör Ruben Östlund lanserat sitt nya projekt, vad är det filmstjärnan Kirsten Dunst ska göra där? BRITTISKA KONSTSTJÄRNAN JOHN AKOMFRAH PÅ VENEDIGBIENNALEN John Akomfrah - eller Sir John Akomfrah som han kan titulera sig numera - är ett av samtidskonstens stora namn. Hanas karriär tog fart på 80-talet tog Akomfrahs konstnärliga karriär fart då han var med och skapade Black audio film collective. Den första film han fick stor uppmärksamhet för var ”Handsworth song” 1985 som handlade om efterspelet till upploppen i Birmingham och London några år tidigare. Redan då hade John Akomfrah hittat sitt sätt att arbeta med en blandning av eget filmat material och material ur arkiven. Nu har han i decennier varit med på de stora biennalerna och ställt ut på prestigefyllda museer. I år är han vald till British Councils konstnär i Brittiska Paviljongen på Venedigbiennalen och utställningen som har den poetiska titeln ”Listening All Night to The Rain”, rör sig mellan teman som berör minne, migration, rasism och klimatförändringar. Cecilia Blomberg har träffat John Akomfrah på plats i Venedig. VAD BETYDER ETT BOOKERPRIS? I går kväll tillkännagavs årets pristagare av International Booker prize och det blev den tyska författaren Jenny Erpenbeck som tog hem det denna gång med sin roman ”Kairos”. Ia Genbergs succéroman ”Detaljerna” som vann Augustpriset 2022, var en av de sex nominerad romaner och det var första gången en svensk roman var med i finalfältet. Men vad betyder det för en författare att var nominerad till ett av världens främsta litteraturpriser? Lina Kalmteg kommenterar. ESSÄ: GEORG ELIOT, SPINOZA OCH ALLTINGS SAMHÖRIGHET Hon föddes som Mary Ann Evans men hade under sin livstid 1819-1880 många namn. Mest känd blev hon under pseudonymen George Eliot, vilket också var det officiella namn hon föredrog. I dagarna kommer hennes ”Middlemarch”, som utsetts till den främsta brittiska romanen genom tiderna, i en efterlängtad ny svensk översättning. En god anledning att återutsända Sara Håkanssons essä om Eliots litteratur och djupa filosofiska intressen. Programledare Cecilia BlombergProducent Maria Götselius och Henrik Arvidsson

En kritisk guide till konstbiennalen i Venedig! Möt bulgariske Georgi Gospodinov, vars roman Tidstillflykt inspirerat den tyska paviljongen. Och varför älskar finländarna Stormskärs Maja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”En fullträff. Ålands skärgård vacker som alltid.” Så skrev Finlands president Alexander Stubb på Instagram efter att ha sett ”Stormskärs Maja”, som bygger på en romanserie vars första del kom ut 1968. Han är inte den ende som älskar filmen och boken den bygger på. Varför går finländarna man ur huse för att se en berättelse om Åland på 1800-talet? P1 Kultur frågar Hufvudstadsbladets kulturchef Andrea Svanbäck.GEORGI GOSPODINOV SKRIVER OM ETT EUROPA SOM VILL GÅ BAKÅT I TIDEN”Eftersom framtidens Europa inte längre är möjligt får vi välja dåtidens Europa”. Så skriver författaren Georgi Gospodinov i sin prisbelönta och dystopiska satir ”Tidstillflykt”, den första roman att översättas från bulgariska till svenska på 47 år. Den handlar om ett Europa som väljer att folkomrösta om vilket år varje land helst vill leva i. Sverige väljer 1977. ”Det är mänskligt att drömma sig tillbaka i tiden, det gör vi varje dag”, säger Gospodinov. ”Det farliga är när till exempel politiker använder sig av våra nostalgiska känslor för det förflutna, buntar ihop dem och säljer in dem som ett kollektivt projekt”. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat Georgi Gospodinov.FÖLJ MED TILL KONSTBIENNALEN I VENEDIG!”Utlänningar överallt” är temat på konstbiennalen i Venedig som öppnade förra veckan. Den tyska paviljongen är inspirerad av Georgi Gospodinovs roman ”Tidstillflykt” och dystopi är ett av flera spår på biennalen. Vilka andra intryck finns att få? Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Sydsvenskans Linda Fagerström har varit på plats under invigningsveckan och guidar till den mest spännande konsten.OBS ESSÄ: ATT RIVA NER STATYER ÄR ETT MINNESARBETEIdéhistorikern och författaren Patricia Lorenzoni funderar över poängen med att riva statyer – och resa nya.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Berättelsen om L'Oréal-arvtagerskan och hur en konflikt mellan mor och dotter mynnar ut i Frankrikes Watergate. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. I slutet av 2023 rapporterar Bloomberg att Françoise Bettencourt Meyers (f. 1953) är den första kvinnan att nå en förmögenhet på 100 miljarder dollar. Hon är arvtagerska till kosmetikagiganten L'Oréal och håller sig ytterst anonym. Men hemma i Frankrike är namnet Bettencourt förknippat med skandal.P3 ID tecknar ett porträtt av trasiga familjerelationer och rivalitet i fransk överklassmiljö. Det handlar också om en omfattande politisk skandal där de förmögna och de folkvalda tycks ha varit tätt sammanbundna. En historia om skattekonton i Schweiz, hemliga inspelningar och att föredra böcker framför mingel. I avsnittet hörs bland andra Cecilia Blomberg, programledare för P1 Kultur och Alice Petrén, författare och före detta Sveriges Radio-korrespondent. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades vintern 2024 av Dist.Boken ”The Bettencourt Affair” av Tom Sancton har varit till stor hjälp under researcharbetet. Ljudklipp är hämtade från Bloomberg, Sveriges Radio, AFP, ”The billionaire, the butler and the boyfriend” (Netflix), France 2, Euronews, AP Archive

Metoo-hösten 2017 riktade Aftonbladet hård kritik mot teaterchefen Benny Fredrikssons ledarskap. Några månader senare avslutade han sitt liv på ett hotellrum i Sydney. Nu skriver Johan Hilton berättelsen om Benny Fredriksson ett ödesdrama där slutet är inbyggt i begynnelsen. Samtal med teaterkritiker Jenny Teleman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FÖRFATTAREN MARYSE CONDÉ ÄR DÖDFörfattaren, akademikern och journalisten Maryse Condé har sedan debuten 1976 undersökt teman som hierarkier, rasism och kolonialism. Länge var hon nobelpristippad. Samtal med kulturredaktionens Cecilia Blomberg.PÅ JAKT EFTER STADENS SJÄL – BILDNINGSRESAN GÅR TILL DELHII serien Bildningresan guidar kulturredaktionen till kulturens huvudstäder och de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Idag visar kulturjournalisten Lars Hermansson och hans guide, resejournalisten Per J Andersson, vägen genom myllrande gator i Indiens huvudstad Delhi.ESSÄ: ÄR DET VÄNSTER HJÄRNHALVA SOM FÖRDÄRVAT VÄRLDEN?Kan du känna dig lite tudelad ibland? Som att det inom dig utspelas en kamp mellan olika sätt att betrakta världen? Tja, något sådant är just vad som pågår mellan den vänstra och högra hjärnhalvans processer. Och om det verkar som att kampen blir alltmer ojämn, menar Helena Granström i dagens essä, så är det kanske ingen slump.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Lagom till kvinnodagen kommer boken Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd om författaräktenskapet mellan Moa och Harry Martinson. Stor kärlek och kreativt utbyte eller destruktivt kaos? Eller kanske både och. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström har än en gång närmat sig Moa Martinsons liv och dikt. Hon kommer till P1 Kultur och förklarar varför hon vill berätta sin version av historien om Moa och Harry Martinsons litterära kärleksdans.OSCARSDAGS: VI RÄKNAR NER TILL FILMFESTEN I HOLLYWOODNatten mot måndag trampar Hollywoodeliten in på Röda mattan, nysminkade och smyckesprydda för att delta i galornas gala. Roger Wilson är på plats i Los Angeles och rapporterar om sistaminuten-skvallret och läget i branschen, och i en studio i Göteborg sitter P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström beredd att kommentera årets nomineringar. Vem vinner flest fula guldgubbar i år?MÖT MANNEN SOM SKRIVIT BOKEN ”OSCAR WARS”En person som kan hela historien om Oscarsgalan är den amerikanska författaren Michael Schulman. Han har skrivit boken ”Oscar Wars: A history of Hollywood in gold, sweat and tears” och Roger Wilson har träffat honom.ERNST DE GEER OCH TODD HAYNES HAR GJORT TVÅ AV HELGENS FILMER – HUR BRA ÄR DE?I helgen är det premiär för en av årets mest omtalade svenska långfilmsfilmdebuter, ”Hypnosen” av Ernst de Geer. Berättelsen om uppförandekoder och sociala klavertramp i techmiljö har prisats på flera filmfestivaler och i Göteborgsposten har den fått högsta betyg. En annan efterlängtad premiär är den amerikanska regissören Todd Haynes nya film ”May December” om en olaglig relation mellan en äldre kvinna och en 13-årig pojke. Vår filmkritiker Emma Engström har betygsatt dem.KLASSIKERN OM PICASSOS ”GUERNICA”Den har kallats världens mest kända antikrigsmålning. Pablo Picassos enorma svart, vit, grå ”Guernica” som han målade på sex veckor till världsutställningen i Paris 1937. En målning som var en reaktion på Hitlers bombningar av den baskiska staden som bär samma namn. Cecilia Blomberg tar oss bakåt till historien och till en målning som till sist hittade hem i en sal på museet Reina Sofia i Madrid.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

Då den baskiska staden Guernica brutalt bombades av Hitler 1937 bytte Picasso ämne på den målning han jobbade på inför världsutställningen i Paris. Det blev antikrigsmålningen som bär stadens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har kallats världens mest kända antikrigsmålning. Pablo Picassos enorma svart, vit, grå Guernica som han målade på sex veckor till världsutställningen i Paris 1937. En målning som var en reaktion på Hitlers bombningar av den baskiska staden som bär samma namn.Picasso förbjöd sen att målningen skulle återvända till Spanien innan landet åter igen blev en demokrati. Det blev en lång och krånglig väg innan den stora svartvita målningen åter rullades ut i Madrid och återbördades till spanjorerna. Cecilia Blomberg tar oss bakåt till historien och till målningen som till sist hitta hem i en sal på museet Reina Sofia i Madrid där hon också träffat Raúl Martínez Arranz som är chef för samlingarna fram till 1939.

Det har talats mycket om dåliga publiksiffror för svensk film. Men barnfilmen, särskilt efter kända förlagor, frodas. På första plats i biostatistiken hittar vi Sunes bioaktuella lillebror Håkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Björn Jansson har pratat med regissören Ted Kjellsson som även regisserade första Håkan Bråkan-filmen, den mest sedda svenska filmen de senaste fem åren med sina 330.000 besökare. Nu hänger allt på Ted.FÖRINTELSEN I FOKUS I ”THE ZONE OF INTEREST””En av de bästa filmer som gjorts om Förintelsen”, skriver Göteborgsposten. “The Zone of Interest” av Jonathan Glazer är flerfaldigt Oscarsnominerad och har hyllats ända sedan premiären i Cannes 2023. Den handlar om nazisten Rudolf Höss, ansvarig för mördandet av hundratusentals judar, och hans fru Hedwig, som levde ett stilla familjeliv med fem barn och en prunkande trädgård, precis intill muren som omgav koncentrationslägret Auschwitz. Emma Engström och Björn Wiman, aktuell med essäboken ”Grinden i Dachau”, är gäster i programmet.NORDBORNAS LIV OCH LEVERNE UNDER 500 ÅR”Nordbor” heter Nordiska museets nya basutställning och beskriver människorna och livet i Norden under 500 år. Bland föremålen finns hundratals par kyrkvantar och slöjdade insekter i trä. Mattias Berg har besökt Nordiska museets största utställning någonsin och även talat med en av intendenterna: Ulla-Karin Warberg.KLASSIKERN OM CLAES HYLINGERS ROMAN ”DET HEMLIGA SÄLLSKAPET”Hedvig Weibull om ”Det hemliga sällskapet” av Claes Hylinger. Tanken på att det skulle finnas ett hemligt sällskap där ute som ägnar sig åt de stora viktiga frågorna och som det går att bli medlem av, om man visar sig värdig, är något som författaren Claes Hylinger ägnat sig åt i romantrilogin om ”Det hemliga sällskapet”.NU BLOMMAR DET, VÅRSALONGEN ÖPPNAR!Vårsalongen på Liljevalchs öppnar i helgen och Cecilia Blomberg har varit där och studerat dockskåp inredda med möbler i folkhemsstil och fungerande radioapparater gjorda i lera. En utställning som varje år drar en jättepublik. Men hur är kvaliteten på konsten? Det finns mycket som liknar eller härmar redan etablerade konstnärskap men det går samtidigt att ana vilka nya konstnärliga trender och tendenser som ligger framför oss. Programledare: Jenny TelemanProducent: Nina Asarnoj

På Dramaten spelas just nu Federico García Lorcas pjäs Yerma, en av hans tre så kallade kvinnopjäser. Nina Zanjani gestaltar smärtan i att inte kunna få barn och kritikerna jublar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur uppmärksammar den spanske poeten och dramatikern Federico García Lorca (1898-1936) vars pjäs ”Yerma” sätts upp på Dramaten i Stockholm.Pjäsen handlar om infertilitet och längtan efter barn och är regisserad av den superhyllade belgiska regissören Lisaboa Houbrechts, född 1992. ”Ett av den samtida europeiska teaterns mest spännande namn”, skriver Dramaten i programmet och Cecilia Blomberg har träffat henne.Vi pratar också med författaren Lina Wolff som bott länge i Spanien - om Lorcas betydelse för hennes skrivande. Det var nämligen han som satte igång hennes författarskap.DÄRFÖR ÖKAR RYSSLAND TRYCKER PÅ SINA FÖRFATTAREI Ryssland förföljs inte bara landets oppositionella, utan också en rad välkända författare på grund av sin kritik mot kriget i Ukraina. I veckan utfärdades en arresteringsorder mot bästsäljande författaren Boris Akunin, som förts upp på listan över extremister och terrorister. Kulturredaktionens Fredrik Wadström kommenterar läget.HAJPAD DANSK FÖRFATTARE MED SKRIVKRAMP: ASTA OLIVIA NORDENNHOFDessutom handlar det om dansk litteratur. Stjärnskottet Asta Olivia Nordenhof, född 1988, får Kulturredaktionens litteraturkritiker att stråla. Nu kommer hennes nya roman ”Djävulsboken”. Hon påstår att den är del två i en svit på sju böcker. Problemet är bara hennes skrivkramp som slog till redan efter första delen. Anna Tullberg och Lina Kalmteg analyserar hennes projekt och berättar varför de längtat så efter del 2. Just den här trenden med litterära serier tittar vi också lite närmare på. Lina Kalmteg har pratat med Lisa Lindberg, förläggare på Norstedts förlag. OBS-ESSÄN GRÄVER NER SIG: EN TEXT OM JORDBRUK”Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.” Så inleder författaren Maria Küchen onsdagens OBS-essä. En text om att bruka jorden. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

I Rekonstruktion - Psyket undersöker Odell psykvårdens etik och gråzoner. Möt henne i P1 Kultur. Vi berättar om böckerna som nominerats till Romanpriset och tar reda på hur Gérard Depardieu blev fransk inrikespolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De fyra nominerade till Sveriges Radios romanpris 2024 är ”Spindelbjörken” av Pär Hansson, ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Stacken” av Annika Norlin och ”Tomt bo” av Sofia Stenström. Litteraturredaktör Lina Kalmteg berättar mer om nomineringarna!ANNA ODELL VAR 21 ÅR NÄR HON BLEV GRAVID MED SIN VÅRDAREAnna Odell fick stora rubriker med konstverket ”Okänd kvinna” 2009–349701, där hon iscensatte en psykos på Liljeholmsbron i Stockholm för att visa hur bältesläggning och psykvård kan fungera. Det blev debatter och rättegång. I veckan är det vernissage för hennes nya videoverk ”Rekonstruktion - Psyket” på Cecilia Hillström Galleri i Stockholm, där hon återvänder till psykvården hon fick som ung. Anna Odell är gäst i dagens P1 Kultur.HUR BLEV GÉRARD DEPARDIEU FRANSK INRIKESPOLITIK?I december sa Frankrikes kulturminister Rima Abdul-Malak att skådespelaren Gérard Depardieu är en skam för landet. Hon ville dra tillbaka en hedersutmärkelse han fått. Därpå gick president Emanuel Macron ut och framhöll istället hur viktig Depardieu varit för Frankrike och hur mycket han älskade honom som skådespelare. Vad är det Depardieu anklagas för? Cecilia Blomberg sammanfattar stormen som blåser genom Frankrikes kulturliv just nu.CARRIE MAE WEEMS BERÄTTAR OM ”THE KITCHEN TABLE SERIES”2023 års Hasselbladpristagare fotografen Carrie Mae Weems ställs just nu ut i Göteborg. Där kan man till exempel se hennes mest kända och spännande verk ”The Kitchen Table Series” från 1990, en serie iscensatta och hyperrealistiska bilder kring ett köksbord. Hur jobbade Carrie Mae Weems med det ikoniska verket? Jenny Teleman intervjuar Carrie Mae Weems.ESSÄ: DAN JÖNSSON OM DEN DELADE FRAMTIDENÄr naturvetenskapens principer objektiva, eller födda ur ett kontrollbehov? Dan Jönsson reflekterar kring åtskillnaden av natur och samhälle i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Konstkritikerna Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg på radions Kulturredaktion sammanfattar året när Nationalmuseum hotades av stängning och Rembrandt var på väg ur landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Birgitta Rubin, konstkritiker Dagens Nyheter:Årets genre: Dialogutställningar (t.ex. Tal R och Mamma Andersson ”Runtom Hill” på Malmö Konstmuseum, avslutad)Årets upptäckt: Anna Cassels betydelse för Hilma af Klint (t.ex. i sista delen av Catalogue raissoné)Årets återupptäckt: Lotte Laserstein på Moderna Museet i Malmö och nu i Stockholm (pågår till 14/4 - 2024)Årets utställning i Sverige: Ingela Ihrman, ”Frutti di Mare” på Malmö konsthall (pågår till 14/1 - 2024)Årets utställning utomlands: Vermeer, Rijksmuseum i Amsterdam (avslutad)Mårten Arndtzén, konstkritiker Kulturredaktionen i P1:Årets performanceverk: ”Kvinde, Liv, Frihed” av och med Firooze Bazrafkan utanför Irans ambassad i Köpenhamn.Årets återkomst: ”Dö för dig/Slå rot” av Charlotte Gyllenhammar (upp- och nedvända eken på Drottninggatan i Stockholm)Årets återblick: Lars Vilks-retrospektiven på Blå Hallen i HöganäsÅrets utställning i Sverige: Jockum Nordström ”Inget papper, inga mynt” på Liljevalchs (avslutad) och Leif Engströms ”Fönsterband” på ValstaKonst (avslutad)Cecilia Blomberg, konstkritiker Kulturredaktionen i P1:Årets utställning i Sverige: Ernst Josephson på Waldemarsudde (pågår till 11/2 - 2024) och Laurie Anderson på Moderna Museet (avslutad)Årets utställning utomlands: Ragnar Kjartansson på Louisiana (avslutad)Årets konstböcker:”Ögonblicket mellan före och efter” av Carl-Johan Malmberg”Zorn. Ett liv, en tid” av Per Svensson”Samtalen. En bok om och med Mamma Andersson” av Cilla Naumann”Carl-Fredrik Hill - Jag följer dina spår” av Maria Hall”Ulf Linde. Essays from a Lifetime in the Arts” av Ulf Linde (essäer i engelsk översättning av Kerstin Lind Bonnier och Peter Galassi.)KLASSIKERN OM SARA LIDMANS ”TJÄRDALEN”:Veckans klassiker uppmärksammar Sara Lidmans 100-årsdag, som infaller den 30 december, genom att minnas den bok som kallas ”1900-talets viktigaste debutroman: ”Tjärdalen”. Ett inslag av P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Konstnären Marie-Louise Ekman har flyttat in delar av sin ateljé i rum 328 på Handelshögskolan i Stockholm. Vi sysslar inte med konstnärlig utsmyckning, säger rektor Lars Strannegård. Vi skapar atmosfärer och scenografier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. GULDBAGGENOMINERINGARNA ÄR HÄRBjörn Jansson kommer direkt från Svenska Filminstitutets presskonferens och rapporterar om vilka svenska långfilmer och dokumentärer som förärats en Guldbaggenominering. Vilka filmer får flest nomineringar och vilka har juryn eventuellt missat?SUZANNE OSTEN TAR TEMPEN PÅ SVERIGE I PJÄSEN ”KONSPIRATION”Pjäsen ”Konspiration” är en berättelse om Sverige under tre olika epoker. Det är regissören Suzanne Osten och dramatikern Erik Uddenberg som vill undersöker hur landet förändrats ekonomiskt och ideologiskt sedan 60-talet. Enligt programmet handlar det om ”optimismen, framtidstron och de pålitliga auktoriteterna. Om Vietnam-demonstrationer, Palme-mord och LSD-experiment”. Pjäsen bygger på intervjuer och vår teaterkritiker Jenny Teleman har sett den.HUR MYCKET VÅGAR MAN BERÄTTA I EN DOKUMENTÄR OM KRIGET I UKRAINA?Hur mycket av krigets verklighet kan man visa? Hur brutala bilder kan vi klara av? Det är frågor som sysselsatt filmaren och journalisten Mstyslav Chernov. Hans film ”20 dagar i Mariupol” ger oss en bild av krigets verklighet när ryska trupper kommer till den ukrainska hamnstaden. När vår reporter Björn Jansson träffade Mstyslav Chernov förklarade han sina överväganden...Dokumentären ”20 dagar i Mariupol” finns bland annat att se på SVT Play. OBS-ESSÄN HANDLAR OM SKRÄCKFILM SOM FRÄLSNINGFrikyrkans relation till populärkultur har varit minst sagt komplicerad genom åren. Men det har skett en vändning där uttryck som tidigare varit tabu nu kan förenas med tron och det religiösa livet. Men hur är det med den allra otäckaste till synes gudsförgätna genren? Joakim Silverdal funderar utifrån sin erfarenhet i båda världar.TEXTILA RÄKOR OCH ASSYMETRISKA GIPSSKULPTURER ÄR FRAMTIDENS KONSTÅrets två Maria Bonnier Dahlin-stipendiater får 100 000 kronor var och möjligheten att göra en utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. I år heter de unga konstnärerna Maja Fredin och Anna Andersson. Två väldigt olika konstnärskap med helt olika temperament och uttryck, enligt vår konstkritiker Cecilia Blomberg.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

Berättelsen om en kedjerökande, litterär sensation som utnämnts till profet och som samtidigt gjort sig känd för islamofobiska uttalanden och en mystisk porrfilm. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Romanen ”Elementarpartiklarna” ges ut 1998 och blir Michel Houellebecqs stora genombrott. I hemlandet Frankrike rasar debatten om de grafiska sexscenerna, kritiken mot den frigjorda 68-rörelsen och kloning som förökningsalternativ till sex. Vad är det Houellebecq vill säga, egentligen?Med åren gör fransmannen internationell succé med böcker som ofta utspelar sig i framtiden men som sägs sätta fingret på samtiden. De kretsar kring djupt ensamma, vita medelklassmän i en liberal och sekulariserad västvärld – på väg åt skogen.På kultursidorna figurerar han numera som Nobelpriskandidat.Parallellt med sina huvudkaraktärer åldras även författaren: Efter ”Förinta” (2022) anklagas den kroniska cynikern (tillika romantikern) för att ha blivit väl sentimental. Han gör också rasistiska uttalanden om ett ”folkutbyte” i Frankrike och dyker upp i en trailer till en erotisk film, skapad av ett holländskt konstnärskollektiv. Det får omvärlden att undra om fransmannens glansdagar är räknade.Samtidigt verkar allt Michel Houellebecq önskar sig vara lite gemenskap, vacker musik och verktyg att hantera att döden med.I avsnittet hörs bland andra litteratur- och teaterkritikern Mikaela Blomqvist, kulturjournalisten Cecilia Blomberg samt författaren och översättaren Kristoffer Leandoer. Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarProducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades hösten 2023 av Studio Olga.I programmet läser Jonathan Bengtsson utdrag ur böckerna ”Konkurrens till döds” (Ellerströms), ”Elementarpartiklarna” (Albert Bonniers) och ”Plattform” (Albert Bonniers). Ljudklipp är hämtade från BBC, Sveriges Radio, Euronews, AFP, filmen ”Kidnappningen av Michel Houellebecq” (Les Films du Worso, La Sept), France 24, Canal+, TMC, RMC och Louisiana Channel.

Nu kommer Per Svenssons Augustprisnominerade bok om konstnären Anders Zorn ut. P1 Kultur Söndags Maria Askerfjord Sundeby får besök av vår konstkritiker Cecilia Blomberg, som har läst - Zorn - Ett Liv - En tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmen Paradiset brinner skildrar tre övergivna systrar som bestämt sig för att överleva utan föräldrar. Dagens P1 Kultur fokuserar på kvinnors röster, vrålande, sjungande och viskande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ARTISTEN IMENELLA SLÅSS OCH DANSAR FÖR FÖRORTENS FLICKOR”Vi befinner sig oss i en nationell kris”, säger artisten Imenella och menar att gängvåldet och skjutningarna delvis går att härleda från vuxenvärldens och politikernas svek mot ungdomar i utsatta områden. När hon var tonåring betydde kommunens subventionerade danslektioner allt, men nu ser hon hur de olika kulturprojekten i förorterna startar och lägger ner, startar och lägger ner - om och om igen. Kvar står svikna ungdomarna. Lisa Bergström har träffat henne.ÜBERHYLLADE IRLÄNDSKA FÖRFATTAREN CLAIRE KEEGAN TAR OCKSÅ FLICKORNAS PARTIClaire Keegans novellsamling ”Genom blå hagar” från 2007 har precis kommit ut på svenska och fått lysande recensioner. Och filmen ”Den tysta flickan” som bygger på hennes kortroman med samma namn, ligger på tio-i-topp-listorna över årets bästa filmer. P1 Kulturs litterturkritiker Lina Kalmteg kommer till studion och konstaterar också att är gott om irländsk litteratur som kommer på svenska just nu.”TYSK HÖST” AV STIG DAGERMAN ÄR VECKANS KLASSIKERI år skulle författaren Stig Dagerman fyllt 100 år, och det firar vi bland annar med att läsa om hans reportagebok Tysk Höst från 1947. Ett av de bästa försöken någonsin att förstå sin fiende. Att avstå från hämnden, prova empatin. I Klassikern av Jenny Teleman om Sveriges mest nyskapande journalistiska verk.ANDERS ZORN I HELFIGUR OCH PÄLS I NY BIOGRAFIAnders Zorn är den konstnär som vid sidan av Carl Larsson mer än någon annan skapat bilden av den svenska sommardrömmen med målningar som Midsommardans och En premiär, där en naken pojke är på väg ner i Skärgårdens lite försommarkyliga vatten. Nu kommer Per Svenssons Augustprisnominerade bok om Anders Zorn ut. P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg har läst - ”Zorn - Ett Liv - En tid”.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

P1 Kultur har sett SVT:s nya serie Taelgia om gängkriminalitet och familjeliv i Södertälje, skapad av Jens Östberg. Att se den är som att få en smäll i magen, säger vår gäst, journalisten Diamant Salihu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med den senaste tidens intensiva nyhetsrapportering om de eskalerande dödsskjutningarna, ges nu också plats för en berättelse i fiktionen om samma värld, med manus och regi av Jens Östberg.Platsen är alltså Södertälje och serien rör sig framförallt i den stora gruppen syrianer och assyrier som bor där. Men det är inte bara skjutningar och drogleveranser som tar plats utan även familjeliv med skola och basket och en magnifik bröllopsfest.VI MÖTER SANDRA HÜLLER FRÅN GULDPALMSVINNAREN ”FRITT FALL”Den tyska skådespelaren Sandra Hüller har ett exceptionellt år bakom sig. Bland annat har hon hyllats för sin roll i franska relationsthrillern ”Fritt fall” som går upp på bio i helgen. Den har beskrivits som en blandning mellan ”Scener ur ett äktenskap” och ett rafflande rättegångsdrama. Och nyligen blev hon vald till ”Årets skådespelerska”, av tidningen ”The Hollywood reporter”.I våras vann Fritt fall Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes. Och det var där vår reporter Emma Engström träffade henne.NY BIOGRAFI OM ESTRID ERICSON, DESIGNKVINNAN SOM INTRODUCERADE JOSEF FRANK I SVERIGEEstrid Ericson är en central gestalt inom svensk design. Redan på 1920-talet skapade hon sin egen syn på inredning där hon kombinerade allt hon gillade. Det blev oftast lysande, sen är hon också känd för sitt nära samarbete med Josef Frank - den österrikiske arkitekten och formgivaren. En lyckad duo förknippad med god svensk smak.Nu kommer en omfattande biografi om Estrid Ericson - personen och yrkeskvinnan - och Cecilia Blomberg stämde träff med arkitektur och designkritikern Hedvig Hedqvist som är författare till boken.KLASSIKERN OM STRINDBERGS ”ETT DRÖMSPEL”Sveriges bästa pjäs nånsin, i alla fall enligt Jenny Teleman: Augusts Strindbergs ”Ett Drömspel” som hade premiär 1907. Om avund, längtan, barndomen hjälplöshet, vuxenlivets surrealism, kärlekens hetta och drömmen att lyfta från alltihop och gömma sig i himlen i stället.Och pjäsen har inte mindre än tre premiärer i höst - redan i morgon 23 september både på Folkteatern i Göteborg och på Örebro teater. Och den 9 december landar det outslitliga dramat på Uppsala Stadsteater i ännu en uppsättning.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Radiofynd faller baklänges ner i en svunnen tid, då danske resekungen Simon Spies sa sig vilja göra människor lyckligare. Det var förövrigt han som uppfann restresan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Monika Fagerholm filosoferar över hedonismen och vi hör också Anita Björk läsa ett litet stycke ur en novell av Herta Müller.Detta är några klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

På 1920-talet tillbringade den tyske satirtecknaren Georg Grosz somrarna på den tyska ön Rügen med vänner och sitt ritblock. Serietecknaren Max Andersson berättar mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnären George Grosz förknippas med stilriktningen Den nya sakligheten i 1920-talets Tyskland. Han målade storstadens nattliv, de som skott sig på kriget och borgarklassens självbelåtenhet. 1933 lämnade han Tyskland och hans verk brändes samma år på nazisternas bokbål.Detta är et klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor. Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala torg Marktplatz.Följ med Kulturredaktionens Cecilia Blomberg på en resa in i Johannes Vermeers liv och konst. En resa som tar oss både till målningarna och till staden Delft, men fångar också upp ny forskning som gjorts om Johannes Vermeer av utställningens två curators Pieter Roelofs och Gregor Weber.Ett reportage av Cecilia Blomberg.

Arktis har på många sätt hamnat i fokus på senare år. Nu samlar utställningen "Ner till norr" 30 konstnärer från världens nordligaste regioner för att ta sig an vår tids ödesfrågor. Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har sett utställningen på Bildmuseet i Umeå som pågår till januari nästa år, och kommer till P1 Kultur för att prata om hur väl konsten lyckas med att ge oss nya perspektiv på klimatkrisen och vårt koloniala arv i norr.ESSÄ: UPP TILL OSS ATT TA ITU MED KOLONIALISMEN – FRÅN NORR TILL SYDVÄSTVad har Sápmi och Karibien gemensamt? Den svenska kolonialismen. Genom historien har den dragit många godtyckliga gränser, mellan både områden och människor. Berättelserna om denna maktutövning finns idag mer tillgängliga än någonsin. Nu är det upp till oss att ta del av dem, konstaterar Elin Grelson, i dagens essä från OBS.INTERVJU: MATTIAS ALKBERG I ROLLEN SOM LORANGA – "EN I GRUNDEN FIN ANARKISM"När Norrbottensteatern gör sommarteater av Barbro Lindgrens barnboksklassiker "Loranga, Masarin och Dartanjang" är det artisten och anarkisten Mattias Alkberg som inte bara gjort musiken utan också syns i rollen som slarvpappan Loranga – han som inte vill förstöra sina bästa år med att arbeta. Vår reporter Anton Bennebrant träffade honom för ett samtal om artistens relation till berättelsen och eventuella likheter med rollfiguren.REPORTAGE: FÖLJ RÅDJURET UT I STOCKHOLMSNATTEN – GATUKONSTVERKET SOM SETT STADEN FÖRÄNDRASI snart 25 år har bilden på rådjuret levt sida vid sida med stockholmarna och dykt upp på ständigt nya platser. Samtidigt som tiden gått har rådjuret liksom stått där och sett både staden och synen på gatukonst förändras – från 90-talets nolltolerans fram till dagens syn på gatukonst som något betydligt mer salongsfähigt. P1 Kulturs Hedvig Weibull följde med konstnären med det kryptiska artistnamnet Klister-Peter på en cykeltur genom Stockholm en försommarnatt.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor. Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala torg Marktplatz.Följ med Kulturredaktionens Cecilia Blomberg på en resa in i Johannes Vermeers liv och konst. En resa som tar oss både till målningarna och till staden Delft, men fångar också upp ny forskning som gjorts om Johannes Vermeer av utställningens två curators Pieter Roelofs och Gregor Weber.Ett reportage av Cecilia Blomberg.

Det är nu femtio år sedan Picasso dog sitter han kvar på sin tron i konsthistorien? Konstkritikerna Clemens Poellinger och Linda Fagerström går igenom Picassos status bit för bit. Vem var han? Konstnären, kulturmannen, ikonen. KONST OCH MASKIN OCH 1920-TAL PÅ SVEN-HARRYSJust nu så pågår utställningen Konst plus Maskin på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm. Och utställningen lägger tonvikten på Fernand Légers nordiska elever som utvecklade egna starka konstnärskap. En av dessa är den danska konstnären Franciska Clausen.Utställningens curator Anders Wahlgren kommer till studion och får svara på frågan: Vad är det för 1920-tal som du vill visa upp?AI-STATYN PÅ TEKNISKA MUSEET SER UT SOM EN OSCARHur bra blir det om man tankar in koordinaterna för konsthistoriens främsta verk och låter en AI skapa den perfekta statyn? Inte så bra, enligt vår konstkritiker Cecilia Blomberg och reportern Mattias Berg som besökte Tekniska museet i Stockholm.SOVJETISKA VANDRINGSSÄGNER i OBS-ESSÄNKan man förstå ett lands historia genom att undersöka dess rädslor? Ja, faktiskt. Ett sådant perspektiv ska vi nämligen få nu när Morris Wikström reflekterar över vandringssägnernas roll i Sovjetunionen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Benhuset vid Katarina Kyrka på Södermalm i Stockholm har transformerats från en plats för mänskliga kvarlevor till en plats där döda författare, skådespelare och dockor får liv. Regissören Karl Dunér har gjort en utställning och föreställning där analog kultur möter avancerad digital teknologi.Skådespelarna Ingvar Kjellson och Sven Lindberg ger röst åt dockor och huvuden i en suggestiv blandning av gammalt och nytt, levande och livlöst.P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg besökte utställningslokalen Benhuset i Stockholm och talade med regissören och dockspelaren Thomas Lundquist.

Lee Buls första separatutställning i Norden har öppnat på Göteborgs konstmuseum med allt från hyvlad pärlemor, en svävande zeppelinare och en skulptur tillverkad av militärt metallskrot från gränsen mellan Nord- och Sydkorea. I helgen var det vernissage för Lee Buls utställning på Göteborgs konstmuseum. P1 Kulturs reporter Emma Engström stämde träff med intendenten Johan Sjöström, som kan Lee Bul väl, inne i utställningshallen - och rapporterar direkt därifrån.REPORTAGE: KARL DUNÉRS DÖDA RÖSTER FYLLER BENHUSETBenhuset vid Katarina Kyrka på Södermalm i Stockholm har transformerats från en plats för mänskliga kvarlevor - till en plats där döda författare, skådespelare och dockor får liv. Regissören Karl Dunér har gjort en utställning och föreställning där analog kultur möter avancerad digital teknologi. Skådespelarna Ingvar Kjellson och Sven Lindberg ger röst åt dockor och huvuden i en suggestiv blandning av gammalt och nytt, levande och livlöst.P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg besökte utställningslokalen Benhuset i Stockholm och talade med regissören och dockspelarenThomas Lundquist.FEMHUNDRA ÅR AV KULTUR I RIKETS TJÄNST: FRÅN VASA TILL BERNADOTTEDet är nu 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs, 1523. På Kungliga Slottet pågår en utställning där kulturhistoriskt centrala föremål från hela den här perioden visas sida vid sida med centrala inlån. P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har varit på utställningen - och valt ut några objekt besökaren inte får missa.HYLLADE FILMEN "TÁR" - HUR VAR DET ATT DIRIGERAS AV SKÅDESPELAREN CATE BLANCHETT?En viktig roll i filmen "Tár", med bland annat flera Oscars-nomineringar, har cellisten Sophie Kauer - som även är aktuell med eget album. Vår reporter Björn Jansson har träffat henne och bland annat ställt frågan om hur det är att, som erkänd professionell musiker, på film dirigeras av skådespelaren Cate Blanchett. Hur realistisk var Blanchett som dirigent?OBS OM ÖVERSÄTTNING: LOCKELSEN I ATT LURAS AV FÖRFATTAREN THOMAS BERNHARDDet handlar om översättning i OBS, hela veckan, och nu går vi in på djupet i hur det är att översätta en specifik författare. Det är Jan Erik Bornlid som berättar om sitt arbete med Thomas Bernhard. Den österrikiske författaren, som skrev så intrikata musikaliska meningar att han ibland tappade bort sig själv. Hur får man det att sjunga på svenska?Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Regissören Mia Engberg vill döda filmen, säger hon. Hur då? Och hur få bilder kan en film innehålla och ändå vara en film? Mia Engberg berättar i dagens P1 Kultur. På den pågående Tempo dokumentärfestival visas Mia Engbergs mycket personliga film "Hypermoon", som också är den tredje och sista delen i hennes Bellevilletrilogi. Det handlar om tidens gång och det handlar om minnen. Och den här gången handlar det också om ett sjukdomsbesked, som sätter både framtiden och filmandet på spel. Parallellt med filmandet jobbar Mia Engberg med ett konstnärligt forskningsprojekt om den visuella tystnaden. Hur få bilder klarar en film och vad blir effekten? Mia Engberg är gäst i dagens P1 Kultur.CARRIE MAE WEEMS: VI ÄR ALLA RASISMENS KRYMPLINGARÅrets Hasselbladpristagare är fotografen Carrie Mae Weems. Hon är den första svarta amerikanska kvinnan som får det prestigefyllda priset och hon får det för att hon i sin konst "förkroppsligar och hyllar det svara kvinnliga subjektet". Pristagaren är mycket glad och ja, även chockad över beskedet. Hon trodde de ville erbjuda henne en plats i juryn när de ringde och berättade att hon fått priset. "Det blir en del blåmärken för oss som går först genom den trånga dörren", säger hon till P1 Kulturs reporter Jenny Teleman. "Och i framtiden kanske vi också kan komma fram till att den svarta kroppen är en människa bara", säger hon.FÖRBISEDDA LANDSKAPSMÅLARE TROLLBINDERLandskapsmåleriet runt förra sekelskiftet har länge varit en manlig berättelse som traderats. Det vill Konstmuseet Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm nu ändra på med sin nya utställning. "Kvinnliga pionjärer - Visionära Landskap". Ester Almqvist, Anna Boberg, Ellen Trotzig och Charlotte Wahlström verkade i slutet av 1800-talet och inpå 1900-talet. De var omskrivna och inflytelserika under sina liv men har sen hamnat i marginalen i konsthistorieskrivningen. Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg hittar nya favoriter bland målningarna som nu visas på Waldemarsudde.148 PISKRAPP STOPPADE INTE NASRIN SOTOUDEHAdvokaten Nasrin Sotoudeh har i många år kämpat för mänskliga rättigheter i Iran. 2018 dömdes hon till 38 år i fängelse och 148 piskrapp, men det har inte kunnat stoppa henne från att fortsätta engagera sig. I dokumentärfilmen "Nasrin" får vi följa hennes liv och arbete i Iran, bilderna är tagna av människor i hennes omgivning som riskerat sin egen frihet. P1 Kulturs reporter Björn Jansson intervjuar Jeff Kaufman, som samlat ihop materialet och regisserat dokumentären "Nasrin", som har svensk premiär idag.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Vårens kanske hetaste kulturhändelse i Europa - det är den unikt stora utställningen med 28 av den nederländske Johannes Vermeers totalt 37 målningar på Rijksmuseum i Amsterdam. Vi är där. VERMEER-SPECIALISTER OM HUR HANS MÄSTERVERK SER UT PÅ DJUPETP1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg har besökt Amsterdam och intervjuar Pieter Roelof, som säger att Vermeer-utställningen är en upplevelse för livet. Han är chef för måleri och skulptur på Rijksmuseum och en av två kuratorer som gjort utställningen. Ige Verslype är konservator på Rijksmuseum och arbetade ett helt år med att restaurera "Kvinna i blått som läser ett brev".FINT FÖRFATTARBESÖK I STOCKHOLM – MÖT IAN McEWANVi träffar den brittiske författaren Ian McEwan på celebert Sverige-besök. Samtalet vindlar mellan den aktuella boken, "Lektioner", hans egna minnesbilder och konsten att kombinera barn och skrivande. Varför skriver Ian McEwan om ett sexuellt övergrepp på en elvaåring – och var det han själv som utsattes? Vår litteraturkritiker Nina Asarnoj träffar Ian McEwan på ett hotell i Stockholm.DEN KLASSISKA SERIEROMANEN "PERSEPOLIS" KOMMER UT I NYUTGÅVA – MITT UNDER PROTESTERNA I IRAN I början av 2000-talet utkom den iranska konstnären Marjane Satrapis serieroman "Persepolis" i fyra delar. Den kretsar bland annat kring den iranska revolutionen 1979 - och nu, under dagens revolter mot regimen, utkommer serieromanen igen. Författaren och journalisten Shora Esmailian, som skrivit det nya förordet, kommer till studion och berättar vad "Persepolis" betytt för henne och vad den betyder i dagens protester i Iran.ESSÄ: VI HAR FÖRLORAT FÖRMÅGAN ATT GLÖMMAKonstnären Christian Boltanski jobbade ofta med anonyma fotografier av lika anonyma människor som han köpte på loppmarknader eller hittade i radannonser i tidningarna. Det var för att ge anonymiteten ansikten. Och han presenterade alla dessa okända människor i sakralt upplysta rum och fyllde bilderna med en vördnad inför storheten i det vanliga. Det är en fin handling för att lyfta fram de de bortglömdas porträtt.Men det kan ju faktiskt vara så att vissa människor önskat att glömmas bort. Något som blivit allt svårare idag när så mycket delas digitalt på sociala medier.Är det ens då möjligt att bara försvinna in i glömskan - kanske vi rent av tappat förmågan att glömma - frågar sig författaren och kritikern Hanna Johansson när hon hittar ett övergivet fotografi utanför en kuriosabutik i Berlin.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Den världsberömda konstnären Nan Goldins organisation fick världens konstmuseer att bojkotta en av USA:s mäktigaste familjer som konstmecenater. "Att ett tiotal personer lyckades skämma ut en miljardärfamilj, det är ändå inspirerande", säger filmaren Laura Poitras, som skildrar kampen i den bioaktuella dokumentärfilmen "All the beauty and the Bloodshed".Ett reportage av Cecilia Blomberg.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Cecilia Uddén om Salman Rushdie och SatansversernaSveriges Radios Mellanösternkorrespondent har följt Salman Rushdies författarskap och hotbilden mot honom sen den iranska ledningen utfärdade fatwan för mer än trettio år sen. "Om någon försöker tysta dig - skrik högre, om nån vill tysta ditt författarskap - skriv bättre", har Rushdie sagt. Vad är det med Satansverserna som fortfarande provocerar?Erosion hotar stränderna i KatalonienHundratusentals ton sand spolas bort varje år av havet vid Kataloniens kust i norra Spanien. Läget är så pass akut att till och med en viktig tågförbindelse till storstaden Barcelona hotas. Anledningarna är flera, en av dem är klimatförändringen. Reportage av Cecilia Blomberg.Skolan börjar med lärarbristEnligt beräkningar kommer det 2035 saknas 12000 lärare i Sverige. Till skolstarten nästa vecka är andelen behöriga lärare bara drygt 70 procent. Hur hanterar man det i skolorna? Reportage från låg- och mellanstadieskolan i Vegby i Västergötland av Jenny Hellström.Hela programmet:Timme 1:Samtal med Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, om Salman RushdieErosion i KatalonienBrottsbekämpning i NorgeVad får man göra med sitt hus?Krönika Nina WormbsPanelenTimme 2:Serie: Sommaren före valet. Del tre: 1988Satir med UtkantssverigeRäden mot ex-president Donald Trumps husSamtal med USA-kommentator Ginna Lindberg om följdernaSkolstart med lärarbristKåseri: Mark LevengoodProgramledare: Kajsa Boglind Producent: Luise Steinberger & Pia Sjögren Tekniker: Martin Seipel

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hettan hotar matproduktionen i regeringskrisande ItalienDen värsta torkan på 70 år pratas det om i norra Italien. Inte bara skördarna är hotade utan även en hel del av vinstockarna. Torkan har också blivit en av de mest akuta frågorna politiskt som även den lyckats splittra den sköra italienska samlingsregeringens olika intressen. Vad som händer nu efter premiärminister Mario Draghis avgång i torsdags och det nyval som kommer följa gör det än mer osäkert. Cecilia Blomberg, Sveriges Radios utsända i Sydeuropa, åkte till Po-slätten för att träffa drabbade och höra om vad som nu står på spel.Hur ska vi prata om vädret för att rädda klimatet?I ett samtal med Maria Wolrat-Söderberg, forskare på från Södertörns högskola, och Maria Augutis, meteorolog på SVT, söker vi svar på hur våra erfarenheter och upplevelser av extremväder kan leda till ett ändrat beteende och rädda klimatet. Och bjuder på en hypotetisk väderprognos som inte bara berättar vad det blir för väder utan också de bakomliggande klimatorsakerna.Sommaren före valet krigsåret 1940 - likheter med årets valFör första gången sedan andra världskriget har i år ett land invaderat ett europeiskt land. Och som bekant har det ju lett till att Sverige och Finland gett upp sin alliansfrihet och ansökt om medlemskap i Nato.I vår serie om dramatiska somrar före valet har nu turen kommit till året 1940. Då pågick andra världskriget i Europa - våra grannländer hade just invaderats och det var oklart om det ens skulle hållas ett val. Timme ett:Torkan hotar matproduktionen i ItalienVad krävs för att vi ska koppla vädret till klimatförändringarna?Har Gud någon plats i skolan?Ryssland, Iran och Turkiet - hur ensam är Putin?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Maria Eriksson, SvD, Dick Ericksson, Samtiden och Peter Gustavsson, Aftonbladet.Timme två:Sommaren före valet 1940Hur påverkas årets riksdagsval av kriget i Ukraina?Pensionärer kan tvingas flytta på grund av hyresökning på 100 procentUtkant Sverige: Manlighet under pressatfotGothia Cup och EM-framgångar - när blir fotbollen jämställd?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ulrika FjällborgTekniker: Martin Seipel

Kodjo Akolor ska skaffa världens finaste gräsmatta, och får inspiration av lyssnare. Ekots utsända i Sydeuropa, Cecilia Blomberg, pratar om extremvärmen och bränderna i Sydeuropa. Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup går igenom sina och lyssnarnas upplevelser om när föräldrars lögner för barn. Virusforskaren Ali Mirazimi kommer förbi och reder ut den senaste ökningen av covid-19-fall, och krimkrönikören Oisín Cantwell berättar om domen som kommit i det spännande "Kungen och Prinsen"-fallet. Programledare: Kodjo Akolor, Sara Kinberg & Torbjörn Averås Skorup

Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk på Venedigbiennalen. Just nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter. En historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Reporter: Cecilia Blomberg Producent: Maria Götselius

Ryska paviljongen är stängd samtidigt som flera extra utställningar med ukrainska konstnärer tar plats på årets Venedigbiennal. Biennalen har tydligt valt sida genom att fullt ut stötta Ukraina. Mot alla odds lyckades Ukraina öppna sin paviljong på Venedigbiennalen med fullt stöd av biennalledningen. Samtidigt är den ryska paviljongen stängd i år.Redan nu visas verk med personliga perspektiv på den ryska invasionen i Ukraina bland annat på nyinrättade Piazza Ukraina inne på biennalområdet i Giardini och på Pinchuck Art Centers utställning This is Ukraine - defendig freedom."Människor dör nu. Därför kan vi inte samarbeta med ryska konstnärer just nu. Vid någon tidpunkt kommer det samtalet att ske, men just nu handlar det om Ukrainas överlevnad", säger Björn Geldhof som är chef för Pinchuck Art Center i Kyiv till P1 Kultur.Ett reportage av Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzen Producent: Eskil Krogh Larsson