Podcasts about finnarna

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är den första delen i en serie om fem om Norden under andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Källor:Vinterkriget, Uppslagsverket FinlandLitteratur: Trotter, R W; Finska vinterkriget 1939-1940Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avståndet var långt till kyrkorna i dalen. Finnarna behövde egna kyrkor. (NWT 2017-11-25)

Popula har discofiilinki och är på helig sverigefinsk mark, på Stadsgårdsterminalen! Vi ska inte åka till Finland, utan Finland har kommit till oss och vi ska undersöka detta finomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan i slutet av juli är rågen mogen, som ett av de första sädesslagen. Det beror på att fröna petas ner i jorden redan på hösten och därmed redan ligger i startblocken när solen smält snön och därmed är färdig före många andra. Det här är förstås en beskrivning av hur det ser ut i norra Sverige, där förekomsten av fält med det kavata sädesslaget är frekvent, eftersom det kontinentala vetet inte trivs i låga temperaturer. Men det är framförallt en beskrivning av Finland. Finnarna älskar sin råg, och rågen tycks också älska Finland. För att förstå vilken betydelse som rågen haft genom historien hörde jag av mig till Annika Luther, biolog och författare till den underbara boken “Rågen - en spretig historia”.Det blev ett samtal fullt av nya insikter, från rågens historia som turkiskt ogräs till överälskad (vilket orsakade hungerkatastrof), till vilken roll rågen spelat under ljumma sommarkvällar med samlag i luften - och varför den inte längre har samma betydelse.Bokrekommendationer:Hårda tider - berättelser från Finlands sista nödår - Karl August Tavaststjerna (kan finnas på antikvariat)Five Continents - Nikolaĭ Ivanovich Vavilov. Den stora fröstölden : svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade - Jens Nordqvist. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Regerande svenska mästaren i breaking Jacob Börlin aka Jacuba gästar podden. Vi pratar killar med gitarr som spelar wonderwall, om det finns miljonområden i Luleå. Hur finska scenen ser ut och vad Jacob anammat från Finnarna. Varför han bytte namn från bboy Sole till Jacuba. Jacob ger sig på ett försök att summera upp Luleås breaking scen och jag ställer frågan vi alla undrar. Hyser Jacob agg mot Aly Bobo för han har blivit Mr Break i Luleå?

Vilken finsk idrottsprofil passar i en ölreklam? Varför blev Lucas misshandlad av en 9-åring? Vad gör Finnarna i Torneå med alla sina knivar? Varför anser miljontals människor att däckbyte är en sport? Och HUR går det i vårquizet? Alla svar i veckans podd!?

Finska fortsättningskriget. På norra sidan av inloppet till Finska viken ligger Bengtskärs fyr. En utmärkt plats för att spana på aktiviteter i området. Fyren är i finska händer, men sovjeterna har planer på en landstigning för att spränga fyren. Finnarna, som anar sovjeternas avsikter, skickar dit en pluton för att stoppa sovjeterna om de skulle komma. Men ska de finska soldaterna kunna försvara det lilla skäret mot en övermäktig fiende?

Skådespelaren och komikern Bianca Kronlöf, näringslivsministern Mikael Damberg och rapparen Obiora Okolo och den svenska hiphopen har alla en gemensam nämnare. Kan du gissa, vad? Sverige är finskt är ett program om hur Sverige har påverkats av Finland och finländare. Över 700 000 svenskar har finländsk bakgrund. I fjärde och sista programmet är vi i Stockholm där Sveriges största finländska befolkning bor. Vi färdas från medeltidens finska kvartersliv till dagens miljonprogram och den svenska hiphopen. Vi träffar finnen som blev svenskjävel och den slipade ministern som kämpade för att få finsk hemspråksundervisning i grundskolan. Vad, är du finsk! Varje gång jag börjar på ett nytt ställe frågar mina nya arbetskompisar varifrån jag kommer. De tror att jag är från Turkiet, Marocko eller Spanien. När jag säger att jag är finsk, blir de besvikna och nästan chockade.  Vad är du finsk!? Berättar skådespelaren och komikern Bianca Kronlöf. Den finska mamman syns och hörs Sveriges näringslivs- och innovationsminister Mikael Dambergs mamma kom till Sverige under andra världskriget som ett av de över sjuttio tusen ensamkommande finska flyktingbarnen. Hans mamma flyttade tillbaka till Finland. Mycket senare träffade hon sin blivande make, som är svensk, och hon flyttade till Stockholm. Mikael föddes 1971. Min mamma har berättat att jag förde en kampanj för att få finska som hemspråk. Så det där med identitet var rätt viktigt för mig redan i skolåldern. Men jag lärde mig inte finska för att vi inte pratade finska hemma. Obiora Okolo, eller Obi J, har växt upp i Stockholms förort Akalla, där många gator har finskt namn. Finlandsgatan, Sibeliusgången, Saimagatan, Kotkagatan, Imatragatan och så vidare. Han är rappare och har något gemensamt med flera andra artister på den svenska hiphop-scenen. Precis som hans genrebröder, Näääk och Adam Tensta, har Obi J finsk mamma. Stackars finska pigan En av de medeltida stockholmsfinnar man vet allra mest om var en piga från finska Pehmar, Paimio, berättar historikern Marko Lamberg. Att man vet så mycket beror på ett långt protokoll. Man försökte ta reda på vad som hänt henne, och varför hon låg på en gata i Gamla stan. Pigan var död när hon hittades. Marko Lamberg är professor i Stockholmstadshistoria vid Stockholms universitet. Han visar oss runt i Gamla stan och vi går längst Västerlånggatan där många från Finland bodde redan på 1200 -talet. Finnarna var eftertraktad arbetskraft på medeltiden och beskrevs som nödvändig, berättar Lamberg. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se   Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

De brände skog, bröt mark och befolkade tidigare obebodda skogar runt om i Sverige. I modern tid har skogsfinnarnas ättlingar tagit sig såväl till månen, som det svenska kungahuset. I det tredje avsnittet av Sverige är finskt befinner vi oss i Torsby. Kommunen är i dag den minst finska i landet enligt statistik från SCB. Men i skogarna var det fullt av dem.Gunbritt Gerhardsson bor på morföräldrarnas gamla gård i Alakylla, nära den norska gränsen. Här fanns förr en bastu och en traditionell rökstuga.- Jag som ättling vill inte att det ska ändras till oigenkännlighet här. Jag vill värna arvet från den finska tiden, säger hon.Gunbritt har skogsfinska anor i tolv nedstigande led. Mormodern var bland de sista som kunde tala den finska som svedjefinnarna hade burit med sig hit, över Östersjön.Skogsfinnarna var svedjebrukare med ursprung i Savolax. I slutet av 1500-talet bestämmer de första svedjebrukarna sig för att flytta hit. Det var här, i trakterna kring norra Värmland, och över på norska sidan av gränsen, som språket och kulturen levde kvar längst. Men finnarna var utspridda över stora delar av landet.- Det finns bosättningar så långt ner som i Tiveden, och upp till södra Lappmarken, t ex Örträsk, berättar forskaren Maud Wedin.I dag försöker Niclas Persson bland annat lokalisera exakt vilka ställen i Finland som ättlingarnas förfäder härstammade ifrån. I ett forskningsprojekt har han börjat dna-topsa värmlänningar.- En person som jag hittade hade ingen kunskap om sina skogsfinska anor. Efteråt blev han helfrälst i det här, berättar han.I avsnittet om skogsfinnarna berättar vi även om kända ättlingar. Spåren leder bland annat in i det svenska kungahuset, och fram till den andra mannen på månen.Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se