Podcasts about moriska paviljongen

Är kreativitet viktig? Och varifrån kommer den? 1700-talets inspirerade genier hämtar på 1900-talet sin kraft från Det Omedvetna. Men var finns det? Finns det alternativ? Utifrån dessa frågor talar Gertrud Sandqvist och skissar fram en odyssé över konstens relation till det geniala och det okända. Mikrofonen i publiken spelade inte in under föreläsningen, därav dålig ljudkvalitet på frågorna från publiken. Vissa frågor gick tyvärr inte att höra och har klippts bort helt och hållet. Föreläsare:
 Gertrud Sandqvist, professor i konstens teori och idéhistoria, rektor för Malmö Konsthögskola, konstkritiker och curator. Föreläsningen utgjorde den första fristående föreläsningen i Anings föreläsningsserie ”Psykoanalytisk salong – död och estetik” och ägde rum på Moriska Paviljongen den 27/2 2020.

Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre. Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON vill i sin föreläsning spåra röstens undflyende väsen med hjälp av exempel från urspårade poesiuppläsningar, patientfall ur en tjugoårig klinisk praktik, lika Emily Dickinsonska som Jacques Lacanska läsefrukter, felsägningar, rösthallucinationer, sirener, prelingvistiska röstuttryck som hicka, hosta och födsloskrik – och hans egen döva och döda fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband. Tyvärr saknas den första minuten av föreläsningen. Föreläsare: Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) - psykoanalytiker och poet. Föreläsningen utgjorde den tredje fristående föreläsningen i Anings föreläsningsserie ”Psykoanalytisk salong – Sexualitet x 5” och ägde rum på Moriska Paviljongen den 21/10 2019.

Utdrag ur Hur kan vi?s första liveeent på Moriska Paviljongen i Malmö. Ett samtal om religion mellan Ann Heberlein, Per Brinkemo och Gudrun Schyman. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Utdrag ur Hur kan vi?s första liveeent på Moriska Paviljongen i Malmö. Ett samtal om yttrandefrihet mellan Jens Ganman, Henrik Jönsson & Ilan Sadé. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Utdrag ur Hur kan vi?s första liveeent på Moriska Paviljongen i Malmö. Ett samtal om vänstern och högern mellan Malcom Kyeyune, Gudrun Schyman & Arg blatte talar. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Utdrag ur Hur kan vi?s första liveeent på Moriska Paviljongen i Malmö. Ett samtal om samhällsansvar mellan Gustav Partner, Per Granqvist & Erik Leijonmarck. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Utdrag ur Hur kan vi?s första liveeent på Moriska Paviljongen i Malmö. Ett samtal om integration mellan Hanif Bali, Per Brinkemo & Mustafa Panshiri. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Larry David, Julia Louis-Dreyfus, Woody Allen, Sacha Baron Cohen, Sarah Silverman, Adam Sandler – varför är judar så roliga?? Komikerna Jonatan Unge och Bianca Meyer leder ett samtal med gästerna Ahmed Berhan, Ola Söderholm och Johan Åberg. De ställer sig frågor som: Vad är judisk humor? Vem får skämta om judar? Varför finns det så många judiska komiker? Får man skratta åt Förintelsen? Styr judarna Hollywood? I samarbete med Moriska Paviljongen i Malmö och Familjen Robert Weils Stiftelse. Mer info finns på www.judiskkronika.se

Månadens avsnitt av #FATTAPODDEN handlar om sexism inom musikvärlden. Förutom att Malmö-brudarna Brita ”Fröken” Sandebäck och Nicole Wiberg sitter i studion och ventilerar sina egna tankar kring sexism, hör ni även en intervju med Femtastic-grundaren och rapparen Nathalie ”Cleo” Missaoui, samt spoken word av Adam Opinio. Adam Wassrin bor i Malmö och är verksam som musiker, producent och arrangör under namnet “Adam Opinio”. Han har varit/är aktiv i en rad olika organisationer så som Studentkåren Malmö och Feministiskt Initiativ, för vilka han kandiderade i valet 2014. För tillfället driver han klubben R.A.P på Moriska Paviljongen, studerar till samhällsentreprenör, arbetar som musiklärare och med sin kommande EP. Stort tack till Studiefrämjandet och RGRA i Malmö som hjälpt till med teknisk utrustning för #FATTAPODDEN! Producenter för #FATTAPODDEN: Brita Sandebäck, Julia Örtegren, Nicole Wiberg, Robert Petersén och Shahab Ahmadian.

Om världsmusiken och mångkulturen som globalt experiment. All musik är en hybrid, en gräns-, tvär-, geo-, postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i skarven. Inte all musik är underhållning. En del manar till eftertanke, kanske till och med till motstånd och förvirring. Musik får politisk laddning för att den ingår i ett bestämt sammanhang. Ibland blir polariseringen mellan individer och grupper särskilt tydlig just i musik. Det är vad musikmagasinet Musik & Politik handlar om.Medverkande: Ozan Sunar, verksamhetsledare på Moriska Paviljongen i Malmö, Per Wirtén, författare och skribent.Röst: Marie Skönblom, skådespelerska Skottes Musikteater.Gästkrönikör: Johanna Paulsson, frilansjournalist och kritiker.Produktion: Mikael Strömberg / GiG Mikael Strömberg skriver om världsmusiken och det globala experimentet.Jag strosar omkring i Paris. Från dolda högtalare pumpas världsmusik från Madagaskar med programmerade beats. Helt i linje med Virgin Megastores filosofi, att folkmusik även från de mest isolerade öar kan säljas som "världsmusik".Visst svänger det. Men för vem svänger det? I utsugarperspektiv finns det pengar att tjäna på världsmusik, och här är prognosen fortsatt olustig. Avstånden utgör numera inget hinder. Därför kan den mest isolerade pygméstam få cd-plattor och kassetter långt innan den får el och rinnande vatten. I dag är världsmusiken en mjölkkossa. Kitsch och originalitet trängs på hyllorna. Och i den sjätte generationens synthesizer finns en stor meny med exotiska ljud lagrade i instrumentets internminne: shakuhachiflöjt, munorgel, bronslur, vinare, fingercymbal, snäckskalstrumpet, blur, kementché. Tack vare digital överföring kan vilket ljud som helst på klotet göras tillgängligt och spelbart.Här sitter upphovsrätten löst eftersom musiken i det stora hela betraktas som gemensam egendom. Jag behöver till exempel bara ett par dagar för att tanka hem ljudfiler med "folklig musik" som det tog kompositören Bela Bartók ett helt liv att samla in bland de transsylvanska bergen.Ta en didgerido. Ett heligt instrument för en aborigin, som med hallucinatorisk rundblåsning får den ihåliga trädstammen att vibrera. Snart säljer varje närbutik didgeridos. Långa, korta, typiska, turistifierade.Samma sak med indianernas regnstavar, den svenska säckpipan, västafrikanska vattentrumman, den arabiska ouden och så vidare. Hur exotiska dessa instrument än upplevs i vår tankevärld, är de inom räckhåll för vilket utnyttjande som helst.Walt Disneys styrelseordförande Michael Eisner fick alltså rätt när han för snart fyrtio år sedan lanserade sin utopi om alltings tillgänglighet: "Kultur är lika med en mångfald individuella möjligheter till individuella val och individuella uttryck. Ja, det som folk överallt vill ha."Med en ofattbar hastighet drivs kulturer in i en rörelse framåt. Ekonomen och framtidsforskaren Edward Luttwaks menar att denna "förening av pölar, tjärnar, sjöar och hav från byars, provinsers, regioners och nationers ekonomier till en enda global ekonomisk ocean, utsätter de små områdena för jättevågor av ekonomisk konkurrens i stället för små krusningar och tidvatten som tidigare".Men: för en musiker har det dock sällan funnits något annat alternativ än världskultur. All musik är nämligen en hybrid, en gräns-, tvär-, inter-, geo-, postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i skarven. Ett okontrollerbart flöde som skickligt balanserar mellan stöld och intuition.Det enda som betyder något är att det finns en publik som vill lyssna och dansa. Det krävs alltså inte en invandrare på scenen för att legitimera framförandet som världskulturellt, lika lite som vi kräver att bara svenska orkestrar kan spela Hugo Alfvéns Midsommarnattsvaka, eller endast italienska hjältetenorer klarar att gestalta Puccinis poetroll i La Bohème.Världsmusiken som fenomen sätter ofta fingret på världskulturdebattens samförstånd om internationalisering, global ekonomi, geopolitik, kanske till och med exotism och etnoporr. För bakom den leende sångerskan på affischen uppstår en mängd frågor. Var drar jag gränsen mellan min inbillade svenskhet och främlingars riter? Vad är autentiskt, av vad består den medierade bilden av Afrika, Asien?Jag tänker på städernas tid och den enda världens sönderfall när jag ser den rumänska grönsaksförsäljerskan. Hon bor och arbetar i Paris som flykting från fattigdom, politik och cynism. I hennes transistorradio sjunger Céline Dion The power of the dream som handlar om att drömma drömmar som ingen dödlig någonsin vågat drömma. Grönsaksförsäljerskan är fattig men tillhör ändå inte de 3 miljarder verkligt fattiga som hukar under världens 350 rikaste multimiljardärer.Många av oss kan inte föreställa sig en framtid utan musik. Men samtidigt är det inom musiken som sammanflätningen av ekonomi, politik, medier, kultur och miljö syns och hörs i sina mest förnedrande former.Samtidigt kan världsmusik bygga motstånd mot den hårda europeiska invandrarpolitiken; som i sina försök att renodla och se till den enskildes behov istället splittrar familjer. Världsmusik kan vara en annan sorts invandrarpolitik, fullt integrerad utan staters inblandning.När det unika ska pekas ut, brukar pressade politiker lägga exotiska undertoner i ordet "kulturmöten". Fast i själva verket är mångkulturen den enda kultur vi har.Det renodlade har aldrig funnits. Ändå vill många kulturstrateger få oss tro att det är mer genuint med en kurdisk sazzorkester i förorten än en kurdisk sazzorkester på Konserthuset.

Mer än var femte 15-24-åring saknar jobb idag. Så har det varit sen 2000-talets början, och det verkar inte bli bättre. Vad betyder det för självkänsla och vuxenliv när man saknar fasta inkomster? Hur ser lösningarna ut? Här kan du läsa chatten från P1 Debatt om ungdomsarbetslösheten Debatt på Moriska Paviljongen i Malmö med Alexandra Pascalidou som programledare. Uppträdanden av  Behrang Miri och spoken word artisten Louise Buenafe Mistén. Gäster på plats Peter Håkansson, forskar kring ungdomsarbetslöshet, Malmö Högskola Sofia Nerbrand, ordförande i den liberala tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet Olav Fumarola Unsgaard, medförfattare till boken SKITLIV Mathias Wallander, anställningslösa i förening Almushi, facebook-stjärna Sigrun Sigurdsson, Arbetsförmedlingen Jeanette Bohman, egenföretagare Carola Netterlid, Svenskt Näringsliv Mikael Andersson, LO Sanela Lulic, mentor Brightful Behrang Miri, rappare, pedagog och mycket mer Louise Buenafe Mistén, spoken word-artist Michel Issa, superentreprenör Sylvia Morfiadakis, projektledare Boost by FC Rosengård Frågor, tips och synpunkter besvarar vi gärna på Facebook och Twitter under #p1debatt. Du når oss på p1debatt@sverigesradio.se 

Om den svenska skolan som skulle bli Europas bästa. Men eleverna lär sig allt mindre. Många lärare ångrar sitt yrkesval och allt för få studerar till ett jobb med för låg lön och för mycket stress. Är det kunskapssamhällets konkurs vi bevittnar? Hör varningarna om kunskapsras som hot mot demokrati och välfärd. Konflikt håller offentlig utfrågning med pressade pedagoger, engagerade elever och panka politiker. Den har kallats en av en ”ödesfråga” och en ”nationell katastrof”. Frågan om vad som sker med elevers resultat i den svenska skolan. I en lång rad undersökningar, som de internationella jämförelser av skolresultat som görs i bla PISA-studierna, har svenska elever försämrat sina resultat. I den senaste är svenska 15-åringar bara på 26:e plats i en jämförelse med 57 OECD-länder när det gäller naturvetenskap, 25:e för matematik och 16:e för läskunnighet. Det är klara försämringar jämfört tidigare undersökningar. Konflikts Mikael Olsson besöker lärare vid skolor i Malmö som protesterar mot både löner och vad ser som en orimligt ökande arbetsbelastning. Ständigt nya system för kontroll- och uppföljning gör att många lärare administrerar mer än de undervisar. Den bilden får också stöd i aktuella intervjundersökningar med stora grupper av lärare. Ovidiu Ivan, lärare på Rörsjöskolan i Malmö, anser att detta framförallt drabbar eleverna. Och vid svenska universitet och högskolor är rektorer och lektorer också djupt oroade över en utveckling där nya studenter är allt sämre rustade för högre studier. När Konflikts Lotten Collin träffar Jenny Madestam, forskare och lektor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet, berättar hon många  nya studenter har problem med problemlösning och tom med rättsstavning. Det är verkligen oroande när många av de kommer att utgöra framtidens statsförvaltning, säger Jenny Madestam. Rektorn vid Stockholms universitet, Kåre Bremer, varnar för att den nedåtgående kurvan är som mest alarmerande när det gäller naturvetenskaperna och matematik. Och han får medhåll av Karin Markides, VD och rektor där. I 40 års tid har Chalmers, varje år, låtit studenterna göra samma diagostiska prov i matematik och resultaten är nedslående. Om inte krisen för skolresultaten får en lösning är Markides mycket orolig för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och plats i världen. I snart 20 års tid har våra rikspolitiker alltså talat om att bygga Europas bästa skola. Det skulle vara en grundsten i bygget av ett kunskapssamhälle som ersätter industritillverkning med stark konkurrenskraft genom ”know-how”, sprutspetsforskning och innovation. Men vad händer om grunden, skolan, brister? Hotas inte hela konstruktionen då? Tar vi för lätt på skolans kris? Konflikt valde Malmö som spelplats för en offentlig utfrågning där de politiker som har ansvaret för skolan, kommunpolitikerna, får möjlighet att möta lärare, elever och forskare i ett samtal inför publik på Moriska Paviljongen i Malmö. Medverkar gör Ovidiu Ivan, lärare i matematik och naturkunskapsämnena på Rörsjöskolans högstadium, Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges Elevkårer, Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, Kerstin Larsson, fd lärare och rektor, nu medlem av den kommission kommunledning tillsatt för att åstadkomma en ”en socialt hållbar utveckling”. Dessutom två kommunpolitiker som skolans huvudmän är främst ansvariga för utvecklingen; Lars Hansson (FP) ordförande i barn- och skolnämnden i Lund och Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) skolkommunalråd i Malmö, som satt målet att ta Malmös skolor från en bottenplacering i Sverige till landets bästa skolor. Hela utfrågningen, i sin fulla längd, går att lyssna till här eller ladda ner här. Avslutningsvis berättar Konflikts Ivar Ekman om ett land där debatten om överbelastade lärare, nationella prov och privatisering av skolor också rasar. Presidentvalsaktuella USA tävlar med Sverige om att sjunka snabbt i internationella jämförelser av skolresultat. Diane Ravitch, historiker men tidigare president George Bushs biträdande utbildningsminister, var drivande i reformerna för fler nationella prov och fler friskolor, men när hon nu ser resultaten har hon helt vänt sig mot sin skapelse. ”Undervisning ett gemensamt ansvar. Det är inget vi kan överlåta till amatörer eller profitörer”, säger Ravitch i en intervju sist i dagens Konflikt. Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin

EPSTEIN OCH NORDEGREN DIREKT FRÅN FOLKETS PARK I MALMÖ Världens första folkpark grundades 1891 i Malmö. 121 år senare sänder Thomas och Louise direkt därifrån. Vi har besök av Thomas moster Anne-Marie, som berättar hur det var 1959 när dom åkte radiobil tillsammans. Hör också artisten Eva Rydberg vittna om vilken kickstart hennes karriär fick av lite bensprattel på Folkets Park-scenen. I Folkets Park ligger också Moriska Paviljongen, och dess chef Ozan Sunar gästar oss. Vad är det för skillnad på att jobba i Stockholm och Malmö, och hur ser han på Malmö av idag? Och vad är det för skillnad mellan att jobba i Danmark jämfört med i Sverige? Danskt "hygge" och svensk prestationsneuros, smörrebröd och öl mot svensk auktoritetstro och konsensustänk? Vi träffar sjuksköterskan Erik Ahlström som jobbat i Köpenghamn, och Karsten Kjaergaard som tagit tåget över sundet till Malmö.