Podcasts about madagaskar

Náš dnešný hosť je už na Madagaskare ako doma. Patrí do trojice Slovákov, ktorí ako prví vystúpili na najvyšší vrch tohto ostrova. Organizuje expedície, ale venuje sa aj ultra behu, rovnako filmovej tvorbe a je riaditeľom Združenia Mórica Beňovského. Juraj Turissaho spýtal na expedíciu Maromoktro, porozprával sa s ním o charitatívnych aktivitách, ale reč prišla aj na životopisný komiks o Móricovi Beňovskom, ďalších plánoch a bádateľských aktivitách. Našim dnešným hosťom je Vladimír Dudlák.

Vladimír Dudlák je cestovateľom sprievodcom a spoluzakladateľom združenia Mórica Beňovského. Jeho vášňou je Madagaskar, kde pravidelne cestuje spolu s kolegami zo združenia, aj so skupinami cestovateľov, ktorých tu sprevádza. Vladimír Dudlák nám porozpráva viac o aktivitách združenia Mórica Beňovského na Madagaskare, dozvieme sa, aké priateľstvá si za tie roky Vladimír na Madagaskare vytvoril, aj ako sa mu darí učiť sa miestny jazyk.

VOM SAARLAND NACH MADAGASKAR Hey Leute, diesen Monat habe ich Christian Mütterthies in den Podcast geladen. Der Saaländer Landschafts- und Naturfotograf fotografiert gerne in Madagaskar, ein Ort der für die meisten von uns wohl eher Terra Incognita ist, außerdem hat er vor einigen Jahren mit dem Photon Fotofestival ein eigenes Event auf die Beine gestellt, […]

Ředitel Střední zahradnické a zemědělské školy v Děčíně-Libverdě Libor Kunte se občas vydává na průzkumné botanické expedice. Nedávno to byla cesta na ostrov Madagaskar.

Ředitel Střední zahradnické a zemědělské školy v Děčíně-Libverdě Libor Kunte se občas vydává na průzkumné botanické expedice. Nedávno to byla cesta na ostrov Madagaskar.Všechny díly podcastu Host Dopoledního expresu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Máte doma kolopejku, nebo kalanchoe? Je to jedno a totéž. Tahle zajímavá pokojová květina má prapůvod na ostrově Madagaskar, některé druhy jsou dokonce endemitní, to znamená, že se vyskytují jen na Madagaskaru.

Slovenska karitas je v sodelovanju z Uradom predsednice republike Slovenije, Fundacijo Alma in Ministrstvom za zunanje in evropske zadeve iz Luke Koper na pot proti Madagaskarju poslala dva kontejnerja napolnjena s humanitarno pomočjo. Projekt Slovenija za Madagaskar nam je predstavila sodelavka Karitas Jana Lampe.

Ukrajina sprejela predlog ZDA za prekinitev ognja. Bo sprejemljiv tudi za Rusijo?V veljavi 25-odsotne ameriške carine na uvoz jekla in aluminija.EU s povračilnimi ukrepi.GZS podelila nagrade podjetnikom. Šimonka: močno gospodarstvo, močna država.Slovenija brez Varuha; zakaj nekateri kandidati niso v predsedničinem ožjem izboru?Pred petimi leti v Sloveniji razglasili epidemijo covida-19.Papež kljub izboljšanju do nadaljnjega ostaja v bolnišnici.V letalski nesreči na Veliki planini umrl švedski podjetnik in politik.Je cesta ustrezna za oglaševanje? Anketa kaže, da oglasni panoji motijo večino voznikov.Iz Slovenije odšla na pot na Madagaskar dva polna kontejnerja humanitarne pomoči.ŠPORT: Košarkarji Cedevite Olimpije Evropski pokal sklenili v četrtfinalu.VREME: Danes oblačno, občasno bo deževalo - tudi ponoči; jutri delne razjasnitve.

Ağaçkakanlara aykırı kuşlar denir. Şubat, mart, nisan ayları ağaçkakan gözlemek için en uygun aylar. Kuş gözlemcileri, ağaçkakan gözlemini çok heyecanlı bulur ve bu anlamda "Bir ağaçkakan, 20-30 kuşa değer" der. Bugünlerde gözlemek için fırsat yaratın ve ondan önce Kerem Ali Boyla ile Yaz Güvendi'yi dinleyin. NEDEN AĞAÇKAKAN? Mesela dik zeminde durarak, hızla ve şiddetli olarak ağaç gagalar. En hızlı taklayan küçük ağaçkakan: Saniyede 20 kez! Aslında bu taklamalar, yiyecek aramak ya da yuva kazmak dışında bir tür ötüştür ve her biri farklı anlamlar taşır. Onları parklarda, özellikle yaşlı ağaçların olduğu parklarda, ormanlarda görebilirsiniz. Mesela küçük ağaçkakan beslenmek için yere iner, özellikle karıncalarla beslenir. Gagasıyla ağaçlarda küçük delikler açan ağaçkakanın dili öyle uzundur ki, çene kemiğinin arasından dolaşıp boyun kenarından kafatasının arkasına kadar uzanır. Çok uzun olması yanında, ucu tırtıklı ve yapışkan olduğu için, kuytu köşelerdeki küçücük böcek larvalarına kolayca uzanıp çıkarır. Tropik bölgelerde çok yoğun olmak üzere her yerde yaşayan ağaçkakanların dünyada olmadığı iki yer var: Madagaskar ve Avustralya. Ekosistemdeki anahtar türlerden biri olan ağaçkakan, aynı zamanda "marangoz kuş" olarak tanımlanır. Çünkü yuvası özeldir. Öyle ki o çıkınca yuvasını hemen başka kuş kapar. Şubat, mart, nisan ayları ağaçkakan gözlemek için en uygun aylar. Kuş gözlemcileri, ağaçkakan gözlemini çok heyecanlı bulur ve bu anlamda "Bir ağaçkakan, 20-30 kuşa değer" der. Bugünlerde gözlemek için fırsat yaratın ve ondan önce Kerem Ali Boyla ile Yaz Güvendi'yi dinleyin. NEDEN ŞEHİR KUŞÇULARI? Profesyonel kuş gözlemcisi, ekolog Kerem Ali Boyla ve amatör kuş gözlemcisi Yaz Güvendi ile kuşları tanıyor, doğayı keşfediyoruz. Şehir Kuşçuları her cumartesi saat 09.15'te, tekrarı Pazar günü saat 15.30'da NTVRadyo'da. Radyoda kaçıranlar için programın tüm kayıtları ntvradyo.com.tr adresinde ve podcast platformlarında.

Maarten van Rossum over Imperial Presidency Dik Verkuil schrijft biografie Frits Bolkestein Emilie Hemelrijk over slaven in het Romeinse Rijk Simon Rietveld plantte een bos op Madagaskar

Maarten van Rossum over Imperial Presidency Dik Verkuil schrijft biografie Frits Bolkestein Emilie Hemelrijk over slaven in het Romeinse Rijk Simon Rietveld plantte een bos op Madagaskar

Markus Landerer ist Chorleiter, Dirigent und Domkapellmeister am Stephansdom in Wien. Er hat enge Verbindungen nach Vorarlberg, denn er hat hier als Domkapellmeister in Feldkirch gearbeitet, war Dozent am Vorarlberger Landeskonservatorium und hat unter anderem den Bregenzer Festspielchor geleitet. Zudem ist er mit einer Vorarlbergerin verheiratet. Stefan Höfel hat ihn zum Podcast "Gesprächskultur" eingeladen und spricht mit ihm über den Zauber der Kirchenmusik, warum er in Madagaskar geboren wurde, über die Nachfolge von Kardinal Christoph Schönborn und die Faszination Stephansdom. Sendehinweis: "Kultur", ORF Radio Vorarlberg am 19.02.2025.

Gostili smo Jano Lampe s Slovenske Karitas, ki je predstavila gradnjo nove šole na Madagaskarju, ki bo plod Slovenije. V imenu misijonarja Petra Opeke prosijo za donacije, s pomočjo katerih bi šolo opremili, poskrbeli za različne pripomočke in stvari.

Johanne Leinebø fra Nerlandsøya på Sunnmøre er sentral i arbeidet som drives på Madagaskar med å oversette bibelen til stadig flere av de ulike lokale stammespråkene som finnes i landet. Nå satser man på et nytt språk og en ny folkegruppe som bor langs kysten. Dette får du høre mer om i en ny episode av Johanne på Madagaskar.

Lutschen oder Kauen? Erst der Wein oder erst die Schokolade? Und welche Schokolade zu welchem Wein? Diese und weitere Fragen klären wir mit Confiseur Oliver Coppeneur. Nebst Schokolade aus Madagaskar und Brasilien gibt es in diesem Paket zum Valentinstag vier Rotweine zum Kombinieren. Das Paket mit den reduzierten Weinen ist erhältlich unter www.hawesko.de/vierflaschen.

Denne veka har Møre Barne - og ungdomsskule Ålesund misjonsveke med fokus på Madagaskar. Johanne Strømsnes, Karoline Dyb Haugen og Sofie Hagerup Alvsvåg går i 8 klasse og har vore i studio for å fortelle om prosjektveka. Misjonskveld og arbeidsdag er noko av det elevane gjennomfører denne veka i håp om å samle inn mange pengar til hjelp for born i Madagaskar. Høyr heile intervjuet på Radio Sunnmøre.

241. Bölümde Akademisyen Dr. Merve Kaya konuğum oldu. Gelecekte sofralarımızı hangi gıdalar süsleyecek? Akıllı tarım teknolojileri, dikey tarım, alternatif proteinler ve fonksiyonel gıdalar gıda üretimini nasıl dönüştürüyor? Tarım sektörü dijitalleşirken uydu teknolojileri, blockchain, robotik sistemler ve veri analitiği nasıl bir rol oynuyor? Bu bölümde, gıda ve tarım inovasyonu alanında uzman Dr. Merve Kaya ile birlikte, geleceğin tarım modellerini ve gıda sistemlerini konuşuyoruz. (00:00) - Açılış (01:37) - Dr. Merve Kaya'yı tanıyoruz. (02:58) - Tarımda Gıda Güvenliği ve Gıda Güvencesi Konuları: Bu konular, günümüzün en önemli gündem maddelerinden biri. Aynı zamanda iklim değişikliğinin etkileri de bu çerçevede büyük bir rol oynuyor. Sizce tarımın bugünkü durumu nasıl? Gıda güvenliği ve güvencesi açısından en kritik zorluklar ve fırsatlar neler? Kiss the Ground - https://www.youtube.com/watch?v=K3-V1j-zMZw (07:20) - Yapay gıda yemeden yaşamak mümkün mü? (11:19) - FAO nedir? https://openknowledge.fao.org/server/api/core/bitstreams/4fcc4da9-c22b-45bb-812e-deab1759cbce/content (12:50) - Dijital Dönüşüm ve Tarım: Tarımda blockchain, drone ve sensör gibi teknolojilere dair birçok gelişmeden haberdarız. Dijital dönüşüm, tarım sektöründe nasıl bir ilerleme kaydediyor? Bu teknolojiler, üretimden tüketime kadar olan süreçte hangi sorunları çözebilir ya da hangi fırsatları sunabilir? Bill Gates, "Geleceğe Dair Sohbetler" belgeseli - https://www.youtube.com/watch?v=6xxhYr4gbQE (24:22) - Etipyoda kahve üreticileri ve blockchainç Madagaskar ve Vanilya. Adil ticaret yasası. (26:18) - Sanal tarım simüllatörleri (30:00) - Türkiye ve Almanya Karşılaştırması: Türkiye ile Almanya'yı tarım sektörü açısından karşılaştıracak olursak, nasıl bir tablo karşımıza çıkar? Her iki ülkenin güçlü yönleri, zayıflıkları ve öğrenebileceği noktalar neler? (34:00) - Bahçe kültürü üzerine. (35:00) - Son sözler ve kitap önerisi Kitap Önerisi: The Book of Invisible Power-Insight Principles at Work. Yazarlar: Ken Manning, Robin Charbit and Sandra Krot İş Hayatında İçgörü Prensipleri. İnsan düşünce sistemini anlamanın iş performansını nasıl iyileştirebileceğine anlatıyor. Türkçe çevirisi olmayabilir. Amazon üzerinden almak isteyenler için. Outliers: The story of Success Malcolm Gladwell Başarıyı etkileyen faktörleri inceler. (36:46) - Kapanış Sosyal Medya takibi yaptın mı?   Twitter - https://twitter.com/dunyatrendleri Instagram - https://www.instagram.com/dunya.trendleri/ Linkedin - https://www.linkedin.com/company/dunyatrendleri/ Youtube - https://www.youtube.com/c/aykutbalcitv Goodreads - https://www.goodreads.com/user/show/28342227-aykut-balc   aykut@dunyatrendleri.com Bize bağış yapıp destek olmak için Patreon hesabımız – https://www.patreon.com/dunyatrendleri Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Afrikas första modernist ville göra tabula rasa med den västerländska verskonsten. Dan Jönsson dyker ner i Rabearivelos tidlösa och gränslösa dikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag inser förstås genast att det är en överdrift, men tanken tål att tänkas: är det kanske så att poesin som litterärt fenomen blir särskilt livskraftig när den får växa på en ö? Till skillnad från prosan som behöver näringen från stora städer och från vida kontinenter hittar poesin sin form i en omgivning som begränsas av tydliga konturer, omgiven av ett främmande och obevekligt element som isolerar, det vill säga bokstavligen för-öigar diktaren och slipar tanken in på bara benet. Man kan rada upp namnen på de stora öpoeterna: Sappho på Lesbos, Irlands Yeats och Seamus Heaney, Elytis och Kazantzakis på Kreta, Derek Walcott på Saint Lucia. Och Jean-Joseph Rabearivelo på Madagaskar. Har de inte allihop någonting gemensamt?Som sagt, antagligen inte. Listan över undantagen blir förstås betydligt längre. Ändå kan jag inte riktigt släppa tanken när jag läser Rabearivelos poesi, rotad som den är i Madagaskars urskogar och röda jord, snärjd i de lianer som kartografiskt slingrar sig utmed öns stränder, hela tiden med en vaksam sidoblick mot horisonten, mot ett mytiskt ursprung någonstans på andra sidan havet, och med en längtan till de fjärran metropoler och kulturer som utgör den koloniala verklighetens flimrande hägringar. I dikten ”Trycksaker” manar han fram sin förväntan när postbåten kommer till ön med sin last av efterlängtade livstecken från världen bortom haven – ”dessa målande, svävande ark/ som kommit till mig från hela jordklotet”, som han formulerar det, och som för en stund befriar honom ur ”detta löjliga fängelse/ som förgäves övervakar bergen/ och skogarna, och haven”.Jean-Joseph Rabearivelo föddes 1901 som Joseph-Casimir; förnamnet ändrade han för att få nöjet att underteckna med samma initialer som sin store idol, den förromantiske filosofen och romanförfattaren Jean-Jacques Rousseau. Under hela sitt korta liv var han besatt av en stark, olycklig kärlek till den franska kolonialmaktens civilisation, dess ämbetsverk och traditioner, dess språk och dess kultur. Han härstammade på mödernet från en av öns kungliga familjer och hanterade sitt madagaskiska ursprung som en viktig lyrisk klangbotten i sina verk – men i grunden ändå som någonting han ville överskrida. Livet igenom hoppades han på en tjänst i den koloniala administrationen, och på att en gång få representera sitt land vid något stort evenemang i Paris. Inget av det blev verklighet. När han tog sitt liv 1937 hade han aldrig ens fått myndigheternas tillstånd att lämna Madagaskar. Med Ingemar Leckius pregnanta formulering i förordet till den första svenska utgåvan av hans dikter förblev Rabearivelo ”dubbelt landsflyktig, en furste av Ingenstans”.Ja – och Överallt, skulle jag vilja tillägga. För det är på många sätt just denna svävande, kosmopolitiska hemlöshet som gör hans dikter så på en gång både tidlösa och gränslösa. De dröjer i ena stunden vid en hemlig, mytisk källa mitt i urskogen för att i nästa tala till Keats grekiska urna; de kan besjunga sebutjurens seniga kropp eller det fasta gula skalet hos en mango och kastar sig sedan in i en målning av Gauguin. Allt är nära, allt är lika verkligt – från kullarna runt huvudstaden Antananarivo, som han aldrig lämnar, besvärjer han de böljande risfälten och eukalyptusskogens höga pelarsalar, busksvinen och utriggarpirogerna, och det i en fritt krängande lyrisk vers som ekar av symbolister som Rimbaud och Mallarmé. Allt hänger samman, som han skriver: ”samma himmel är alltid världens tak” – poetens språk är liksom brevbärarens postväska ett hemligt skrin för ”hela världens tanke”.Jag skulle tro att denna geografiska melankoli, denna smärtsamma försoning med världens väldighet är något som känns igen av var och en som någon gång färdats med fingret över en karta eller låtit blicken dröja vid bilderna från platser som man aldrig kommer att få se. För Rabearivelo förblev den alltså ohjälpligt ett öppet sår. Till skillnad från en annan samtida lyrisk pionjär från det franska Afrika, Senegals Léopold Senghor, som gjorde sig hemmastadd i imperiets centrum och med tiden blev en av dess starkaste antikoloniala röster, tvingades Rabearivelo till en tillvaro i marginalen. Visserligen publicerades hans dikter; visserligen förde han en livlig korrespondens med franska kollegor som André Gide – det kunde komma dussintals brev på samma gång med den där postbåten – men sin publik hade han huvudsakligen på Madagaskar, och den var begränsad. Liksom förstås den litterära offentligheten på ön.För mig hämtar alltså hans lyrik en särskild kraft just ur denna begränsning, denna isolering. De dikter som har överlevt till vår tid finns främst i hans två sena diktsamlingar ”Presque-songes” (Nästan-drömmar) från 1934 och ”Traduit de la nuit” (Tolkat från natten) som gavs ut året därpå. Båda genomströmmas av ett sorts revanschlystet, upproriskt svårmod som i den madagaskiska naturen och kulturen hittat verktygen för att, som han själv uttrycker det, ”göra tabula rasa med den västerländska verskonstens alla kineserier”. Här är han förstås på samma våglängd som många av de franskspråkiga diktare och konstnärer som i början av nittonhundratalet söker impulser till förnyelse i de traditionella utomeuropeiska kulturerna. Rabearivelo inser att han alldeles inpå knutarna har tillgång till just en sådan kraftkälla, och vill på samma sätt söka sig mot något ursprungligt och allmänmänskligt, förklarar han – ”genom att spörja min egen jord, genom att konfrontera mig blott med mina döda”.I ”Presque-songes”, som skrevs samtidigt på både franska och malagassiska och sedan 2024 också finns på svenska i sin helhet, blir det övergripande projektet att försöka mana fram den röst, den ”sång” han anar binder samman allt i tid och rum. Kaktusen med dess hårda pansar runt sitt livgivande vatten, lianernas kraftfulla slingrande, den gamle mannens blick som vaknar till med en ungdomlig glimt, makakernas gåtfulla tjattrande och anfädernas övervuxna gravar – allt talar med i grunden samma ton, en mörk vibration av trotsigt liv i skuggan av den annalkande döden: ”det svaga ekot”, som han skriver, ”av en inre sång/ som växer och mullrar”. Dikterna är kraftfulla och omedelbara, mättade med blixtrande konkreta bilder som i den följande boken, ”Tolkat från natten”, stegras till en ny nivå i en svit namnlösa strofer där Rabearivelo målar upp en alldeles egenartad, gnistrande mörkervärld. I dessa dikter, varav ett urval också finns på svenska, har de skarpa bilderna övergått i kusliga förvandlingsnummer, den livgivande sången i ett djupt, och närapå extatiskt, existentiellt främlingskap. Likt nattens ”svarte glasmästare” ser poeten sitt verk falla sönder mellan sina händer. Hjälplös och ensam. På väg från livets ö, till dödens.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturJean-Joseph Rabearivelo: Nästan-drömmar. Översättning av Eric Luth. Vendels förlag, 2024.Jean-Joseph Rabearivelo: Dikter. I urval och tolkning av Ingemar och Mikaela Leckius. FIBs lyrikklubb, 1973.

Klima&so! ♻️ Zwei Gründer aus Berlin sorgen dafür, dass deine Firma trotz hohen Social Media-Aktivitäten #klimaneutral werden können. Wusstest du, dass der CO2-Fußabdruck eines viralen, 20 sek. TikTok Videos dem von 45 Flügen zwischen FRA - NYC entspricht?

Die kanse vir reën in die volgende sewe tot tien dae het afgeneem vanweë 'n sikloon wat besig is om by Madagaskar te ontwikkel. Dit trek vogtige lug ooswaarts, en weerpatrone sal 'n rukkie vat om na die sikloon te herstel. Goeie reën word egter verwag oor die twee Kavango- en die Zambezi-streke. Volgens weerkenner en suideboer George van die Merwe sal die grootste deel van die land nie binnekort neerslag kry nie.

Warum bekommen Regierungen und die Staatengemeinschaft den Hunger auf der Welt nicht in den Griff? Zumindest einige Forschende sagen: Eine Welt ohne Hunger ist möglich. Aber wie könnte das gelingen? Autorin Sarah Emminghaus ist für ihre Recherche dorthin gereist, wo Menschen an Mangelernährung leiden - sie war in Madagaskar und hat mit den Menschen vor Ort gesprochen. Im Gespräch mit Host Lucie Kluth erzählt sie davon, was im Kampf gegen Hunger bereits getan wird, wie die Situation vom Klimawandel beeinflusst wird und wie die Kolonialzeit noch heute nachwirkt. HINTERGRUNDINFORMATIONEN 1. Alexander, P. et al. Losses, inefficiencies and waste in the global food system. Agricultural Systems. 2017; 153 (190-200). https://doi.org/10.1016/j.agsy.2017.01.014 2. Ritchie, H. Increasing agricultural productivity across Sub-Saharan Africa is one of the most important problems this century. Our World in Data. https://ourworldindata.org/africa-yields-problem [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 3. Weltbank. Demographic Transition : Lessons from Bangladesh's Success Story (English). https://documents.worldbank.org/en/publication/documents-reports/documentdetail/716001588089852253/demographic-transition-lessons-from-bangladeshs-success-story [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 4. FAO. Hunger and food insecurity. https://www.fao.org/hunger/en/ [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 5. Welthunger-Index. https://www.welthungerhilfe.de/fileadmin/pictures/publications/de/studies-analysis/2024-welthunger-index-whi-synopse.pdf [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 6. Adeboye, B. et al. Obesity and its health impact in Africa: a systematic review. Cardiovascular Journal of Africa. 2012 Oct;23(9):512–521. https://doi.org/10.5830/CVJA-2012-040 7. Danquah, I. et al. Type 2 Diabetes Mellitus and Increased Risk for Malaria Infection. Emerging infectious diseases. 2020; 16(10), 1601–1604. https://doi.org/10.3201/eid1610.100399 8. Carrillo-Larco, RM et al. Is diabetes associated with malaria and malaria severity? A systematic review of observational studies. Wellcome Open Research. 2019; 4(136). https://doi.org/10.12688/wellcomeopenres.15467.3 9. Restrepo BI et al. Cross-sectional assessment reveals high diabetes prevalence among newly-diagnosed tuberculosis cases. Bulletin of the World Health Organization. 2011;89(5):352–359. https://doi.org/10.2471/BLT.10.085738 10. Global Hunger Index vs. GDP per capita, 2000 to 2021. https://ourworldindata.org/grapher/global-hunger-index-vs-gdp-per-capita?time=2000..2021 [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 11. Child and maternal malnutrition death rates vs. GDP per capita, 1990 to 2021. https://ourworldindata.org/grapher/child-maternal-malnutrition-gdp?time=1990..2021 [Aufgerufen am 28. Oktober 2024]

Warum bekommen Regierungen und die Staatengemeinschaft den Hunger auf der Welt nicht in den Griff? Zumindest einige Forschende sagen: Eine Welt ohne Hunger ist möglich. Aber wie könnte das gelingen? Autorin Sarah Emminghaus ist für ihre Recherche dorthin gereist, wo Menschen an Mangelernährung leiden - sie war in Madagaskar und hat mit den Menschen vor Ort gesprochen. Im Gespräch mit Host Lucie Kluth erzählt sie davon, was im Kampf gegen Hunger bereits getan wird, wie die Situation vom Klimawandel beeinflusst wird und wie die Kolonialzeit noch heute nachwirkt. HINTERGRUNDINFORMATIONEN 1. Alexander, P. et al. Losses, inefficiencies and waste in the global food system. Agricultural Systems. 2017; 153 (190-200). https://doi.org/10.1016/j.agsy.2017.01.014 2. Ritchie, H. Increasing agricultural productivity across Sub-Saharan Africa is one of the most important problems this century. Our World in Data. https://ourworldindata.org/africa-yields-problem [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 3. Weltbank. Demographic Transition : Lessons from Bangladesh's Success Story (English). https://documents.worldbank.org/en/publication/documents-reports/documentdetail/716001588089852253/demographic-transition-lessons-from-bangladeshs-success-story [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 4. FAO. Hunger and food insecurity. https://www.fao.org/hunger/en/ [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 5. Welthunger-Index. https://www.welthungerhilfe.de/fileadmin/pictures/publications/de/studies-analysis/2024-welthunger-index-whi-synopse.pdf [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 6. Adeboye, B. et al. Obesity and its health impact in Africa: a systematic review. Cardiovascular Journal of Africa. 2012 Oct;23(9):512–521. https://doi.org/10.5830/CVJA-2012-040 7. Danquah, I. et al. Type 2 Diabetes Mellitus and Increased Risk for Malaria Infection. Emerging infectious diseases. 2020; 16(10), 1601–1604. https://doi.org/10.3201/eid1610.100399 8. Carrillo-Larco, RM et al. Is diabetes associated with malaria and malaria severity? A systematic review of observational studies. Wellcome Open Research. 2019; 4(136). https://doi.org/10.12688/wellcomeopenres.15467.3 9. Restrepo BI et al. Cross-sectional assessment reveals high diabetes prevalence among newly-diagnosed tuberculosis cases. Bulletin of the World Health Organization. 2011;89(5):352–359. https://doi.org/10.2471/BLT.10.085738 10. Global Hunger Index vs. GDP per capita, 2000 to 2021. https://ourworldindata.org/grapher/global-hunger-index-vs-gdp-per-capita?time=2000..2021 [Aufgerufen am 28. Oktober 2024] 11. Child and maternal malnutrition death rates vs. GDP per capita, 1990 to 2021. https://ourworldindata.org/grapher/child-maternal-malnutrition-gdp?time=1990..2021 [Aufgerufen am 28. Oktober 2024]

Liberecká zoologická zahrada vytvořila v jednom ze svých nejnovějších pavilonů ráj pro milovníky exotických ještěrů a žab. Sedm z deseti terárií ještěrů obývají gekoni z tropických oblastí celého světa od Madagaskaru po Vietnam, které se objevují v zoologických zahradách zřídka. Další terária obývají různé druhy tropických žab, jejichž původní domovinou jsou deštné pralesy Střední a Jižní Ameriky, Austrálie, Madagaskar či Nová Guinea.

Liberecká zoologická zahrada vytvořila v jednom ze svých nejnovějších pavilonů ráj pro milovníky exotických ještěrů a žab. Sedm z deseti terárií ještěrů obývají gekoni z tropických oblastí celého světa od Madagaskaru po Vietnam, které se objevují v zoologických zahradách zřídka. Další terária obývají různé druhy tropických žab, jejichž původní domovinou jsou deštné pralesy Střední a Jižní Ameriky, Austrálie, Madagaskar či Nová Guinea.

Madagaskar, Kuba, Indie, Finlandia... To kierunki, w które się wybierzemy za sprawą Anny Skrzypek-Woźniackiej i Andrzeja Woźniackiego. Pretekstem do rozmowy jest właśnie otwarta wystawa podróżniczych i portretowych fotografii Andrzeja Woźniackiego, którą można już oglądać w Młodzieżowym Domu Kultury nr 2 w Lublinie. Rozmawiamy o otwartości na ludzi, różnicach kulturowych, rozmaitości natury i... różnych smakach.

Denne uken går turen til Madagaskar, og vi starter episoden med en grundig, GRUNDIG gjennomgang av historien, før vi går dypere inn i et land med rikt dyreliv, norsk misjonshistorie,likvending og mye, mye mer.Hvis du vil høre alt fra 198 land-universet, så finner du landepisoder og alt annet på podimo.com/198land Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Má fotografování jako obor ještě smysl v době, kdy každý má svůj malý fotoaparát v mobilu? Jak je dnes obtížné konkurovat umělé inteligenci, když s ní soutěžíte o lepší fotku? A jsou na jiných místech na světě lepší barvy? O těchto a dalších otázkách s fotografem a cestovatelem Radimem Bulínským, který letos v soutěži Czech Photo obdržel první místo v cestopisné fotografii a v národní části mezinárodní soutěže byl třetí. Jak se liší Sumatra, Madagaskar, severní pól a Island z hlediska práce fotografa? Proč nemá rád pouliční fotografování a jak experimentuje ve svém ateliéru, kde vytváří abstraktní fotky? Jak zachytit fotoaparátem rozprsklá vajíčka, do nichž současně střílíte airsoftovou pistolí? A závěr diskuse jen pro fajnšmekry: režisérka Karolína Lukášková a Radim Bulínský vášnivě debatují o tom, jaký fotoaparát je lepší, a dospívají k závěru, že v mnoha směrech je stále ještě nepřekonatelná černobílá fotka.

Patrice Motsepe, die president van die Afrika Sokkerfederasie, CAF, sê hy hoop om 'n tweede termyn te wen. Nadat sy voorganger, Ahmad Ahmad van Madagaskar, die eerste CAF-president geword het wat deur FIFA verban is weens onetiese gedrag, insluitend geldverduistering, het die Suid-Afrikaner by 'n krisisgeteisterde organisasie ingetree. Afrika-sokker se beheerliggaam, wie se presidensiële verkiesing vir Maart 2025 vasgestel is, blyk op pad te wees na finansiële stabiliteit onder Motsepe se leierskap. Die kommunikasiedirekteur van die Namibiese Sokkervereniging, Cassius Moetie, sê hulle ondersteun Motsepe.

*Podporte podcast Dejiny v aplikácii Toldo na sme.sk/extradejiny. Kráľ Madagaskaru – aj takto sa o Móricovi Beňovskom zvyčajne vyjadrujeme. Azda je to i prvé slovné spojenie, ktoré nám pri tomto uhorskom dobrodruhovi vystane na mysli. A s ním aj otázka - ako sa na tento africký ostrov vlastne dostal? Móric Beňovský sa na čele kolonizačnej misie objavil na Madagaskare pred 250 rokmi, aby tu presadzoval predovšetkým záujmy francúzskeho kráľovského dvora. Počas svojho niekoľkoročného pôsobenia si však získal dôveru miestnych obyvateľov, a to až do tej miery, že vraj bol na slávnostnom kabare, teda stretnutí zástupcov jednotlivých etník, vyhlásený za „kráľa kráľov“. Sú však tieto tvrdenia z Beňovského memoárov pravdivé alebo sú skôr fikciou, ktorú rád o sebe šíril? A akým miestom bol vlastne Madagaskar na konci 18. storočia? S čím všetkým sa Móric Beňovský v tomto odľahlom kúte sveta stretol? Počúvate Dejiny, pravidelný podcast denníka SME. Moje meno je Jaro Valent, som šéfredaktor časopisu Historická revue a o Móricovi Beňovskom sa porozprávam s historikom Patrikom Kunecom z UMB v BB. – Ak máte pre nás spätnú väzbu, odkaz alebo nápad, napíšte nám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠jaroslav.valent@petitpress.sk⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ – Všetky podcasty denníka SME nájdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠sme.sk/podcasty⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ – Odoberajte aj denný newsletter ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠SME.sk⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ s najdôležitejšími správami na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠sme.sk/suhrnsme⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ – Ďakujeme, že počúvate podcast Dejiny.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jede Woche neu: Skurrile und witzige Meldungen aus der Wissenschaft. Mehr davon auch in unserem neuen Podcast: Fakt ab! Eine Woche Wissenschaft. Jetzt reinhören:  http://swr.li/faktab

Greifen blutrünstige Killer Wale an der Küste Portugals Segelboote an? Wir sprechen mit einem, der es genauer weiß. "Lasse" lebt in Portugal und kennt das Meer, wie kein anderer. Sowohl auf dem Meer, als auch unter Wasser hat er schon mehrfach Orca-Interaktionen live erlebt und weiß genau, was dann zu tun ist. Er ist regelmäßig dort, um zu dokumentieren, wie andere Segler mit den Orcas umgehen. Spoiler: Nicht gut. Einige sehen die Orcas als große Jagdtrophäe oder werfen starke Firecrackers auf sie. Auch Harpunen kamen bereits zum Einsatz. Damit es nicht mehr dazu kommt, betreibt das Team hinter Lasse´s Organisation Orca Portugal Aufklärungsarbeit, um den Menschen die Angst vor den Walen zu nehmen. Aber auch auf Social Media klären sie auf und zeigen es, wenn Orcas aus Booten heraus angegriffen werden. Das passt nicht jedem und so kommt es regelmäßig zu Drohungen gegen Lasse und sein Team. Davon lassen sie sich nicht unterkriegen! Was er alles erlebt hat, wie die Zukunft von "Orca Portugal" aussieht und wie ihr am besten Orcas ethisch korrekt in freier Wildbahn sehen könnt, verrät er in diesem Podcast. Viel Spaß beim Anhören!

Madagaskar gilt als weltweit größter Exporteur des Rohstoffs Mica, der auch Glimmer genannt wird und vielen Kosmetik- und Lackprodukten den typischen Glanz verleiht. Es gibt aber sehr viel Schatten dabei.

alle welt-Chefredakteur Christoph Lehermayr berichtet vom Aufforstungs- und Schulprojekt in Madagaskars Hochland.

Die Carusos halfen lange Jahre Leprakranken. Christoph Lehermayr berichtet von einer neuerlichen Reise des Ehepaars nach Madagaskar.

Frankie und Lars gehen in dieselbe Klasse und sind beste Freunde. Doch heute ist Lars nicht gekommen, sofort nach Schulschluss steht Frankie vor Lars' Haustür und klingelt. Lars' Mutter öffnet, lässt ihn aber nicht herein und druckst herum: Lars sei krank und er schlafe und Frankie soll doch bitte wieder gehen. Von Zoran Drvenkar www.kakadu.de, Kakadu

•Dystopie• Es ist wieder einmal kurz vor Weltuntergang. Mit viel Idealismus und Ideen wie Nachhaltigkeit, Entwicklungshilfe und Political Correctness im Gepäck will die Großfamilie Schöppner nach Madagaskar auswandern. Von Claudia Lohmann und Oliver Brod WDR 2012 www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter Von Claudia Lohmann und Oliver Brod.

Klusa rudenīga pastaiga gar kādu upīti vai grāvi var beigties ar pamatīgu izbīli, dzirdot skaļu plunkšķi ūdenī. Bebrs - dzīvnieku pasaules arhitekts, vienmēr aktīvs un rosīgs, ziemā ēd paša sarūpētus konservus un ir lielākais grauzējs Eiropā. Bebrs ir viena ļoti grutnīgai žurka, kas spēj nokaitināt nevienu vien mežinieku vai lauksaimnieku un vienlaikus fascinē daudzus dabas mīļotājus ar savām lieliskajām izdzīvošanas stratēģijām. Ko zinām par šo lielo "žurku", kam ir svarīga loma dabā un kāpēc cīņā ar bebru nedarbiem, svarīgi arī novērtēt šī dzīvnieka lieliskās izdzīvošanas stratēģijas? Skaidro zooloģe, Latvijas Nacionālā dabas muzeja Komunikācijas nodaļas vadītāja Inta Lange un Latvijas Valsts mežu zinātnes institūta "Silava" pētnieks, doktors Jānis Ozoliņš.   Latvijas pētnieks Madagaskarā atrod 30 centimetrus garu tūkstoškāji Šovasar starptautiskā ekspedīcijā meklēt retas dzīvnieku sugas Madagaskarā kopā ar citiem vairāku valstu dabas pētniekiem devās arī entomologs Dmitrijs Teļnovs no Latvijas, kurš tur uzgāja 30 centimetrus garu tūkstoškāji - sugu, kas pirmo un pēdējo reizi tika datēta pirms 127 gadiem. Kāpēc ekspedīcija notika Madagaskarā, kāds izskatās un kā uzvedās šis tūkstoškājis, stāsta pētnieks. „Zinātnei zudis milzu tūkstoškājis no jauna atklāts Madagaskaras džungļos” – šādu virsrakstu šovasar 14. jūlijā savā interneta vietnē publicēja starptautiskais ziņu kanāls CNN. Runa ir par zinātnieku ekspedīciju, kas pagājušajā gadā devās uz Madagaskaras salas Makiras dabas parku, lai atrastu pazudušās dzīvnieku sugas, par kurām ilgu laiku nav bijis nekādu ziņu. Starptautiskās ekspedīcijas sastāvā bija arī Londonas dabas un vēstures muzeja speciālists, Daugavpils Universitātes vadošais pētnieks un LU Bioloģijas institūta pētnieks Dmitrijs Teļnovs, kura mērķis bija atklāt zudušās airkāju vaboļu un zarkukaiņu sugas, bet tā vietā pētnieks uzgāja milzīgus teju 30 centimetrus garus tūkstoškājus. Cik patiesībā kāju ir šiem radījumiem, kā lemuri tos izmanto kā pretodu līdzekli un kāpēc tik ilgi nebija ziņu par šiem milzu tūkstoškājiem, stāsta  dabas pētnieks, bet vispirms viņš skaidro kāpēc šī ekspedīcija zudušās sugas meklēja tieši ceturtajā lielākajā pasaules salā. Pētnieks stāsta, ka novērojis vairākus eksemplārus dažādās rezervāta vietās, bet bijis pārliecināts, ka tā ir relatīvi parasta un zināma suga. Atkājums bijis patīkams pārsteigums ekspedīcijā, jo šīs sugas meklējumi nebija arī viens no ekspedīcijas mērķiem. Vēl viens pārsteigums bijis to garums. Tūkstoškājiem ir vairākas sugas, kas izaug līdz 20 cm, bet reta ir suga, kuras īpatņi ir līdz 30 cm gari. "Tūkstoškājis ir lietus mežu ir augsnes un lapu nobiru iedzīvotājs," stāsta Dmitrijs Teļnovs. "Viņš tumši rudi brūns, lai viņu būtu grūtāk saskatīt uz brūnu lapu nobiru un augsnes fona. Taustekļi un kājas ir gaiši rozā vai gaiši brūnas. Neesmu skaitījis, cik viņam ir kāju pāru. Parasti tūkstoškājim ir līdz 700 kāju pāru, bet ir arī tādi, kuriem ir 1000 kāju pāru. Domāju, ka šai sugai varētu būt ap 500 - 600 kāju pāru. Visa ķermeņa kustība ir viļņveida." Iespējams, arī šie Madagaskaras tūkstoškāji barojas līdzīgi kā tūkstoškāji mūsu platuma grādos ar kritušām lapām, iespējams, arī sēnēm. "Gandrīz visiem tūkstoškājiem, arī Latvijā un vēl izteiktāk tropos, ir ķīmiska aizsardzība, izdala diezgan stipri smirdošas vielas no ķermeņa gala dziedzeriem. Sekrēts, ko viņi izdala, bieži un arī šai sugai spēj apdedzināt ādas virskārtu. Uz ilgu laiku paliek tumši brūni plankumi uz ādas, kur bija saskare ar sekrētu. Zināms, ka Madagaskarā vairākas lemuru sugas iemācījušas izmantot šo tūkstoškāju sekrētu kā odu repelentu," turpina Dmitrijs Teļnovs. "Viņi noķer tukštoškājus un līdzīgi kā mēs lietojam dezodorantus, viņi paņem tūkstoškāji, izbrauka sev pa ķermeni un odi tajās vietās viņus nekož." Jāpiebilst, ka minētā ekspedīcija notika 2023. gada septembrī, taču tās rezultāti tika publicēti tikai šovasar un pētnieku komanda ceļojuma laikā no jauna atklāja 21 “pazudušo” sugu. Kā teic Dmitrijs Teļnovs, tad šobrīd pasaulē ir vairāk nekā 5000 augu, dzīvnieku un sēņu sugu, kas nav redzētas pēdējo 40 gadu laikā un tiek uzskatītas par pazudušām, tāpēc  svarīgi ir ne tikai glābt apdraudētās sugas, bet arī meklēt zudušās.          

"Good night, Malaysian 370." Det var det sista som hördes från det malaysiska planet med flightnummer MH370. Planet skulle flyga från Kuala Lumpur till Peking, men efter två timmar i luften, någonstans över Indiska oceanen, försvann planet från radarn. Trots att sökinsatsen är en av de största genom tiderna, har planet, med de 239 personerna ombord, aldrig hittats. De enda konkreta spåren är ett tiotal vrakdelar som flutit i land på den franska ön Réunion, på Madagaskar och längs Afrikas västkust. Under åren som gått har teorierna om vad som kan ha hänt avlöst varandra. Det har spekulerats om allt från kapning och strömavbrott till en avsiktlig handling av någon av piloterna. Men nu hävdar den australiska forskaren Vincent Lyne att han både vet vad som hände och var planet ligger. Kan det tio år långa mysteriet äntligen vara på väg att lösas? Gäst: Mattias Kjellman, reporter på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS Morning, Sky News, MSNBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

11KM befindet sich in die Sommerpause. Weiter geht's mit einem neuen Thema in aller Tiefe am 2. September hier auf diesem Kanal. Bis dahin gibt's ausgewählte Folgen noch einmal - wie diese vom 20.03.24. Von der Ostsee nach Madagaskar – 9.000km Luftlinie reist ein Unternehmer, um endlich Auszubildende zu finden. Als wäre das noch nicht kompliziert genug, wartet dann der deutsche Bürokratiedschungel. Wie soll das langfristig funktionieren, in einem Land mit Fachkräftemangel? Um welche Hürden es konkret geht und warum die sogar dafür sorgen, dass es oft – trotz Qualifizierung – nicht mit der Stelle auf dem deutschen Arbeitsmarkt klappt, darum geht es in dieser 11KM-Folge mit Julia Saldenholz. Die NDR-Journalistin hat den Unternehmer David Depenau und die madagassischen Azubis ein halbes Jahr lang begleitet und erzählt, wer von der Akquise vor der Küste Ostafrikas hierzulande tatsächlich langfristig profitiert. Den Film von Julia Saldenholz und ihrer Kollegin Laura Borchardt für NDR Story findet ihr in der ARD Mediathek hier: https://www.ardmediathek.de/video/Y3JpZDovL25kci5kZS9wcm9wbGFuXzE5NjM0MDkwM19nYW56ZVNlbmR1bmc An dieser Folge waren beteiligt: Folgenautor: Christian Schepsmeier Mitarbeit: Lisa Hentschel Produktion: Laura Picerno, Viktor Veress und Jürgen Kopp Redaktionsleitung: Fumiko Lipp und Lena Gürtler 11KM: der tagesschau-Podcast wird produziert von BR24 und NDR Info. Die redaktionelle Verantwortung für diese Episode liegt beim NDR.

Jan er endelig tilbake fra innspilling med Jakten på kjærligheten og ubehagelige - og behagelige - opplevelser på hotell. Han har også blitt invitert til Debatten ang. Pride, som han takket nei til, men som fikk tankene til å snurre rundt i hodet. Einar forteller om turen til Madagaskar og om en stor konsert på Folketeateret.Nå kan du høre over 900,000 lydboktitler hos BookBeat gratis i 90 dager på www.bookbeat.no/janogeinar90Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.