Podcasts about puccinis

Hör våra kritiker om varför rockbandet Queen, jazzmusikern Herbie Hancock samt sopranen och dirigenten Barbara Hannigan tilldelas Polarpriset 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prisas rätt band/artist/dirigent? Panelen består av Lisa Wall, Berit Nygren och Britta Svanholm Maniette.DAG SOLSTADS AVTRYCKHan har kallats Skandinaviens största författare – och har präglat generationer i norsk litteratur. Vad var det Dag Solstad gjorde, i sina säregna romaner om män som hamnar på kant med samhället? Hör litteraturkritikern Ingrid Elam i ett samtal om den norske författaren, som nu gått bort.VARFÖR TRÖTTNAR VI ALDRIG PÅ LA BOHÈME?Puccinis opera spelas i vår av tre operahus - från Malmö till Haparanda. Vad är det som gör La Bohème så älskad? Hör kritikerna Britta Svanholm Maniette och Kristina Lindqvist.ESSÄ: MARGUERITE DURAS MUSAI OBS serie ”Muserna skriver tillbaka” har turen kommit mötet mellan den franska författaren Marguerite Duras och den 38 år yngre Yann Andrea – som förändrade både livet och litteraturen. Hör Elisabeth Hjorths essä.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Ist Kunst politisch? Historisch betrachtet: klares Ja. Opernklassiker wie Puccinis "Tosca" oder Beethovens "Fidelio" haben gesellschaftliche Umwälzungen sogar als zentrales Thema. In unserer heutigen Folge sprechen Laury und Uli darüber, wie Revolutionen die Musik beeinflusst und Komponisten inspiriert haben. Außerdem werfen wir einen Blick darauf, wie innerhalb der Musik selbst "Revolutionen" stattgefunden haben - am Beispiel von Beethovens Symphonien.

Das Publikum liebt den italienischen Komponisten, dessen Tod sich dieser Tage zum 100. Mal jährt. Die Fachwelt hingegen hat für Puccini deutlich weniger übrig, sagt der , Publizist, Wissenschaftsjournalist und Experte für Populärkultur Michael Krassnitzer. Gestaltung: Alexandra Mantler – Eine Eigenproduktion des ORF, gesendet in Ö1 am 25.11. 2024

Rund um den 100. Todestag von Giacomo Puccini blickt BR-KLASSIK auf das bewegte Leben des großen Opernkomponisten. Sylvia Schreiber über Puccinis ganz besondere Leidenschaft.

Die Oper „Tosca“ von Giacomo Puccini, uraufgeführt 1900 in Rom, ist ein Meisterwerk der dramatischen Musik. Die packende Handlung um Liebe, Eifersucht und Verrat entfaltet sich vor der Kulisse eines politischen Umbruchs. Puccinis eindringliche Melodien und die emotionalen Höhepunkte machen „Tosca“ zu einer der meistgespielten Opern weltweit. Blind verkostet von Christine Lemke-Matwey, Kai Luehrs-Kaiser und Andreas Göbel. Moderiert von Christian Detig.

Große Oper steht mit Giacomo Puccinis „Madama Butterfly“ bei den 60. Heidenheimer Opernfestspielen in der malerischen Ruine des Rittersaals von Schloss Hellenstein auf dem Spielplan. Im Festspielhaus präsentiert der künstlerische Leiter und Dirigent Marcus Bosch eine Entdeckung aus Verdis Frühwerk: die selten gespielte Oper „Alzira“.

Fuchs, Jörn Florian www.deutschlandfunk.de, Kultur heute

Stürz, Franziska www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

Puccinis letzte Oper "Turandot" beginnt mit einer Hinrichtung und endet mit Fragezeichen. Regisseur André Bücker verzichtet bei der Premiere am Roten Tor in Augsburg auf jedwede China-Folklore und zeigt die Fabel von der unnahbaren, männermordenden Prinzessin als Albtraum eines Verehrers. Die konzentrierten Bilder begeisterten das Freilicht-Premierenpublikum.

Puccinis titelgebende Operndiva, die eigentlich nur für die Kunst lebt, bekommt es in München mit italienischen Faschisten zu tun. Regisseur Kornél Mundruczó verlegt die Handlung in das Todesjahr des Filmemachers Pier Paolo Pasolini, 1975. Das Konzept erweist sich als "Scheinriese" und wird bei der Premiere am 20. Mai beklatscht, aber auch heftig ausgebuht.

Das unermesslich reiche Puccini-Archiv bei Ricordi gehört seit 1994 dem deutschen Medienkonzern Bertelsmann. Aus Anlass von Puccinis hundertstem Todestag möchte man dort zeigen, dass Puccini ein Vordenker des Medienzeitalters. „Opera Meets New Media“ („Oper trifft die neuen Medien“) heißen eine kleine, aber aufwändig gemachte Ausstellung in Berlin-Mitte und der dazugehörige Katalog.

Manchmal beginnt die Karriere einfach so: Ein Sänger muss krankheitsbedingt absagen und schon ist sie da: die große Chance. So geschehen 2021, als Freddie De Tommaso am Royal Opera House London während des ersten Akts von Puccinis "Tosca" für den Tenor einspringen musste. Die Presse war sich einig: "A star is born!" Julia Schölzel hat mit dem Sänger im BR Klassik-Interview über seinen Werdegang und sein bevorstehendes erstes Solo-Konzert in München gesprochen. Außerdem verrät er, warum die Tenorstimme seiner Ansicht nach "eine eigentümliche Sache" ist.

Zur Zeit des Imperialismus schreibt Giacomo Puccini eine Oper über die politische Arroganz der Amerikaner in Japan – ein brisantes Thema. Könnte es sein, dass "Madama Butterfly" gerade deshalb bei der Mailänder Uraufführung 1904 durchgefallen ist? Struck-Schloen, Michaelwww.deutschlandfunk.de, Kalenderblatt

Giacomo Puccini ist bald 100 Jahre tot, er starb am 29. November 1924. Aber er ist immer noch ungemein populär, mit seinen nur zehn Werken aus dem Opernrepertoire nicht wegzudenken. Doch es gibt auch noch Unbekanntes in seinem schmalen Œuvre zu entdecken: Etwa 16 Lieder, die nun für den Tenor Charles Castronovo orchestriert wurden. Zusammen mit drei frühen Orchesterwerken hat sie Leipzigs zukünftiger Opernmusikchef Ivan Repušić mit seinem Münchner Rundfunkorchester für BR-Klassik aufgenommen. Und Manule Brug hat sich diesen klingenden Auftakt zum Puccini-Jahr 2024 angehört.

Über 85 Millionen verkaufte Alben: Der Sänger Andrea Bocelli (geboren am 22.9.1958) ist zugleich Weltstar und "Volks-Tenor". Der Italiener verzaubert, eckt aber auch an. Von Christoph Vratz.

Die litauische Sopranistin Asmik Gregorian in allen drei Frauenrollen von Puccinis Opern-Dreiteiler "Il Trittico" - wie das ohne Qualitätseinbußen funktioniert, konnte man 2002 auf den Salzburger Festspielen bewundern. Das Ergebnis liegt jetzt vor - in Bild und Ton.

Ab dem 19. Juli wird bei den traditionsreichen Bregenzer Festspielen mit rund 80 verschiedenen Veranstaltungen ein kontrastreiches Programm geboten. Heuer kehrt Puccinis "Madame Butterfly" zurück zur Seebühne, im Festspielhaus entspinnt sich ein packendes Operndrama von Verdi, und auf der Werkstattbühne entfaltet sich Unerhörtes und Ungesehenes. Ein Ausblick.

Ab dem 23. Juni spukt es in der Veste Oberhaus in Passau wieder: Regisseur Jürgen Pöckel inszeniert Puccinis erste Oper "Le Villi". Kombiniert wird das unbekannte Werk bei den Burgenfestspiele Niederbayern mit Mascagnis populärer "Cavalleria Rusticana".

2021 wurde Lorenzo Viotti Chefdirigent des Nederlands Philharmonisch Orkest sowie der Nationalen Oper Amsterdam. Als Auftakt zu einer Puccini-Trilogie mit Regisseur Barrie Kosky brachte er dort im April vergangenen Jahres eine ungewöhnliche "Tosca"-Produktion heraus, die jetzt auf DVD und Blu-ray erschienen ist - und bei der einem Hören und Sehen vergeht, findet Alexandra Maria Dielitz.

Operngesamtaufnahmen unter Studiobedingungen sind heute eine Rarität. Eine davon fand letzten März im römischen Parco della Musica statt: Die Plattenfirma Warner spendierte ihrem langjährigen Stardirigenten Antonio Pappano Puccinis „Turandot“. Pappano versammelte zum Ende seines Vertrags mit dem Orchestra dell‘Accademia Nazionale di Santa Cecilia nicht nur eine Starbesetzung mit Jonas Kaufmann, Sondra Radvanovsky und Ermonela Jaho, sondern schloss auch erstmals in einer Komplettaufnahme den vollständigen Franco-Alfano-Schluss für den „Turandot“-Torso mit ein. Manuel Brug hat sich mit dieser Einspielung näher beschäftigt.

Es gibt Operndirigenten, die Puccinis "Turandot" nicht mögen: zu monumental, zu plakativ. Antonio Pappano gehörte jahrelang dazu. Inzwischen hat er sich umstimmen lassen und doch dafür entschieden, eine Neueinspielung zu machen. Er dirigiert das Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia Roma. Und auch Jonas Kaufmann ist dabei. Gerade seine Performance ist allerdings recht bemüht.

Regisseur Barrie Kosky entlarvt in seiner Inszenierung von Puccinis letzter Oper "Turandot", wie viel faschistische Ästhetik in diesem Stück aus dem Italien der Mussolini-Zeit steckt. Ein beeindruckender, spektakulärer Abend an der Amsterdamer Oper.Friedrich, Uwewww.deutschlandfunkkultur.de, FazitDirekter Link zur Audiodatei

Am 20. Oktober waren 900 Kinos weltweit mit dem Royal Opera House Covent Garden in London verbunden. Puccinis "La Bohème" ging dort über die Bühne und gleichzeitig weltweit über die Leinwand. Andreas Resch war im neuen Rex in München dabei.

Gerade erst hat Kevin John Edusei die Münchner Symphoniker verlassen, jetzt dirigiert er an der Royal Opera in London die Kinoübertragung von Puccinis "La Bohème". Was für ihn der Unterschied zwischen normalem Opernabend und Kinoübertragung ist, erzählt er im Interview.

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

„Il trittico“, das Tryptichon ist die Zusammenfassung von drei einaktigen Opern zu einem Ganzen. Giacomo Puccini hat ein solches Tryptichon geschaffen. Gestern ging die Premiere der Salzburger Festspiele im Großen Festspielhaus über die Bühne. radio klassik Stephansdom Opernliebhaber Richard Schmitz berichtet. „Il trittico“ wird sehr selten an einem Abend gespielt. Es ist das Verdienst der Salzburger Festspiele, alle drei Opern ins Programm genommen zu haben. Mit der Oper „Gianni Schicchi“ ist Giacomo Puccini ähnliches gelungen wie Giuseppe Verdi mit „Falstaff“. Mit der Konzentration der Ausdrucksmittel ist eine Partitur entstanden, die keinen Ton zu viel aber auch keinen zu wenig enthält. Es geht um die Fälschung eines Testamentes im Florenz der Renaissance und um den pfiffigen Bauern Gianni Schicchi. Köstlich wird die geldgierige Familie des Erblassers karikiert. Nach dieser Oper versteht man nicht, dass Gianni Schicchi bei Dante in dessen Divina Commedia in der Hölle schmort. Die zweite Oper führt in die Welt der kleinen Hafenarbeiter an der Seine in Paris. Michele, der Besitzer eines kleinen Frachtkahns erdrosselt seinen Gehilfen Luigi, weil dieser ihn mit seiner Frau Giorgetta betrügt. Die Leiche wird unter einem Mantel versteckt. Deshalb „Il tabarro“, der Mantel. Giacomo Puccini und sein Librettist Giuseppe Adami haben da eine Vertiefung eines banalen Eifersuchtsmordes zu einer psychologischen Tragödie geschrieben. Mit Giovacchino Forzano, der schon für „Gianni Schicchi“ das Textbuch geschrieben hatte, entstand „Suor Angelica“, die Geschichte eines adligen Mädchens, das nach der Geburt eines unehelichen Sohnes ins Kloster gesteckt wurde und dort Selbstmord begeht, als sie erfährt, dass ihr Sohn schon vor zwei Jahren gestorben ist. Alle drei Opern sind vollwertige Werke; ob man sie wirklich in dieser Reihenfolge spielen muss, bleibe dahingestellt. Christof Loy verlegt die Handlungen in die Gegenwart und erzählt die Geschichten schnörkellos in praktikablen Bühnenbildern von Etienne Pluss. Das geht sich bei den beiden ersten Opern gut aus. Erbschaftsstreitigkeiten und Frauenmord im Transportgewerbe gibt es auch heute. Bei Schwester Angelica spießt es sich. Schon im 19. Jahrhundert hat man keine Mädchen mehr ins Kloster gesperrt, weil sie ein uneheliches Kind zur Welt gebracht haben; heute schon gar nicht. Selbstverständlich liegt es nahe die drei Stücke aufzuführen, wenn man eine Singschauspielerin wie Asmik Grigorian zur Verfügung hat. Und tatsächlich ist sie das Ereignis des Abends. Als Lauretta kann sie ihren Vater überreden, ein Verbrechen zu begehen, als Giorgetta erleidet sie die Zerrüttung ihrer Ehe und entdeckt ihren toten Geliebten unter dem Mantel, schließlich erlebt sie als Angelica unerfülltes Mutterglück. Asmik Grigorian setzt ihren geschmeidigen, wunderbaren Sopran ein und kann mit Puccinis Hilfe zu Tränen rühren. Nur bei der Angelica fällt ihr das schwer, da spießt sich einiges, die lässt kalt. Wie auch die Tante Prinzessin von Karita Mattila. Eine blonde Businesstussy im Kostüm kann kaum Entsetzen und Wut hervorrufen. Die sollte viel herrischer und boshafter klingen. Überlegen und pfiffig Misha Kiria als Gianni Schichi, nachdenklich bis zum Mord Roman Burdenko als Michele. Die übrigen 23 Sängerinnen und Sänger kann ich nicht alle aufzählen, aber sie hatten alle Festpielniveau. Dass die Wiener Philharmoniker mit Franz Welser-Möst prächtig harmonisierten, braucht man nicht zu betonen. Das Publikum war begeistert - auch ich war es nach den ersten zwei Opern. Meine Einschätzung der „Angelica“ hat sich auch nach dieser luxuriösen Realisation nicht verbessert. W

Die Vorstellungen bei den Bregenzer Festspielen sind ja immer so ein Glücksspiel: Bei wieviel Regen bleibe ich noch auf meinem Platz sitzen? Oder wird die Aufführung wegen Gewitter abgebrochen? Letzteres ist leider bei der Premiere von Puccinis "Madame Butterfly" auf der Seebühne passiert. Bernhard Doppler hat sich vor dem Gewitter in Sicherheit gebracht, sich in den Zug gesetzt und mit BR-KLASSIK-Moderatorin Kathrin Hasselbeck über den Abend gesprochen.

Bei der Aufführung von Giacomo Puccinis „Messa di Gloria“ treffen im Ulmer Münster die Ulmer Tanzkompanie, der Motettenchor der Münsterkantorei und das Philharmonische Orchester der Stadt Ulm aufeinander. Reiner Feistel ist Ballettdirektor am Ulmer Theater und der Choreograf der Aufführung. Im Gespräch mit SWR2 spricht er über die Transformation von Musik in Tanz und die besonderen Begebenheiten im Ulmer Münster.

"La Bohème" ist bis heute eine der weltweit am meisten aufgeführten Opern. Das ZeitZeichen spürt der Geschichte hinter der Geschichte von "La Bohème" nach und fragt nach dem Geheimnis der Wirksamkeit dieses ewigen Lieblingsstücks.

Leidenschaft, Übermut, Liebe bis in den Tod: Das Publikum erwärmt sich bis heute an einer frierenden Künstler-WG im Paris des 19. Jahrhunderts. "La Bohème" ist bis heute eine der weltweit am meisten aufgeführten Opern. Autor: Holger Noltze Von Holger Noltze.

Es ist nicht nur Puccinis letzte Oper, sondern auch seine größte. Ein mächtiges Musiktheater, das meistens auf der großen Bühne zu sehen ist: Turandot. Genau dieses Werk hat sich das Theater Regenburg als Grand Finale, als letzte Oper der Spielzeit vorgeknöpft. Ein waghalsiges Unternehmen.

Það er eitthvað við tónlist Puccinis sem á greiða leið að hjarta okkar, líka þeirra sem hluta ekki á óperu að staðaldri. Þetta er allavega skoðun þeirra Bernadettu Hegji sópransöngkonu og Marton Wirth, hljómsveitarstjóra og organista í Landakotskirkju, en þau skipa óperu-dúóið Opera2gether. Bernadetta og Marton störfuðu saman við tónlist í heimalandi sínu Ungverjalandi, og hafa nú aftur tekið upp samstarf á íslandi, eftir að leiðir þeirra lágu hér óvænt saman. Í kvöld kl 19, og um helgina flytja þau lifandi óperutónlist Puccinis við þöglu kvikmyndina um Madame Butterfly í Bíó Paradís. Marton verður gestur okkar hér á eftir. Og við kynnum til leiks nýjan pistlahöfund í Víðsjá. Björn Halldórsson rithöfundur mun flytja okkur vikulega pistla fram á sumar um allt milli himins og jarðar. Að þessu sinni er það blaðagrein um Angelu Merkel fyrrverandi kanslara Þýskalands sem fékk Björn til að velta fyrir sér sorgum og sigrum á samfélagsmiðlum. Jazzhátíð Garðabæjar hefst á morgun og stendur yfir fram á sunnudag - 24. apríl. Fjölbreytt dagskrá, þar sem konur eru í aðalhlutverkum, er á þessari 16. jazzhátíð Garðabæjar. Sigurður Flosason hefur verið listrænn stjórnandi hátíðarinnar frá upphafi og hann verður með okkur í þætti dagsins. En við hefjum þáttinn á pistli frá Natöshu. Natasha er rússnesk, skáld og fyrrverandi blaðakona, en hefur búið hér á landi í áratug. Þetta er hennar þriðji pistill um upplifun hennar af stríðinu í Úkraínu.

Það er eitthvað við tónlist Puccinis sem á greiða leið að hjarta okkar, líka þeirra sem hluta ekki á óperu að staðaldri. Þetta er allavega skoðun þeirra Bernadettu Hegji sópransöngkonu og Marton Wirth, hljómsveitarstjóra og organista í Landakotskirkju, en þau skipa óperu-dúóið Opera2gether. Bernadetta og Marton störfuðu saman við tónlist í heimalandi sínu Ungverjalandi, og hafa nú aftur tekið upp samstarf á íslandi, eftir að leiðir þeirra lágu hér óvænt saman. Í kvöld kl 19, og um helgina flytja þau lifandi óperutónlist Puccinis við þöglu kvikmyndina um Madame Butterfly í Bíó Paradís. Marton verður gestur okkar hér á eftir. Og við kynnum til leiks nýjan pistlahöfund í Víðsjá. Björn Halldórsson rithöfundur mun flytja okkur vikulega pistla fram á sumar um allt milli himins og jarðar. Að þessu sinni er það blaðagrein um Angelu Merkel fyrrverandi kanslara Þýskalands sem fékk Björn til að velta fyrir sér sorgum og sigrum á samfélagsmiðlum. Jazzhátíð Garðabæjar hefst á morgun og stendur yfir fram á sunnudag - 24. apríl. Fjölbreytt dagskrá, þar sem konur eru í aðalhlutverkum, er á þessari 16. jazzhátíð Garðabæjar. Sigurður Flosason hefur verið listrænn stjórnandi hátíðarinnar frá upphafi og hann verður með okkur í þætti dagsins. En við hefjum þáttinn á pistli frá Natöshu. Natasha er rússnesk, skáld og fyrrverandi blaðakona, en hefur búið hér á landi í áratug. Þetta er hennar þriðji pistill um upplifun hennar af stríðinu í Úkraínu.

Það er eitthvað við tónlist Puccinis sem á greiða leið að hjarta okkar, líka þeirra sem hluta ekki á óperu að staðaldri. Þetta er allavega skoðun þeirra Bernadettu Hegji sópransöngkonu og Marton Wirth, hljómsveitarstjóra og organista í Landakotskirkju, en þau skipa óperu-dúóið Opera2gether. Bernadetta og Marton störfuðu saman við tónlist í heimalandi sínu Ungverjalandi, og hafa nú aftur tekið upp samstarf á íslandi, eftir að leiðir þeirra lágu hér óvænt saman. Í kvöld kl 19, og um helgina flytja þau lifandi óperutónlist Puccinis við þöglu kvikmyndina um Madame Butterfly í Bíó Paradís. Marton verður gestur okkar hér á eftir. Og við kynnum til leiks nýjan pistlahöfund í Víðsjá. Björn Halldórsson rithöfundur mun flytja okkur vikulega pistla fram á sumar um allt milli himins og jarðar. Að þessu sinni er það blaðagrein um Angelu Merkel fyrrverandi kanslara Þýskalands sem fékk Björn til að velta fyrir sér sorgum og sigrum á samfélagsmiðlum. Jazzhátíð Garðabæjar hefst á morgun og stendur yfir fram á sunnudag - 24. apríl. Fjölbreytt dagskrá, þar sem konur eru í aðalhlutverkum, er á þessari 16. jazzhátíð Garðabæjar. Sigurður Flosason hefur verið listrænn stjórnandi hátíðarinnar frá upphafi og hann verður með okkur í þætti dagsins. En við hefjum þáttinn á pistli frá Natöshu. Natasha er rússnesk, skáld og fyrrverandi blaðakona, en hefur búið hér á landi í áratug. Þetta er hennar þriðji pistill um upplifun hennar af stríðinu í Úkraínu.

I denne thrilleren av en fortsettelse får vi innsyn i Puccinis tre siste nevneverdige operaer, nemlig Tosca, Madame Butterfly og La Fanciulla del West. I tillegg rulles resten av dramaet om Puccinis eget liv opp, kunne jaggu vært librettoen til en egen opera bare det:) Tosca: https://open.spotify.com/album/6V0vxEJIlThuJSgVhr15sb?si=bH1RdbbNRgmL0U4siPV7Eg Madame Butterfly: https://open.spotify.com/album/7jbwMPOloRbsXmMl9ihrTL?si=82PGRifyQjKFwrQnVmAXdA La Fanciulla: https://open.spotify.com/album/5DuPHFZdHWYewxfDeyG7oE?si=R08zxBauTlOuVFF7Tno1-Q

Vielleicht haben Sie Rosa Feola vor vier Jahren im Münchner Nationalthater gesehen: als Lauretta in Puccinis "Gianni Schicchi". Oder als Gilda in Verdis "Rigoletto". Gerade ist sie wieder in München und singt die Micaela in Bizets "Carmen". BR-KLASSIK-Moderator Michael Atzinger hat mit Rosa Feola gesprochen - zwei Stunden vor Vorstellungsbeginn.

Bis zum Schluss blieb es spannend bei den Salzburger Festspielen: Singt sie, oder singt sie nicht? Die Generalprobe zu Puccinis "Tosca" musste Anna Netrebko krankheitsbedingt absagen. Doch bei der Premiere am Samstag war sie wieder fit. Die Diva unserer Zeit in der Divenrolle der Opernliteratur! Und das in einem Kleid mit 50.000 Kristallen. Mehr Bling-Bling geht kaum.

Dirigent Eivind Gullberg Jensen forklarer Puccinis musikk, og hvorfor det er umulig ikke å bli dypt berørt av Suor Angelica.

Det 20. århunderedes bedste tenor var efter manges mening Jussi Björling. Den svenske sanger var på toppen af sin kunst, da han døde som blot 49-årig i 1960. Guldkoncerten i aften præsenterer en sjælden amerikansk koncertoptagelse fra 1959, hvor Jussi Björling høres i absolut topform. Det er den eneste koncertoptagelse der findes med ham i stereo. Desuden en optagelse fra en af hans sidste optrædener på Operaen i Stockholm, hvor han sang glanspartiet som Des Grieux i Puccinis opera Manon Lescaut.Sange og arier af bl.a. Händel, Grieg og Puccini.Jussi Björling, tenor.Frederick Schauwecker, klaver.Koncert i Atlanta, 13. april 1959.Hjördis Schymberg, sopran.Jussi Björling, tenor.Kungliga Hovkapellet.Dirigent: Nils Grevillius.Optagelse fra Operaen i Stockholm, 1959. Vært: Charlotte Nørby. www.dr.dk/p2koncerten

Puccini var besatt av biler, vakre kvinner – og musikk som gikk rett inn i hjerterøttene. Operaen om Søster Angelica, som måtte forlate sønnen sin for å gå i kloster, var av Puccinis egne favoritter. Og arien "Senza mamma" er kanskje blant operalitteraturens mest gripende. Ragnhild Motzfeldt forteller her om både komponisten og operaen Suor Angelica.

Autor: Stürz, Franziska Sendung: Kultur heute Hören bis: 19.01.2038 04:14

Hør Ragnhild Motzfeldt fortelle om Puccinis opera, og om Calixto Bieitos oppsetning.

"Die Alte lässt sich nicht unterkriegen!" scherzte die 70-jährige Mirella Freni nach ihrem umjubelten Auftritt in Puccinis "La Bohème" im Züricher Opernhaus. Jahrzehntelang galt die Freni mit ihrem schwebenden süßen Sopran als ideale Interpretin lyrischer Heldinnen vor allem in Opern von Verdi und Puccini bis zu ihrem Bühnenabschied im Jahr 2002. Kurz vor ihrem 85. Geburtstag ist die legendäre Sopranistin in Modena gestorben.

Anna Netrebko - eine Operndiva, wie aus dem Bilderbuch. Für drei Abende ist sie nun an der Bayerischen Staatsoper in München in der Titelpartie in Puccinis "Turandot" zu hören - das erste Mal, dass sie diese Rolle in einer Produktion singt. Allerdings ist diese Inszenierung schon über acht Jahre alt.

Mit einer mörderischen Prinzessin, die Angst vor Männern hat und deshalb ihren Heiratsbewerbern schwer zu beantwortende Fragen stellt, begann am Samstag das Opernfestival auf Gut Immling. BR-KLASSIK war bei der Premiere von "Turandot" dabei.

Puccinis einst exotisch gemeinte Geisha-Oper nach einem tränenseligen Boulevardstück "Madama Butterfly" wird in der Regie von Tina Lanik am Staatstheater Nürnberg zu einer feministischen Abrechnung mit Sexismus und Kolonialismus, an denen die anpassungswillige Cio-Cio-San scheitern muss. Eine Premieren-Kritik von Peter Jungblut.

Nach 85 Jahren steht Giacomo Puccinis Wildwest-Oper "La fanciulla del West" ab 16. März zum ersten Mal wieder in München auf dem Spielplan. Da fragt man sich natürlich: Warum ist dieses Spätwerk des Komponisten so selten zu hören?

Nicht mal mehr in Rom gibt es Erlösung: Hasko Weber inszeniert Puccini so eisig wie ein Stück von Jean-Paul Sartre. Phänomenale Sänger und eine packende Regie lassen das Publikum ganz verdattert zurück: Weimar auf einem umjubelten Horror-Trip. Peter Jungblut über Puccinis "Tosca" in Weimar.

Hør Ragnhild Motzfeldt fortelle om den andre operaen i Puccinis trilogi Il trittico, og om Isabella Bywaters oppsetning.

Panelen tippar över av Berlioz, undrar hur någon ens orkar spela Liszt och går lite avvaktande in i Puccinis dockhus. Och så noterar vi modernismens återkomst på konsertscenerna. Veckans skivor: BERLIOZ HAROLD EN ITALIE LES NUITS DÉTÉ Musik av Hector Berlioz Tabea Zimmerman, viola Stéphane Degout, baryton Les Siècles Francois-Xavier Roth, dirigent Harmonia Mundi HMM 902634 Betyg: 5 LISZT ÉTUDES DEXÉCUTION TRANSCENDANTE Musik av Franz Liszt Boris Giltburg, piano Naxos N.573981 Betyg: 3 PUCCINI IL TABARRO Opera av Giacomo Puccini Sångare: Johan Botha, Elza van den Heever, Wolfgang Koch m.fl. Österrikiska radions symfoniorkester i Wien Wiens sångakademi Bertrand De Billy, dirigent Capriccio C5326 Betyg: 3 Veckans val: Moderna tider Från att ha setts som otrendig och svårlyssnad på våra stora konsertscener i Sverige har den modernistiska musikrepertoaren plötsligt blivit synlig. Komplexitet! Gnissel i maskineriet! Hanna Höglund funderar över om den ökade representationen av modernistisk musik beror på att det idag finns en ny, yngre publik som inte har växt upp med 60-talshappenings, skrikkonserter och avsågade pianoben. Johans bästa: André Previn Musikrevyns programledare Johan Korssell minns den mångsidige André Previn som avled i veckan, 89 år gammal. Nu finns en box omfattande 55 CD-skivor med hans samlade inspelningar på RCA och Columbia, utgiven på RCA. Referensen: Sopran vs baryton Vi jämför veckans nya inspelning av Berlioz Les Nuits d'été med en Deccaklassiker från 1963 där Régine Crespin framför sångcykeln med L'Orchestre de la Suisse Romande under Ernest Ansermet.

Hør hvordan det har vært for Nina Gravrok å skulle gå inn i rollen som søster Angelica, som ble plassert i kloster som straff for at hun ble gravid. Regissør Isabella Bywater snakker om produksjonen, og Ragnhild Motzfeldt forteller om handlingen i Puccinis vakre opera.

Puccinis "La Bohème" steht auf der Liste der meist gespielten Opern weltweit auf Platz sieben. Trotzdem lässt sich noch Unverbrauchtes zu dem Stück erzählen - zum Beispiel, wenn man nicht versucht, es verkrampft zu modernisieren. Regisseur Barrie Kosky setzt in seiner Berliner Inszenierung auf originales Ambiente - und gewinnt.

Eine Oper arrangiert für symphonisches Blasorchester? Ungewöhnlich, aber möglich. In Binswangen werden bereits seit einigen Jahren unter dem Motto "Klassik am Dorfplatz" große Opern in einer dafür eher untypischen Besetzung aufgeführt. Dieses Mal ist Puccinis "La Bohème" an der Reihe.

Jeden Sommer findet im toskanischen Torre del Lago das Puccini-Festival statt, wo die meisten Opern des italienischen Komponisten enstanden sind. Seine einzige Enkelin war im Dezember 2017 verstorben und wurde am Freitag in der Puccini-Villa beigesetzt.

Totschlag, Missbrauch, Erbschleicherei - Giacomo Puccinis Operntrilogie "Il trittico" zeigt den Menschen nicht unbedingt von seiner besten Seite. Und Regisseurin Lotte de Beer glättet in ihrer Inszenierung des "trittico" für die Bayerischen Staatsoper keinerlei Ecken und Kanten. Trotzdem kommt bei ihr auch der Humor nicht zu kurz.

Bag baren på Café Viking på Nørrebro, står Jane, der igennem tågebanker af røg og beklagelser er omdrejningspunkt for mændenes bejleri. Jane er vor tids version af Puccinis, Minnie, der i Pigen fra Vesten driver immigranternes værtshus, Polka. Begge er de stærke og selvstændige kvinder, der må gennemgå en del strabadser, alt imens de kærligt tager hånd om barens berusede skæbner. Hvilket bliver gengældt med loyalitet og kærlighed hos både Puccini og på Nørrebro.Dette er en ud af 12 unikke fortællinger, som løbende udgives henover sæsonen 17/18. Denne fortælling tager udgangspunkt i Pigen fra Vesten, men kan sagtens høres, uden du har set forestillingen.

Teodor Currentzis und sein Ensemble "musicAeterna" sind momentan viel gefragte Gäste auf den internationalen Bühnen. Zuletzt wurden sie bei den Salzburger Festspielen für "La Clemenza di Tito" gefeiert. Am Freitag waren sie bei der Premiere von Puccinis "La Bohème" am Festspielhaus Baden-Baden mit von der Partie - und überzeugten.

Det är mänskligt att synda. Men vad räknas som syndigt idag? Samtal från Göteborgsoperan mellan Edda Magnason, Ola Sigurdson, Karin Holm, Bengt Brülde och programledare Lars Mogensen. På Göteborgsoperan spelas för fullt dubbelföreställningen De sju dödssynderna och Gianni Schicci. Regissör David Radok har bemödat sig om att gestalta de klassiska mänskliga kardinalsynderna i både Brechts och Weills ballet chanté och Puccinis kortopera. I ett samtal från Göteborgsoperan diskuterar Edda Magnason, som sjunger huvudrollen i De sju dödssynderna, repetitör Karin Holm, filosof Bengt Brülde och religionsfilosof Ola Sigurdson: Är de gamla dödssynderna fortfarande gångbara idag, eller har de snarare blivit till dygder i vår egoistiska tid där det gäller att roffa åt sig och frossa i sig så mycket som möjligt? Dessutom sjunger Edda prologen till De sju dödssynderna, med ackompanjemang av Rut Pergament. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I detta avsnitt av Operapodden samtalar kulturjournalisten Eric Schüldt och Mellika Melouani Melani om Puccinis spännande symbolvärld och vad Turandot egentligen står för.

Eigentlich ist Puccinis "Tosca" ein Kammerspiel, eine Dreiecksgeschichte. Auf der Riesen-Bühne im Baden-Badener Festspielhaus hat es die Regie schwer - und auch Dirigent Simon Rattle fremdelt mit dem Pathos.

I programmet diskuteras uvertyrer och opera-intermezzon med Riccardo Chailly på pulten, blockflöjtmusik av Telemann samt Netrebko och Eyvazov i Puccinis Manon Lescaut. Mer opera I mindre skala. I panelen Andreas Parmerud (gäst), Evabritt Selén och Sara Norling som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: OVERTURES, PRELUDES & INTERMEZZI Musik av bl.a. Verdi, Puccini och Boito La Scala-operans orkester Riccardo Chailly, dirigent Decca 483 1148 GEORG PHILIPP TELEMANN J-M HOTTETERRE Musik för blockflöjt Giovanni Antonini, blockflöjt, ledare Il Giardino Armonico Alpha ALPHA 245 GIACOMO PUCCINI Manon Lescaut Anna Netrebko, Yusif Eyvazov m.fl Münchens Radioorkester Wiens statsoperas kör Marco Armiliato, dirigent DGG 479 68 28 Referensen Johan jämför med och refererar till Puccinis opera Manon Lescaut med Mirella Freni som Manon, Placido Domingo som des Grieux tillsammans med Philharmonia Orchestra, London, allt under ledning av Giuseppe Sinopoli på DG. I mindre skala Alexander Freudenthal och Johanna Paulsson spelar stor musik i mindre format. Idag är temat opera och vi serveras Wagner och Verdi i olika kostymer. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Riccardo Chailly dirigerar Puccinis Turandot på DVD med bl.a. Nina Stemme och La Scala-operans orkester. Inspelad på Decca. Telemanns blåsmusik med Musica Antiqua, Köln ledd av Reinhard Goebel på Archiv samt med Zefiro-ensemblen under Alfredo Bernardini inspelad på Arcana. Puccinis Manon Lescaut med Kiri te Kanawa och José Carreras i de stora rollerna samt med orkestern vid Teatro Comunale Bologna, ledda av Riccardo Chailly på Decca samt med Mirella Freni och Luciano Pavarotti tillsammans med Metropolitan-operans orkester dirigerade av James Levine på skivmärket Decca. Svepet Johan sveper över och spelar valda delar ur ett album där Olli Mustonen är solist i Prokofjevs tredje, första och fjärde pianokonserter. Detta tillsammans med Finska radions symfoniorkester ledda av Hannu Lintu på Ondine.

Am 26. Februar 2017 feierte Giacomo Puccinis Oper "La Bohème" im Salzburger Landestheater in einer Inszenzierung von Regisseur Andreas Gergen Premiere. Die musikalische Leitung hatte die litauische Dirigentin Mirga Gražinyte-Tyla. Peter Jungblut war vor Ort und ordnet den Premierenabend ein.

Kärleksparet Tosca och Cavaradossi har skrivit in sig operahistorien genom sina arior. Men vilar det en förbannelse över Puccinis omtyckta opera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Britta Svanholm Maniette och operasångaren Rickard Söderberg diskuterar om en opera med tortyr och hot om våldtäkt är något att ha. Och så går de igenom några av de mest kända anekdoterna kring detta älskade verk. Operaguidenoperaguiden@sverigesradio.se

Kärleksparet Tosca och Cavaradossi har skrivit in sig operahistorien genom sina arior. Men vilar det en förbannelse över Puccinis omtyckta opera? Programledaren Britta Svanholm Maniette och operasångaren Rickard Söderberg diskuterar om en opera med tortyr och hot om våldtäkt är något att ha. Och så går de igenom några av de mest kända anekdoterna kring detta älskade verk. Operaguiden operaguiden@sverigesradio.se

Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder. 1882 flyttade han till Paris, där han levde ett bohemiskt liv. Han försörjde sig på pianolektioner och cafékonserter. 1890 tog Leoncavallo stort intryck av Mascagnis opera På Sicilien och två år senare gjorde hans egen veristiska opera Pajazzo stor succé i Milano. Det var Leoncavallo som först kommit med idén att göra opera av Scènes de la vie de Bohème av Murger, men Leoncavallos La bohème har hamnat i skuggan av Puccinis opera med samma namn. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder. 1882 flyttade han till Paris, där han levde ett bohemiskt liv. Han försörjde sig på pianolektioner och cafékonserter. 1890 tog Leoncavallo stort intryck av Mascagnis opera På Sicilien och två år senare gjorde hans egen veristiska opera Pajazzo stor succé i Milano. Det var Leoncavallo som först kommit med idén att göra opera av Scènes de la vie de Bohème av Murger, men Leoncavallos La bohème har hamnat i skuggan av Puccinis opera med samma namn. Mer information på sverigesradio.se/p2

Kärleksparet Tosca och Cavaradossi har skrivit in sig operahistorien genom sina arior. Men vilar det en förbannelse över Puccinis omtyckta opera? Programledaren Britta Svanholm Maniette och operasångaren Rickard Söderberg diskuterar om en opera med tortyr och hot om våldtäkt är något att ha. Och så går de igenom några av de mest kända anekdoterna kring detta älskade verk. Operaguiden operaguiden@sverigesradio.se

Om världsmusiken och mångkulturen som globalt experiment. All musik är en hybrid, en gräns-, tvär-, geo-, postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i skarven. Inte all musik är underhållning. En del manar till eftertanke, kanske till och med till motstånd och förvirring. Musik får politisk laddning för att den ingår i ett bestämt sammanhang. Ibland blir polariseringen mellan individer och grupper särskilt tydlig just i musik. Det är vad musikmagasinet Musik & Politik handlar om.Medverkande: Ozan Sunar, verksamhetsledare på Moriska Paviljongen i Malmö, Per Wirtén, författare och skribent.Röst: Marie Skönblom, skådespelerska Skottes Musikteater.Gästkrönikör: Johanna Paulsson, frilansjournalist och kritiker.Produktion: Mikael Strömberg / GiG Mikael Strömberg skriver om världsmusiken och det globala experimentet.Jag strosar omkring i Paris. Från dolda högtalare pumpas världsmusik från Madagaskar med programmerade beats. Helt i linje med Virgin Megastores filosofi, att folkmusik även från de mest isolerade öar kan säljas som "världsmusik".Visst svänger det. Men för vem svänger det? I utsugarperspektiv finns det pengar att tjäna på världsmusik, och här är prognosen fortsatt olustig. Avstånden utgör numera inget hinder. Därför kan den mest isolerade pygméstam få cd-plattor och kassetter långt innan den får el och rinnande vatten. I dag är världsmusiken en mjölkkossa. Kitsch och originalitet trängs på hyllorna. Och i den sjätte generationens synthesizer finns en stor meny med exotiska ljud lagrade i instrumentets internminne: shakuhachiflöjt, munorgel, bronslur, vinare, fingercymbal, snäckskalstrumpet, blur, kementché. Tack vare digital överföring kan vilket ljud som helst på klotet göras tillgängligt och spelbart.Här sitter upphovsrätten löst eftersom musiken i det stora hela betraktas som gemensam egendom. Jag behöver till exempel bara ett par dagar för att tanka hem ljudfiler med "folklig musik" som det tog kompositören Bela Bartók ett helt liv att samla in bland de transsylvanska bergen.Ta en didgerido. Ett heligt instrument för en aborigin, som med hallucinatorisk rundblåsning får den ihåliga trädstammen att vibrera. Snart säljer varje närbutik didgeridos. Långa, korta, typiska, turistifierade.Samma sak med indianernas regnstavar, den svenska säckpipan, västafrikanska vattentrumman, den arabiska ouden och så vidare. Hur exotiska dessa instrument än upplevs i vår tankevärld, är de inom räckhåll för vilket utnyttjande som helst.Walt Disneys styrelseordförande Michael Eisner fick alltså rätt när han för snart fyrtio år sedan lanserade sin utopi om alltings tillgänglighet: "Kultur är lika med en mångfald individuella möjligheter till individuella val och individuella uttryck. Ja, det som folk överallt vill ha."Med en ofattbar hastighet drivs kulturer in i en rörelse framåt. Ekonomen och framtidsforskaren Edward Luttwaks menar att denna "förening av pölar, tjärnar, sjöar och hav från byars, provinsers, regioners och nationers ekonomier till en enda global ekonomisk ocean, utsätter de små områdena för jättevågor av ekonomisk konkurrens i stället för små krusningar och tidvatten som tidigare".Men: för en musiker har det dock sällan funnits något annat alternativ än världskultur. All musik är nämligen en hybrid, en gräns-, tvär-, inter-, geo-, postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i skarven. Ett okontrollerbart flöde som skickligt balanserar mellan stöld och intuition.Det enda som betyder något är att det finns en publik som vill lyssna och dansa. Det krävs alltså inte en invandrare på scenen för att legitimera framförandet som världskulturellt, lika lite som vi kräver att bara svenska orkestrar kan spela Hugo Alfvéns Midsommarnattsvaka, eller endast italienska hjältetenorer klarar att gestalta Puccinis poetroll i La Bohème.Världsmusiken som fenomen sätter ofta fingret på världskulturdebattens samförstånd om internationalisering, global ekonomi, geopolitik, kanske till och med exotism och etnoporr. För bakom den leende sångerskan på affischen uppstår en mängd frågor. Var drar jag gränsen mellan min inbillade svenskhet och främlingars riter? Vad är autentiskt, av vad består den medierade bilden av Afrika, Asien?Jag tänker på städernas tid och den enda världens sönderfall när jag ser den rumänska grönsaksförsäljerskan. Hon bor och arbetar i Paris som flykting från fattigdom, politik och cynism. I hennes transistorradio sjunger Céline Dion The power of the dream som handlar om att drömma drömmar som ingen dödlig någonsin vågat drömma. Grönsaksförsäljerskan är fattig men tillhör ändå inte de 3 miljarder verkligt fattiga som hukar under världens 350 rikaste multimiljardärer.Många av oss kan inte föreställa sig en framtid utan musik. Men samtidigt är det inom musiken som sammanflätningen av ekonomi, politik, medier, kultur och miljö syns och hörs i sina mest förnedrande former.Samtidigt kan världsmusik bygga motstånd mot den hårda europeiska invandrarpolitiken; som i sina försök att renodla och se till den enskildes behov istället splittrar familjer. Världsmusik kan vara en annan sorts invandrarpolitik, fullt integrerad utan staters inblandning.När det unika ska pekas ut, brukar pressade politiker lägga exotiska undertoner i ordet "kulturmöten". Fast i själva verket är mångkulturen den enda kultur vi har.Det renodlade har aldrig funnits. Ändå vill många kulturstrateger få oss tro att det är mer genuint med en kurdisk sazzorkester i förorten än en kurdisk sazzorkester på Konserthuset.

Donna Leon schickt ihren Commissario Brunetti in seinem 24. Fall zu Ermittlungen ins Opernhaus. Sie gibt kenntnisreiche Einblicke in Puccinis "Tosca" und beschreibt zum Thema "Stalking" realitätsnah die Probleme eines prominenten Sängerlebens. Einen Mord gibt es übrigens nicht!

Die tragische Liebesgeschichte des Dichters Rodolfo mit der schwindsüchtigen Mimì zählt unbestritten zu den Meisterwerken Puccinis. Für die Nürnberger "Bohème"-Inszenierung gab ein junges Regieteam aus Ungarn sein Debüt am Staatstheater.

I PROGRAMMET: Varför går inte Erika Sunnegårdh på provsjungningar i högklackat? Vad är sanningen bakom dirigenternas listor av favoritsångerskor? Hur känns det att bli utbuad? Och om en dvärgpinscher som heter Maestro. BAKGRUND: Sopranen Erika Sunnegårdh föddes i Danderyd till en familj av sångare, men flyttade till USA när hon var 19 år för att utbilda sig. Debuten skedde först när hon var 38 och det var på Malmö operan 2004 med titelrollen i Puccinis opera Turandot. Det stora internationella genombrottet skedde genom inhoppet på Metropolitan opera i Beethovens Fidelio. Sedan dess har Sunnegårdh förutom Turandot i Umeå och Death and the maiden i Malmö, främst varit verksam utanför Sverige på stora scener och konserthus ute i världen. Hon reser 11 månader om året. AKTUELL MED: Konserter med Malmö symfoniorkester 24 och 25 oktober. Debuterar på Stockholmsoperan 9 november då hon ingår i det nya sångarlaget som gör Turandot på Kungliga operan. Den första soloskivan är ett projekt som bygger på crowd sourcing och görs i samarbete med Malmö symfoniorkester. Den innehåller musik av Beethoven, Wagner och Strauss och kommer ut 13 november.

Puccini's diva drama, TOSCA is at Houston Grand Opera from Jan 22 to Feb 7, 2010www.HoustonGrandOpera.org/ToscaRenowned soprano Patricia Racette makes her role debut as the passionate Floria Tosca in Puccinis timeless drama. Tenor Marcus Haddock is the painter Mario Cavaradossi, whom Tosca adores and Raymond Aceto sings the menacing Baron Scarpia who will stop at nothing to destroy the object of Toscas affections. Created especially for Houston Grand Opera, this new production by John Caird features classic sets and costumes designed by Bunny Christie in the style of nineteenth-century Rome.

Premiere von Puccinis "La Bohème"