Podcast appearances and mentions of mustafa panshiri

Inom januari har över 30 bomber detonerat på olika håll i Sverige, främst i Stockholmsområdet. Hur farlig är utvecklingen? Varför sker det här nu, vad görs för att stoppa våldet och den ständiga frågan: vad kan vi i Finland dra för lärdomar av det som händer i Sverige? I Slaget – dagens debatt möts Mustafa Panshiri, polis, författare och föreläsare i integrationsfrågor, Patrick Kronqvist, ledarskribent på tidningen Expressen och Ardavan Khoshnood, kriminolog och läkare i Lund. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Den 10 april blir Mikael skjuten av gängkriminella, framför ögonen på sin son, när han säger ifrån att droger säljs öppet på gatan i Skärholmen. Händelsen har mötts av bestörtning och oro i Sverige. Hur kommer framtiden att se ut: Kommer vi att våga visa civilkurage? Hur skapas förortskultur? Och hur bryter vi den negativa spiralen av hot och våld i samhället? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som gästas av Mustafa Panshiri, tidigare polis, och Hanif Bali, moderat politiker och poddare. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Veckopanelen med Daniel Suhonen, Henrik Jönsson och Maria Wetterstrand under ledning av Staffan Dopping. Till sist klubbade riksdagen nya könsbyteslagen, vad handlar striderna om? Hanif Bali och Mustafa Panshiri fick allmänheten att skänka 2,6 milj kr till mördade Mikaels familj. Anna Kinberg Batra pressas för sitt sätt att anställa en nära vän, och Socialdemokraterna kräver nödbroms för nya vinstdrivande skolor.

Veckopanelen med Daniel Suhonen, Henrik Jönsson och Maria Wetterstrand under ledning av Staffan Dopping. Till sist klubbade riksdagen nya könsbyteslagen, vad handlar striderna om? Hanif Bali och Mustafa Panshiri fick allmänheten att skänka 2,6 milj kr till mördade Mikaels familj. Anna Kinberg Batra pressas för sitt sätt att anställa en nära vän, och Socialdemokraterna kräver nödbroms för nya vinstdrivande skolor.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren, programledaren och språkhistorikern Fredrik Lindström. De pratar om varför det är så svårt att prata om vad svenskhet är, varför alla svenskar är som nyinflyttade i sitt egna land, varför Fredrik är som Mustafa Panshiri fast för svenskar och vad begreppet statsindividualism betyder egentligen.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid samtalar (och dricker absinth) med ex-polisen, integrationsföreläsaren och författaren Mustafa Panshiri om hans nya bok “7 råd till Mustafa”, om varför Alexandra Pascalidou och andra gammelinvandrare blir triggade av boken och varför han tror på tips till individer och samtidigt ser behovet av ett Folkhem 2.0.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Jag tror inte på att svenskar ska ändra sig för invandrare” med Mustafa, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021.Navid pratar med journalisten och författaren Diamant Salihu, rektorn Mikael Östling Huhta och ex-polisen, föreläsaren och författaren Mustafa Panshiri om gängvåld, integrationsproblemen i förorterna och om föräldrars och skolans ansvar.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Det är status att vara våldsam mördare” med Mustafa, Mikael och Diamant, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Mustafa Panshiri är en före detta polis, men numera föreläsare, debattör och författare med särskilt intresse för integrationsfrågor. Född i Afghanistan och invandrad till Sverige är integration något han alltså har förstahandserfarenhet av, men hans åsikter är inte för den skull okontroversiella i den svenska integrationsdebatten.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 december. 2015 kom över 35 000 ensamkommande barn till Sverige. I flera år var deras öde en följetong i medier och politiken. Hur har det gått? Karin Lundström från SCB har skrivit en rapport som hon diskuterar med Mustafa Panshiri, författare och föreläsare, och Andreas Ericson.

Hanif Azizi är en polis i Rinkeby som engagerar sig i projekt för att stödja unga människor i utanförskap att avstå från brottslighet och integrera sig i samhället. Han är också föreläsare, poddare och debattör.Mustafa Panshiri, tidigare polis, har länge arbetat med att informera nyanlända flyktingar i Sverige om sekularism, demokrati och samhällsintegration. Han har personlig erfarenhet av att fly från ett talibanstyrt Afghanistan till Sverige som barn.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanif Azizi är en polis i Rinkeby som engagerar sig i projekt för att stödja unga människor i utanförskap att avstå från brottslighet och integrera sig i samhället. Han är också föreläsare, poddare och debattör.Mustafa Panshiri, tidigare polis, har länge arbetat med att informera nyanlända flyktingar i Sverige om sekularism, demokrati och samhällsintegration. Han har personlig erfarenhet av att fly från ett talibanstyrt Afghanistan till Sverige som barn.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mustafa Panshiri er indvandrer og tidligere politimand i Sverige. Og så mener han, at den svenske opfattelse af indvandrere og indvandringspolitik har slået fejl. Derfor er der opstået parallelsamfund i Sverige, hvor personer ikke ønsker at blive svenske, lyder det fra Panshiri. Vært: Alexander Wils Lorenzen.

Dagarna efter Hamas blodiga terrorattack på civila israeler den 7 oktober 2023 förekom det triumfatoriska propalestinska demonstrationer i städer över hela världen, också i Europa och USA. I Stockholm anslöt både västerradikala och nynazister till en Palestina-demonstration där man skanderade "krossa sionismen". Vi diskuterar traditionen av Israelhat inom vänstern och den statligt sanktionerade antisemitismen i många muslimska länder. Hur ska Sverige hantera den hos nya svenskar? Och hur har medierna lyckats med källkritiken i kriget mellan en terrororganisation och en demokrati baserad på västerländska ideal? Gäster: David Andersson, författare och redaktör Axess, Mustafa Panshiri. författare, föreläsare och poddare i Sista måltiden, Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturchef Fokus. 

Det här samtalet spelades in den 5 november 2018.Mustafa Panshiri är en före detta polis, men numera föreläsare, debattör och författare med särskilt intresse för integrationsfrågor. Född i Afghanistan och invandrad till Sverige är integration något han alltså har förstahandserfarenhet av, men hans åsikter är inte för den skull okontroversiella i den svenska integrationsdebatten.Jens Ganman är författare, musiker, humorist och f.d. mångårig frilansreporter inom public service - både på SR och SVT, två företag han bl.a. gjort sig känd för att kritisera utan minsta konflikträdsla. Tillsammans med Mustafa har han skrivit boken “Det lilla landet som kunde” (2018), därutöver ett dussintal egna böcker inom olika genrer.Två konflikt-orädda karlar som är väl lämpade att samtala om konflikträdsla.Följ Jens Ganman på Facebook samt på Substack och XMustafa Panshiri finns bl.a. på Facebook, samt Instagram och XBoka Mustafa som talareHär hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi? LIVE 7 december 2019 i MalmöVi får här höra samtal mellan följande: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt.Sidekicks är Jens Ganman och Mustafa Panshiri.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi? LIVE 7 december 2019 i Malmö Del 1Vi får här höra samtal mellan följande: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt.Sidekicks är Jens Ganman och Mustafa Panshiri.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 23 april 2019 i Göteborg.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är det tredje live-eventet med Hur kan vi? med gästerna Ann Heberlein, Ann Söderlund, Sarah Britz, Hanif Bali, Aron Flam, Malcolm Kyeyune, Alexander Bard, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Rektor Hamid Zafar, Emma von Linné, Gustaf Josefsson Tadaa och Ashkan Fardost. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 23 april 2019 i Göteborg.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är det tredje live-eventet med Hur kan vi? med gästerna Ann Heberlein, Ann Söderlund, Sarah Britz, Hanif Bali, Aron Flam, Malcolm Kyeyune, Alexander Bard, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Rektor Hamid Zafar, Emma von Linné, Gustaf Josefsson Tadaa och Ashkan Fardost. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 11 april 2019 på Intiman i Stockholm.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är det andra live-eventet med Hur kan vi? med gästerna Malcolm Kyeyune, Aron Flam, Ann Heberlein, Emma von Linné, Galaxia Wallin, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Ashkan Fardost, Jens Liljestrand, Henrik Jönsson, Paula Bieler, Johanna Jönsson och Hanif Bali.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här samtalet spelades in den 13:e juli 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Mustafa Panshiri är före detta polis och numera föreläsare, poddare och författare. Tillsammans med Jens Ganman har han skrivit böckerna “Det lilla landet som kunde” från 2018 och “Det lilla landet som ångrade sig” från 2023 som handlar om svensk integration. 2021 startade han podcasten “Sista måltiden” tillsammans med Ashkan Fardost, Hanif Azizi, Chang Frick och Omar Makram.Boka Mustafa som föreläsare härLyssna på Sista Måltiden härHär hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig merStötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här samtalet spelades in den 8 juni 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Jens Ganman är skribent, satiriker och musiker. Han har både skrivit egna böcker och medverkat i olika medier där han ger hård kritik till svenska public service. Tillsammans med Mustafa Panshiri har han skrivit böckerna “Det lilla landet som kunde” från 2018 och “Det lilla landet som ångrade sig” från 2023 som handlar om svensk integration. Följ Jens Ganman här Här hittar du alla samtalt från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare Boka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 15 januari 2019 i Malmö.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det allra första live-eventet med Hur kan vi? bjöd in till samtal med Hanif Bali, Gudrun Schyman, En Arg Blatte, Ann Heberlein, Henrik Jönsson, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Malcom Kyeyune, Ilan Sadé, Per Brinkemo, Daniel Görtz, Kristina Paltén, Ashkan Fardost, Per Johansson, Gustav Martner, Erik Leijonmarck, Per Granqvist och Dorpec Kobane.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hur kan vi-pedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om vilka spår som den lutherska kyrkan satt och som man fortfarande kan se i dagens Sverige Reformationen i Sverige gick stegvis men resultatet blev att svenskarna gick från att vara katoliker till att bli medlemmar i den svenska lutherska kyrkan.Vilka avtryck har det gjort och hur hade Sverige sett ut om vi behållit den katolska traditionen?Hör Magdalena Dahlborg från den katolska tidningen Signum, Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och Mustafa Panshiri, samhällsdebattör och tidigare polis. Även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Jens Ganman blev en nätkändis med sina pajdiagram där han sparkade åt alla politiska håll. För han är lite arg på nästan alla och han verkar ha en extremt låg tröskel när det gäller hyckleri. I Vi Måste Prata nummer 98 är han inte arg och vi hinner prata om mycket mer än diagram och satir.Jens är aktuell med boken Det lilla landet som ångrade sig som han skrivit tillsammans med Mustafa Panshiri. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jens Ganman har gästat DK en hel del den här våren. Och nu är han med igen. För att du inte ska tröttna har jag valt att balansera Jens med hans parhäst Mustafa Panshiri. För mer info: https://aronflam.com/blog-aron/2023/4/13/nger-med-mustafa-panshiri-och-jens-ganman STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM Patreon: www.patreon.com/ARONFLAM Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Möt Mustafa Panshiri,en av författarna till boken ”Det lilla landet som ångrade sig” som är en uppföljare till ”Det lilla landet som kunde”tecknar bilden av ett land i identitetskris och ett imploderande medielandskap där en enda sanning återstår: allt är tillåtet.Samt Även där poddar finns @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 123 438 2750Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar,delar och diskuterar!#149 M Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seDet var en gång ett land som vägrade prata om “volymer” när det kom till migration. Det var längesen. Flera år sedan. I en ny bok åker och Mustafa Panshiri land och rike runt, inte bara i Sverige, för att ta reda på vad som hände, och hur det förändrat folklynnet. Deras förra bok hade titeln Det lilla land…

Jens Ganman och Mustafa Panshiri gästar God Ton™ och berättar om sin nya bok. Lyssna på hela avsnittet här: https://www.patreon.com/posts/81140770

Folkutbytet diskuteras just nu lite överallt: På Expressens debattsida konstaterar Jens Ganman och Mustafa Panshiri att mångkulturen inte fungerar, Mattias Karlsson från Sverigedemokraterna anklagas av Kalla Fakta för att sprida “konspirationsteorier” och forskare kallar det för “superdiversitet”. Men vad innebär dessa begrepp? Och finns det verkligen ett folkutbyte eller är det bara en högerextrem myt, precis som TV4:s helt oberoende experter hävdar? Och är det så att Socialdemokraternas nya “riktning för Sverige” har lösningen på det mångkulturella samhällets problem?Dagens Svegot sänder direkt varje vardag klockan 10. Om du vill ha tillgång till samtliga program i efterhand och utan reklam så löser du en prenumeration på https://www.svegot.se/support.

Folkutbytet diskuteras just nu lite överallt: På Expressens debattsida konstaterar Jens Ganman och Mustafa Panshiri att mångkulturen inte fungerar, Mattias Karlsson från Sverigedemokraterna anklagas av Kalla Fakta för att sprida “konspirationsteorier” och forskare kallar det för “superdiversitet”. Men vad innebär dessa begrepp? Och finns det verkligen ett folkutbyte eller är det bara en högerextrem myt, precis som TV4:s helt oberoende experter hävdar? Och är det så att Socialdemokraternas nya “riktning för Sverige” har lösningen på det mångkulturella samhällets problem? Inlägget Superdiversitet: Folkutbytets nya kläder dök först upp på Dagens Svegot.

Hur ser vägen framåt ut för integrationen när de gemensamma referensramarna blivit allt färre? Är idén om multikulturalism död? Och har vänstern uppfunnit en ny underklass? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om friktion, fragmentisering och fikaraster. Gäster i programmet är Mustafa Panshiri som är föreläsare om integrationsfrågor, författare och före detta polis, och Jens Ganman som är författare och musiker. Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Det är torsdag!!Idag kommer Mustafa Panshiri & Jens Ganman, Bögseniorpanelen och Fredrik Paulún som sidekickar tillsammans med eminenta Zorbas Newton! Visste ni att vi behöver soljus för att överleva? Det vet Fredrik Paulún!Vi ringer upp Hanna Bergwall och pratar om att vara blockad av Snippfluencern Pricken Rosa och sedan ringer vi upp Gott Snack-profilen Oisín Cantwell som lägger ut texten om Sara Skyttedals polisanmälan mot Johan Ingerö och om Chang Fricks opassande kommentarer.Bögseniorpanelen två tredjedelars comeback och berättar om vad de tycker om politiken, de vilda festerna på regnbågsboendet och vad de tycker om ordet BÖG!Mustafa och Jens kommer in och berättar om deras nya bok “Det lilla landet som ångrade sig”, Europas farliga stad, Bögexorcismer de testat och de hemliga gated communities i fjällvärlden!Och vad tycker Mustafa om vännen Chang Fricks uttalande på twitter om Skyttedal-hallojet?God Morgon!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jens Ganman och Mustafa Panshiri har rest runt i Sverige och mött människor som sällan skildras i medierna. Frågan de har med sig är om svenskarna har ångrat sin generösa migrationspolitik. Nu kommer deras bok "Det lilla landet som ångrade sig" - boken som beskriver deras möten  i olika delar av landet. De har också rest till Finland för att påminnas om hur Sverige var en gång – och till Frankrike för att se hur Sverige eventuellt kommer att bli. Men vilka är egentligen Ganman och Panshiri? Vad har de för bakgrund och hur aktivistiska är de? Dessutom politisk spaning: hur smärtsamt är det för SD att byta väljarbas? Gäster: Jens Ganman, journalist och författare, Mustafa Panshiri, föreläsare och författare och Johan Hakelius politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturredaktör Fokus.

Den 28:e januari bjuder vi in till det sista Hur kan vi LIVE någonsin med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Cissi Wallin, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se På ”Hur kan vi LIVE” i Malmö i december 2019 bjöd vi in till ett samtal om sexualbrott, medielogik, pressetik, rättssäkerhet och de efterföljande effekterna av #metoo i Sverige. Med i samtalet var journalisten och medieprofilen Fredrik Virtanen, debattören och skribenten Myra Åhbäck Öhrman och författaren och teologie doktor i etik Ann Heberlein. På scen fanns också skribenten och författaren Jens Ganman, föreläsaren Pamela von Sabljar och debattören och poddaren Mustafa Panshiri. Lyssna på Mustafa Panshiri i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=qUbNLizsDrc Lyssna på Ann Heberlein i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=V8Gl2lGjsMY Lyssna på Fredrik Virtanen i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=yhvsI1zae3I&t=5976s Lyssna på Jens Ganman i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=KZB7SO0J3wE&t=25s Lyssna på Pamela von Sabljar i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=Bwr9CSOz0pQ&t=2942s Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

Per rimmar till svensk samtid och Hanif konstaterar att Mustafa Panshiri var den enda polisen som inte fick ligga på jobbet.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad. Inför VM har glada fans börjat dyka upp på Dohas gator. Men det råder visst tvivel kring om det är äkta fans, eller om de fått betalt av Qatar i PR-syfte. Nu slår Qatar tillbaka mot anklagelserna, och påpekar att man kan ha starka band till en nation även om man inte är född där.Sen pratar vi om att polisserien Tunna blå linjen blivit föremål för debatt. Serien skildrar inte Malmös gängkriminalitet tillräckligt bra, tycker expolisen Mustafa Panshiri. Det är inte heller fiktionens främsta uppdrag, menar författaren Ann Heberlein, som tycker att serien målar upp en bild som äkta Malmöiter kan känna igen.

Ännu en polis besöker Paolos Podcast, denna gång författaren Mustafa Panshiri. Mustafa är aktuell med boken ”7 råd till Mustafa” och tidigare ”Det lilla landet som kunde” (2018, tsm m. J. Ganman). Han är också programledare i podcasten ”Sista Måltiden” samt föreläser för nyanlända.Den här podden produceras av Non Grata Media AB och ges ut av tidningen Nongrata. Ansvarig utgivare är Jannik Svensson.http://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mikail Yüksels parti fördöms eller ignoreras av samhällseliten men fångar upp ett missnöje bland muslimer i utsatta områden som känner att deras identitet och traditioner hotas av progressiva värderingar. Att stöta ut partiet Nyans kommer knappast att hjälpa, menar Mustafa Panshiri som anser att Sverige kan lära av historien med SD:s framväxt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Navid pratar med författaren, programledaren och språkhistorikern Fredrik Lindström. De pratar om varför det är så svårt att prata om vad svenskhet är, varför alla svenskar är som nyinflyttade i sitt egna land, varför Fredrik är som Mustafa Panshiri fast för svenskar och vad begreppet statsindividualism betyder egentligen. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar av det vi har missat på hej@hurkanvi.se Navid pratar med författaren, programledaren och språkhistorikern Fredrik Lindström. De pratar om varför det är så svårt att prata om vad svenskhet är, varför alla svenskar är som nyinflyttade i sitt egna land, varför Fredrik är som Mustafa Panshiri fast för svenskar och vad begreppet statsindividualism betyder egentligen. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna nedan och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar av det vi har missat på hej@hurkanvi.se Fredrik Lindström - Pentagon Personlig Coach https://www.youtube.com/watch?v=Q3ONZs-GCnM Fredrik Lindströms bok: 100 svenska dialekter https://www.adlibris.com/se/bok/100-svenska-dialekter-9789174244656 Fredrik Lindströms bok: Världens dåligaste språk. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/158209/varldens-daligaste-sprak/ Fredrik Lindström: Värsta språket https://www.svtplay.se/varsta-spraket Sambeskattning https://sv.wikipedia.org/wiki/Sambeskattning BNP per capita https://www.globalis.se/Statistik/bnp-per-invaanare Mustafa Can Vinter i P1 https://sverigesradio.se/avsnitt/mustafa-can Sommarprat Mustafa Can 2015 https://sverigesradio.se/avsnitt/415658 Arbetskraftsinvandringen historiskt https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/arbetskraftsinvandring/historiskt/#:~:text=g%C3%A5tt%20i%20v%C3%A5gor-,Efter%20andra%20v%C3%A4rldskriget%20och%20fram%20till%201970%2Dtalet%20l%C3%A5g%20arbetskraftsinvandringen,%C3%A5ren%201969%2D70%20r%C3%A5dde%20invandringsstopp World Values Survey https://www.worldvaluessurvey.org/wvs.jsp Boktips: Vit melankoli : en analys av en nation i kris https://www.adlibris.com/se/bok/vit-melankoli-en-analys-av-en-nation-i-kris-9789170613227?gclid=CjwKCAjwlcaRBhBYEiwAK341jTT3-xuEs5Jjk-8aDlMyKttyL0rwCe8vhkJAhfFNRhHsdGxCCJusPhoCzHoQAvD_BwE Boktips: The coddling of the american mind https://www.amazon.com/Coddling-American-Mind-Intentions-Generation/dp/0735224897 Lyssna gärna på samtalet och dela med dig av dina tankar och perspektiv i kommentarsfältet eller spela in en reaktionsvideo och maila på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har 3 miljoner ukrainare flytt landet. Det är den snabbast växande flyktingkrisen sedan andra världskriget. Allra flest, runt 2 miljoner, har flytt till Polen. Till Sverige kommer runt 4 000 per dag och fram till sommaren förväntas över 200 000 komma. Det kan av allt att döma bli en ännu större flyktingkris än 2015, och ett ännu större mottagande för Sveriges del. Chang Frick, chefredaktör på nättidningen Nyheter idag, var nyligen nere vid ukrainska gränsen mot Polen. Väl där hjälpte han med buss 25 flyktingar till Sverige. Han fixade ett ställe för dem att bo och håller kontakt med dem. Han är av åsikten att det inte finns någon gräns för hur många ukrainska flyktingar Sverige kan ta emot. Men det har ändå blivit debatt.På Twitter kritiserades han av Mustafa Panshiri – föreläsare, författare och tidigare polis – som menade att Frick hade ett sätt att resonera på som slängde andra flyktingar under bussen: Finns det någon skillnad mellan ukrainska flyktingar och andra, tidigare migrantströmmar? En sak som skiljer det är att alla partier, även de mest migrationskritiska, är positiva till att ta emot ukrainska flyktingar. Handlar denna generositet om att ukrainare uppfattas vara mer lika svenskar – vita och europeiska? Eller handlar det om att Ukraina är ett demokratiskt land som attackeras av den fiende som vi svenskar också fruktar mest? Att det vi ser utspela sig är vår värsta mardröm? Vi pratar även om kritiken mot Chang Frick, om att han sålt bilder till Ruptly, dotterbolag till ryska RT, som är statskontrollerat. Om detta och annat handlar dagens avsnitt, som publiceras lite tidigare för aktualitetens skull. Jens Liljestrand om Chang Frick och Putin. (Expressen 9/3)Hynek Pallas om Chang Frick, med flera (GP 14/3). Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Finns det ett svenskt "vi"? Vad betyder det att USA beordrar anhöriga till den amerikanska personalen på ambassaden i Kiev att lämna Ukraina? Och hur har covid påverkat den ekonomiska politiken? Hur ska man tolka USA:s och Storbritanniens besked att kalla hem diplomater från Ukraina? Vet USA:s Utrikesminister Blinken något vi inte vet eller är det en del av det diplomatiska spelet? Anders Lidén, f.d. diplomat, försökte ge klarhet i vad man vill signalera.Vad är det mest svenska vi gör i vardagen?Stämmer det att svenskar är smygpatrioter som vägrar hissa flaggan, men hatar när andra kritiserar vårt land? Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap och Mustafa Panshiri, integrationsföreläsare och f.d. polis resonerade kring självbilden och identiteten. Vad är vi mest stolta över och vad känner vi skam över?Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, hjälpte Daniel och Louise att reda ut hur covid har förändrat den politisk-ekonomiska idéerna.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Elen är rekorddyr när vi går mot jul. Hur klarar vi att njuta av julfirandet med de nya begränsningar som regeringen har beslutat om? Hur kommer regeringens senaste beslut om skärpta pandemibestämmelser att fungera? Och vad hände egentligen i inrikespolitiken det påfallande speciella året 2021? I årets sista veckopanel summerar vi året som gått med hjälp av Mustafa Panshiri, författare och föreläsare, Nina Lekander, journalist och författare och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria. Panelen utser också Årets person. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elen är rekorddyr när vi går mot jul. Hur klarar vi att njuta av julfirandet med de nya begränsningar som regeringen har beslutat om? Hur kommer regeringens senaste beslut om skärpta pandemibestämmelser att fungera? Och vad hände egentligen i inrikespolitiken det påfallande speciella året 2021? I årets sista veckopanel summerar vi året som gått med hjälp av Mustafa Panshiri, författare och föreläsare, Nina Lekander, journalist och författare och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria. Panelen utser också Årets person. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författaren Lena Andersson fick som barn lära sig att vara tacksam mot Staten och socialdemokratin. Ex-polisen Mustafa Panshiri är tacksam för att han får leva i Sverige ­– det provocerar många bland andra generationens invandrare. Politisk spaning med Johan Hakelius: Nya cementvänstern ska locka över betongsossarna. Programledare: Nina Solomin.  

Vi fortsätter vår intervjuserie med Sista måltiden. Han är polisen som blev integrationsföreläsare. Idag återkommer han som som integrationsförfattare och berättar om sin bok "7 råd till Mustafa".

Mustafa Panshiri om sin bok för lyckad integration och skolans problem.PO om sin rädsla för töjningar.Orten-Quiz: har Mustafa koll på lycamobile, Ayran och Audi rs6?Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mustafa Panshiri gästar #DEKONSTRUKTIVKRITIK för att tala om sin bok ”Sju råd till Mustafa : så blir du lagom svensk i världens mest extrema land”. Vi talar också om reaktionerna på boken. Däribland några verbala yxor i ryggen på bokmässan av Alexandra Pascalidou. For more info: https://bit.ly/DK_MustafaPanshiri_Pascalidou STÖTTA #DEKONSTRUKTIVKRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Navid samtalar (och dricker absinth) med ex-polisen, integrationsföreläsaren och författaren Mustafa Panshiri om hans nya bok “7 råd till Mustafa”, om varför Alexandra Pascalidou och andra gammelinvandrare blir triggade av boken och varför han tror på tips till individer och samtidigt ser behovet av ett Folkhem 2.0. Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Vendela ger sin analys av alla outfits från den årliga Met-galan som gick av stapeln igår, en gala som inte intresserar David det minsta. Däremot har han märkt att Ronaldo har ett visst typ av inflytande nu när han är tillbaka i Manchester United! P3 Nyheters Kalle Berg fördjupar oss om Cementa-mörkningen och kommer med glada nyheter om framtida mammutbebisar! Alla vill göra musik med BTS och den senaste i raden är Coldplay, musikguiden har med sig ett smakprov på hur det låter. Dagens gäst är debattören och tidigare polisen Mustafa Panshiri. Han är en av dem mest högljudda inom den svenska integrationsdebatten och har träffat många nyanlända runt om i Sverige. Han har formulerat 7 råd som han önskade att han hade fått när han kom till Sverige. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid, Vendela Lundberg

Mustafa Panshiri är debattör och tidigare polis. Han är en utav dem mest engagerade i den svenska integrationsdebatten. Han flydde själv till Sverige som 11-åring och när han under flyktingkrisen 2015 träffade flera unga afghanska killar kände han ett ansvar för dem. Polisuniformen flög då upp på hyllan och han reste runt i Sverige för att möta unga nyanlända. Hans möten och erfarenheter har resulterat i en bok, som handlar om de sju råd han hade velat ha när han kom hit som flykting 1997. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor, Vendela Lundberg

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Han flydde talibanerna som 11-åring och släpper nu boken Sju råd till Mustafa om receptet för en lyckad integration. Säsongspremiär med Mustafa Panshiri, föreläsare och debattör.

Mustafa Panshiri, f.d. polis och Hanif Azizi, aktiv polis i det invandrartäta Rinkeby pratar invandring och hälsa med David Eberhard. Hur ska man få människor att hälsomässigt integreras i Sverige och hur ser man till att hälsoskillnaderna mellan invandrare och etniska svenskar minskar?

Navid pratar med journalisten och författaren Diamant Salihu, Rektor Mikael Östling Huhta och ex-polisen, föreläsaren och författaren Mustafa Panshiri om gängvåld, integrationsproblemen i förorterna och om föräldrars och skolans ansvar. * Betalt samarbete med NewSplitter * NewSplitter är en revolutionerande community-baserad nyhetsapp med en unik syn på kommentarsfältet. NewSplitter vill bredda perspektiv, skapa mer förståelse och ännu mer tillit! I appen kan du: 1. Lyfta fram kommentarer från olika perspektiv. 2. Ställa in viktiga värderingar och belägga dessa med kommentarer och artiklar. 3. Rösta på en artikels trovärdighet. Appen är i tidigt Beta-stadie vilket innebär att just Du kan vara med och påverka slutresultatet. NewSplitter vill också veta hur stort intresset är för de lösningar som appen presenterar och vad de kan förbättra. Teamet bakom appen söker användare som vill testa NewSplitter för att lämna feedback om vad som kan bli bättre! På www.newsplitter.se hittar du mer information samt hur du kan vara med och betatesta appen. –––––––––– Få avsnitten dagen innan och reklamfria samt få tillgång till exklusivt eftersnack med gästerna – stötta Hur kan vi? genom att bli Patreon med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/​ YouTube: https://youtube.com/c/hurkanvi​ För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Ayaan talks with Mustafa Panshiri about how to successfully integrate migrants from countries like Afghanistan and Somalia into Western cultures. They discuss clan systems, differences between cultures, and the juggling of multiple identities that immigrants handle when integrating into a new society. Mustafa Panshiri is a former police officer, writer and lecturer. He was born in Afghanistan and... Source

Ayaan talks with Mustafa Panshiri about how to successfully integrate migrants from countries like Afghanistan and Somalia into Western cultures. They discuss clan systems, differences between cultures, and the juggling of multiple identities that immigrants handle when integrating into a new society. Mustafa Panshiri is a former police officer, writer and lecturer. He was born […]

Jannik har fått tre gråa hårstrån och Anders har pratat med Mustafa Panshiri.https://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Navid samtalar med Mustafa Panshiri, Johanna Jönsson, Paula Bieler, Hanif Bali och Malcom Kyeyune. Vidare innehåller avsnittet ett klipp från Hur Kan Vi? Live med gästerna Hanif Bali, Per Brinkemo och Mustafa Panshiri. Se alla Hur kan vi? Live genom att bli patreon på https://patreon.com/hurkanvi. Följ Mustafa Panshiri på Instagram: https://www.instagram.com/mustafa.panshiri/ Följ Hanif Bali på Instagram: https://www.instagram.com/hanifb/ Följ Per Brinkemo på Twitter: https://twitter.com/PerBrinkemo/ Lyssna på avsnitt #14 med Mustafa Panshiri: https://play.acast.com/s/hurkanvi/2ca098ab-e85e-46dd-b85b-735179a3a560 Följ Mustafa på Instagram: https://www.instagram.com/mustafa.panshiri/ Lyssna på avsnitt #24 med Johanna Paarup-Jönsson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/75310e3b-b26f-40fb-9a63-2a78c2c790fa Följ Johanna på Facebook: https://www.facebook.com/johanna.jonsson.794/ Lyssna på avsnitt #23 med Paula Bieler: https://play.acast.com/s/hurkanvi/5a7f9fd0-5d43-4fc9-a971-b7c1eb45366c Följ Paula på Instagram: https://www.instagram.com/paula.bieler/ Lyssna på avsnitt #40 med Malcom Kyeyune: https://play.acast.com/s/hurkanvi/e486847e-e4d7-4c6f-be3f-e2ff881cc235 Följ Malcom på Facebook: https://www.facebook.com/Tinkzorg Lyssna på avsnitt #32 med Hanif Bali: https://play.acast.com/s/hurkanvi/a5cd41b0-9744-4914-a0ce-d5444562b3f0 Följ Hanif på Instagram: https://www.instagram.com/hanifb/ Hur kan vi prata om narkotika? https://www.youtube.com/watch?v=gJxehzW_kX0 Hur kan vi prata om jämställdhet? https://www.youtube.com/watch?v=D31cQnT_sgM Hur kan vi prata om medvetenhet? https://www.youtube.com/watch?v=mycxTBiPhuY Bli Patreon och stötta Hur kan vi? med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma, swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/ YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/navidmodiriofficial/ Twitter: https://twitter.com/modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Nu när svensk integration är på allas läppar ger Mustafa Panshiri, integrationsföreläsare och före detta polis, fem råd till unga killar bosatta i så kallade utsatta områden. Råden är riktade till unga män då hans erfarenheter är just den uppväxande mannens, men även tjejer kan ha nytta av dem. Råden bygger på hans egna erfarenheter. Tyvärr kommunicerades de aldrig under min uppväxt i Sverige, skriver Panshiri. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt gästar Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna. Med Callis Amid, Malcom Kyeyune och Mustafa Panshiri. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Mustafa Panshiri är före detta polis och integrationsföreläsare. Han är medförfattare till boken ”Det lilla landet som kunde” som utkom 2017. www.samtal.ax | Swish: 070 35 22 472 | www.patreon.com/samtal | PayPal: http://paypal.me/Janniksvensson | Butik: www.samtal.ax/butik

Vad händer när en hel rörelse ropar att vi ska avfinansiera polisen? Vad händer när ännu en svart man mister livet till polisvåld? Hur kan vi förstå vad Black Lives Matters är och vilka utmaningar polisen i USA och i Sverige står inför? Idag pratar Navid med ex-polisen och föreläsaren Mustafa Panshiri. Följ Mustafa: Facebook: https://www.facebook.com/MustafaPanshiri Twitter: https://twitter.com/Panshiri_M Följ oss på sociala medier Instagram: @hurkanvi YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid: Instagram: @navidmodiriofficial Twitter: @modiri_navid

4 juni. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras protester mot polisen.Med Ivar Arpi. Som gäster deltar Mustafa Panshiri och Hanif Azizi See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Frihetsvänner! —————————————— ”Vad är det svenska? Det är frid och trygghet till liv och lem i ett fredligt land, där barn födes fria av fria föräldrar… Det är ett land, där också de minsta backstugornas barn kan skaffa sig möjlighet att pröva sina krafter, att få pröva dem så långt de nu kan räcka till. Det är ett land där var och en kan få växa och utvecklas efter sin egenart, där var och en kan vara olik alla andra och hysa meningar olika alla andra – och dock får behålla både sin frihet och sitt liv. Detta är för mig det svenska. Det omistliga. -Vilhem Moberg —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gästas av ingen mindre än Mustafa Panshiri, som reser land och rike runt och föreläser om integration samt hittar på fantastiska projekt med Jens Ganman som boken 'Lilla landet som kunde' och det pågående projektet 'Lortsverige 2.0'. Vi pratar om svenskens förhållande till det annorlunda, integration kontra mångkultur och vad svenskhet faktiskt är. Som vanligt avslutas podden med en krönika, denna gång om Kina, av vår ledamot i Linköping FMS, Linus Lindeblom. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Mustafa Panshiri kom till Sverige från Afghanistan som 11-åring, blev polis och är nu integrationsföreläsare. I den femte och sista delen av serien Invandring och brottslighet kan du höra om hans tankar kring de samhällsproblem vi har i Sverige. Liksom hur man ska angripa dem. Det genom att förstå och börja samtala om vilken betydelse som bland annat kulturella skillnader har.

26 februari. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras ungdomsrånen.Med Ivar Arpi. Som gäster deltar Paulina Neuding och Mustafa Panshiri. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

21 oktober. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras gymnasielagen. Med Maria Ludvigsson och Tove Lifvendahl. Som gäster deltar Annika Hirvonen Falk, Anders Knape och Mustafa Panshiri. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Galaxia Wallin, Mustafa Panshiri, Emma von Linné och Ann Heberlein samtalar om hederskultur. Kan det jämföras med sexarbete? Spelades in på Intiman i Stockholm under Hur kan vi: LIVE den 11/4 2019. Fler samtal på www.hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Mustafa är polisen som återuppfunnit sig själv som massföreläsare, brobyggare och som vann pris som "Årets folkbildare" 2017. Äger Mustafa Panshiris familj hela Panshiridalen i Afghanistan? Vem är polisen som mitt i gatan står, och hur ser ordningsmakt och nyanlända ungdomar på Sveriges tillstånd? Vi dricker Champagne och och diskuterar om Jens Ganman egentligen har en helt annan identitet.

Boken heter "Det lilla landet som kunde" och gäst är författaren Mustafa Panshiri. Se video från inspelningen här!De senaste åren har stora diskussioner förts om invandring och integration. Två händelser som haft stor påverkan är dels att Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen 2010, och sedan den stora flyktingvågen 2015. Vad som har skett sedan dess är att många politiker och journalister gjort en viss glidning i sina åsikter och sin retorik. Vad som dessutom är intressant att diskutera vad gäller integration, och som ofta glöms bort i den mediala debatten, är det kulturella lagret. D.v.s. utmaningen med att lära sig beteenden och normer i den svenska majoritetskulturen när man kommer hit från andra länder. I programmet pratar vi bl.a. om vad problemen varit med den svenska integrationen. Vi pratar om utmaningar med att lära sig den svenska majoritetskulturen. Och vi pratar om hur man kan tänka för att skapa en mer framgångsrik integration. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elin och Mustafa pratar om hans och Jens Ganmans projekt med att Lort-Sverige 2.0

Utdrag ur Hur kan vi?s första liveeent på Moriska Paviljongen i Malmö. Ett samtal om integration mellan Hanif Bali, Per Brinkemo & Mustafa Panshiri. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

FÖLJ HUR KAN VI? LIVE OCH STÄLL FRÅGOR TILL VÅRA MEDVERKANDE GÄSTERLINEUP: Navid Modiri, Hanif Bali, Gudrun Schyman, En Arg Blatte, Ann Heberlein, Henrik Jönsson, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Malcom Kyeyune, Ilan Sadé, Per Brinkemo, Daniel Görtz, Kristina Paltén, Ashkan Fardost, Per Johansson, Gustav Martner, Erik Leijonmarck, Per Granqvist och Dorpec Kobane.Ställ din fråga i rutan till höger redan nu och mellan 19:00-22:00 under eventet. Som vi tidigare påmint er om, håll en god ton i kommentarsfältet. ________________________________________________________________Vi startade podden och Youtubekanalen Hur kan vi? för att bjuda in provocerande, utmanande och inspirerande gäster för att prata om ämnen som invandring, sex, jämställdhet, konsumtion, narkotika och religion. Vi tror på det mänskliga samtalet och att vi behöver bli bättre på att prata med varandra. Om vi inte kan prata med varandra kan vi inte heller leva tillsammans i ett samhälle.Under en hel säsong och fyrtiotvå avsnitt har vi genom podden och vår Youtubekanal gjort människor arga, triggade, inspirerade och förhoppningsvis bidragit till ett högre tak i det svenska samtalsklimatet.Den 15:e januari bjuder vi in våra gäster från poddens första säsong och dig som lyssnat till ett live-samtal i Malmö där vi kommer fortsätta prata om dessa viktiga ämnen.Du har möjlighet att träffa gäster från podden och även lyssna till vissa av dem samtala på scenen. Du har också möjlighet att träffa andra lyssnare och samtalsdeltagare som under året som gått lyssnat på Hur kan vi? och är intresserade av att samtala. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

5 april. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras integration med anledning av Moderaternas nytillsatta integrationskommission.Med Maria Ludvigsson och Tove Lifvendahl. Som gäster deltar Thomas Gür och Mustafa Panshiri. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt av Hur kan vi? har vi besök av de två tidigare poliserna Hanif Azizi och Mustafa Panshiri. Navid, Hanif och Mustafa pratar om rasprofilering och hur förtroendet för polisen är idag. Vad är polisens största utmaningar?Vi har också släppt biljetterna för Hur kan vi? Live i Stockholm och Göteborg. Du hittar biljetterna på www.hurkanvi.seSamtalet fortsätter. _____________Utan er klarar vi oss inte. Därför är vi evigt tacksamma för ert stöd. Vill du stötta oss då kan du göra det via swish på nummer 123 124 77 33. eller via Patron där du kan bli månatligt stöttare. Klicka dig då in på www.patreon.com/hurkanvi.Följ oss gärna på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Hur kan vi? - EftersnackEller följ Navid:Facebook: Navid ModiriInstagram: @Navidmodiriofficial Twitter: @modiri_navid For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Polis och integrationskonsult som kom till Sverige som 11åring från Kabul Afganistan. Han har en djup inblick och bred kunskap om just unga pojkars väg till integration i Sverige See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Polis och integrationskonsult som kom till Sverige som 11åring från Kabul Afganistan. Han har en djup inblick och bred kunskap om just unga pojkars väg till integration i Sverige See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna vecka har vi polisen som sadlade om till föreläsare, författaren och debattören Mustafa Panshiri i ett samtal om kulturell assimilation, ensamkommande och hur många blattar svenskar kan tänka sig ha på sitt bröllop.

Idag gästade Mustafa Panshiri och Jens Ganman Hur kan vi? och vi väljer att sända ut det redan idag.Navid Jens och Mustafa pratar om burkini, Jordan B Petersons medverkan i Skavlan tillsammans med Annie Lööf och det leder dem in på begreppet konflikträdsla.__________________________________________________________________Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Vi finns nu även på Patreon för dig som vill bli månatlig stöttare och få ta del av extramaterial och VIP-inbjudningar. www.patreon.com/hurkanvi/Tack kompisSamtalet fortsätterFölj oss på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Navid ModiriTwitter: Modiri_navidGlöm inte prenumerera på vår kanal här på Youtube. Då missar du inte några extramaterial eller andra spännande videos.Besök vår hemsida för att läsa mer:www.hurkanvi.se.Vill du kontakta oss?hej@hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Mustafa Panshiri och Jens Ganman, författarna till boken Det lilla landet som kunde. I samtalet diskuteras bl.a. samhällets olika förväntningar på människor, om hur vi vill uppfostra resten av världen och hur vi förklarar allt med det socioekonomiska. Vi pratar även om hederskultur, om klansamhällets syn på Sverige, om vikten av att tala om spelreglerna och konsekvenserna om jag bryter. Vad gör vi med dem som inte vill integreras? Vad är det som har gått så fel med vår integrationspolitik? Assimilation eller integration?  Tekniker och producent: Sahar Almashta

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Mustafa Panshiri och Jens Ganman, författarna till boken Det lilla landet som kunde. I samtalet diskuteras bl.a. samhällets olika förväntningar på människor, om hur vi vill uppfostra resten av världen och hur vi förklarar allt med det socioekonomiska. Vi pratar även om hederskultur, om klansamhällets syn på Sverige, om vikten av att tala om spelreglerna och konsekvenserna om jag bryter. Vad gör vi med dem som inte vill integreras? Vad är det som har gått så fel med vår integrationspolitik? Assimilation eller integration?  Tekniker och producent: Sahar Almashta

Han var en av de få afganska poliserna i Sverige. Han sa upp sig för att åka land och rike runt för att prata om kreativ integration och hur vi kan skapa ett samhälle tillsammans. Nästa äventyr var att skriva en bok tillsammans med Jens Ganman, som inte heller var helt enkelt. Gästen idag är såklart den omtalade och önskade Mustafa Panshiri. I två timmar sitter Navid och Mustafa i Navids nya kontor och pratar om polisens arbetsmiljö idag och hur låsta de är i sin situation. De pratar om vad som hände i Almedalen 2018 och hur godkännandet av att NMR gång på gång får fortsätta demonstrera trots upprepat hot, våld och osäkerhet. Såklart kommer dom in på kreativ integration som är Mustafas huvudprojekt. Vad är skillnaden på integration och assimilation? Varför är ordet assimilation så negativt betingat? Är det så farligt att tillåta burkinin, för vad är nästa steg? Lyssna in på avsnittet och kom med åsikter vad ni tycker. Vill ni fortsätta diskutera avsnitten, kom då med i gruppen Hur kan vi - Eftersnack.https://www.facebook.com/groups/hurkanvi/Vill ni följa Mustafa Panshiri, då kan ni göra det här: Hemsida: https://www.panshiri.seFacebook: https://www.facebook.com/Kreativinteg...Är ni intresserade av Det lilla landet som kunde så hittar ni den här: https://www.bokus.com/bok/97891887518...__________________________________________________________Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Tack kompisSamtalet fortsätterFölj oss på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Navid ModiriTwitter: Modiri_navidGlöm inte prenumerera på vår kanal här på Youtube. Då missar du inte några extramaterial eller andra spännande videos. Besök vår hemsida för att läsa mer:www.hurkanvi.se. Vill du kontakta oss?hej@hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Jag läste den så fort den kom ut. Men när jag väl får tag i Jens Ganman och Mustafa Panshiri för att intervjua dem om deras bok "Det Lilla Landet Som Kunde" har de redan valsat runt i hela media och det har hunnit bli Almedal. Så utöver boken finns det mer att diskutera Valåret (med stort V) 2018. DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISHA på 0768943737 Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgrenIntro by:Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...)Source: incompetech.com/music/royalty-...Artist: incompetech.com

I väntan på nästa ordinarie avsnitt, med Jens Ganman och Mustafa Panshiri, kommer repostar jag en gammal inledning på allmän begäran. Flera har skrivit in och bett mig att reposta just denna. Varför vet jag inte? Men här är den i alla fall. Väl bekomme! paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISHA på 0768943737 Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgrenIntro by:Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...)Source: incompetech.com/music/royalty-...Artist: incompetech.com

Hur kommer det sig att Sverigebilden och Sveriges rykte utomlands blivit ett centralt debattämne under det senaste året? Har det kanske med Donald Trumps bevingade ord "last night in Sweden" att göra? Det menar Jens Ganman, som tillsammans med Mustafa Panshiri är aktuell med boken "Det lilla landet som kunde". Han menar också att olika politiker och debattörer laddar begreppet "Sverigebilden" med olika värderingar, beroende på om de befinner sig till höger eller vänster på den politiska skalan.  Historikern Lars Trägårdh påpekar att bilden av Sverige varit mer kluven i exempelvis USA än här i Sverige. Han säger också att Sverigebilden, eller den svenska modellen, tidigare främst har formulerats av Socialdemokraterna, men under de senaste åren har den bilden kommit att utmanas av andra partier. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

DEKONSTRUKTIV KRITIK gästas av Jens Ganman samma vecka som Public Service plockar fram pistolerna! Mer i beskrivningen av avsnittet på: http://bit.ly/DK_JensGanman Dagens avsnitt handlar om en bloggpost som Jens har skrivit där han samlat många minnesvärda övertramp signerade Public Service. Han har dessutom varvat det med berättelser från sin egen tid som frilansare åt dem. Jens är smart och mycket vältalig. Han har gett ut en hel del musik som jag dessvärre inte hört och därför inte kan uttala mig om, men jag har läst hans blogg med stor behållning. Jens har intervjuat mig tidigare och det var tänkt att jag skulle intervjuat honom strax därefter men han stack iväg med Mustafa Panshiri för att skriva en bok om integrationspolitik i Sverige och på andra platser på jorden. Mustafa Panshiri har också varit med i den här podcasten tidigare och det avsnittet är också värt att lyssna på om du inte har gjort det. Jens Ganmans text kan du hitta på hans blogg, följ honom på facebook om du vill gillar din satir i överskådliga pajdiagram och köp hans senaste bok: ”De som kommer för att ta dig” som kom ut i veckan. Jens ville också att jag skulle länka till två av hans låtar så även det kommer finnas i beskrivningen under avsnittet på Patreon. https://www.youtube.com/watch?v=C1D67AXqjgk&t=30s https://www.youtube.com/watch?v=SspY68SWkH0 Gilla dela och länka gärna till DEKONSTRUKTIVKRITIK och om du vill att jag ska kunna fortsätta och utveckla den här podden donera en slant på DKs Patreon eller SWISHA mig på 0768943737. Ny dator är nu införskaffad för att kunna göra skypeintervjuer i videokvalitet som går att sända på youtube, hemsidan är under uppbyggnad och t-shirts kommer snart att finnas till försäljning. Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

I mina misslyckade försök att få tag på en journalist vid namn Tim Pool stöter jag på den före detta polisen Mustafa Panshiri. Mustafa driver ett projekt som heter KREATIV INTEGRATION - https://panshiri.se/ Samtalet kommer att handla om kulturskillnader, identitet, fredsskadade svenskar och lite om Tim Pool. Podden finansieras genom Patreon: http://bit.ly/supportaDK Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com/ Klippt av Toste Severin toste.severin@gmail.com

Mustafa Panshiri är polisen som började kämpa för integration. Idag besöker han ensamkommande flyktingungdomar i Sveriges kommuner och talar om integration och poliser i Sverige. Mustafa Panshiri vill visa afganer i Sverige att det finns en väg till framgång.  Vi talar om vad integration är, mod, risker, drivkrafter och minsta gemensamma nämnare. Följ Mustafa Panshiri på Facebook: https://www.facebook.com/Kreativintegration/ Besök Mustafa Panshiris hemsida : www.panshiri.se