Podcast appearances and mentions of peter strang

Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

I romanens form skildrar Sveriges första professor i palliativ medicin ett scenario där oväntade dödsfall börjar ske på en palliativ avdelning. Peter Strang har under ett helt yrkesliv mött människor som befinner sig i livets slutskede. Utifrån det fiktiva skeendet ställer han frågan om det är rätt och acceptabelt att lidande människor får rätten till att avsluta sina liv? Hur tänker man inom sjukhusvården och hur tänker vi som medmänniskor? Peter Strang i samtal med Patrik Hagman, docent i politisk teologi. Medarrangör: Libris Bokförlag

Finlandssvenska cancerläkaren Peter Strang är Sveriges första professor i palliativ medicin, vård i livets slutskede. Han sommarpratar om den goda döden som finns även om döden är sorglig, tung och många gånger orättvis. Vad är den goda döden och hur uppnår vi den?

Ett samtal mellan Britta Hermansson och professorn i palliativ medicin Peter Strang. Om livsångest, existensiell kris, hopp och den aktuella romanen Dödshjälparen. Inspelat på Torpkonferensen.

I veckans avsnitt gästas podden av onkologen Peter Strang som jobbar inom palliativ vård. Ida och Peter pratar om vad cancer är, existentiell kris och om när medicinska studier börja göra mer ont än nytta. Producent: Jakob Almgren

Idag vet vi att vårt sätt att tänka om livet påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Vi kan vara sjuka men ändå må ganska bra. Vi kan vara friska men ändå må dåligt. Lisbeth Gustafsson, som tillsammans med Kerstin Enlund skrivit Leva med ovisshet, samtalar med cancerläkaren och författaren Peter Strang om existentiell hälsa och om livets mening. Medarrangör Libris

Brought to you by Optilingo. In this episode I'm joined by Peter Strang from the United Kingdom, who took up a position as English teacher in Russia. What was initially a temporary stay turned into starting a family and settling down full-time. In the episode we talk about his experience moving to Russia, settling in, and learning the language whilst coping with being one of few foreigners at his workplace and in the local community. ---- Get a free lesson with Optilingo: https://optilingo.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/actualfluency/message

Avsnitt 118 spelas in i en tid då vi dagligen följer rapporterna om människor som dör i covid-19. Vi möter Peter Strang, författare och professor i palliativ medicin. Om någon kan kallas för expert på döden, så är han en sådan. Vi pratar om hur man gör för att få en hög livskänsla medan man lever, vilken sorts tro man ska ha för att den ska bära ända in i döden och om varför det är så mycket värt att läsa tidning och dricka kaffe en helt vanlig måndag.

Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer? Det finns inga enhetliga regler, och somliga sjukhus gör undantag när det handlar om dödssjuka. Då kan anhöriga få vara med. Men om man inte får det finns det många sätt att ändå få ett avsked utan att träffas rent fysiskt. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i varför reglerna finns och hur de hanteras. Och får råd om hur man ska göra när man inte får ses. Och så hör vi om de senaste siffrorna från Sverige som visar att det går att få en stillsam sista tid för de allra flesta som avlider i covid-19. Ett tungt ämne, men vi måste prata om döden ibland, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska Institutet. Medverkande: Jonna Westin och Annika Östman Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nils Lundin

Ungefär var tjugonde svensk känner sig ensam. De som lever med kronisk ofrivillig ensamhet löper ungefär samma hälsorisker som de som röker, är ohälsosamt överviktiga eller inte tränar. Varför då? Vi människor lever med gamla gener i en ny värld. Ofrivillig ensamhet uppfattas av hjärnan som en hotfull situation som skapar ett stresspåslag som passade oss när vi befann oss bland rovdjuren ute i naturen men inte i den moderna vardagen. Ensamhet skapar ofta ännu mer ensamhet. Det vet Erika Karlsson som är mer ensam än hon vill och kan berätta om hur ensamheten påverkar hennes självförtroende och självkänsla. Samhället behöver ta frågan om ensamhet mer på allvar, säger läkaren och forskaren Peter Strang. Psykologen Anna Bennich menar att individen inte kan ta hela ansvaret för att ta sig ur ensamheten. I programmet hörs: Bengt Brülde, professor praktisk filosofi Göteborgs universitet, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam, Peter Strang, professor i palliativ medicin och cancerläkare vid KI och Stockholms sjukhem, Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Omtanken är en podcast av Stockholms Sjukhem där våra medarbetare delar med sig av sina kunskaper så att fler kan ge en ännu bättre vård och omsorg. Dagens avsnitt gästas av Peter Strang, cancerläkare och professor inom palliativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem. Mariana och Peter pratar om hur den ofrivilliga ensamheten påverkar vår hälsa. På vilket sätt reagerar kroppen då vi utsätts för ensamhet? Och hur kan vårdpersonal agera i sitt dagliga arbete för att motverka utanförskap? Peter berättar också om ett misstag som i slutändan blev en bra erfarenhet.Programledare: Mariana Lind, kommunikatör Stockholms SjukhemProducent & Klippning: Frida Lübeck, CamelontaSignaturmelodi: Comprehension - Frank Jonsson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vågar du säga att du känner dig ensam? I dagens Kropp & Själ träffar vi personer som upplevt ensamhet och som nu väljer att prata om det. I Storbritannien finns det en ensamhetsminister. Nu höjs röster om att något liknande behövs i Sverige. För ensamheten kostar samhället pengar menar experterna. Men är ensamhet en sjukdom? Det finns de som är beredda att stå ut med nästan vad som helst, för att tanken på att bli ensam är så skrämmande. Men vad skulle hända om man på allvar började betrakta ensamhet som en sjukdom? Något man lider av istället för något man är? Som depression, ätstörningar eller alkoholberoende. Skulle man kunna få umgänge på recept utskrivet på vårdcentralen? Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Lissa Nordin, socialantropolog, Peter Strang, läkare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp. - Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet. Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet? Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

En plats i historieböckerna, ett nytt läkemedel eller en gata uppkallad efter dig? Eller räcker det kanske med att dina barn fortsätter laga din lasagne. Vilka spår vill du ha lämnat när du dör?   Att ens liv här på jorden ska ha betytt något vill väl de flesta. Men hur ska man förhålla sig till den bild ens efterlevande kommer ha av en? Gunilla Sternelius har ett starkt behov av att berätta om sin uppväxt med en alkoholiserad bror. Som ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra har hon börjat skriva på en bok. För Emmy Lundberg blev funderingarna över hennes eftermäle verklighet när hon fick veta att hon hade en hjärntumör och ett år kvar att leva. Hon skrev sitt begravningstal, sa adjö till sina vänner och planerade hur hon ville begravas intill ett äppelträd. Och så skrev hon en lista på saker hon ville ha gjort innan hon dog. När vi går bort vill vi att livet ska kännas fullbordat. Det menar Peter Strang  som är professor i palliativ vård och som träffat många människor på deras dödsbädd. Spåren av dem som lämnat och deras efterlevandes sorg har blivit allt synligare på internet. På sociala medier får vi då och då ta emot tragiska dödsbesked och det händer att vi får påminnelser om att gratta någon på födelsedagen - trots att det var flera år sen hen gick bort.  Vad fyller den publika sorgen för funktion och vad kan de få för konsekvenser att människor finns kvar i dessa forum efter sin bortgång?  Gäster i programmet: Peter Strang, författare, överläkare och professor, vid Karolinska Institutet, Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem samt Amanda Lagerqvist, medieforskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Vad lär man sig om livet, ångest och ensamhet när man jobbar med människor som snart ska dö? I det fjärde avsnittet av Vila i Frid möter Johanna Koljonen Peter Strang, professor i palliativ vård som forskat på existentiell ångest i livets slutskede. Peter har under sin karriär berättat för otaliga människor att de kommer att dö, men också sett dem fylla livet med mening hela vägen till slutet. I “Vila i frid” träffar programledaren Johanna Koljonen personer som på ett eller annat sätt lever nära döden, för att prata om det vi ofta blundar för. Det är en podcast för dig som söker tröst, svar eller ännu fler frågor, för dig som är, eller inte är, redo att tänka på det oundvikliga. Under hösten 2018, med start den 1 november, släpps tio avsnitt av Vila i Frid, alla med olika teman och gäster. Vila i Frid är producerad för Stiftelsen IGNIS.

Man säger ibland att cancer är den anhöriges sjukdom. Det är inte lätt och det finns inget facit på hur man ska vara som anhörig eller för den delen hur man ska klara av att finnas där. Det här är ett avsnitt som många av er som lyssnar har efterfrågat. Idag ska vi träffa professorn och mycket erfarna kuratorn Lisa Sand. Lisa som är en av landets främsta inom palliativ vård har disputerat på en avhandling om existentiell kris och döende patienters copingstrategier. Hon har också skrivit boken “När döden utmanar livet. Om existentiell kris och coping i palliativ vård” tillsammans med professor Peter Strang. Idag arbetar Lisa som kurator på Långbro Parks palliativa enhet. Och varje dag möter hon anhöriga till cancerpatienter. När vi möts talar vi vad som gäller som anhörig. Vad man har rätt till och vad man kan göra. Vi talar om primärlista och närstående samtal. Hur man kan stötta och finnas där. Vad som är viktigast som anhörig. Och hur man ska orka. Produceras av Kid Eriksson. Presenteras i samarbete med ACast och Nöjesbladet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur är det att följa en nära anhörig som är på väg att dö? Tendens lyssnare berättar för reportern Åsa Furuhagen om maktlöshet, tillit och komiska ögonblick i dödens närhet. I våra program om Dödens vardag i Sverige 2015 pratade vi med personal som dagligen möter döende patienter och deras anhöriga. Vi mötte också Jenny som mist sin man i en svår cancersjukdom och frågade - finns den smärtfria döden? Sen bad vi lyssnarna komma in med sina erfarenheter av döden. Vi fick en mängd mejl med berättelser som framförallt handlar om att vårda en nära anhörig. I det här programmet får du höra några av dem. Hur skapar man kontakt med en döende människa? Tänk om jag inte orkar vårda mamma eller pappa hemma? Och kan den sista tiden tillsammans förändra en relation? I programmet intervjuvas också Peter Strang som är överläkare på Stockholms sjukhem och som skrivit många böcker om döden. Han reflekterar kring lyssnarnas berättelser och berättar om sina egna erfarenheter efter många år som cancerläkare och specialist inom det som kallas för palliativ vård: - Att dö är som simma och sjunka samtidigt. Det är en svår uppgift för alla, att vi både måste hålla fast vid livet samtidigt som vi känner att vi sjunker. Programmet är gjort av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se Boktips: Peter Strang: Att höra till Carita Andersson: Rolles sista resa Anna Lindman: Den där jävla döden

När Marléne Rhodin Näsvall flyttade till Östersund efter ett liv i storstan ville det sociala livet inte ta fart. Hon saknade vänner och ensamheten blev allt starkare, trots att hon gick på kurser och försökte träffa folk på krogen. Men inget resulterade i varaktig vänskap och hon började isolera sig allt mer. Vändningen kom när hon startade en Facebookgrupp för ensamma människor i Jämtland. Gruppen fick snabbt många medlemmar och Marléne fick flera vänner. Dagens program handlar om ensamhet och längtan efter gemenskap. Det är ingen slump att frågan blir mer aktuell när vi börjar närma oss julmånaden som mer än någon annan förknippas med umgänge med nära och kära. Du som lyssnar kan ringa det direktsända telefonväkteriet och berätta om hur du ser på gemenskap och stunder av ensamhet. Gäster i programmet är Anna Kåver, psykolog och Peter Strang, cancerläkare och författare till boken ”Höra till”. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216

Människan har en stor förmåga att skapa mening i sitt liv. Men kanske behöver vi skapa en mening också med döden. Det andra programmet i filosofiska rummets serie om döden och existensen. Medverkande är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns Högskola och Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet. Programledare och producent Peter Sandberg Programledare och producent är Peter Sandberg.

Söndag 16 september 17:00 i P1 (repris fredag 21 september 21:03) Tanken på den egna döden gör de flesta av oss sårbara. Samtidigt är det ett existensvillkor vi aldrig kan slita oss loss från. Och kanske är medvetandet om döden nödvändig för att vi ska kunna känna en djupare mening med livet, och en förutsättning för en stark livskänsla. Kloka människor har i alla tider påpekat vikten av att se döden som en del av livet. Detta är temat för två Filosofiska rummet. Det första sänds nu på söndag. Gäster är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns Högskola och Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet

Söndag 3 juni 17.00 i P1 (repris fredag 8 juni 21.03) Glädjande nog är det få cancerpatienter som känner djup ångest när slutet närmar sig. Döden går oftast att hantera känslomässigt. Ändå är det en rad existentiella frågor som oundvikligen möter en patient på vägen mot den sista tiden: vad händer i dödsögonblicket, vad innebär det att inte finnas, finns det någon mening? Dessutom väcks känslor av existentiell ensamhet. Det är jag som ska lämna livet, i döden är jag ensam. I programet medverkar Peter Strang och Lisa Sand som båda har lång erfarenhet av att arbeta med människor i livets slutskede. Medverkande: Peter Strang, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet och Lisa Sand, medicine doktor och kurator på ASHI - avancerad sjukvård i hemmet. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Livsglädjen och det djupa allvaret av Peter Strang

Första året på gymnasiet fick Lovisa veta att hon lider av leukemi. Efter beskedet följde en intensiv period med behandling. Hon tappade håret och fick åka till sjukhuset flera gånger i veckan för att få cellgifter. Idag är hon färdigbehandlad och tycker att det är viktigt att sprida en annan bild av cancersjukdomen, att den också kan föra något gott med sig. Det här är inget ovanligt, många unga människor som haft cancer under tonåren har en positiv psykologisk utveckling visar ny forskning. De får en mer positiv syn på livet, förbättrad självkänsla och djupare relationer menar forskaren Gunn Engvall. Dagens program handlar om cancer, om de positiva erfarenheterna men också de svårare sidorna av sjukdomen. Obotlig cancer kan vara svårt att hantera inte bara för den drabbade utan också för den behandlande läkaren. En ny studie visar att många läkare drar sig för att ha det svåra samtalet med patienten om att det inte finns någon mer behandling att ge. Margareta Randén och Peter Strang, båda cancerläkare och forskare kommer till studion.