Podcasts about agneta stark

Kvinnor tjänar 80 procent av männens inkomster. Gapet har minskat, men det går långsamt. I nuvarande takt skulle det ta 800 år att uppnå jämställdhet. Framförallt är det arbetarkvinnor som halkar efter. Värst är det för arbetarkvinnor med utländsk bakgrund, där gapet till och med har ökat. I veckans avsnitt av Starta pressarna gästas vi av Lina Stenberg och Agneta Stark för att prata om könsskillnader på arbetsmarknaden, och hur de hänger ihop med klass och etnicitet.

Nu kan du lyssna till ett nytt avsnitt med Kokkaffe med Ulla. Agneta Stark och Mari Huupponen är gästerna denna gång. Samtalet rör sig kring jämställdhetsfrågor.Agneta Stark, svensk företagsekonom, författare och samhällsdebattör, Mari Huupponen utredare hos Kommunal.https://sv.wikipedia.org/wiki/Agneta_Stark

Vilka lärdomar kan vi dra av den ekonomiska historien? Dessutom: Hela listan på sommarens boktips! InflationshistoriaInflationen är den högsta på över trettio år, och det här är något som många svenskar känner av i form av högre priser på mat och andra varor. Idag jämför vi dagens inflation med den på 1990-talet.- Det var jobbigt, svårt och krisartat, berättar Agneta Stark, företagsekonom inriktad på ekonomisk teori och genusforskning. Folk köpte så lite som det bara gick, därför att de hade inte råd.Hur ser skillnaderna mellan 90-talets och dagens inflation ut? Och går det att lära sig något av historien?Hur bra skyddar kondom mot smittor?Och så handlar det om sexuellt överförbara sjukdomar. Smittan gick ner under pandemin, men nu är könssjukdomarna på uppgång igen. Kondomförsäljningen har visserligen ökat något, men hur långt kommer man med en kondom om man vill slippa bli smittad? Hjälper den lika bra mot alla olika könssjukdomar? Och hur bra skyddar den mot ap-koppor?- Kondom ska man använda för att visa respekt mot sin partner, inte i första hand för att skydda sig själv, tycker Helena Kopp Kallner, docent och överläkare i gynekologi på Karolinska institutet, som har forskat på preventivmetoder.BoJo och MiljöpartietVi ska prata om Boris Johnsons avgång, och om de båda språkrören Per Bolund och Märta Stenevis tal tidigare idag. Hur väl fungerade det med två talare i det här sammanhanget? Och hur kul är det med opinionssiffror?Idag avslutar vi även vår sommarserie med boktips, och det ska handla om Liv Ullman och Ingmar Bergman.Och på lyssnarnas begäran kommer här samtliga böcker vi har tipsat om i vår serie om sommarlektyr!Hela listan med boktips:Babetta, av Nina Wähä (Thomas 27/6)Ett år av vila och avkoppling, av Ottessa Moshfegh, i översättning av Alva Dahl (Louise 28/6)Utan hänsyn, en dagbok av Marieanne Lindberg de Geer (Thomas 29/6)Ich bin ein Bibliothekar! Christer Hermansson (Louise 30/6)Hundra dikter, av Seamus Heaney, i översättning av Tommy Olofsson (Thomas 4/7)Valfrändskap, av J W von Goethe, i svensk översättning av Britt G Hallqvist (Louise 5/7)När fantomen blev svensk - vänsterns världsbild i trikå, av Robert Aman (Thomas 6/7)De oroliga, av Linn Ullman, översättning Urban Andersson (7/7)Dessutom ett extratips från Thomas: När du dör ska jag vara nära, av Annie ReuterskiöldProgramledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman

Veckans gäst är Agneta Stark. Hon har varit en aktiv genusforskare och samhällsdebattör som sysslat med feministisk ekonomi sen 40 år tillbaka. Hon är dessutom den första kvinnan som disputerade inom företagsekonomi från Stockholms universitet, vilket bara det är historiskt enligt mig. Det här är ett avsnitt med henne där vi reder vi ut begrepp som disponibla inkomster och löneskillnader och vi pratar om varför skillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande är så stora. Hur påverkar det vår livslånga ekonomi? Och vad kan vi göra åt det? Ja, det är ett avsnitt fyllt av kunskap och nya perspektiv. Avsnittet sponsras av: Exsitec AB Klippning och jingel: Ludvig Gawell

Veckans gäst är Agneta Stark. Hon har varit en aktiv genusforskare och samhällsdebattör som sysslat med feministisk ekonomi sen 40 år tillbaka. Hon är dessutom den första kvinnan som disputerade inom företagsekonomi från Stockholms universitet, vilket bara det är historiskt enligt mig. På söndag släpps ett avsnitt med henne där vi reder vi ut begrepp som disponibla inkomster och löneskillnader och vi pratar om varför skillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande är så stora. Hur påverkar det vår livslånga ekonomi? Och vad kan vi göra åt det? Ja, det är ett avsnitt fyllt av kunskap och nya perspektiv. En sak som är viktig för att vi ska kunna ta makten över vår ekonomi är att våga prata om pengar, så i det här avsnittet ska ni få tips på hur ni kan göra precis just det! Avsnittet sponsras av: Exsitec AB Klippning och jingel: Ludvig Gawell

Hur förändrar högläsning en text? Möt författarparet Agneta Stark och Sven Lindqvist som läst högt för varandra i över 30 år och som har ett starkt förhållande till Radioföljetongen. Sakta men säkert har litteraturen krupit in i våra telefoner, vi förflyttar oss in i andra världar samtidigt som vi lagar mat, springer, kör bil eller veckohandlar. Men det är fortfarande många som lyssnar, som man kunnat göra sedan 1939, på ett avsnitt i taget när Radioföljetongen sänds i radio. Och till den redaktionen kom ett mejl som lyder såhär: Kära Radioföljetong, så mycken glädje, tröst, förvåning, misär och förundran som Sven och jag upplevt när vi lagar lunch till radioföljetongen! Stort tack! Särskilt bra följetonger påverkar menyn så att tillagningen måste ske tyst (dvs inte stekas, bara värmas försiktigt) så att vi inte missar någonting. Emellanåt har vi några år senare själva läst en följetongsbok högt hemma. Joseph Knevel, redaktör för Radioföljetongen, besökte författarparet Agneta Stark och Sven Lindqvist i deras lägenhet i Stockholm. Agneta Stark förklarar vad det är som är så speciellt med högläsning:  Texten får en kropp, den får ett ljud, den får en människa. Och ibland blir det outhärdligt. Maksim Gorkijs "Min barndom" går inte att läsa högt. Det är förfärligt. Tillsammans med maken Sven Lindqvist lyssnar Agneta Stark regelbundet på Radioföljetongen. Alltid under tystnad, alltid bara ett avsnitt i taget och efteråt följer de vindlande samtalen. Och som Agneta Stark tillägger: Högläsningen är en tredje röst i de här samtalen. En ytterligare någon som lägger sig i och påstår saker. Hör Joseph Knevels reportage om och med författarparet Agneta Stark och Sven Lindqvist i klippet ovan. Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

Hur förändrar högläsning en text? Möt författarparet Agneta Stark och Sven Lindqvist som läst högt för varandra i över 30 år och som har ett starkt förhållande till Radioföljetongen. Sakta men säkert har litteraturen krupit in i våra telefoner, vi förflyttar oss in i andra världar samtidigt som vi lagar mat, springer, kör bil eller veckohandlar. Men det är fortfarande många som lyssnar, som man kunnat göra sedan 1939, på ett avsnitt i taget när Radioföljetongen sänds i radio. Och till den redaktionen kom ett mejl som lyder såhär: Kära Radioföljetong, så mycken glädje, tröst, förvåning, misär och förundran som Sven och jag upplevt när vi lagar lunch till radioföljetongen! Stort tack! Särskilt bra följetonger påverkar menyn så att tillagningen måste ske tyst (dvs inte stekas, bara värmas försiktigt) så att vi inte missar någonting. Emellanåt har vi några år senare själva läst en följetongsbok högt hemma. Joseph Knevel, redaktör för Radioföljetongen, besökte författarparet Agneta Stark och Sven Lindqvist i deras lägenhet i Stockholm. Agneta Stark förklarar vad det är som är så speciellt med högläsning:  Texten får en kropp, den får ett ljud, den får en människa. Och ibland blir det outhärdligt. Maksim Gorkijs "Min barndom" går inte att läsa högt. Det är förfärligt. Tillsammans med maken Sven Lindqvist lyssnar Agneta Stark regelbundet på Radioföljetongen. Alltid under tystnad, alltid bara ett avsnitt i taget och efteråt följer de vindlande samtalen. Och som Agneta Stark tillägger: Högläsningen är en tredje röst i de här samtalen. En ytterligare någon som lägger sig i och påstår saker. Hör Joseph Knevels reportage om och med författarparet Agneta Stark och Sven Lindqvist i klippet ovan. Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

Förra veckan inledde vi ett projekt där vi ska använda ett bortglömt ord i varje sändning. Det går trögt. Hur ska vi kunna komma igång och damma av ord som i det närmaste kan beskrivas som antediluvianska oftare? Maria Sjödin, ordboksredaktör, hjälper oss. Tänk om inte statistik fanns, skulle vi då gissa oss fram i tillvaron? Eller är statistiken ändå vinklad?I dagens program frågar vi oss vad vi skulle ta oss till utan statistiken - om vi inte hade siffror på hur vi bor, hur vi lever, vad vi tänker. Vi samlar Dan Hedlin, professor vid Stockholms universitet, Agneta Stark, debattör och Anders Ljungberg, Statistiska Centralbyrån, för att prata trender, tendenser och svårigheterna i att få tag på folk. Dessutom tipsar Thomas om en säregen Operautställning och så undrar Louise vad vi ska göra med hundfetman. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Tonen var vass men ändå familjär i söndagens intervju med Libanons premiärminister som sitter i Saudi. Vi vill förstås veta mer om både intervjun och omständigheterna. Igår sändes en intervju där Libanons premiärminister Saad al-Hariri intervjuades av den kända teveprofilen Paola Yacoubian. al-Hariri befinner sig sen en vecka tillbaka i Saudiarabien och det finns många frågor kring vad som händer. Yacoubians intervjustil väckte vårt intresse och vi är nästan lika nyfikna på hennes intervju som på vad som händer i Libanon just nu. Hiba Daniel från SVT hjälper oss stilla nyfikenheten vad gäller båda sakerna. Tänk om inte statistik fanns, skulle vi då gissa oss fram i tillvaron? Eller är statistiken ändå vinklad?I dagens program frågar vi oss vad vi skulle ta oss till utan statistiken - om vi inte hade siffror på hur vi bor, hur vi lever, vad vi tänker. Vi samlar Dan Hedlin, professor vid Stockholms universitet, Agneta Stark, debattör och Anders Ljungberg, Statistiska Centralbyrån, för att prata trender, tendenser och svårigheterna i att få tag på folk.   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Agneta Stark är företagsekonom och en mycket välkänd samhällsdebattör. Men kanske allra mest är hon känd för att under valet -94:a ha startat det feministiska nätverket Stödstrumporna. Agneta var också en av frontfigurerna för Nej-sidan om EU-medlemskap samma år och senare varit rektor vid Högskolan i Dalarna och föreläst om företagsekonomi och genusforskning på många […]

Johanna Koljonen inleder talkshowåret med Koljonen i P1 den 2-6 januari. - Jag ser programmet som en chans att tenta om alla de där sakerna som inte riktigt fastnade i minnet under 2011, säger hon. Och dagens viktigaste omtenta handlar om ekonomi, där vi undrar: - Vad är egentligen en statsobligation? och - Vad i hela friden var det som hände med euron 2011? Gäster är ekonomen Agneta Stark och Victor Bernhardtz, redaktör på Dagens Arena. Johanna Koljonen är journalist och har varit programledare för P3 Kultur och Jättestora frågor med Johanna Koljonen i P3. I höstas fick hon stora journalistpriset i kategorin årets förnyare för twittertråden #prataomdet. Just nu färdigställer hon sin bok om artisten Carola. Bisittare: Roger Wilson

Om den fria finansen med mer marknad och bättre börs som skulle leda till en ny, rikare värld. Men istället följer den ena djupare krisen efter den andra, och nu verkar hela staters stabilitet hotas. Är det globala finansiella systemet kaputt? Hör röster från Stureplan, Peking och västgötska Gudhem om tro, hopp och verkliga värden i en förvirrad, finansiell tidsålder. I början av augusti skrev ett av de tongivande värderingsinstituten ned USA:s kreditvärdighet – var det den dramatiska händelse som vissa framställde det som eller var det just så förväntat som andra hävdade? På börserna runt om i världen blåste det upp till ny storm - var det bara en logisk reaktion? Men varför så häftigt? Och när ska det ta slut? Många frågor men få svar. Eurosamarbetet knakar i fogarna. Och centralbankschefer efterlyser politiskt ansvar. Siffrorna som i våras förutspådde ljusare tider har redan förbytts i dystra varningar om annalkande mörkare. Vad är det egentligen som händer? Är det bara de vanliga upp- och nedgångarna eller är det rent av en systemkris som håller på att utspela sig omkring oss?   Konflikt börjar söka svaren i grundkursen. Det här "finansiella systemet" som man pratar om, vad är egentligen det? Vad har vi det till - inte kan det väl vara för att ha kriser, som dessutom verkar bli både djupare och vanligare och verkar få allt större effekter på vanliga människors liv - på våra jobb, vårt boende och våra pensioner? Konflikts producent Ivar Ekman gav sig in i Stockholms finansvärld för att försöka finna svar och pratade handelsstudenter, ekonomihistorikern Carl Wennerlind, samt finansmannen Martin Andersson. Det finns en röst som på sistone allt mer högljutt påpekat finanssystemets fundamentala brister - en röst som för varje dag blir viktigare att lyssna på. För sen värderingsinstitutet Standard & Poors nedgrade USA.s kreditvärdighet har Kina, åtminstone indirekt börjat ge luft åt sin djupa oro. I ovanligt skarpt formulerade kommentarer kritiserade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua vad man kallar USA.s skuld-missbruk och kortsiktiga interna politiska käbbel som riskerar att sätta hela världsekonomin på spel. Och för att komma till rätta med sitt missbruk måste USA återupprätta principer baserade på sunt förnuft, som att man inte kan leva över sina tillgångar, fortsatte Xinhua. Konflikts Daniel Marquardt ringde upp Zhang Bin, forskare vid Institutet för världsekonomi och politik. som är en del av den kinesiska akademin för samhällsvetenskap och fungerar som rådgivare till den kinesiska regeringen. Finanssystemet påverkar oss alla. Eller, nästan alla. För det finns faktiskt de runtom i Sverige som väljer att så gott det går ställa sig helt utanför systemet, som varken allokerar kapital eller behöver oroa sig för bolåneräntorna. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim åkte till Gudhem utanför Falköping. Där bor Petter Bergström och Camilla Lundin med sina två barn som är nio och elva. Familjen har ingen bil och dom har inga lån på banken, men dom har förråden fyllda inför vintern, med kött, grönsaker, saft, sylt och inläggningar. Gäster i studion är Agneta Stark, ekonom och tidigare rektor vid Högskolan i Dalarna, samt Johan Norberg, idéhistoriker, författare, senast aktuell med boken En perfekt Storm - om finanskrisen 2008 som också har blivit film. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på toppjobben i näringslivet och i bolagsstyrelserna. Frågan är vad det skulle betyda om det blev ändring på den saken - bara en fråga om rättvisa eller verklig förändring? Medverkande: Anna Omstedt Lindgren, entreprenör, Agneta Stark, rektor för Högskolan Dalarna, och Cecilia Aronsson, börskrönikör på Veckans Affärer.