Podcasts about idrotts

K har infört cocktail-hour i sitt liv men plötslgt upplevde han stickningar i hela kroppen chippen är orolig för hur hans ton kan upplevas Fotbollslaget Gais verkar ha en riktigt bra mental coach Ludmila Enquist släpper bok avslöjar varför hon började med Bob och varför hon slutade Tvillingar har en speciell kontakt men kan de slita av varandras knäleder? Köp biljett till världens sista Della Sport på Oscarsteatern underproduktion.se/biljetter

Många barn rör på sig för lite och borde idrotta mer. Men att spela ishockey i tonåren kan kosta familjen upp till 5000 euro per månad, att spela fotboll kan kosta 3000 euro per månad om barnet har talang. Samtidigt vill regeringen skära ner i både bostadsbidrag och utkomststöd. Så vem har råd att låta barnen idrotta - vem tvingas avstå? I Slaget efter tolv deltar Lena Hindström-Pesu verksamhetsledare för Åbo IFK, Teijo Ristola ordförande för FC Inters stödförening, Outi Järvelä från Bollförbundet och Idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist (SFP). Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Att "äta för att träna eller träna för att äta?" eller "träna för att må bra eller för att inte må dåligt?" är två frågor som många aktiva kanske borde ställa sig själv emellanåt... Detta avsnitt är ett samtal kring olika former av komplicerat förhållningssätt till mat och träning. Vi utgår ifrån dokumentären “Light” som väckt en och annan tanke hos oss båda. Filmen i fokus - Light: A documentary about eating disorders in rock climbing https://www.climbing.com/videos/light-a-documentary-about-eating-disorders-in-rock-climbing/ Tips för den som vill veta mer Podcasts: - Tyngre träningssnack avsnitt 57 med Anna Melin (om relativ energibrist, s.k RED-S)​ - The Outdoor Athlete Podcast 17 Nov 2018 med Nicky Keay (RED-S)​ - BJSM podcast avsnitt 449 och 450, om RED-S med Nicky Keay - Tyngre psykbryt avsnitt 004 ”Ortorexi – fitnessvärldens folksjukdom?” ​ - Maratonpodden avsnitt 202 “Ortorexi - besatt av kost och träning, del 1” ​Läsning​ - Van Der Ster, Gisela. 2014. Mattillåtet. Randi Förlag ​ - Yvonne Lin, Anatoli Grigorenko. 2014. Ortorexi: fixering vid mat och träning. SISU idrottsböcker - 1177.se – Ätstörningar​ - En närståendes handbok (Frisk och Fri) - https://www.friskfri.se/wp-content/uploads/2019/01/En_narstaendes_handbok_2018.pdf ​ - https://nickykeayfitness.com/ (Nicky Keay, Idrotts- och Dans- endokrinolog)​ - https://www.emmalindblom.com/ (Emma Lindblom, Dietis, Riksidrottsförbundet) - http://www.atstorning.se/ ​ Organisationer​ - Frisk och Fri (Riksföreningen mot ätstörningar)​ - Y-lab (Specialistklinik, ortorexi - https://ortorexi.nu) Tack igen Sebastian Mårtensson för utomordentlig hjälp med ljud och editering! Om du som lyssnar är i behov av samma expertis rekommenderar vi stark att du kontaktar honom.

Ett annorlunda idrottsår går mot sitt slut - även ur hållbarhetssynpunkt. Lyssna till tre personer som befinner sig på nyckelpositioner i idrottens hållbarhetsarbete summera året som gick - och berätta om sina förhoppningar inför året som står för dörren: Charlotte Sundvall, RF, Cem Celepli Atci, Brottningsförbundet och Karin Åkerberg. Lidingö Golfklubb. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nomineringarna för Finlands idrottsögonblick 2020 är ute och de är minst sagt undermåliga! En man som heter Snorre har druckit för mycket vin och Hufvudstadsbladets senaste spelreferens är ett decennium gammal.

Uppsala har kommit långt i sitt arbete med att inkludera idrott i samhällsplaneringen. Idrotts- och fritidschef Josefine Åhrman berättar i veckans avsnitt av Idrott och politik hur kommun arbetar för att möta idrottens behov när Uppsala växer.

Någon ska vinna. Resten ska förlora. Sådan är den, idrotten, och möjligen är det just därför vi minns de fantastiska idrottsögonblicken så starkt. "Det går naturligtvis inte att ranka idrottsögonblick", sägs det ju ofta. Björn och Johan håller inte med utan bjuder här och nu upp till de fem mest fantastiska idrottsögonblicken i världshistorien. Mycket nöje! Programledare: Johan Östling och Björn Ling Producent: Oskar Nyström Maila podden på femitopp@studionystrom.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att lista höjdpunkter är inte lika roligt som att ironisera över lågvattenmärken. Duon Koivukangas och Vuojärvi återupplivar X3M-sportens gamla favoritinslag, "Såg och segraren", den här veckan och hugger tänderna i idrottsårets fadäser och såskoppar.

Bojkott för att markera eller delta för att sätta strålkastarljuset på den politiska ledningen? Varför väljer svensk idrott att delta i mästerskap i icke demokratier och vad kan och bör idrottsrörelsen göra i sitt internationella arbete? Det är frågor som veckans Idrotts och politik diskuterar med Riksidrottsförbundets generalsekreterare Stefan Bergh.

Idrotts- och socialminister Annika Strandhäll hälsar på. Vi undrar om sjukförsäkringen går att lita på, om man blir skjuten i Bergsjön och om Kexchoklad är knark. 

I detta avsnitt möter vi Sabina Dufberg, en av Sveriges ledande träningsprofiler. Sabina har över 22 års erfarenhet av att leda andra i träning och har genom åren coachat & utbildat andra tränare likväl som hjälpt allt ifrån elitidrottare till rehabiliteringspatienter. Hon är känd som supercoachen i Biggest Loser och har skrivit två böcker om träning. Vi pratar om Sabinas nycklar till framgång, lärdomar av misstag, skillnaden av att jobba som ledare med personalansvar kontra att vara egen företagare med ett eget varumärke. Vi pratar också om hur man kan prestera på topp och må bra på vägen. Varmt välkommen till Idrotts - och Ledarskapspodden och avsnitt 2.

I veckans podcast möter ni Anna Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg med ansvar för idrottsfrågor, ordförande i Idrotts- och föreningsnämnden, Gotevent och Gamla Ullevi AB. Samtalet rymmer Annas tankar om friidrotts-VM till Göteborg, synen på Göteborg som evenemangsstad, detaljer kring nya arenan på Hisingen, Gamla Ullevis framtid, bandyns vara eller inte vara på Heden, den ideella idrottens … Fortsätt läsa Podcast med Anna Johansson →

Vad tjänar en allsvensk medelmåtta på sin fotboll? Eller en medelbra hockeyspelare i Elitserien? På söndag pratar P3 Sport pengar inom idrotten. Stefan Holm avslöjar hur många miljoner han tjänade på sin höjdhoppskarriär och varför han inte flyttade till skatteparadiset i Monaco. Veronica Wagner berättar hur lite hon tjänar och Anton Hysén väntar på en lönehöjning nu när hans Utsiktens BK gått från division 2 till division 1 södra. Vi har också listan på världens tio bäst betalda idrottare - är fantasisiffrorna rimliga på något sätt? Varför ser vi Zlatans miljoner som ett positivt värde på hans fotbollskunskap medan en bankchefs bonus är en skam? Reporter Alexander Lundholm tar hjälp av Radiosportens ishockey- och fotbollsexperter och utser två medelmåttor i Allsvenskan och Elitserien. De skriver sällan autografer men platsar alltid på högsta nationella nivå. Vad tjänar de och hur motiverar de sin lön? I P3 Sports serie Idrottsögonblick som förändra världen får vi höra om löparstjärnan Cathy Freeman som fick en premiärminister att be ett helt folk om ursäkt.

I P3 Sport på söndag tar reda på svaret när vi ägnar programmet åt att prata om det som stjärnorna aldrig vill tänka på - skador. I studion blir det rena rama Dödligt Vapen 3 när Stefan Holm, Anton Hysén och Veronica Wagner jämför idrottsskador. Vem har haft flest, värst och knäppast? Vi undrar också hur man förändras av att bli skadad. Antons storebror Tobias Hysén, landslagsforward och allsvensk målgörare av rang, berättar om hur svårt han hade att lita på sin kropp efter att den läkt igen. I serien Idrottsögonblick Som Förändrade Världen är vi framme vid 1968 och de olympiska spelen i Mexiko City. Två svarta amerikaner drar in politiken på sportarenan de gör gemensam Black Power-hälsning på prispallen.

Vem har nytta av återvändaravtalet som Sverige har med Irak? Sverige tvångs-avvisar irakier till platser som de flesta andra europeiska länder anser är för farliga att avvisa till. Och vem ansvarar för att avtalet om skydd och hjälp åt de avvisade verkligen efterlevs?Konflikt följer upp förra lördagens program och frågar hur de irakier som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad i februari har det nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckans Konflikt berättade vi om en av de största massavvisningar av irakier som hittills skett från Sverige. Det var den 12 februari i år, då 45 irakiska medborgare, de flesta kurder, avvisades till Bagdad.Avtalet mellan Sverige och Irak slöts i slutet av februari förra året och har blivit en förebild för andra länder. I förra veckan slöts likadana avtal mellan Irak och Danmark samt Norge. Avtalet innebär att Irak förbinder sig att ta emot personer som flytt Irak men inte får stanna i Sverige, Danmark eller Norge.Frågan är vad avtalet innebär och hur det efterlevs, av såväl Irak som Sverige. I texten står bland annat att:”Parterna ska vidta särskilda åtgärder för att se till att utsatta grupper får tillräckligt skydd och tillräcklig hjälp och vård under hela återvändande och återanpassningsprocessen”Och att:”Konungariket Sveriges regering ska i enlighet med den svenska lagstiftningen stå för resekostnaderna för de irakier som omfattas av detta samförståndsavtal fram till slutdestinationen i Irak.” Men Konflikts reportage visar att flera av de som återvänt inte känner sig säkra och att många, efter att de lämnats på flygplatsen i Bagdad, var utelämnade åt sin egen förmåga att ta sig till sin slutdestination. Dock med ett resebidrag på 100 dollar i fickan.Konflikts reportrar Randi Mossige-Norheim och Julia Lundberg har haft kontakt med 32 av de 45 avvisade för att höra hur de har det nu. Avtal med Danmark upprörTvå dagar efter att Danmark och Irak skrivit under samma typ av återvändaravtal som Sverige har med Irak, tog irakier som fått avslag på sina asylansökningar sig in i en kyrka i Köpenhamn för att få skydd. Nu är de ett 60-tal personer som bor i källaren i Brorsons Kirke på Nørrebro. Norge skrev under samma avtal ytterligare två dagar senare. I Danmark handlar det om knappt 300 irakiska medborgare som man siktar på att skicka tillbaka med stöd av avtalet - för Sveriges del handlar det om betydligt fler, ett antal tusen. UNHCRHäromveckan kom FNs flyktingorgan UNHCR med nya riktlinjer för avvisningar till Irak. UNHCR konstaterar att det har blivit bättre i södra Irak och i Al Anbarprovinsen. Man behöver inte längre tillråda totalstopp för avvisningar till de delarna av landet. I resten av centrala Irak, i Bagdad och i städer som Mosul och Kirkuk, däremot, är läget fortfarande sånt att alla asylsökande därifrån behöver fortsatt internationellt skydd. Dit bör än så länge ingen skickas tillbaka med tvång, enligt UNHCR. Ändå befinner sig flera av dem som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad på just de orter som anses osäkra. Av dem vi har pratat med kommer en man från Bagdad, en från Mosul och två från Kirkuk. UNHCR har avrått från den typ av återtagandeavtal som Sverige förra året var först med att ingå med Irak och som Danmark och Norge nu har tagit efter med egna avtal förra veckan. FN:s flyktingorgan har tidigare haft ett gott samarbete med Sverige, både när det gäller exempelvis Afghanistan, och under de år då Sverige tog emot i särklass flest flyende irakier av alla europeiska länder. Men nu är besvikelsen över Sverige stor. Vi visste inte om de här transporterna och det gör vårt arbete svårare, säger Andrew Harper, chef för Iraq Support Unit på UNHCR i Genève.Han säger att UNHCR ofta får höra talas om transporterna, från Sverige och andra, först efter att de har genomförts istället för innan och de har diskuterat avtalet med svenskarna för att få till en ändring. UNHCR varnar för att andra länder kommer att ta efter Sverige, som ju nu har skett i Danmark och Norge.Och hur ska Iraks grannländer, där de verkligt stora flyktingmassorna från Irak finns, uppfatta Europas ovilja att härbärgera irakiska flyktingar, undrar Andrew Harper. Varför ska de göra det?Nu hoppas Andrew Harper att den svenske migrationsministern Tobias Billström, som han vet precis har rest i regionen ska komma tillbaka med en ny inställning till säkerhetsläget i regionen.Men Tobias Billström är nöjd med återtagandeavtalet. Det är en stor framgång för den svenska regeringen säger han i Konflikt och tillbakavisar UNHCRs kritik.- Vi har kommit överens om att inte komma överens, säger Billström. Den svenska regeringen och Migrationsverkete menar att man inte har fått några indikationer på att de som har skickats från Sverige skulle ha råkat illa ut. Men UNHCR hävdar att det i princip är omöjligt att övervaka vad som händer de som återvänder, oavsett om det sker frivilligt eller ej. Det säger Harpers kollega Daniel Enders, senior protection officer vid UNHCR på plats i Bagdad. Och bägge menar att i vilket fall kan inte UNHCR göra något eftersom Sverige, och andra länder, inte underrättar dem om vilka som ska komma och vart de ska skickas. Kurdiska regionalregeringenDe tre provinser i norr som kontrolleras av den kurdiska regionalregeringen är den enda del av Irak som exempelvis Storbritannien anser är säkra nog att tvångsavvisa människor till, och också den enda del som UNHCR har sagt att man efter noggrann individuell prövning kan avvisa till. Det är också dit huvuddelen av avvisningar från Sverige hittills har gått. Men den kurdiska regionalregeringen - KRG som den brukar förkortas - har aldrig varit involverad i återtagandeavtalet mellan Irak och Sverige och har motsatt sig tvångsavvisningar. Idrotts-och ungdomsminister Taha Barwary i Erbil. Taha Barwary kom själv som flykting till Sverige 1982 - nu pendlar han mellan ministerjobbet i den kurdiska regionen och posten som KRGs Sverigerepresentant. Mer att läsa! Programledare Agneta RambergProducent Petra Quiding