Podcasts about vapen

Metaller och mineraler ger Kina ett övertag i handelskriget. Och vår tids olja blir en allt starkare maktfaktor i rivaliteten mellan stormakterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina dominerar stort när det gäller både utvinning och förädling av strategiska råvaror. Metaller och mineraler som behövs för den gröna omställningen, men även i försvarsindustrin. Hör om hur naturtillgångarna nu blivit Kinas starka kort i handelskriget och hur stormakternas vilja att kontrollera tillgången på råvaror ökar risken för konflikt och konfrontation. Kinas användning av naturtillgångar som påtryckningsmedel i världspolitiken har även påverkat Sverige, inte minst då Kina infört exportstopp på batteriråvaran grafit. EU nu vill bryta sig loss från Kinas grepp men samtidigt visar Peking att man är beredd att gå långt för att behålla sin dominans.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Niklas Rossbach, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Försvarshögskolan. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Seit einiger Zeit umgeben manche Raucher gewaltige Dampfwolken, die so gar nicht nach Nikotin stinken, sondern nach Himbeermarmelade oder Vanille-Eis duften. Wird Rauchen harmlos? Nein. Dr. Eckart von Hirschhausen zu dem gefährlichen Trend des Vapens. Von Eckart von Hirschhausen.

Nina hat vor wenigen Tagen aufgehört zu Vapen und will jetzt Schnupftabak trendsetten. Immerhin hat sie damals schon Aperol Spritz in Chemnitz auf die Karte gebracht. Lotta hingegen sucht verzweifelt die Handbremse an einer Kutsche.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna radio 06:00

När svenska och danska arméer kämpade om kontrollen över Skåne på 1600-talet uppstod en mångfacetterad folklig krigarrörelse, i regel riktad mot Sverige, som kommit att förknippas med termen "snapphanar". Enligt gängse uppfattning utgjorde snapphanarna en dansksinnad motståndsrörelse som kämpade för landskapets frihet från svenskt förtryck. Verkligheten var dock betydligt mer komplicerad.De historiska snapphanarna var ingen enhetlig grupp, utan bestod av människor som endast hade det gemensamt att de betraktades som kriminella och väpnade upprorsmakare av den svenska krigsmakten. Många var lösdrivare och banditer som rövade och stal från alla – även från den skånska civilbefolkningen – och utnyttjade kriget för att berika sig själva. Andra var fattiga bönder som tvingades ut i skog och mark för att överleva, vilket ofta ledde dem in i laglöshet. Ytterligare andra var friskyttar, formellt rekryterade till Danmarks väpnade styrkor, och kan därmed snarare betraktas som gerillasoldater.Därtill fanns upproriska bönder som grep till vapen mot en överhet som av många upplevdes som hotfull och tyrannisk. Alla dessa grupper kom långt senare att sammanföras under benämningen "snapphanar" och utsattes under 1800- och 1900-talet för en romantiserad historiebeskrivning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om snapphanarna – några av de mest mytomspunna allmogekrigarna i nordisk historia.Bildtext: Statyn "Snapphanen" av Axel Ebbe (1934) visar Lille Mads, en av de mest kända snapphanarna. Verket står i Hembygdsparken i Hässleholm och symboliserar den danskvänliga motståndsrörelsen i 1600-talets Skåne. Bildkälla: Wikimedia Commons – Axel Ebbe "Snapphanen" Licens: Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den som grips med illegala vapen ska sitta häktad fram till rättegången. Det har varit budskapet från politiken. Men krimreportern Karl Enn har hittat ett tiotal fall där misstänkta släppts ut på gatan igen i väntan på rättegång. Nyligen dömdes en gängman för att ha gripits med automatvapen 2017 – han hade då varit på fri fot i nästan sju år. Inläsare: Magnus Thorén

Außerdem: Wasser sparen - Muss ich das auch in Deutschland machen? (07:55) / Geheimnisse - Warum wir davon profitieren (14:05) // Mehr spannende Themen wissenschaftlich eingeordnet findet Ihr hier: www.quarks.de // Habt Ihr Feedback, Anregungen oder Fragen, die wir wissenschaftlich einordnen sollen? Dann meldet Euch über Whatsapp oder Signal unter 0162 344 86 48 oder per Mail: quarksdaily@wdr.de. Von Ina Plodroch.

Ungleich vertreten - Braucht die Politik mehr Vielfalt?; Passiv- Vapen - Ist auch das ein Problem?; Wasser sparen - Muss ich das auch in Deutschland machen?; Next Level Sound - Wie die KI die Musikwelt verändert; Migranten ohne Bleiberecht: Warum sie nicht ausreisen wollen; Störe kehren zurück - In kleinen Schritten; ME/CFS - Leben mit permanenter Erschöpfung; Moderation: Shanli Anwar. Von WDR 5.

Um den zunehmenden Konsum von Einweg-E-Zigaretten zu bekämpfen, setzt Baselland auf Influenzer. Die Kampagne richtet sich an Kinder und Jugendliche.

Rahaf Ayad är tolv år – och väger lika många kilo. Hon har svårt att känna igen sig själv på gamla bilder som är tagna innan kriget, när hon hade glänsande hår och ett livfullt leende. Efter ett och ett halvt år av krig i Gaza, är Rahaf nu ett av tusentals barn som lider av svår undernäring. Utanför Gazas gränser har lastbilar stått fullastade med mat och förnödenheter, som inte släppts in. Varför har Israel stoppat matleveranserna? Programledare: Sabina Marmullakaj. Gäster: Emma Bouvin, DN:s Mellanösternkorrespondent och Saeed Alnahhal. Producent: Måns Mosesson och Elinor Ahlborn.

Krisen und Chancen in der Lebensmitte; Zeitenwende an den Hochschulen? Die Wissenschaft und die Zivilklausel; AKW - Wie weit sich die Laufzeit strecken lässt; Rauchverbot, Tempolimit - Warum wir neue Regeln zunächst ablehnen; Was prägt unseren Musikgeschmack?; Vapen - Wie gefährlich ist es wirklich?; Moderation: Marija Bakker. Von WDR 5.

Flera organisationer varnar nu för svält i Gaza. Varken mat eller mediciner har släppts in i Gaza sedan den andra mars, då vapenvilan mellan Hamas och Israel upphörde. Vilka blir konsekvenserna om undernäringen breder ut sig i en befolkning och hur arbetar man med svält? Linda Konate, som har lång erfarenhet av arbete inom Läkare utan gränser, Nina Winqvist, som arbetat med stora hungerkatastrofer under sin tid vid Röda korset, samt Gunvor Kronman, styrelseordförande för Augusta Victoria sjukhuset i Jerusalem, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nils är besviken, Theo greppar efter halmstrån och Johan mördar kallblodigt ihjäl naturens medborgare. Dessutom har vi kört en kreddig oljebrännare med stjärna i fronten, Mercedes CLA Shooting Brake!

På Met-galan trängs världskändisar med modeelit. Årets tema, den svarte dandyn, slår rakt ner i ett ämne som blivit politiskt känsligt. Kulturnytts Felicia Frithiof frågar modejournalisten Susanne Ljung om galan ska ses som en motståndshandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

In deze aflevering gaan de Praattafelaars diep in op onderwerpen als de ultra-verslavende Vapes die op onze jongeren worden losgelaten. Ook Pek & Veren vanwege een totaal uit de hand gelopen bestelling van pantser voertuigen door het Belgisch leger. En dan een hilarische Kwis met nonsense keuzes. Tot slot goed nieuws voor dementie en AI in de bejaardencentra?

Från toppchef på Klarna och vd på Norrsken till att idag vara en av landets hetaste investerare. Möt techprofilen Erik Engellau-Nilsson i ett samtal om Northvolt, Klarna, impact och AI-investeringar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En man döms för hot mot en medmisstänkt – på häktets fönsterbleck har han ristat in “golarhora”. Han frias från narkotikabrott men polisen ser honom som en nyckelspelare i ett nätverk på Österlen. Efter år av spaning slår man så till, inte bara mot huvudmannen utan också mot flera ungdomar. En av dem är Marias son. – Telefonen stängdes av och ingen fick tag på honom. Man blir skitorolig. Fotnot: Maria heter egentligen något annat. Inristade hotet som poliserna inte kunde släppa: ”Din lilla golarhora” Avsnittet har gjorts tillsammans med Ystads Allehanda. Reporter på Ystads Allehanda: Emma Lawesson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

I en turbulent omvärld och med flera kriser lurandes runt hörnet behövs mer robusta lantbruksföretag som försörjer Sverige med mer mat. Men kan vi få det att hända på den fria marknaden eller krävs en tydligare politisk styrning? Livsmedelsberedskap är ämnet i Lantbrukspodden, där Land Lantbruks reporter Anna Ellström samtalar med Ekologiska Lantbrukarnas ordförande och Lantmännens näringspolitiska chef.Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det är inte uteslutet att Riksbanken redan nu öppnar för en räntehöjning i närtid. Det säger Annika Winsth. Hon och Johan Javeus ser samtidigt en betydande risk för en recession i USA och tvingas omvärdera synen att Donald Trump skulle låta sig begränsas av börs- och tillväxtras. Dessutom får vi en ordentlig sågning av hela debatten om matpriserna och ett förslag på hur EU slipper tullar och samtidigt löser USA:s statsfinansiella problem.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inläst: Ex-gängmedlemmen Ivan kliver in på SvD med skottsäker väst: "Folk vill mörda mig." Del 3 i artikelserien Invasjonen – de svenska gängen i Norge. Ett samarbete mellan SvD och Aftenposten.

Om en osäker framtid

Illegala vapen har blivit ett problem på svenska skolor, varnar nu flera bedömare. Kvartal kan berätta om fem konkreta fall – allt från att en elev skjutits i ansiktet till musikvideoinspelningar med riktiga vapen och lågstadiebarn som hittat en pistol vid skolgården. – Det är en ny verklighet vi måste förhålla oss till, säger högstadieläraren Emma. Av Karl Enn Inläsare: Magnus Thorén

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på hela avsnittet på medlem.io/godton

Ring P1 från Malmö om bland annat utanförskap, unga brottslingar, vapen och dyslexi. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 februari. Efter massmordet i Örebro vill regeringen begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen så som AR-15. Är det en klok åtgärd? PM Nilsson, VD på Timbro, Erik Lakomaa, docent vid Handelshögskolan, och Pia Clerté, skribent och sportskytt, diskuterar med Andreas Ericson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att regeringen och Sverigedemokraterna bröt sitt vallöfte, och nu vill konfiskera svenska jägares vapen, är många upprörda. För att få en bättre förståelse för vad AR-15 är för vapen och vad upprördheten handlar om bjöd vi in skytten, jägaren och veteranen Carolus Löfroos.Förutom att vi diskuterar sakfrågan, får vi också en ordentlig genomgång av vapnet, hur det fungerar, och vilka fördelar det har för jägare.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=o7nQaWIcNb4Följ Carolus på X: https://x.com/fri_skyttBeställ Carolus bok: https://www.bokus.com/bok/9781956887495/the-foreigner-group/Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Efter massmordet i Örebro har regeringen föreslagit ett förbud mot halvautomatiska gevär av AR-typ. Men gärningsmannen använde inte ett sådant vapen. Dagens gäst är Erik Lakomaa som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på frågor om vapenlagstiftning. Han kallar det för paniklagstiftning – symbolpolitik som slår mot landets 200 000 sportskyttar och 300 000 jägare, utan att åtgärda problemet med insmugglade vapen. Det vill säga vapnen som används i kriminella sammanhang. I detta avsnitt diskuterar vi hur vapenfrågan blivit ett politiskt slagfält där fakta och löften till väljarna ofta ignoreras.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vapen is een groeiend probleem onder jongeren. Het aantal 12- tot 16-jarigen dat vapet is sinds 2019 verviervoudigd. Waar komt die schrikbarende stijging vandaan, en wat is eraan te doen? Luister naar journalist Machteld van Hulten en wetenschapsredacteur Kaya Bouma. Onze journalistiek steunen? Dat kan het beste met een (digitaal) abonnement op de Volkskrant, daarvoor ga je naar www.volkskrant.nl/podcastactie Presentatie: Pieter KlokRedactie: Corinne van Duin, Lotte Grimbergen, Julia van Alem en Jasper VeenstraMontage: Rinkie BartelsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Varje läsformat – från papyrus och kodex, till tryckta böcker och skärm – har påverkat både hur vi läser samt hur vi tänker. De tidiga kristna favoriserade kodexen – den första boken – framför de etablerade skriftrullarna. Kodexen, som var en uppskuren bokrulle mellan pärmar, var mer tillgänglig och enklare att hantera än de mera vördade skriftrullarna.Med kodexen kunde kristna texter distribueras snabbare och till fler människor. Detta teknologiska val bidrog inte bara till kristendomens expansion utan också till att etablera kodexen som standardformat för böcker i den västerländska kulturen.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Under antiken var skriftrullar, ofta tillverkade av papyrus, standardformatet för text. Dessa rullar, som kunde vara flera meter långa, användes både för religiösa och administrativa ändamål. Det var i skriftrullar som de tidiga judiska och kristna texterna bevarades. Jesus själv, enligt evangelierna, läste från rullar i synagogan, och dessa rullar representerade både den heliga lagen och en konkret länk till det judiska folkets historia.Men skriftrullarna hade begränsningar. De var sköra, svåra att navigera och opraktiska för längre texter eller intensiva studier. Den första stora textteknologiska revolutionen inträffade när rullen ersattes av kodexen – ett format som bestod av lösa ark sammanbundna mellan två pärmar. Kodexen var enklare att bläddra i, mer hållbar och möjliggjorde bättre navigering i texten.Den tidiga kristendomen spelade en avgörande roll i spridningen av kodexen. Kyrkan, som var angelägen om att sprida sitt budskap så brett som möjligt, fann kodexen mer lämplig än rullen för sina behov.Efter Västroms fall på 400-talet föll stora delar av Europa in i en period av politisk och social oreda. Mycket av det intellektuella arvet från antiken riskerade att gå förlorat. Det var i detta sammanhang som klostren blev avgörande för att bevara och sprida kunskap. Munkar i klostren tog på sig uppgiften att kopiera antika texter, ofta för hand, på pergament eller papyrus. Klostren blev också centra för lärande och utbildning, där nya generationer kunde studera de texter som bevarats.Bild: Stockholm Codex Aureus, även känd som Codex Aureus of Canterbury och Codex Aureus Holmiensis är en evangeliebok skriven i mitten av 700-talet i Southumbria, troligen i Canterbury. På 1500- och 1600-talen låg den i Spanien, och 1690 köptes den till den svenska kungliga samlingen. Den förvaras numera på Nationalbiblioteket.Musik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också till Jesus – en obekväm apokalyptisk profet.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.Hopp om framtidenDet pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.Kalle Glas, Gränsgrans@sverigesradio.se

Största drönarattacken hittills, ny typ av rysk missil och hotfulla utspel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången har Ryssland använt sin kraftfulla Orehnik-missil kriget. Enligt Putin kan den komma att serietillverkas. Samtidigt finns uppgifter om att Ukraina snabbt efter det gröna ljuset till att använda långräckviddiga vapen in i Ryssland, slagit till mot flera militära mål.Hör radions Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti, Fredric Larsson chef på NGO Resource Center i Ukraina och Kievbon Volodymyr Senatovskyj.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström

Moskvapatriarkatet beskrivs som Kremls förlängda arm i världen. Konflikt söker upp en av den rysk-ortodoxa kyrkans företrädare i en föreningslokal i Stockholm efter att Säpo pekat ut dom som ett hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Johanna Melén och Lubna El-ShantiTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Roken, superslecht? Ja natuurlijk! Maar een vape of e-sigaret roken is geen haar beter. Sterker nog, vapes zijn niks anders dan de zoveelste truc van de tabaksindustrie om ons nicotineverslaafd te maken en te houden. Longarts Sophie Cohen van de Universiteit Utrecht en longpatholoog Danielle Cohen van de Universiteit Leiden leggen je in deze podcast haarfijn uit waarom je er niet -nee echt niet- mee moet beginnen.Zie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket?Kritiken mot mördarrobotarMånga varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot. Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström, forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson, folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton Åhlberg

„Mit dem Rauchen aufzuhören, ist die einfachste Sache der Welt. Ich muss es wissen, denn ich habe es schon hundertmal ausprobiert.“ So mancher Raucher wird die Weisheit dieses Mark-Twain-Zitats bestätigen können. Dabei gibt es heute mit dem „Vapen“, oft auch E-Zigarette-Dampfen genannt, durchaus einen Tabakersatz, der bei der Entwöhnung helfen kann und aus gesundheitlicher SichtWeiterlesen

Ring P1 från Göteborg om bland annat fred och upprustning, om hemtjänsten ska begära utdrag ur belastningsregistret och om medicin mot fetma. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kvartal kan som enda svenska mediehus publicera en intervju med fredspristagaren Oleg Orlov och oppositionspolitikern Ilja Jasjin, som båda släpptes i sommarens stora fångutväxling. I ett samtal med journalisten Tatiana Kireeva ger de ett tydligt budskap. – Vill man hjälpa den ryska oppositionen ska Väst rädda Ukraina. Inläsare: Staffan Dopping

Wist jij dat er vapes bestaan met spelletjes erop. Neem een trekje na een game over en je kan weer verder spelen.  "Dit is de manier waarop de tabaksindustrie kinderen verslaafd krijgt aan vapes en verslaafd aan nicotine", vertelt Esther Croes, tabaksexpert bij het Trimbos-instituut. Zij ziet zorgelijke ontwikkelingen in het onderzoek dat het Trimbos-instituut doet naar vapen en rokende jongeren. Een op de vijf jongeren heeft afgelopen jaar gevaped. Zelfs kinderen van 10, 11 en 12 jaar oud vapen wel eens: 8% van de kinderen in groep 7 en 8 hebben afgelopen jaar gevaped. En twee derde van de vapers rookt ook. "Op die manier gaan we de rookvrije generatie niet halen."  Vapen is lang niet zo onschuldig als we denken. De vraag is: hoe krijg je je tiener van die e-sigaretten af? Kinderlongarts Noor Rikkers (LUMC) en stoppen-met-roken-coach Sylvia Heddema, schreven samen het boek "Stoppen met vapen” dat vorige week verscheen. De belangrijkste tip voor ouders: wordt niet boos. Stel daarentegen wat en hoe vragen: wat weet jij van vapen? Hoe kom je eraan?  Luister de hele aflevering om meer te leren over vapen, de gezondheidsschade van vapen, de producten die er op dit moment in de markt is en hoe je jouw kind kan helpen om te stoppen met deze e-sigaretten. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Detta är ett riktigt lång-avsnitt, där vi börjar med ett nyhetssvep inspelat måndagen 5e augusti, och sedan fortsätter med en inspelning från tidigt i somras där vår gäst Simon berättar om belägringen av Leningrad och vi funderar på paralleller till svält i Gaza. Avslutningsvis blir det tramsigare med frågesport om operationsnamn. Stötta vår insamling till Friends of […]

arnhem / john van den brom / eppo van nispen tot sevenaer / wapenstok / paella productie: meer van dit / info@meervandit.nl / muziek: keez groenteman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter månader av ammunitionstorka, nu anländer nya leveranser och stridsflyg till fronten. Hör om hur detta kan bli en ljusning för Ukraina och hur EU:s nya skepnad påverkar stödet framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Außerdem: Positive Affirmationen - Wem und wie sie helfen können (08:29) // Mehr spannende Themen wissenschaftlich eingeordnet findet ihr hier: www.quarks.de // Kritik, Fragen? Schreibt uns! --> quarksdaily@wdr.de Von Yvonne Strüwing.