Podcasts about avtalet

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natten till onsdag, svensk tid, trädde en vapenvila mellan Israel och Hizbollah i kraft. Det efter flera månader av våld, död och mänskligt lidande. Avtalet går delvis ut på att Israel drar sig tillbaka från södra Libanon inom 60 dagar. Parterna får heller inte anfalla varandra, men Israel har kvar rätten att försvara sig om avtalet bryts. Flera experter tror att avtalet kommer att hållas, men samtidigt är läget oerhört instabilt och frågan är om en långsiktig fred mellan parterna ens är möjlig. Varför kommer vapenvilan just nu? Exakt vad går den ut på? Och hur påverkar den situationen i Gaza? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator här på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS News, Sky News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans Samtal med Cwejman är en repris från februari 2023. I avsnittet gästas Adam Cwejman av Henrik Emilsson som är forskare vid Malmö högskola och som specialiserad sig på svensk migrationspolitik. Tillsammans med Adam berättar han om vad som egentligen har styrt svensk migrationspolitik och varför vi skiljer oss från så många andra europeiska länder. Men också varför Henrik, till skillnad från många andra, ser optimistiskt på segrationen i Sverige framöver. En podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan är det två år sedan Tidöavtalet offentliggjordes. Vad har avtalet betytt för att hålla samman regeringen och hur ser möjligheterna ut för att det kommer att hålla fram till nästa val? Gäst: Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet Programledare: Jon Andersson

Den här veckan är det två år sedan det historiska samarbetsavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterades. Aldrig tidigare har ett parti sprunget ur den svenska nazismen och med i stort sett samma politiska program och ambitioner sedan starten - om att göra Sverige till ett kulturellt och etniskt homogent land - fått så stort politiskt inflytande.  Hur ser SD:s inflytande på regeringen ut? Vilka har varit deras främsta politiska segrar och vad har samarbetet kostat regeringspartierna och svensk politik så här långt? Gäster i studion är Daniel Poohl, Morgan Finnsiö och Niclas Nilsson. Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Jonathan Leman: Trollen och SD:s försvar hyllas av extremhögern (2024): https://expo.se/kommentar/trollen-och-sds-forsvar-hyllas-av-extremhogern/  Niclas Nilsson: Moderaternas slappa inställning gav SD makten (2023): https://expo.se/kommentar/moderaternas-slappa-installning-gav-sd-makten/ Anna Fröjd: SD:s inflytande på regeringen känns inpå skinnet (2023): https://expo.se/kommentar/sds-inflytande-pa-regeringen-kanns-inpa-skinnet/  Studio Expo: SD fick allt de pekade på (2022): https://expo.se/nyhet/sd-fick-allt-de-pekade-pa/  Björn Söder vill avskaffa stöd till organisation som kritiserar Tidöavtalet (Anders Dalsbro, 2022): https://expo.se/nyhet/bjorn-soder-vill-stoppa-bidrag-till-organisation-som-kritiserar-tidoavtalet/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40.Detta är den fjärde delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Finlands militära operationer koordinerades med Tyskland, inklusive minering av Finska viken för att förhindra sovjetiska sjöfartsrörelser och deltagande i belägringen av Leningrad. Alliansen med Tyskland var kontroversiell och ledde till diplomatiska konsekvenser, inklusive avbrytande av diplomatiska förbindelser med Storbritannien och utvisning av Finlands ambassadör i USA.Förutom att återvinna förlorat territorium fanns det en dröm om ett Storfinland med rötter i nationalismen under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Geografiskt varierade omfattningen av idén om Storfinland, men inkluderade vanligtvis Finland, Östkarelen, Ingermanland och Kolahalvön, vilket täcker cirka 315 000 km. Vissa förespråkare för Storfinland inkluderade även Estland, finsktalande Västerbotten i Sverige och Finnmark i Norge.Efter Fortsättningskrigets inledande framgångar övergick kriget till ett ställningskrig som varade i nästan två och ett halvt år. Den finska krigföringen var defensiv, med fokus på att behålla de erövrade områdena och förhindra ytterligare sovjetiska framstötar.Men när det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget mot Sovjetunionen uppstod en opposition mot kriget i Finland. Efter massiva sovjetiska anfall på Karelen 1944 skulle fredstrevare skickas ut till Sovjet.Den 4:e september 1944 inleddes vapenvilan, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn senare, den 5:e september. Ett preliminärt fredsavtal skrevs under den 19:e september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.Finland tvingades avträda territorier och betala krigsskadestånd till Sovjetunionen. Avtalet krävde att Finland skulle återlämna områden som erövrats under kriget och betala 300 miljoner dollar i skadestånd över sex år. Dessa territoriella förluster inkluderade Petsamo och en 30-årig arrendetid för Porkkala-halvön.Bild: Finländskt infanteri går över den gamla gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1941. Av Löjtnant Eronen - finna.fi Wikipdia (CC BY 4.0)- Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Litteratur: Meinander, Henrik (2020) Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin. Lind & Co. StockholmLyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoendeKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi gästas av författaren Elvira Birgitta Holm, aktuell med sin nya bok "Tors vrede". Fotograf Andreas Paulsson är också med oss för att berätta om utställningen Måndagsexemplar, som han och kollegor ska ha, med vernissage 1/6 på Studio Måndag. Studenter vid flera universitet i landet fortsätter med tältläger och det var presskonferens från Palestinagård (Lund) under dagen (29/5). Riksdagen ska rösta om DCA-avtalet den 18:e juni, men vad skulle egentligen militäravtalet Defense Cooperation Agreement, mellan USA och Sverige, innebära? Vi reder ut. Musik i programmet: Hind's Hall - Macklemore Heartbeats - José Gonzales I will survive - Gloria Gaynor From Gaza with Love - Saint Levant Yo Homo - The Irrepressible Ana Dami Falastini - Mohammad Assaf

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juni ska riksdagen rösta om DCA, Defence Cooperation Agreement, ett bilateralt försvarsavtal med USA som bland annat ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser. En majoritet av riksdagspartierna är för avtalet och försvarsministrarna Pål Jonson (m) och Lloyd Austin har redan träffats i Washington och skrivit under– Avtalet gör det lättare för amerikanerna att komma hit för samövningar, för skarpa insatser i kris och krig och framförallt så förenklar det formaliteterna så att det blir mindre pappersarbete, säger Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI Det är till exempel krångel med tull, körkorts- och vapentillstånd som ska gå snabbare och att underlätta Sveriges roll i Nato som ett uppmarschområde mot Finland och Baltikum. – Nu är Sverige anslutet till Nato och där är USA en stor spelare också så att det här är ett steg för att underlätta Natos operativa planering, säger Jan Thörnqvist med stor erfarenhet av höga poster inom Försvarsmakten.Oro som går tillbaka till kalla krigetDet finns en oro att USA ska skaffa sig permanenta baser med amerikanska soldater i Sverige, soldater som i första hand hamnar i det amerikanska rättssystemet om de blir misstänkta för brott i Sverige. Men statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att det inte är aktuellt med permanenta baser i fredstid. Inte heller med kärnvapen på svensk mark i fredstid.– Det är knappast så att någon vill att vi ska ha något sådant arrangemang. Det finns brist på resurser och det är ingen som nu trycker på för att utvidga, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Under kalla kriget var Sverige ett av de länder som tog täten i kampen mot kärnvapen. Samtidigt hade regeringen överenskommelser under bordet med kärnvapenmakten USA, men inget av det fanns på pränt. 2024 finns det de som undrar om historien är på väg att upprepa sig. Att Sverige går in i nya samarbeten med USA som lämnar viktiga frågor öppna för tolkning. I det 37-sidiga DCA-avtalet nämns inte ordet kärnvapen en enda gång och kritiker lyfter frågan om kärnvapen kan hamna på svensk mark i krig eller kris.– Ett bra avtal tar ju sikte på regniga dagar, saker och ting kan ändras i världen och då är det viktigt att man har ett avtal där det finns vissa garantier så att svenska intressen också efterlevs, säger Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet.Medverkande:Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOIJan Thörnqvist tidigare insatschef i FörsvarsmaktenKatarina Engberg, säkerhetspolitisk analytikerThomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitetProgramledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT, AP, Sky News

Hjulen snurrar fort i Formel 1 och den här veckan är verkligen inget undantag. F1 är tillbaka i Shanghai för första gången sedan 2019 och Guanyu Zhou bär en miljard förväntningar på sina axlar. Återkomsten till Kina sammanfaller dessutom med årets första sprinthelg. Samtidigt har en viktig bit på förarmarknaden fallit på plats när Fernando Alonso förlängt med Aston Martin. Avtalet kommer att ta spanjoren in i den nya eran som inleds 2026 med ett revolutionerande nytt reglemente - som dock stött på alarmerande problem. Är F1 lite farligt ute? Häng med i ännu ett fullmatat avsnitt!Instagram: @racevecka Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikten på Nordirland, the troubles, mellan katolska irländska nationalister och protestantiska brittiska unionister under åren 1968 till 2007 kostade över 3700 människor livet. The troubles har djupa historiska rötter i den brittiska koloniala myllan där etniska identiteter och kampen om resurser blandats till en dödlig konflikt i utkanten av Europa.När Irland blev självständigt från Storbritannien i början av 1900-talet bröts sex grevskap i Ulster i norr på Irland ut och blev en del av det förenade kungadömet. Här kom katoliker att aktivt diskrimineras och konflikten kom att konserveras för att bryta ut över 40 år senare.The troubles är samtidigt historien hur de viktigaste aktörerna lyckades lägga konflikten bakom sig och skriva på ett fredsavtal som i stort sett håller.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om konflikten på Nordirland.. Upprepade uppror mot det brittiska styret på Irland från den katolska majoriteten har skapat en rädsla hos protestanterna att utplånas av de katolska nationalisterna. Samtidigt har det politiska och ekonomiska förtrycket av katolikerna varit massivt långt fram på 1800-talet Gamla historiska övergrepp och oförrätter i kampen om makten på Irland hålls levande i det kollektiva medvetandet. Nordirlands protestanter högtidlighåller årligen slaget vi Boyne den 12 juli år 1690 med en marsch, då den nykrönte engelske kungen Vilhelm av Oranien besegrade den katolske monarken Jakob II vid slaget vid Boyne. Katolikerna i de sex nordliga grevskapen som blev kvar i den brittiska unionen efter att resten av Irland blev självständigt 1921 tvingades leva som andra klassens medborgare utan politiskt inflytande och sämre ekonomiska möjligheter, medan den protestantiska majoriteten utvecklade en bunkermentalitet utan förståelse för den andre. 1969 skakades Nordirland av våldsamma konfrontationer mellan protestanter och katoliker. Dessa sammandrabbningar och våldsdåd tvingade hundratals katoliker att fly sina hem i mera blandade områden. Den brittiska armén kallades in för att få slut på våldet och sågs inledningsvis om beskyddare av katoliker. Men arméns hårda metoder fick katolikerna att med tiden betrakta dem som ockupanter. 1970 tog delar av IRA, som kallade sig Provisoriska IRA, på nytt till vapen. Provisoriska IRA inledde en bombkampanj mot både civila och militära mål. Den blodigaste perioden pågick 1971–1976. Enbart 1972 dödades nästan 500 människor, varav knappt hälften av IRA. Därefter krävde terrorn ungefär ett hundratal liv om året fram till 1994. De flesta av offren var civila. Ett viktigt skäl att avtalet blev av var insikten om att ingen part kunde besegra den andra militärt. Den nya brittiska Labourregeringen med premiärminister Tony Blair på för att nå en överenskommelse. Avtalet innebar i stora drag att Nordirland skulle få begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament med 108 platser skulle utses för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna registrerades antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville... Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta och Ulrika håller med Civil Rights Defenders i allt.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) om COP28 i Dubai. I onsdags klubbades ett nytt klimatavtal igenom under toppmötet - avtalet har kallats för historiskt men också fått kritik från bland annat Greta Thunberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12.00

Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Tidöavtalet har uppdaterats men regeringen och Sverigedemokraterna är inte riktigt överens om vad det ska heta. Hör om det nya i avtalet. Nästan alla partiledare och språkrör är storasyskon. Varför och vilka är undantagen? Hör också om skrytet från de svenska ministrarna som var på plats på FN:s klimatmötet COP28 i Dubai och om varför Lova tycker att utskottsinitiativ är bland det roligaste inom svensk inrikespolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här podden möter du David Druid (utsedd till årets programledare i radio) och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in den 8:de december 2023

Vi behövde bara tjata i 10 år innan SvD av alla jäkla tidningar kom ifatt, detta samtidigt som Tony Blair efterfrågas som humanitär koordinator i Israel-Hamas konflikten och David Cameron blir brittisk utrikesminister... "Efter förra söndagens krönika om antisemitism har frågan kommit upp om rötterna till dagens konfliktscenario mellan israeler och palestinier, inte minst vilken skuld de västerländska kolonialmakterna i allmänhet och britterna i synnerhet har till att det blivit som det blivit. Därav denna krönika. Låt oss börja med första världskriget – som så många andra av nutidens eländen kan den moderna Palestinakonflikten härröras till denna ”urkatastrof”, låt vara att den som så önskar kan spåra rötter ännu längre tillbaka. Den 16 maj 1916 slöts ett av nutidshistoriens mest beryktade fördrag. Det benämndes officiellt Mindre Asien-avtalet men har gått till historien som Sykes-Picot-avtalet, efter den brittiske diplomaten Mark Sykes och hans franske kollega François Georges-Picot. I och med detta kulminerade den uppstyckning av världen i kolonier och intressesfärer som hade eskalerat under andra hälften av 1800-talet och som medförde att engelska och franska i dag är världsspråk. Syftet med 1916 års fördrag var att förebygga framtida gräl kolonialmakterna emellan genom att i förväg stycka upp Osmanska riket, så att man visste vem som skulle ha vad när första världskriget var vunnet. Genom att lova land åt båda folken hade britterna sått ett farligt frö till framtida fejder. Resultatet av överläggningarna, som också Ryssland godkände, gick ut på att Stor­britannien skulle få kontroll över vad som i dag är södra Irak, Jordanien och vissa delar av Palestina, medan fransmännen skulle få Syrien, Libanon, norra Irak och en bra bit av sydöstra Turkiet. Armenien, Konstantinopel och sunden mellan Svarta havet och Medelhavet gick till Ryssland. Man lämnade också utrymme för några internationella zoner, dels i Palestina och dels vid Alexandretta i nuvarande Turkiet. Avtalet låg till grund för uppstyckandet av Mellanöstern i brittiska och franska zoner i början av 1920-talet. Alla berörda utom de europeiska politikerna ignorerades. De sionistiska judarna hade utlovats ett nationellt hem i Palestina som tack för att de stödde Storbritannien i kriget (”Balfour­deklarationen”). Araberna hade också utlovats självständighet som tack för att de gjorde uppror mot turkarna. Genom att lova land åt båda folken hade britterna sått ett farligt frö till framtida fejder, men när avtalet blev offentligt kunde både judar och araber konstatera att de blivit lurade. De europeiska stormaktsledarna hade ingen tanke på att lämna ifrån sig krigsbytet till de människor som bodde i det. Invandringen och bosättningarna resulterade i en växande arabisk vrede, och de båda folken drabbade vid flera tillfällen samman i våldsamma uppgörelser. När Palestina lösgjordes från Osmanska riket blev det alltså varken judiskt eller arabiskt utan brittiskt, men detta hindrade inte de förfördelade från att planera inför framtida självständighet. Under mellankrigstiden immigrerade många sionistiska judar, som drömde om ett nationellt hem i Israel, till området och bosatte sig på marker som man köpt från lokala godsägare. Invandringen och bosättningarna resulterade i en växande arabisk vrede, och de båda folken drabbade vid flera tillfällen samman i våldsamma uppgörelser. Allt detta gjorde britterna – som ju inledningsvis hade godkänt immigrationen till det ”nationella hemmet” – skeptiska gentemot sionisterna, som uppfattades som bråkstakar och potentiella rebeller. Vid tiden för andra världskriget yrkade många brittiska politiker därför på kraftiga begränsningar av judisk invandring. Enligt ett förslag, som vann Londonregeringens gillande, skulle inga få flytta dit efter 1944. Som bekant blev denna politik omöjlig när kriget var slut. Den moraliska indignationen över nazistiska dödsläger som Auschwitz och Treblinka, där sex miljoner judar mist livet, gav sionisterna starkast möjliga vind i seglen, och USA stod på deras sida. Britterna kunde inte stoppa en stor invandringsvåg av statslösa judar som överlevt andra världskriget. Med facit i hand är det lätt att se hur politikerna åtminstone hade kunnat försöka bygga en fredligare framtid. Araberna hade kunnat acceptera 1948 års delning; i så fall hade ett självständigt Palestina med mycket större territorium än den palestinska myndigheten kontrollerar i dag blivit verklighet. Men då glömmer man en gammal latinsk sentens, som för svenskt vidkommande brukar förknippas med Axel Oxenstierna: An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur? – ”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?”"

Under en turbulent sommar har Sverigedemokraterna anklagats för att elda på hotet mot Sverige med sina uttalanden om islam. Samtidigt har partiledare Jimmie Åkesson lyst med sin frånvaro. Så när han ställde sig på scen igen var frågorna många. På en kvart får du veta om Åkessons gav några klara svar, och hur stabilt samarbetet med regeringen egentligen är. Med Pär Karlsson, politikreporter på SvD.

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady JuvierProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Anna Pandolfi

Är skuldmättnaden borta nu då? Biden: Skuldtaksavtal klart – redo för kongressen. Recessionshotet är undanröjt, pensioner och miljontals jobb räddade. President Joe Biden höll inte tillbaka vid ett tal från Vita huset. – Vi har goda nyheter. Jag har pratat med talman (Kevin) McCarthy och vi har nått en partiöverskridande budgetöverenskommelse, som vi är redo att lämna över till kongressen. Enligt Biden undviker USA nu ”den värsta tänkbara krisen”. Presidenten uppmanar kamrarna att godkänna uppgörelsen. – Avtalet innebär också en kompromiss där ingen fick allt den ville, men så är ansvaret när man styr, säger Biden i samband med ett kort tillkännagivande från Vita husets Roosevelt-rum. På en fråga från en av journalisterna om hur presidenten ser på kritik från de egna partileden om att han gått med på för stora eftergifter, svarar Biden: – De kommer att inse att jag inte gjorde det. Utan en överenskommelse skulle USA antingen senare i sommar behöva börja ställa in betalningar på sin stora statsskuld eller genomföra kraftiga nedskärningar i statsbudgeten, framförallt på sociala utgifter. Det skulle, enligt Biden, kunna leda till en recession med miljontals förlorade jobb och bli ett hårt slag för många pensionärer. Det är inte första gången som skuldtaket är en stötesten i USA, där demokrater och republikaner har svårt att komma överens. – Vi har gått igenom det här mer än en gång. Det tillhör sakens natur om hur vi hanterar underskottet varje år och hur vi varje år ska betala våra skulder. Det har hänt tidigare, och kommer säkert att hända igen. Men det kommer antagligen inte att uppstå de kommande två åren, säger Biden. Republikanen McCarthy, USA:s representanthus talman, skriver i ett uttalande att ”den här ansvarsfulla skuldtaksöverenskommelsen minskar utgifterna generellt, minskar icke-försvarsrelaterade utgifter och minskar underskottet – till skillnad från alla skuldtaksöverenskommelser i modern historia”. Republikanerna har en snäv majoritet i representanthuset. Men Biden tror att Kevin McCarthy kommer att få tillräckligt många ledamöter att godkänna förslaget. – Jag tror att han förhandlade i god tro, han höll sitt ord och gjorde vad han sa att han skulle göra. Jag har ingen aning om han har rösterna (som krävs), men jag antar att han har det, annars skulle han inte ha gjort uppgörelsen, säger Biden." #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Ett drygt halvår har gått sedan regeringen och Sverigedemokraterna enades om Tidöavtalet. Hur går samarbetet? Och hur mycket makt har egentligen partiet över regeringens politik? När Tidöavtalet presenterades en månad efter riksdagsvalet i höstas förklarades Sverigedemokraterna som den stora sakpolitiska vinnaren. Idag har sex månader, en höst- och en vårbudget passerat. Hur ser partiets ledare Jimmie Åkesson på samarbetet med regeringen nu?– Jag tycker att det går bra. Hittills går det väl ungefär som förväntat. Det är inte lätt att ta över regeringsmakten och att då för vår del inte sitta med i regeringen utan va ett stödparti men jag tycker att vi har fått de processer på plats som vi har sagt att vi ska ha fått vid det här laget, säger han i Ekots lördagsintervju.En av de största svårigheterna som på förhand pekades ut var Sverigedemokraternas samarbete med Liberalerna. Bland annat har Jimmie Åkesson (SD) kallat partiet för "genuint opålitligt" och partierna skiljer sig åt i många frågor, inte minst vad gäller klimatet. Men hittills fungerar samarbetet väl mellan partierna, enligt Sverigedemokraternas partiledare.– Än så länge går det bra. Sen är vi ju samtidigt fyra partier med fyra olika ingångar många gånger i olika frågor så det är klart att det blir en mandatperiod av förhandlingar.Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, sa i en intervju nyligen att Tidöavtalet delvis har misstolkats, att det inte är en lista över saker som ska genomföras under mandatperioden utan snarare en slags arbetsplan eller inriktning. Men det är en beskrivning som Jimmie Åkesson (SD) inte håller med om.– Tidöavtalet är ju grundläggande för att regeringen kunde tillträda och sitter där den sitter så det ska naturligtvis genomföras.Sprickorna i regeringssamarbetet verkar dock vara fler än den mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas syn på Tidöavtalet. De senaste veckorna har högt uppsatta Sverigedemokrater hotat att lämna samarbetet om man inte får som man vill i olika frågor, vilket skulle innebära en regeringskris. Men hur allvarliga är egentligen hoten?– Jag tycker inte att man ska se det som varningar utan det här är konstaterande av fakta. Om inte Tidöavtalet genomförs så har vi inte heller något samarbete, säger Jimmie Åkesson (SD).Men att ledande företrädare offentligt talar om möjligheten att hoppa av Tidöavtalet, är det en bra metod i ett politiskt samarbete?– Att använda just begreppet "regeringskris" är väl kanske inte så konstruktivt men man får också sätta det i det sammanhang som det yttrades och jag tycker att det är ganska uppenbart att det finns ingen förestående regeringskris.VallöftenEtt av Sverigedemokraternas stora vallöften inför valet förra året var att sänka bränslepriset kraftigt genom att bland annat helt slopa reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. Priset vid pump skulle bli 10 kronor billigare för diesel och 6,50 kronor billigare för bensin. Men löftet till väljarna har hittills inte infriats.– Vi förhandlar om reduktionsplikten just nu och vår utgångspunkt är fortfarande EU:s mininivå, säger Jimmie Åkesson (SD).Ett annat krav som Sverigedemokraterna ställde innan valet var att en regering som partiet kan tänka sig stötta måste satsa minst 20 miljarder årligen på rättsväsendet.– Det är något en regering vi ska stödja måste vara med på, sa Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet i augusti förra året.Men inte heller det "ultimativa kravet" har hållits. Istället ökade regeringen anslaget till rättsväsendet med knappt 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023.Utöver de exemplen har ett antal Sverigedemokratiska förslag i Tidöavtalet kritiserats för att strida mot olika lagar, konventioner, regleringar och mot EU-rätt. Vad ska partiet göra om deras politiska förslag i hög grad stoppas från att förverkligas?– Det är klart att det måste man förhålla sig till men juridik är ingen exakt vetenskap, juridik är just juridik. Det är klart att vill man någonting politiskt så finns det oftast en möjlighet att ändra lagar så att det man vill också blir möjligt, säger Jimmie Åkesson (SD). VindkraftenI Tidöavtalet står det att "vindkraft har en viktig plats i energimixen" och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har sagt att Sverige behöver "mer vindkraft överallt". Vad tycker Sverigedemokraterna om den saken?– Vindkraft har jag ingenting emot, säger Åkesson (SD) och fortsätter, men jag har också varit tydlig med att min bedömning är att Sverige just nu behöver mer väderberoende kraftproduktion. Enligt en ny rapport från Energimyndigheten beräknas elbehovet kunna fördubblas till 2035, Svenska kraftnät gör en liknande analys och menar att elanvändningen förväntas öka kraftigt fram till 2027. Även Svenskt näringsliv stämmer in och beräknar i sin rapport att elanvändningen kommer att vara 60 procent högre år 2045 jämfört med dagens behov. För att möta det här behovet krävs, enligt Jimmie Åkesson (SD), planerbar energi.– Vi har idag ett överskott av väderberoende kraft. Problemet är när det inte blåser.Hur ska ni då få fart på kärnkraftsbyggandet?– Det tjatar jag om varje gång regeringen och inte minst energiministern men jag kan inte bedöma när man kan se ett första spadtag. Det tar tid att bygga kärnkraft.I veckan presenterades dessutom den statliga vindkraftsutredningen ”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” som tillsattes av förra regeringen men som nuvarande regering också har ställt sig bakom. Den kommer fram till att ekonomiska morötter till kommuner, lokalsamhälle och de som bor närmast vindkraftverk krävs för att man ska säga ja till nya vindkraftsetableringar. Också statsminister Ulf Kristersson stämde in och sa i en intervju med Svt att "man måste se till att kommunerna får vettiga incitament". Men Sverigedemokraternas partiledare håller inte med.– Alla vi som är engagerade i kommunpolitiken vet ju att det där förekommer ju redan på olika sätt med mutor och bygdepengar och allt vad de kallar det och det har ju inte hjälpt hittills, säger Jimmie Åkesson (SD).Armlängds avståndPå Dramaten i Stockholm kommer under våren två dragartister att hålla guidade visningar av teatern för barn mellan fem och sju år. Något som Sverigedemokraterna har kritiserat. "Varför låter Dramaten vuxna män i klänning guida barn?" skrev partiet bland annat på sitt Instagram-konto. Vad tycker Jimmie Åkesson om det uttalandet?– Det har ju varit en debatt under senaste halvåret om dragartister och deras olika behov av att samröre med barn på olika sätt med olika sexuella anspelningar och det är klart att det finns många som upplever det som märkligt och olämpligt, säger Åkesson (SD).I Tidöavtalet står det att “principen om armlängdsavstånd ska upprätthållas” i kulturpolitiken vilket brukar tolkas som att politiker sätter ramar med pengar och organisation men att man inte lägger sig i innehållet och konstnärliga bedömningar. Hur väl rimmar partiets återkommande kritik av dragartister som håller i olika kulturevenemang för barn med principen om armlängds avstånd? – Jag tycker inte att det nödvändigtvis står i strid med att man som politiker också har ett ansvar för hur skattepengar används. Men håller du med om den definitionen?– Både ja och nej. Jag menar att definitionen möjligen är mer komplex än så, säger Sverigedemokraternas partiledare.MaktenTrots sitt stora inflytande på sakpolitiken i Tidöavtalet och det utbredda samarbetet med regeringen är Sverigedemokraternas ledare inte nöjd. "Efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller oppositionsparti", säger han till DN. Och nu säger Jimmie Åkesson (SD) också att han vill att samarbetet ska utvidgas redan innan nästa val.I Tidöavtalet står det att partiledarna kan besluta om nya samarbetsprojekt i slutet av det här året. Vill ni ha nya samarbetsområden med regeringen?– Det är klart att vi har ett intresse av att utvidga samarbetet med regeringen. Det är en förhandling som kommer ske under senhösten.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaProgramledare Johar BendjelloulKommentar: Pontus Mattsson, politikreporter EkotTekniker: Heinz Wennin och Fredrik BrofalkProducent: Felicia HassanIntervjun spelades in förmiddagen den 28 april i radiohuset i Stockholm och Kristianstad.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson intervjuas av Staffan Dopping. – Vårt parti blir aldrig en del av etablissemanget, bedyrar han och säger att etablissemanget inte bara är de som har makt utan också är en ideologisk gemenskap. I Fredagsintervjun berättar Jimmie Åkesson att han helst vill se asylcenter utanför Europa, exempelvis i Rwanda. Han ansluter sig till den liberala demokratin och säger sig just nu vara nöjd med sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson intervjuas av Staffan Dopping. – Vårt parti blir aldrig en del av etablissemanget, bedyrar han och säger att etablissemanget inte bara är de som har makt utan också är en ideologisk gemenskap. I Fredagsintervjun berättar Jimmie Åkesson att han helst vill se asylcenter utanför Europa, exempelvis i Rwanda. Han ansluter sig till den liberala demokratin och säger sig just nu vara nöjd med sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kontext var i Malmö och deltog under en toppendag ägnad Tidöavtalet som Malmötxt arrade. Livepodd gjordes och Elina Pahnke, Silas Aliki, Lizette Niknami Romero och Jesper Forsberg Landin gick in med sin expertis och tankar för att bryta ner detta dumma avtal. Livepodden började bra och spårade sedan ur när alla blev hippes och typ började att prata om kärlek. Otroliga tankar, otroligt scenframträdande du nu kan lyssna på fast du ej var på plats! Missa ej!

En hälsning och uppmaning från Elina och Kontext att alla i Malmö ska komma till Inkonst och vara med på "Malmötext presenterar: AVTALET". 11 februari 2023 Kontext ska köra ett otroligt quiz klockan 16:45 och klockan 20:00 avslutas hela dagen med att Kontext Livepoddar. Kom och var med vi kommer det! Program: 15:15 Kören Reclaim with song Dragperformance med Uffe Antikrist 15:55 Kampsång av och med Tova Gerge (film) Läsning av Matthew Rana (film) Burcu Sahin + Athena Farrokhzad + Merima Dizdarevic 16::45 QUIZ MED KONTEXT!!!!!! KOM KOM KOM! 17:30 Performace ljudverk - texter Jenny Nguyen + Felicia Mulinari + Houssin Vennberg Sninate & Yoko Carlsson 18:30 Samtal: Vilket språk kan bära motståndet= med Ida Börjel + Lone Aburas + Adam Westman Öppen Scen 20:00 KONTEXT LIVEPODDAR OM TIDÖAVTALET!!!  KOM KOM KOM Efteråt ses vi och alla som vill haka till ett ställe som rapporteras på plats. Puss och ses!  

Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.Vad tänker du på då?– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt? – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för SocialdemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jakob Lalér

Johan Pehrson svingar mot Sverigedemokraterna och bryter uppenbarligen mot överenskommelserna i Tidöavtalet. Men hur länge kommer det där avtalet hålla egentligen? Dessutom lyssnar vi på FIFA-despoten Infantinos infamösa tal, och tittar närmare på utvecklingen med Elon Musk och Twitter.Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/

Det är denna vecka dags att knyta ihop säcken gällande Tidöavtalet. Ungdomarna står i centrum: de ska skyddas och omhändertas om miljön är dysfunktionell och destruktiv. Men framförallt ska de in i finkan, utan att passera gå. Det blir slopade straffrabatter, dubbla straff och hemligare tvångsmedel i mix med utökade möjligheter för myndigheter att prata klarspråk med varandra. Anna tar som vanligt barnens perspektiv och Lena är irri på obefogad förvåning. Och vad heter egentligen Sloveniens huvudstad?

Det knorras kring Tidöavtalet - även inifrån Rosenbad. Men egentligen har den nya regeringen haft det ganska enkelt. Drygt en månad har gått sedan Tidöavtalet såg dagens ljus. Redan första veckan pekade sjukvårdsminister Acko Ankarberg på att det kommer bli svårt att ta bort tolkar inom sjukvården. Även justitieminister Gunnar Strömmer, jämställdhetsminister Paulina Brandberg och skolminister Lotta Edholm har riktat kritik mot delar av avtalet.Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach menar dock att den nya regeringen hittills haft det ganska enkelt i jämförelse med Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt. Tidöavtalet är inte grusat, men utmaningar är att vänta.Det politiska spelet diskuterar också vad ett vallöfte egentligen innebär. Under kommande fyra åren är det två vallöften som är extra viktiga för regeringen att hålla.Medverkande:Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Hanna Melander

“Lagar är som korvar: man bör inte vara på plats när de tillverkas.” Det var inte Otto von Bismarck som sade det, utan kan tidigaste beläggas ha yttrats i USA 1869. Men något liknande kanske gäller den sortens avtal som Januariöverenskommelsen och Tidöavtalet är. Men journalistik måste komma nära, in i korvfabrikens innersta, för att dokumentera alla ingredienser. Man kan inte lita på politikers egna versioner av förlopp, det måste vägas mot vad andra säger och vad som kan bekräftas på annat sätt. Det handlar inte främst om att politiker har incitament att försköna verkligheten, utan gäller även icke-politiker. Folk minns fel och har en tendens att framställa sig själva i så god dager som möjligt, ibland medvetet, ofta omedvetet. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.I dagens podd pratar jag med politikreportrarna Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg som i en lång artikel i SvD beskriver förhandlingarna bakom kulisserna. Hur det gick till när Tidöavtalet kom till och regeringen M-KD-L kunde tillträda? Vad var det som fick samarbetat att plötsligt gå lättare? Hur många glas whisky och gin & tonic gick åt? Det är rafflande läsning. Vi pratar också om hur det är att arbeta som politikreporter. Hur kan politiker ha förtroende för en samtidigt som de vet att de blir granskade?Dela gärna artikeln om du tycker att fler borde läsa den!För den som inte redan lyssnar kan jag rekommendera deras podd Politiken, som de har ihop med Henrik Torehammar som är politisk kommentator på SvD. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Anna och Lena kastar sig över Tidöavtalet och dess elva dedikerade sidor om kriminaliteten. De fyra samarbetande partierna har kommit överens om hur samhället ska bli tryggare och mindre drabbat av grov brottslighet. Krimpoddarnas krimpodd synar förslagen och hittar hårda nypor, offensiva lösningar och trånande blickar över Öresund. Anna kämpar för att hitta förankring i vetenskapen och Lena brottas med de försvårande juridiska aspekterna. Och de hann halvvägs, välkommen till del 1 av krimexperternas genomgång av Tidöavtalet.

Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren. Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju. Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann." I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren. Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren. "Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena HallengrenKommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans. "Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman Intervjun spelades in den 28 oktober 2022.

Viktor Banke är försvarsadvokat, författare och har företrätt många kända profiler i uppmärksammade mål. Viktor Banke började sin karriär med migrationsärenden och har skrivit en bok om svensk migrationhistoria. Idag arbetar han, och kollegorna på Advokatfirman Viktor Banke, främst med brottmål. Toppadvokaten blev extra uppmärksammad då han under 2021 var den advokat som fakturerat mest under året. Nästan 11 miljoner kronor. Viktor har debatterat friskt i både media och på Twitter under åren. Han gästar LoungePodden för att prata om kriminalpolitik och bryter ner stora delar av Kristerssonregeringens Tidöavtal. Vi diskuterar anonyma vittnen, kronvittnessystem, bristande vandel, gängkriminalitet, visitationszoner, personlig integritet, straffskärpningar, uppehållstillstånd, flygande kamerabevakning, kvotflyktingssystem, narkotika och massa annat göttigt kopplat till repression. Vi snackar såklart också om världens bästa Hiphop-skiva och varför Sverigedemokraterna har bristande svenskakunskaper. Det stora punggreppet om Tidöavalet är taget. Tell yo friends! Och droppa fem stjärnor i Podcaster-appen, tack. Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Ring P1 från Stockholm om bland annat hårdare straff, Tidöavtalet och förpackningar för ensamhushåll. Programledare: Katherine Zimmerman, ansvarig utgivare: Sofia Söderholm

Smultronstället är en podcast med Sandra Ilar och Martin Bucht. Ett smultronställe där du hittar nya idéer och samhällspolitiska analyser  https://www.instagram.com/sandrailar/ Supporta podden och bli patreon för att få tillgång till det och alla tidigare bonusavsnitt: http://www.patreon.com/smultronstallet Discordforum: https://discord.gg/SnQRB4s @sandrailar // @martinbucht  Klippning och vinjettmusik: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlag // @marcusbrummgren silverdrakeförlag.se

Vi fortsätter granska den nya regeringens planer, och den här gången tittar vi igenom de tio sidorna man producerat om kriminalpolitiken. Men vi stirrar också rätt ned i ondskan när vi talar om pedofilernas senaste taktik, och det brutala våldtäktsmordet på 12-åriga Lola i Paris.

Hans anonyma vittnen och krav på Eddie Meduza i regeringens nya kulturkanon.

Wikblads vilda helg som gräsänka! David Druid ska tydligen till New York! Kodjo Akolor får kritik för Orch-uttal! Johar Bendjelloul glider förbi och går igenom det 60 sidor långa Tidöavtalet. Malin Collin på P3 Nyheter har gjort en dokumentär om svenskarna som krigar i Ukraina och Babs Drougge rapporterar om branden i Evin-fängelset och SD-profilen Rebecka Fallenkvist som tagits ur tjänst efter att ha kallat Anne Frank för "kåtheten själv" på Instagram. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

USA och Sverige har signerat nytt militärt samarbetsavtal Sverige kommer allt närmare ett Natomedlemskap, och i dagarna signerades ett nytt nära samarbetsavtal med USA. Samarbetet har aldrig varit viktigare, säger en av USA:s högsta militärer till SVT. – Att vara bra kompis med USA är inte fel när det handlar om krig, säger svenska arméchefen Karl Engelbrektson. Avtalet betyder större möjligheter att genomföra militära operationer tillsammans för USA och Sverige, och det under en på många sätt osäker och utmanande ansökningsperiod mot ett svenskt Natomedlemskap. –Vi har ett starkt partnerskap. Vi delar strategi, teknik och rutiner. Vi är bekymrade över den arktiska miljön, och er militär är experter i den regionen, säger James McConville. McConville är rankad som en av USA:s fem högsta militärer. Och för honom är Sverige plötsligt en betydelsefull nation att avsätta tid för. – Det ligger i allas intresse att ha fred, stabilitet, säkerhet och välstånd i Europa, och det måste vi ha, säger han. Men nu då? #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det dokument som den föreslagna regeringen presenterat består till huvudsak av sex olika samarbetsprojekt. I det här avsnittet tittar vi närmare på vad man kommit överens om när det gäller migration och integration. Dessutom talar vi om Rebecka Fallenkvists senaste klavertramp.Detta är inte hela avsnittet. Hela avsnittet finns på www.svegot.seTeckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/

Dessutom i Godmorgon världen bl a Ulrika Knutssons krönika, Panelen, satir med Public Service och kåseri av Mark Levengood. Så rekryterar Sverigedemokraterna sina toppkrafterEfter valet ska en rad nya politiska tjänster tillsättas - politiska tjänstemän, pressekretare, statssekretarare och inte minst alla poster i regioner och kommuner. Och där kan det ofta vara svårt att hitta personer med politisk erfarenhet.Vad kostar en vacker vinterdag? Sambandet mellan vädret och elpriset har blivit ett av den här höstens stora samtalsämnen Men vad händer när vädret får betydelse för hushållsekonomin? Hör två kända tv-meteorologer resonera kring väderprognosernas nya betydelse. Deras jordbruk försvann under vattenmassornaI Bangladesh slår klimatförändringarna hårt, när de naturkatastrofer som regelbundet drabbar landet blir allt svårare.Runt 2000 människor söker sig till Bangladeshs huvudstad Dhaka varje dag och en majoritet av dem anses vara klimatflyktingar. En av dem är Mohammad Babul. - Jag hade min egen boskap och tjänade också pengar på att ta hand om andras djur. Jag älskade att odla, det jag saknar mest här är just odlandet, säger han. Hela programmetTimme ett:Tidö-avtalet, hur ska det fungera och vad kommer det betyda? Så rekryterar partierna Danska reaktioner på Tidö-avtaletVäderprognoser och ekonomikrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme tvåKinas mäktiga kommunistparti har kongress, vår korrespondent är på platssatir med Public ServiceMatfattigdomen ökarKlimatflyktingar i BangladeshUtmaningar för Tysklands gröna partiinrikespolitiken kommande veckakåseri av Mark LevengoodProgramledare Jesper Lindauproducent Nina Bennertekniker Alma Segeholm

Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse. En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman

14 oktober. Panelen dyker ned i det avtal som ligger till grund för den tillträdande borgerliga regeringen, i allt från kriminal- till migrations- och energipolitik. En del ris, en del ros, men redaktionen lyckas med varierande nivåer av grimas svälja det till sist, och känner trots allt viss tillförsikt. Paulina Neuding, Peter Wennblad och Mattias Svensson samtalar under Andreas Ericsons ledning.

Ulf Kristersson har presenterat planen för Sveriges nya regering. Det vi vet är att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att bilda regering och samarbeta med Sverigedemokraterna som får ett eget samordningskansli i regeringskansliet, med egna tjänstepersoner. Vem är vinnare i den nya regeringsbildningen? Vem är förloraren? Hur mycket har Liberalerna behövt släppa ifrån sig? Hur nöjda är Sverigedemokraterna? Kommer Tidöavtalet, som den nya överenskommelsen heter, att hålla? Gäst: Lena Mellin, politisk kommentator på Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren