Podcasts about nils lindstr

Uppläsning: Börje Lindström DIKTSAMLING: På kyrkogården i södra Lappland (Heidruns förlag, 2020)MUSIK Trad från Sverige: Ja vem, ja vem ska skålen tillhöra?EXEKUTÖR Jan Johansson, piano, Arne Wilhelmsson, kontrabas

Kungen hade förbjudit brännvinstillverkning för husbehov. I två socknar i Kronoberg började en lokal skogvaktare anmäla hembrännare. Det kom att kosta honom livet. Detta avsnitt: Temperaturen hos allmogen i Långasjö och Ljuders socknar hamnade på kokpunkten, när de förstod att de hamnat på den så kallade brännelistan. Det var så de kallade de anteckningar skogvaktaren Nils Lindström förde över misstänkta hembrännare. Lönen som skogvaktare fick var skral, den bestod oftast av ett litet torp och del i de bötespengar som folk måste betala när de fällts i rätten, berättar agrarhistoriker Örjan Kardell vid Uppsala universitet. Därför var det inte ovanligt att de tog mutor samtidigt som de hade starka skäl att försöka få folk dömda. Kontrollen av hembränning låg inte i skogvaktarens normala arbetsuppgifter, men gav honom en chans till extrainkomster. Soldaten Peter Sibbe blev till sist den som åtog sig att för allas räkning ta livet av skogvaktaren, vilket skedde mitt framför fru och barn.Sibbe flydde från sitt straff och i Småland var det ingen som påstod sig veta vart han tagit vägen. Åtta månader senare dök det upp en soldat i Skaraborg, om vilken man bara visste att han var smålänning.Royny Holmström i Skövde har sammanställt berättelsen om Sibbe, utifrån de fynd som två släktforskare gjort en som utgick från Småland och som undrade vart Sibbe tagit vägen, och en som utgick från Skaraborg och som inte kunde begripa var den nye knekten kommit ifrån.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Jordens medeltemperatur­höjning ska vara väl under två grader, med sikte på 1,5 grader, det är huvudmålet med klimatavtalet. Men är det realistiskt, och hur kommer avtalet påverka vardagen i Sverige? P1-programmen God morgon världen och P1-morgon bjuder in experter och politiker för att diskutera det nya klimatavtalet. Det bästa med det här avtalet är att man kommit överens, ett fiasko här hade varit förödande för det fortsatta arbetet. Men jag tror att målsättningen man satt är orealistiskt, det här med 1,5 grad tror jag är kört redan nu, säger Michael Tjernström, professor vid Stockholms universitet. Sverige står med en enorm potential, vi har gott om biobränsle som går att utveckla mer, en god företagsförmåga med innovationer för att energieffektivisera, men också det att människor i Sverige gillar att ta till sig nya användningar, kommenterar miljöminister Åsa Romson (MP). Talet om att sätta ett pris på koldioxid kom tillbaka mot slutet av mötet, det är för billigt att släppa ut koldioxid idag. Den europeiska utsläppshandeln fungerar inte exempelvis. I sitt anförande sa François Hollande att han vill samla en koalition av länder som vill gå före och införa ett koldioxidpris i världen, kommenterar Marie-Louise Kristola, från Vetenskapsradions miljöprogram Klotet.Lyssna också för en runda bland våra korrespondenter för reaktioner från runt om i världen.Nils Lindström, Ekot nils.lindstrom@sverigesradio.se

Beatrice Janzon (Paris), Cecilia Uddén (Kairo), Katja Magnusson (Istanbul) och Richard Myrenberg (Nairobi) deltar i seminerium om flykten över Medelhavet, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Över 2 000 människor har bara det här året förlorat sina liv på sin väg till Europa. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen, och ofta innebär det möten med tunga människoöden och berättelser. – Det är oerhört starkt och märkligt, surrealistiskt att vara på plats och se de första staplande stegen som människor tar på Europeisk mark, berättar Beatrice Janzon, korrespondent i Paris. Vad har varit svårast att möta? – Det är människoödena, och tragiken. Många är kvar i den svåra upplevelsen av flera dagar till havs, med ibland flera års svår flykt bakom sig. När de fortfarande är inne i den upplevelsen är det svårt att avgöra vilka man ska våga sig på att intervjua. – Absolut så finns en stor lättnad och glädje hos många. Det är otroligt att se barn som suttit på en båt och kanske inte fått röra sig på sex-sju dagar kan leka precis som våra barn när de kommer in till en hamn. Det är precis så många italienare resonerar – de träffar dem som klarat resan och överlevt, det finns en glädje i det också, säger Beatrice Janzon. Cecilia Uddén, korrespondent i Kairo, känner igen bilderna av tragik. -– De jag träffar, på andra sidan Medelhavet, är de som misslyckats med att fly. De har suttit på båtar som sjunkit, för att sedan hamna på fängelse eller i häkte i Egypten. Det är människoöden som är svåra att beskriva. Hur närmar du dig det här? – Paradoxalt nog är det så att människor ofta vill prata. Journalister som kommer blir en sorts terapeuter, man vill prata med någon som inte är med om samma sak. – När man vet att andra inte överlevt drabbas man av en förfärlig skuldkänsla över att ha överlevt. Då kan man inte prata med de som är i samma situation, för de lider lika mycket. Då kommer vi journalister och suger i oss deras berättelser, förmedlar dem till världen, och sedan känner man sig ganska rutten. – Vi tar deras berättelser och åker vidare till nästa konflikt eller katastrof, för att suga ur fler berättelser. Sättet att hantera detta är att veta att många av er som sitter här har hört dessa berättelser – och gör något för någon annan i framtiden, säger Cecilia Uddén. Katja Magnusson har träffat många som inte tagit sig så långt att de satt sig i en båt, utan snarare hamnat i flyktingläger. Där finns ibland en uppgivenhet inför journalister som kommer dit. – De säger att det varit många journalister där, men ingenting blir bättre. Vad spelar det för roll om människor i Sverige lyssnar på våra berättelser, ”vi sitter ändå kvar i de här tälten och våra barn har inga vinterskor i snön”. Man kan förstå hur svårt det är, men det finns alltid de som hoppas att journalister ska kunna hjälpa till. – Det är svårt som journalist, när människor är desperata. Vad ska man göra när någon hellre vill ha pengar till en symaskin än att prata med en journalist? Många av de som tar beslutet att ge sig ut i små rangliga båtar på ett farligt hav kommer från Afrikanska länder. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg tycker det är slående att de som flyr över Medelhavet inte kommer från de mest utsatta länderna på kontinenten. – De kommer inte från de fattigaste och mest miserabla länderna. Skulle det vara så hade vi haft flyktingar från Centralafrikanska republiken eller Sydsudan. De finns i stället i flyktingläger i Afrika där det i många fall är hemska förhållanden. – De som flyr kommer i stället från Västafrika, som Guinea, Elfenbenskusten. Eritrea är det land som bidrar med den största flyktingströmen efter Syrien. Jag tror att det handlar om folk som har tillräckligt med medel för att våga hoppas på någonting bättre. – Man flyr ifrån en mental tryckkokare. Eritrea beskrivs av flera organisationer som ett land där medborgarna kontrolleras mer än i Nordkorea, säger Richard Myrenberg. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nils Lindström, Ekot nils.lindstrom@sverigesradio.se

Efter reportageserien om det som kommit att kallas Fortress Europe har den politiska diskussonen om flyktingmottagandet på nytt tagit fart. Studio Ett i P1 ställde frågan hur situationen ska kunna lösas på EU-nivå. Hör Cecilia Wikström (FP), Fredrik Lundh Sammeli (S) och Medeleine Seidlitz på svenska Amnesty. Programledare: Lasse Johansson och Li Hellström. Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Redan finns en överenskommelse mellan EU-länderna om asylpolitik och flyktingmottagande, men Amnesty International menar att EU inte ens lever upp till de internationella konventioner som finns. – Man ställer inte tillräckligt tydliga krav. Diskussionen är livaktig, men fortfarande fortgår problemen, säger Medeleine Seidlitz, jurist på Amnesty International i Sverige. – Flera länder agerar i strid med folkrätten. Exempelvis besköt Spanien nyligen människor som försökte ta sig in till EU för att söka asyl – som är en mänsklig rättighet, säger hon. EU-parlamentariker Cecilia Wikström (FP) menar att EU-kommissionen i dagsläget skulle kunna väcka så kallade överträdelseförfaranden mot länder som bryter mot det gemensamma europeiska asylpaketet, men att länderna i stället valt andra vägar. – För att man ska väcka överträdelseförfarande ska bristerna vara så flagranta. Man har i stället valt att avbryta överföringar till vissa länder, till dess att man kunnat säkerställa att man lever upp till sina åtaganden, säger hon. – Vi har asylpaketet på plats, men det räcker inte, nu måste vi ta nästa steg och skapa reguljära sätt för människor att komma till Europa för att söka asyl. Det vågade ingen tala om fram tills för ungefär ett år sedan, säger Cecilia Wikström. Nyckeln för att lösa situationen, menar Socialdemokraternas flyktingtalesperson, är att trycka på för att fler EU-länder ska ta sitt ansvar. – På samma sätt som de flesta av oss förstår att alla kommuner måste dela och bära ansvar måste alla länder i EU göra det man lovat att göra. Vi behöver bli tydligare mot andra EU-länder om att de måste vara med i det arbetet, säger Fredrik Lundh Sammeli. Men ökade påtryckningar räcker inte, menar Amnesty, som vill se att EU agerar på flera fronter samtidigt. Förutom att fler länder borde ta emot kvotflyktingar via FN:s flyktingkommissarie, och att så kallade humanitära visum kan möjliggöra en säker rutt in till Europa, måste systemet ändras, menar Medeleine Seidlitz. – Att människor riskerar sina liv och dör i Medelhavet beror på vår EU-gemensamma politik, säger hon. – Vi lägger enormt mycket mer fokus på gränskontroller än på att rädda liv. Det är vårt eget system som motar människor i händerna på människosmugglarna – samtidigt som EU lägger mycket pengar på att bekämpa människosmuggling, säger Medeleine Seidlitz – Så länge vi har ett i stora delar dubbelmoraliskt system kommer det här att fortgå. EU-länderna har nu flera överenskommelser om asylpolitiken, så nu är det upp till bevis för EU, menar Cecilia Wikström. – Det är inte lätt att lagstifta om solidaritet, det måste växa fram. En bit på väg har vi kommit i och med att vi har gemensamma lagar på plats, säger hon. Nils Lindström, Ekot fortresseurope@sverigesradio.se

Årets sexscen på bio finns garanterat i Abdellatif Kechiches film Blå är den varmaste färgen som har svensk premiär till helgen. Berättelsen om Adèle och Emma som inleder ett förhållande belönades med Guldpalmen i Cannes i våras. Men kärleksskildringen och hur den förhåller sig till den serieroman som är ursprunget har mött blandade reaktioner, inte minst från lesbiska kritiker. Kino har träffat regissören Abdellatif Kechiche och de två huvudrollsinnehavarna Adèle Exarchopoulos och Léa Seydoux. I veckans Omigen berättar kinolyssnaren Nils Lindström varför han älskar Michael Douglas rollfigur William "D-fense" Foster i filmen Falling Down.Och möt den franska filmregissören Claire Denis, som vann ett Lifetime Achievement pris på Stockholmsfilmfestival, prata om sin senaste film Svinen. Dessutom låter vi vår kritikerpanel bestående av Ninja Thyberg, Mira Grosin och Göran Sommardal diskutera The Hunger Games: Catching Fire. Vad har hänt med Katniss sen sist? Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Lisa Bergström

Hela Jan Björklunds tal i Almedalen 2013 med efterföljande analys av Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiske expert, Tove Henriksson (FP) och Nils Lindström, sociala medier-korrespondent. Programledare: Kajsa Norell.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt talar i Almedalen 2013 med efterföljande analys och kommentarer från Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg, Jonathan Wassberg från Vänsterpartiet och sociala medier-korrespondenten Nils Lindström. Programledare: Linda Thulin

Miljöpartiets Gustav Fridolin håller sitt tal i Almedalen 2013, därefter kommentar med Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg, och inspel från sociala medier med Nils Lindström. Programledare: Kajsa Norell.