Podcasts about gensvaret

Olga Ravn skriver om föräldraskap, förlossningsdepression och skapande i den omtalade romanen "Mitt arbete". Gensvaret på boken har gjort henne till aktivist. Den danska författaren och poeten Olga Ravn har prisats mångfaldigt från debutdiktsamlingen "Jag äter mig själv som ljung" (2012) och framåt. Hennes förra roman, "De ansatte", nominerades till internationella Bookerpriset. 2021 blev hon en av de yngsta att väljas in i den danska akademien.Men det är med hennes senaste roman, "Mitt arbete", som hon närmast blivit en folkkär feminist i hemlandet.Reportage av Felicia Frithiof.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095 av att påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimerna. Gensvaret blev entusiastiskt och snart for flera korståg österut till Jerusalem, men också mot dagens Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen. Men många gånger känns de nordiska korstågen som en förlängning på vikingarnas tidigare plundringar – nu med kristna förtecken.Den norske kung Sigurd Jorsalfarare var den förste europeiske monark som deltog i ett korståg till det Heliga landet år 1108-1111. Enligt legenden han tog med sig ett relikskrin från Jerusalem, som innehöll en flisa från Kristi kors och att han gav detta till staden Konghelle (Kungahälla). Sigurd ska även ha genomfört korståg till Sverige 1123 mot de hedniska smålänningarna där, kallat Kalmare ledung.Korstågen var i allra högsta grad sanktionerade av den katolska kyrkan och de som deltog befriades från all synd. Idag räknar man med nio olika korståg och huvudsyftet var att ta kontrollen över det heliga landet. Korsfararna finansierade själv sin resa och det var dyrt. Svårigheterna att under tidig medeltid åka ända till det heliga landet var stora. Många dåligt organiserade korståg nådde aldrig målet.Vid mitten av 1100-talat blev definitionen av ett korståg vidare. Då blev alla krig mot kristenhetens fiender ett korståg och det blev möjligt att genomföra korståg mot hedningar runt Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och blev en maktfaktor att räkna med. Många korståg var mer maskerade plundringståg och även handelsintressen underblåste korstågen. Att underkuva ortodoxa kristna blev också en del av korstågen.I reprisen av det nymixade avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg som utkommit på bokförlaget Historiska Media.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095 av att påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimerna. Gensvaret blev entusiastiskt och snart for flera korståg österut till Jerusalem, men också mot dagens Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen. Men många gånger känns de nordiska korstågen som en förlängning på vikingarnas tidigare plundringar - nu med kristna förtecken. Den norske kung Sigurd Jorsalfarare var den förste europeiske monark som deltog i ett korståg till det Heliga landet år 1108-1111. Enligt legenden han tog med sig ett relikskrin från Jerusalem, som innehöll en flisa från Kristi kors och att han gav detta till staden Konghelle (Kungahälla). Sigurd ska även ha genomfört korståg till Sverige 1123 mot de hedniska smålänningarna där, kallat Kalmare ledung.Korstågen var i allra högsta grad sanktionerade av den katolska kyrkan och de som deltog befriades från all synd. Idag räknar man med nio olika korståg och huvudsyftet var att ta kontrollen över det heliga landet. Korsfararna finansierade själv sin resa och det var dyrt. Svårigheterna att under tidig medeltid åka ända till det heliga landet var stora. Många dåligt organiserade korståg nådde aldrig målet.Vid mitten av 1100-talat blev definitionen av ett korståg vidare. Då blev alla krig mot kristenhetens fiender ett korståg och det blev möjligt att genomföra korståg mot hedningar runt Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och blev en maktfaktor att räkna med. Många korståg var mer maskerade plundringståg och även handelsintressen underblåste korstågen. Att underkuva ortodoxa kristna blev också en del av korstågen.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg som utkommit på bokförlaget Historiska Media. Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har du förverkligat drömmen om att jobba utomlands? Hur är det att ge sig av och hur är det att komma hem igen? Eller stannade det bara vid en dröm? I våras gjorde vi ett program om att vara utlandssvensk. Gensvaret blev massivt från er därute i världen, så vi bestämde oss för att göra en uppföljning, den här gången med fokus på jobben. Nu vill vi höra från dig som jobbar eller har jobbat utomlands. Hur såg din dröm ut? Vad var det som gjorde att du begav dig iväg till ett annat land för att jobba? Och hur blev det? Vilka utmaningar mötte du? Och kanske framförallt: hur var det att komma hem igen?  Allt fler svenskar gör slag i saken och förverkligar drömmen om att jobba utomlands. Har du förverkligat en dröm om att leva utomlands eller har du ett jobb som kräver att du reser utomlands ofta och länge? Hur har det påverkat dig?  Ring till Karlavagnen och dela med dig av dina erfarenheter av att jobba utomlands. Programledaren Nadia Jebril har alltid drömt om att bli talkshowvärd i USA, och ser fram emot att höra om dina drömmar, och kanske besvikelser.  Ring 099-110 90, programmet börjar kl. 21.40 men telefonslussen öppnar redan kl. 21. Du kan också mejla oss på karlavagnen@sverigesradio.se eller leta upp oss på sociala medier och dela med dig där.  Karlavagnen i P4 karlavagnen@sverigesradio.se

Då är vi igång med Säsong 2! Här kommer länkar och material som jag pratar om i avsnittet, nedan ser ni hela min text.Aladdin - spridda tankar Utbrändhetsforumet - här var man inte populär...(H)järnkoll - här hittade jag ambassadörer som ville hjälpa tillHjältens resa - infoHjältens resa - beat sheet med mina anteckningarSporres struktur - mina egna punkter införAnteckningar om heistfilmManusutvecklingI början - skämskuddeDet slutgiltiga - skämskudde ändå...TreatmentOutline Alrigth! Välkommen till det första officiella avsnittet av säsong 2 av Sporremark poddar en film. I dessa 5 avsnitt kommer jag att berätta om hur jag kände och tänkte innan och under inspelningen av min första långfilm Att bränna ett liv. Förhoppningsvis kan du lära dig några knep som jag fick rätt, och tabbarna du kan undvika som jag fick fel. Så kan du göra din egna film, mycket bättre än min så klart, och slippa upprepa alla misstag jag gjort! För att visa så mycket som möjligt lägger jag oxå upp texter, budgetar m.m. som jag pratar om i avsnitten på min hemsida sporremarkpoddarnefilm.com I detta avsnitt kommer jag prata om min sjuka mamma, hur jag blev dissad på internetforum och hur historian landa i det slutgiltiga formen. OK, så hur fan kom idén till mig? Det hela började faktiskt 1 jan 2016 - jag gjorde ett nyårslöfte att jag bara skulle hålla mig till 3 projekt. Normalt sätt får jag en “riktigt bra idé” i en månad ungefär, och så kan jag inte släppa den… förrän det kommer en ny “riktig bra idé”, och då släpper jag den gamla direkt, oavsett om den är sluförd eller inte. Detta ledde till att i slutet av 2015 hade jag 17 oavklarade projekt. Så mitt nyårslöfte va: avsluta projekten, och starta inga nya förrän jag är klar med dessa 3. jag klara det nästan, en liten kortfilm smög in, men annars har jag hållit mig clean.Så podden var första steget i min idé, jag skulle låta podden styra mina val till vilken film det blev. Detta blev hela första säsongen av podden där mina gäster gav mig uppgifter i varje avsnitt.Men från början hade jag en idé om en nytolkning av Aladdin. Där en flicka som flytt från Syrien fick med sig sin farmors gamla lampa och där kom anden fram, sen levde flickan in sig i flera olika människors liv och vi fick se sh från alla dessa perspektiv. man fick se från en svensson, en partytjen, en rik chef, en utbränd och… ja, sen fastnade jag där vid den utbrända.Jag kände att aladdin idén blir alldeles för spretig, varför inte bara hålla mig till utbrändhetsideén då jag ända sedan tonåren velat göra en historia om ämnet? Min mamma blev utbränd när jag var typ 15 så det har påverkat mig väldigt mycket.Nu var det kanske dags att ta tag i det!?Ja, fan,, så blev det!Jag visste att det skulle handla om en kvinna, och jag visste att hon skulle vara utbränd. Mer visste jag inte. Sen växte ideén mer och mer, hon skulle ha en dotter, och det skulle handla om deras relation. om hur mamman aldrig var tillräcklig för dottern. Dottern skulle vara gravid. Ingen skulle var tillräcklig. Otillräcklighet skulle vara temat.Jag skulle ha med mycket från min mammas historia. Hon jobbade som lärare och jag ville ha flera stunder i filmen där hk somnade till och mardrömmarna jaga henne från gamla elever. Mamma jobbade på en väldigt svår skola där många föräldra var kriminella och drogade, så barnen där var väldigt vilsna. “Jävla fittkäring” “rör mig inte” - såna ljudklipp skulle komma så fort hon blunda. Jag visste att jag inte ville göra en tung utbildande film som jag gjort förr, jag hade inte orkat det. Så istället ville jag göra något komiskt. Men risken var ju då att allvaret av ämnet skulle försvinna så det ville jag inte.Därför la jag upp en insändare på ett utbrändhetforum där jag förklarade ideén och undra vad dom tyckte om det…”Hej jag vill göra en upplyftande dramakomedifilm om utbrändhet, vad tycker ni om det” typ. Responsen var...ljummen, om jag ska vara snäll.De flesta var väldigt negativa och oroliga över att man skulle göra en komedi kring ett sådan ämne(jag har länken till det på hemsidan: http://utbrnd.forum24.se/viewtopic.php?p=20290#20290Så jag blev jävligt nedslagen av den feedbacken, jag hade ju klart hoppats på att folk var positiva och skulle säga: “ja du är världens bästa människa, detta är EXAKT vad vi har väntat på”…. så var inte fallet. att jag ville göra en film som ingav hopp kändes svårt för många att förstå. Med ett sådant ämne fanns det inget hopp.Att göra en komisk film om ett sådant ämne var ännu svårare, då gör man ju narr av dem! Nån fick en klump i magen och hela processen blev ett bakslag för mig. Jag tänkte shit jag är ju på helt jävla fel spår här…Jag kanske skulle strunta i filmen, eller hålla mig till en tung, utbildande film istället…Men nånting fick mig att strunta i den tveksamheten efter ett tag, och köra vidare. Jag vände mig istället till en organisation som heter (H)järnkoll och kontaktade deras ambassadörer runt om i landet(se dokument på sidan). Gensvaret här blev helt annorlunda. Många tyckte det var en super ide och många ville hjälpa till med sina historier och berättelser.Min energi kom upp några snäpp och jag var redo att köra vidare.Nu med mer säkerhet inför genren och historian jag valt, och med mer cred i ryggen, så kunde jag växla upp.Jag började ganska snabbt snöa in på struktur och form. och snöade in rejält på heistfilm formatet. Min tanke om Hasse Alfredsson hade gjort Oceans Eleven fastna i skallen så jag tog reda på hur man gör en heist film.Detta visade sig dock var lite komplicerat för just min film, anledningen var att man skulle ha med så himla mycket folk. Man ska samla ihop “the gang” och jag var besluten om att ha ett så litet crew som möjligt för att få det här gjort.Eftersom jag bestämt mig för att inte lägga tid och energi på att söka en jävla massa pengar, så visste jag att jag var tvungen till att ha ett minimalt team= samla ihop the gang och sånt blev för stort. Men jag plockade russinen ur kakan, och det blev några element som fick stanna kvar i manuset. Sen fokuserade jag mer på vad jag tyckte var viktigt och skapade en liten checklista som jag använde mig av (se hemsidan) tema, inre och yttre konflikt, ytlig och djup story mm.Men använde mig oxå av de traditionella beatsen som katalysator och vändpunkt, och även “hjältens resa”. Mitt fokus låg först på katalysatorn… Det som skulle dra igång historien. Jag snöade sedan mest på hur den stora förändringen skulle vara, förändringen från början till slutet? Gunilla, hk, kunde inte ens ta hand om sig själv, till att i slutet ta hand om ett helt nytt liv. Men jag jobba och jobba på idéen och manuset och kände att jag hade velat ta in någon i processen. Av en händelse intervjuade jag Hillevi Gustavsson, en manuskonsult, för podden i avsnitt 14, så jag fatta mod och fråga om hon ville vara med “på nått hörn”. Det visa sig att hon var super pepp! Vi börja maila fram och tillbaka och hade några bara idébollnignar. Det kändes jävligt bra att få in lite frisk luft i projektet och bara känslan av att någon annan sätter sig in i projektet gav en riktigt kick! Att någon trodde på mig och projektet vad super stort! Sen är det ju ofta så tyvärr, när man har ett annat jobb, familj och liv så är tiden knapp. Vi bodde inte i samma stad och det blev helt enkelt för svårt att sköta allt över mail och skype. Speciellt när det blev mer och mer att vi inte alltid hade samma synpunkter eller smak, då var det svårt att förklara och verkligen gå vidare när man inte kunde träffas fysiskt. Efter någon månad valde vi att avsluta samarbetet men projektet hade fått en energiboost och mer förtroende!Nu börjar vi komma fram till september ungefär och det var dags att börja leta skådisar. Men det tar vi i nästa avsnitt! Så, mina tips till dig då: 1: Ta reda på vem din målgrupp är - kontakta dem - hitta dem - fråga vad dem tycker om din idé! - Utvärdera sedan och se om du vill ändra din idé eller inte. Du gör ju ändå filmen för att någon annan ska se den, så blanda in dem så tidigt som möjligt. 2: Skriv ett manus som passar din budget - lägg inte all din tid och energi på att söka pengar, det kan absolut vara bra att söka några bidrag framförallt för att du blir tvungen att konkretisera dina tankar. Men anpassa hellre din historia till de pengar du har, istället för tvärtom. Hellre att det blir en film, än att du fastnar i ansökningsträsket som så många gjort. Och kom ihåg, detta är bara en film, du kommer göra fler. 3: Skapa en bild - typ två filmer som möter varandra eller en regissör som gör en viss typ av film - ja, hitta sätta att förklar din vision och sätt genre, jag vet att du kanske har en film som inte riktigt är en genre. det är något nytt och något man inte riktigt kan förklara så där… men gör det ändå! Hellre att du inte säger exakt rätt genre, än att du inte säger något alls. Detta gör att fler och fler kan knytas an och få intresse av projektet, och att du kan redan nu visa en tydlig vision är viktigt för att skapa förtoende för dig som regissör.  4: Blanda in fler personer - både för feedback och fräscha idéer - men oxå för kred i projektet. Det är hopplöst att sitta helt själv för länge med manuset och alla tankar som studsar runt i skallen. Strunta i det gamla konstnärs geniet och ha med folk du litar på och känner dig trygg med, öppna sakta men säkert upp proccessen mer desto längre du kommer.  Ok, det viktigaste med alla dessa tipsa är att du se hur du kan anpassa dem till ditt projekt! Det kan hjälpa dig jäkligt mycket, och även om du tycker dom är jobbigt, eller kanske speciellt om du tycker dom är jobbiga, så ge dem ett försök! Innan du lyssnar på nästa avsnitt så skulle jag rekomendera dig att ta en funderare på de 4 punkter jag precis nämnt och se hur du kan göra det ditt. Sen tar vi nästa!

Hej alla lyssnare!! Under Almedalsveckan ställde vi en fråga till er lyssnare, vilken är er viktigaste skolutvecklingsfråga? Gensvaret var stort och några av er kanske får svar på just din fråga av veckans gäst, nämligen Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Vi talar om allt från "en likvärdig skola", ledarskap, lärarengagemang till hur vi minskar stressen på dagens lärare. Vi får även lära känna människan Johanna Jaara Åstrand och höra om hennes väg från lärare till där hon befinner sig idag och vad hon skulle besluta om, OM hon blev utbildningsminister.

Inför veckans avsnitt efterfrågade Respons-Måns era bästa skräckminnen. Gensvaret har varit överväldigande. Tillsammans med komikern och podcastveteranen Petter Bristav pratar vi om era och våra bästa skräckupplevelser. Men vi blickar även mot samtiden. På spelfronten har Johan och Victor tagit sig an The Evil Within. Vi har även börjat följa den fjärde säsongen av alltjämt […]

Programmet är en repris från i våras "Jag dricker vin till maten, tar en öl efter jobbet och festar till helgen, men alkoholmissbrukare nej det är jag inte!" Så resonerar många svenskar som dricker lite väl mycket alkohol, så mycket att de inte mår helt bra av det. Samtidigt skulle de aldrig söka sig till beroendevården. Många har en negativ bild av alkoholmottagningar och förknippar dem med att vara socialt utslagen och misslyckad som person. I ett nystartat projekt försöker man ändra på den bilden och vända sig till personer som är socialt väletablerade. Sedan ett år tillbaka startade en alkoholmottagning vid Stureplan i Stockholm, hit kommer de som dricker mycket men inte definierar sig själva som missbrukare. Gensvaret har blivit stort och kön hit är lång. I dagens program diskuterar vi hur synen på alkohol och alkoholister ser ut idag jämfört med förr. För Steve Malmström var alkoholen ett sätt att slappna av. Gradvis drack han mer och mer vin tills han började må dåligt av att vakna med huvudvärk. Han bestämde sig för att trappa ner. Idag är han medveten om sin konsumtion och tycker att han kan hålla den på en lagom nivå. Gäster i studion är alkoholläkaren Sven Andreasson och Johan Edman, historiker och Pia Steensland, beroendeforskare. 

"Jag dricker vin till maten, tar en öl efter jobbet och festar till helgen, men alkoholmissbrukare nej det är jag inte!" Så resonerar många svenskar som dricker lite väl mycket alkohol, så mycket att de inte mår helt bra av det. Samtidigt skulle de aldrig söka sig till beroendevården. Många har en negativ bild av alkoholmottagningar och förknippar dem med att vara socialt utslagen och misslyckad som person. I ett nystartat projekt försöker man ändra på den bilden och vända sig till personer som är socialt väletablerade. Sedan ett år tillbaka startade en alkoholmottagning vid Stureplan i Stockholm, hit kommer de som dricker mycket men inte definierar sig själva som missbrukare. Gensvaret har blivit stort och kön hit är lång. I dagens program diskuterar vi hur synen på alkohol och alkoholister ser ut idag jämfört med förr. För Steve Malmström var alkoholen ett sätt att slappna av. Gradvis drack han mer och mer vin tills han började må dåligt av att vakna med huvudvärk. Han bestämde sig för att trappa ner. Idag är han medveten om sin konsumtion och tycker att han kan hålla den på en lagom nivå. Gäster i studion är alkoholläkaren Sven Andreasson och Johan Edman, historiker och Pia Steensland, beroendeforskare.