Podcast appearances and mentions of Dick Harrison

Hur såg äldre tiders svenskar på optimal inomhustemperatur och belysning? I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur man designat ljus och värmezoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

De nämns inte i vare sig Gamla eller Nya testamentet. De var okända i fornkyrkan, och de har i flera sekler bemötts med skepsis av protestanter av alla de slag: de katolska helgonen. Sankta Katarina och Sankta Barbara, Sankt Georg och Sankt Mauritius, och många, många fler. Under tidig medeltid uppkom en blomstrande helgontro som svar på folkets andliga behov, vilken kom att bli av svårligen överskattad betydelse för europeisk kultur.De tidigmedeltida helgonen uppfattades som folkliga hjälpare och medlare mellan Gud och människa, men det var deras enda gemensamma drag. I övrigt skilde de sig åt fullständigt. Här fanns fromma läkarhelgon som omvandlades till stridbara krigarhelgon – som i fallet med Georg, som efter några seklers förändringsprocess slutade som drakdödaren Sankt Göran. Här fanns drottningar och kungar som upphöjdes till helgon av strategiskt sinnade familjer och kyrkor efter sin död, som i fallet med Sankta Balthild och Sankt Sigismund. Medan vissa helgon är så dimhöljda gestalter att vi med fog kan fråga oss om de ens existerat är andra helgon så påtagliga att de till och med har efterlämnat egen litterär produktion – som i fallet med Sankt Patrick, Irlands skyddshelgon, som skrev en bevarad självbiografi. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den tidiga medeltidens helgonkult, med flera detaljexempel på hur människans dröm om hjälpande himmelska händer tog sig uttryck.Bild: Tortyr av Sankta Barbara av Wilhelm Kalteysen, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända personKlippare. Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Birger Jarl (1210–1266) blev aldrig kung, men är ändå en av de mest inflytelserika gestalterna i svensk historia. Hans väg till makten var blodig, men hans insatser kom att lägga grunden för det medeltida svenska riket. Han skapade ett rättssamhälle, etablerade rikets överhöghet över lokala stormän, byggde borgar och anlade städer – däribland Stockholm.Birger Magnusson, som tillhörde den mäktiga Bjälboätten, var en skicklig maktspelare. Genom att eliminera sina konkurrenter kunde han konsolidera makten och inleda det som i praktiken blev Sveriges statsbildning. Två av hans söner blev sedermera kungar: Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås.I avsnitt 57 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Harrison har författat ett femtiotal böcker, både vetenskapliga och populärhistoriska, och är en av Sveriges mest framstående historiker.Birger Jarl föddes i en tid då Sverige inte var en enhetlig stat, utan ett rike där lokala stormän styrde sina områden med stor självständighet. Han gifte sig med prinsessan Ingeborg, syster till kung Erik den läspe och halte, vilket stärkte hans politiska position. När kungen avled utsåg Birger sin egen son Valdemar till ny kung, och efter denne följde sonen Magnus Ladulås.Före Birger Jarls tid kunde stormän och biskopar agera mer eller mindre oberoende av centralmakten. Birger lyckades bryta detta mönster genom att etablera statsmaktens auktoritet över hela riket. Han genomdrev rikstäckande lagar om hemfrid, kvinnofrid och tingsfrid – grundläggande beståndsdelar i ett rättssamhälle.Han anlade också många av Sveriges äldre städer och grundade Stockholm. Genom att uppföra borgar med stark militärstrategisk betydelse skapade han ett försvarssystem som kom att vara i flera århundraden.Bild: Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger Jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harald gör inbrott i hela Sverige. Han blir känd som Bildsköne Bengtsson och beskrivs som en modern Robin Hood. Men polisen är honom hack i häl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidigt 1900-tal stryker tjuven Harald Bengtsson omkring i Sverige. Han använder dynamit när han spränger kassaskåp och han gör inbrott hos välbeställda personer. Han ser alltid proper ut och ger ett förtroendeingivande intryck.Bildsköne Bengtsson ses som Robin HoodPolisen är honom ständigt på spåren och fångar honom också många gånger. Han tillbringar många år på olika fängelser. Tidningarna rapporterar ständigt om honom och Bildsköne Bengtsson, som han kallas i pressen, får många läsares sympatier. De ser honom som en sorts modern Robin Hood-karaktär som stjäl från de rika och ger till de fattiga, det vill säga honom själv.Kompanjonen Tatuerade JohanssonTillsammans med Tatuerade Johansson, som han träffar på Långholmens fängelse, drar han ut på en flera år lång inbrotts-runda över halva Sverige. Tjuvgodset gömmer de i skogen och de bor i en underjordisk koja som de själva bygger och inreder med stöldgods. Orientaliska mattor täcker golvet och väggarna tapetseras med dyrt möbeltyg.Mellan år 1932 och 1934 kommer polisen Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson allt närmare.I tuffa tider finns det ett behov av myter i folkminnet, menar Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Förmodligen var Bildsköne Bengtsson en sådan.– ”Sociala banditer” behövs i ett samhälle. Vi använder berättandet för att komma ur kriser och för att må lite bättre, säger Dick Harrisson.Dokumentären är gjord 2025.Medverkande:Bertil Sandström (journalist och författare) och Malin Arvidsson (historiker vid Lunds universitet) som tillsammans skrivit boken ”Den bildsköne”Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitetArkivklipp från P4 Kristianstad med Margit Olsson, Wendela Persson, Erik HillerströmBildsköne Bengtsson gestaltas av Assar Afzelius på P4 MalmöhusTidningsartiklarna är inlästa av Malin Marco.Reporter: Peter Gropman, Kreativa Klubben ABProducent: Sofia Kottorp

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul?Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 år innan de började fira Jesu födelse. Så varför just jul?Julfirandet har många rötter, men en tydlig röd tråd genom historien är människans behov av att samlas och fira mitt i årets mörkaste tid – midvintern. Här blir det dock mer komplicerat. De kristna historieskrivarna under medeltiden visade föga intresse för de äldre traditioner som föregick deras egen tro, vilket gör att dagens forskare får lägga pussel med begränsade källor. Det är ett utmanande men också fascinerande arbete.En sak står dock klar: mat och dryck spelade en central roll i det tidiga firandet. De gamla nordborna firade inte jul – de drack jul. När kristendomen så småningom tog över högtiden, flätades gamla seder samman med nya. Resultatet blev att jultraditionerna kunde variera stort beroende på lokala bruk och förhållanden.Men det fanns också de som tog avstånd från julfirandet. I 1600-talets England gick det så långt att julen periodvis förbjöds av den puritanska överheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om julens djupa och mångfacetterade rötter.Bild: "Disarblot" av August Malmström, en illustration från 1800-talet som återger samtidens föreställning om ett forntida nordiskt blot.Verket återges i Ända Från Vendelkråka av Alf Henrikson (1985), s. 23.Illustrationen skildrar en förkristen offerceremoni till diserna – kvinnliga skyddsgudomligheter – och speglar romantikens idealiserade syn på nordisk mytologi.Wikimedia Common, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck.Grunden för dagens luciatåg vilar på flera lager av historia och folklig tradition. I centrum står förstås Sankta Lucia – ett sicilianskt helgon som enligt legenden led martyrdöden i början av 300-talet. Hennes historiska existens är dock omtvistad. Samtidigt förekommer i det svenska bondesamhällets folktro figuren Lusse – en skrämmande gestalt vars koppling till Lucia i huvudsak består i namnlikheten. Lusse har i vissa tolkningar förknippats med Lucifer, djävulen själv.Att Lusse figurerar just den 13 december beror på att detta enligt den julianska kalendern var årets mörkaste natt – en tid då man trodde att övernaturliga väsen härjade som mest. Till detta kommer en äldre tradition bland ungdomar att gå runt i tåg, sjunga, festa och samla in gåvor i form av mat eller pengar – ett inslag som förekom vid flera högtider, bland annat vid Lucia.Under mitten av 1800-talet började dessa olika element smälta samman till föregångarna till dagens luciatåg. Det stora genombrottet kom dock först under 1900-talets första hälft, då skönhetstävlingar arrangerades för att utse städernas Lucior – ett sätt att institutionalisera firandet i offentligheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Sankta Lucia och det svenska luciafirandets mångfacetterade bakgrund.Bild: Helgonet Sankta Lucia avbildas i denna renässanstolkning från 1521 av Domenico Beccafumi (1486–1551), utförd för Pinacoteca Nazionale i Siena. Målningen visar övergången från gotisk ikonografi till renässansens formspråk. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Good King Wenceslas (Folk-Song), inspelad 1922. Källa: Internet Archive, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1700-talet kulminerade den transatlantiska slavhandeln – ett av historiens mest avskyvärda brott mot mänskligheten. Miljontals afrikaner fördes med våld över Atlanten och tvingades in i ett liv i ofrihet. För de allra flesta slutade berättelsen i tragedi: de dog under den brutala överfarten eller tvingades till ett liv i hårt arbete under slavägarens piska. Men det fanns undantag. Några lyckades tillkämpa sig friheten.I detta avsnitt möter vi två starka människoöden: Olaudah Equiano och Yuuba Jaalo. Den förstnämnde kom från nuvarande Nigeria, den andre från ett område som idag är delat mellan Gambia och Senegal. Båda tillfångatogs och såldes som slavar till brittiska slavägare – men där upphör likheterna.Olaudah blev tillfångatagen som barn och kom att utveckla ett djupt hat mot slaveriet. När han återvunnit sin frihet blev han en av förgrundsgestalterna inom den brittiska abolitionistiska rörelsen, som kämpade för att avskaffa slavhandeln. Han skrev också en inflytelserik självbiografi som fick stor spridning i sin samtid.Yuuba Jaalo var vuxen när han tillfångatogs – ironiskt nog under en resa där han själv handlade med slavar. Till skillnad från Olaudah valde han att samarbeta med de brittiska handelsmännen och fortsatte tjäna pengar på slavhandeln, även efter att ha fått sin frihet.Trots deras skilda livsval har vi tack vare omfattande skriftliga källor möjlighet att följa deras livsöden i detalj.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om två afrikaner som mot alla odds lyckades bli fria och skapa sig nya karriärer.Bildtext: Olaudah Equiano, även känd som Gustavus Vassa, var en författare och abolitionist vars självbiografi från 1789 gav en kraftfull inblick i slavhandelns grymheter. Hans vittnesmål spelade en viktig roll i rörelsen för att avskaffa slaveriet i Storbritannien.Okänd konstnär. Bilden är public domain. Källa: Project Gutenberg via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polen firar att det i år är 1000 år sedan den förste polske kungen kröntes. Vi tar tempen på landet som försvunnit och återuppstått många gånger om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.Programledare är Tobias Svanelid.

Efter att det svenska stormaktsväldet fallit och Karl XII stupat år 1718 vid Halden i Norge, inleddes en ny epok i Sveriges historia. Kungens makt minskade drastiskt, och istället blev riksdagen den dominerande politiska kraften. Denna period har gått till historien som frihetstiden – syftande på friheten från det kungliga enväldet.Ur ett europeiskt perspektiv var Sveriges politiska system under frihetstiden anmärkningsvärt radikalt. Politikerna organiserade sig i två partier: ”hattarna” och ”mössorna”, som kämpade om makten med allt modernare metoder för varje riksdagsmöte. Under den senare delen av epoken infördes dessutom en banbrytande tryckfrihet och ekonomiska reformer som kom att förebåda den liberala ideologin.Det parti som för tillfället satt vid makten använde sig av så kallad licentiering – man avskedade ämbetsmän vars lojalitet ifrågasattes. Denna praxis liknar det vi idag kallar parlamentarism, ett system som inte blev norm i andra europeiska länder förrän långt in på 1900-talet.Rösträtten i Sverige var, med tidens mått mätt, förhållandevis omfattande. Myndiga kvinnor som uppfyllde vissa ekonomiska krav hade rösträtt både i lokala val och till riksdagen. Det är dock viktigt att inte försköna perioden. Hattpartiet förde en aggressiv utrikespolitik som ledde till två förödande krig, och både hattar och mössor präglades av den utbredda korruption som var typisk för 1700-talets politiska liv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om frihetstiden – en epok av politiska experiment, ideologiska motsättningar och överraskande modernitet.Bildtext: Arvid Horn (1664–1742) av Lorens Pasch den äldre / Efter Georg Engelhard Schröder – Hans Thorwid / Nationalmuseum. Public Domain. Arvid Horn var en svensk statsman som spelade en central roll under början av Frihetstiden, efter Karl XII:s död. Han verkade för en mer fredlig och parlamentarisk politik och lade grunden till ett maktskifte från kungamakten till riksdagen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu grävs det medeltida Lunds fram av arkeologer och Tobias Svanelid besöker utgrävningarna för att få en bild av Nordens medeltida metropol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?Programledare är Tobias Svanelid.

När hösten blivit riktigt regnig och ruskig, i det bistra månadsskiftet mellan oktober och november, firar vi nordbor numera Halloween. Barn klär ut sig till monster, ringer på dörrar och frågar ”bus eller godis?” – och överallt lyser stora, färgglada pumpor upp i mörkret. De flesta är medvetna om att detta är en amerikansk kulturimport, men kunskaperna om vad som egentligen firas är ofta begränsade. Vad är Halloween? Och varför firar vi den?Halloween är bara en av flera högtider som infaller vid den här tiden på året. Vi har också Allhelgonadagen, Alla helgons dag, Alla själars dag och Allhelgonaafton – företeelser som inte är identiska, men som binds samman av historiska och kulturella kopplingar. Här möts den katolska helgonkulten, rädslan för det okända i övergången mellan sommar och vinter, minnet av de döda och saknaden efter nära och kära.Traditionerna har månghundraåriga rötter och utgör praktexempel på hur lärd och folklig kultur har påverkat varandra genom historien. Halloweenfirandet vittnar dessutom om vår moderna kreativitet: under de senaste decennierna har vi utvecklat en skräckkultur med rekvisita och uttryck som saknar historiska motstycken.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Halloween. Hur uppstod högtiden? När kom den till Sverige? Och hur hänger den samman med våra traditionella allhelgonafester?Bildtext: Snap-Apple Night, målad 1833 av den irländske konstnären Daniel Maclise, visar en livfull halloweenfest i Blarney, Irland, där gästerna ägnar sig åt lekar och spådomar. Tavlan är baserad på en fest Maclise själv deltog i året innan. (Källa: Wikimedia Commons, länk. Public Domain)Halloween har sina rötter i det keltiska samhainfirandet, där gränsen mellan de levandes och de dödas värld ansågs vara som tunnast. Traditioner som att spå i smält bly eller leka "snap-apple" lever kvar i olika former än idag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i juni 2025.Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden. Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeologernas fynd tvingat oss att skriva om södra Skandinaviens järnåldershistoria i grunden. Tack vare jämförelser med skriftliga källor, som krönikor och hjältesagor, kan vi foga pusselbitar till varandra och börja lägga historien till rätta – historien om ett glömt folk, ett glömt rike och glömda kungar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fyndplatsen Uppåkra, dess härskarmiljö och de människor som levde där.Idag motsvaras den av Uppåkra kyrka med intilliggande by, men ovan jord finns inget som minner om storheten under folkvandrings- och vendeltid. Vad var det gamla Uppåkra för en plats, och varför suddades staden ut från kartan? Idag kan många sådana frågor besvaras. En stor och i flera sekler kontinuerligt brukad förkristen tempelanläggning har grävts ut, med spektakulära fynd av guldgubbar och praktföremål. Just nu håller en hövdingahall på att undersökas, och till detta kommer fynd som vittnar om en omfattande produktion av hantverksföremål, till exempel kammar och spännen. Bild: Völund från Uppåkra, Lunds Historiska Museum, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fallKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.Klippning: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åt riddarna godis? Och romarna? Dick Harrison reder ut godisets historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För äldre generationer svenskar var ämnet historia ofta synonymt med berättelser om kungar och krig. Man fick lära sig om slaget vid Brunkeberg, drabbningarna vid Breitenfeld och Lützen, om Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl X Gustav. Det fanns starka nationalistiska skäl till detta: det svenska folket skulle fostras till att känna stolthet över nationens militära förflutna. Men det fanns också ett annat skäl: krigen och drabbningarna var viktiga. Här avgjordes folks och staters öden.I det här poddavsnittet lyfter vi fram de två mest ryktbara slagen under det stora nordiska kriget – slaget vid Narva år 1700 och slaget vid Poltava år 1709. I den första drabbningen segrade Karl XII:s karoliner så övertygande mot ryssarna att tsar Peters krigsansträngningar tillfälligt lamslogs, och den svenska armén fick rykte om sig att vara den starkaste i världen. Nio år senare mötte samma karolinska armé tsarens reorganiserade styrkor – och nu blev utfallet det motsatta: efter en hård kraftmätning led svenskarna ett förödande nederlag och tvingades retirera, vilket några dagar senare resulterade i en oundviklig kapitulation.Men varför gick det som det gick? Hur kunde karolinerna triumfera år 1700 – och krossas år 1709? Hade historien kunnat ta en annan vändning?I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om slaget vid Narva och slaget vid Poltava – en av Sveriges största segrar, och ett av dess mest förkrossande nederlag.Bild: Segern vid Narva (1878) – Gustaf Cederström skildrar den svenska arméns dramatiska triumf över ryssarna år 1700, i början av Stora nordiska kriget.Källa: Nationalmuseum, www.nationalmuseum.se | Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv.Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

Ingen svensk kung är lika känd och omdiskuterad som Karl XII. Ända sedan hans egen livstid har han varit föremål för stor internationell uppmärksamhet. Voltaire skrev en biografi om honom – där den bevingade sentensen "Detta skall hädanefter bliva min musik" myntades – och intresset har knappast svalnat sedan dess. Skrönorna om Karl XII, liksom både hyllningarna och fördömandena, är otaliga.Karl XII:s historia präglades i hög grad av det stora nordiska kriget, då Sverige tvingades försvara sig mot Fredrik IV av Danmark, August den starke av Sachsen och Polen samt tsar Peter den store av Ryssland. Alla tre gick till angrepp år 1700. Till en början framstod Karl XII som oövervinnerlig. Efter att ha tvingat både den danske och den polske kungen till fred var Sverige sannolikt mäktigare än någonsin tidigare i sin historia.Men snart vände utvecklingen. Efter nederlaget vid Poltava år 1709 rasade stormaktsväldet samman som ett korthus. Karl XII vägrade dock att kompromissa eller kapitulera. Om han inte hade stupat utanför Fredrikstens fästning i Norge 1718 hade kriget förmodligen fortsatt under lång tid. Just kungens död tillhör krigets stora gåtor: fälldes han av en norsk kula – eller mördades han av någon inom det egna ledet?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl XII – från kungens vilda ungdom på 1690-talet, via det stora nordiska krigets strapatser, till hans märkliga eftermäle under 1800- och 1900-talen, då han gick från att hyllas som hjälte till att bli nazistsymbol.Bild: Karl XII iförd sin soldatuniform år 1700. Målning (1706) av David von Krafft. Karl XII var kung av Sverige under den stora nordiska kriget (1700–1721) och är känd för sitt militära ledarskap. Tillskrivs: David von Krafft / Johan David Schwartz – www.nationalmuseum.se. Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning.Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag.Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.

Under stormaktstiden inlemmades flera tidigare danska, norska och tyska områden i Sverige. Svenska lagar och kyrkoordning infördes, samtidigt som nya städer, universitet och hovrätter etablerades. Motståndet var dock ofta mycket starkt: varken livländska aristokrater eller skånska präster ville underordna sig överheten.Försvenskningen skedde i olika faser och ledde till drastiska förändringar i kulturlandskapet. Det syns särskilt tydligt i Blekinge och Bohuslän, där städer som Ronneby och Kungälv utsattes för administrativ diskriminering och ibland hotades av utslocknande. Samtidigt grundades och utvecklades andra städer till nya regionala maktpunkter. Till exempel var Strömstad tänkt som en försvarsbas mot Norge, medan Karlshamn och Karlskrona skulle bli svenska fästen i sydöst. Karlskrona satsades särskilt stort på – på kort tid växte den nya marinbasen till en av Sveriges största städer.På ett annat plan visade sig försvenskningen långt svårare. Skånska kyrkoherdar motsatte sig envetet att överge sina gamla traditioner, exempelvis de danska gudstjänsterna. Svenska ABC-böcker och katekeser mottogs med tvekan. Även svenska handelsregler var impopulära bland bönder och borgare i de nyerövrade provinserna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om försvenskningen av de nyerövrade provinserna på 1600-talet.Bild:1600-talskarta över Skåne, Blekinge och Halland av De Wit – med inramad delkarta över Bohuslän. Amsterdam, ca 1680. Källa: De Wit, Accurata Scaniae, Blekingiae, et Hallandiae descriptio, ca 1680. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur har Medelsvensson sett ut genom historien? Vi träffar historikern som tagit tempen på vad som varit typiskt svenskt sedan 1300-talet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Villa, Volvo och vovve har Medelsvensson anno 2025. Men hur såg en Medelsvensson ut på 1800-talet? På 1600-talet eller strax före Digerdöden? Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar Carl Mikael Waern-Carlsson, aktuell med boken ”Medelsvensson under 700 år” för att ge kött och blod åt statistiken över Sveriges historiska befolkning. Framträder gör människor som aldrig funnits, men som alla kunnat känna igen sig i genom seklen!Och så reden Dick Harrison ut frågan om hur länge vi ätit godis? Lyssnaren Otto, 6 år, misstänkte att medeltidens riddare säkert ätit godis, men historieprofessorn vill spåra godissnaskandet betydligt längre tillbaka i historien.

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I kölvattnet av kulturkanonen har en debatt om vem som är svensk uppstått. Är vi mindre överens om vad idéen om svenskhet innebär idag? Samtal med historiker Dick Harrison. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Entreprenören Sebastian Siemiatkowski ser sig manad att offentligt deklarera ”Jag är svensk!”.Handelsminister Benjamin Dousa känner sig utknuffad ur det land där han föddes efter sverigedemokraten Jessica Stegruds inlägg på X.Hur har idén om ”svenskhet” debatterats genom tiderna och varför bubblar debatten upp just nu?Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Var tar pulsen på hur tjänarna i stormaktstidsadelns tjänst hade det. Ny forskning ger perspektiv på kommande avslutningen av Downton Abbey-serien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu avslutas superpopulära serien om Downton Abbey där brittiskt herrskapsfolk och deras tjänare skildras under det tidiga 1900-talet. Tobias och Urban pratar om hur det kan komma sig att Downton Abbey blivit så populärt i vår tid och hur den verkliga historien på slottet som skildras i serien kan ha sett ut.Dessutom tar vi pulsen på stormaktstidens tjänstefolk. Historikerna Anna Nilsson Hammar och Svante Norrhem har undersökt hur tjänarstaben runt förmögna familjen de la Gardie slet och gnetade, men också hur de hävdade sina rättigheter och satte greven på plats i 1600-talets adelspalats.Och så reder Dick Harrison ut varför vi kallar perioden för just stormaktstiden. Är det egentligen ett särskilt lämpligt begrepp för epoken som präglades av krig och armod?

She’s the OG mean girl! Sorority sister Ellen Fogerty was played by the fabulous Julie Nathanson and you won’t believe how she got the role on 90210! Let’s just say it was very “23 and Me!”Hear why her best memories happened in the makeup trailer, and whether she felt behind the scenes chemistry with her on-screen boyfriend Dick Harrison. Plus, we find out in real time why her voice-over career is so successful and how she landed a lucrative career in voice-overs thanks to a mean critique! See omnystudio.com/listener for privacy information.

Var och när i historien vill Dick Harrison åka med en tidsmaskin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bland de största rättsövergreppen i svensk historia återfinns de omfattande häxprocesser som sammantaget brukar kallas Stora oväsendet. Rättegångarna och dödsdomarna ägde rum under stora delar av 1660- och 1670-talen, med början i Dalarna och Härjedalen, spridning till Norrland och kulmen i Stockholm. Hundratals människor avrättades för brott som inte existerade.Bakom Stora oväsendet låg den djupt rotade föreställningen att Djävulen försökte förgöra mänskligheten genom att rekrytera agenter – främst kvinnor – som färdades till nattliga sabbatsmöten på Blåkulla. Där festade de, hade samlag med demoner och fick sina namn inskrivna i Satans bok. I gengäld erhöll de makt att utföra övernaturliga gärningar genom svart magi. Nästan allt negativt – missväxt, sjukdomar, värk i kroppen – tolkades som resultat av häxors verksamhet i bygderna."Bevisen" bestod främst av vittnesmål från barn, som hävdade att de förts till Blåkulla och tvingats delta i festligheterna. Till en början kunde de anklagade klara sig genom att envist förneka sin skuld. Men med tiden räckte det med blotta misstanken för att dömas till döden. Häxjakten drabbade främst medlemmar av bondesamhället, men även välbeställda och högättade stadsbor pekades ut.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om häxprocesserna i Mellansverige och Norrland under Karl XI:s regeringstid.Bild: Häxprocess i Mora, 1670. Tyskt kopparstick som dramatiskt skildrar rättegångarna mot påstådda häxor. I förgrunden syns djävlar och häxor; ovanför dem sitter förhörskommissionen med kvinnor och barn som avlägger vittnesmål. En fångknekt driver fram fängslade häxor och trollkarlar. Runt bålet där de dömda brinner, bortför häxor barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar, medan demoner i djurskepnad tumlar genom luften.Källa: Okänd samtida konstnär. Kungliga biblioteket, LIBRIS-ID: 1346978. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur har stater planerat krig genom historien? En ny bok undersöker hur Napoleon, Hitler och Putin förberett sina krig, och hur planerna grusats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isande rysk kyla, amerikansk hämndlystenhet eller billiga drönare. Det är många faktorer som påverkar ett krig och som strateger och generaler behövt kalkylera med inför de krig man startat. Historikern Lars Ericson Wolke vill med boken Att planera ett krig förklara vilka förutsättningar och överväganden som görs inför en krigssituation och hur historiska erfarenheter kan hjälpa oss att förstå dagens krig och konflikter.Dessutom reder Dick Harrison ut vad ”Militärgränsen” mellan det kristna Europa och det Osmanska riket var för något.Programledare är Tobias Svanelid.

Det finns begrepp som fångar tidsandan oerhört väl, oavsett om vi betraktar kungars och kejsares matvanor och konstnärliga smak eller om vi skärskådar vanliga bönders estetiska uppfattning. Ett sådant begrepp är barocken, som i Sverige är intimt förknippad med stormaktstiden.Barocken var en vidareutveckling av 1500-talets antikvurmande renässans inom konst och arkitektur. Stilen kännetecknades av stora och svulstiga former med konvexa och konkava inslag, riklig pompa och ståt, samt ett starkt fokus på ljusdunkel, dramatiska rörelser och – särskilt i parker – sträng symmetri. Stilen passade utmärkt för 1600-talets absoluta statsmakter med enväldiga furstar, vilka manifesterade sin makt i många europeiska riken. Den användes även för att förhärliga kristendomen, både i dess protestantiska och katolska form, och nådde därmed ut till landsbygdens socknar och deras kyrkor.I Västsverige har termen ”bondbarock” myntats för att beskriva de kulturella ideal som slog rot i bondesamhället när stilen sipprade ned genom de sociala hierarkierna. Men barocken var mer än så: den omfattade musikaliska experiment, gigantiska slottsbyggen, vetenskapliga framsteg, pestkyrkor och den svenska skönlitteraturens födelse, med namn som Georg Stiernhielm och Lasse Lucidor. Även en av våra mest kända svenska psalmer – ”Den blomstertid nu kommer” – är ett barn av barocktiden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om barocken – den stil- och kulturyttring som präglade Europa under 1600-talet och de första decennierna av 1700-talet.Bild: "Fontana di Trevi i Rom, ett praktfullt exempel på barockens formspråk med sina dramatiska rörelser, symmetriska komposition och skulpturala överdåd. Fontänen färdigställdes 1762 och förkroppsligar barockens vilja att blända och beröra. Foto: NikonZ7II – Eget arbete. Licens: CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons."Musik: Vivaldis The Four Seasons, L'estate (Summer) - Allegro non molto, framförd av John Williams och Wichita State University Chamber Players. Internet Archive, Attribution-Share Alike 3.0.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid Husaby påstås Olof Skötkonung, Sveriges förste kristne kung, ha låtit döpa sig. Nu undersöker arkeologer platsen för att förstå hans värld bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 1000 år sedan ska Olof Skötkonung ha låtit döpa sig vid Sankt Sigfrids källa vid Husaby. Händelsen markerar starten på Sveriges förändring från vikingatida våldsvälde till medeltida kungarike. Tobias Svanelid träffar Anna Nyqvist Thorsson som undersöker Husaby för att bättre förstå Olof Skötkonungs värld. Mäktiga sandstenstorn och borgruiner, vikingatida bjällror och en mystisk grav ger ledtrådar till Husabys betydelse och berättar om hur Olof Skötkonungs makt gav svallvågor hundratals år efter hans död.Dessutom reder Dick Harrison ut hur många regerande drottningar vi egentligen haft i Sverige - är verkligen Ingeborg Håkansdotter en av dem?

Mer än någon annan monark har Ludvig XIV av Frankrike kommit att personifiera 1600-talet. Han var krigarkungen med tidens starkaste arméer, Solkungen som älskade maskerader och hovliv, den notoriskt otrogne äkta maken som avverkade älskarinnor som nästan blev lika ryktbara som han själv. Ingen som intresserar sig för epoken kommer runt Ludvig och det jättelika palats han lät bygga strax utanför Paris – Versailles.Versailles var mycket mer än ett slott. På kort tid förvandlades den lilla orten till en Västeuropas största städer, och alla som ville påverka europeisk storpolitik var förr eller senare tvingade att ta sig hit. Palatset var ingen stängd värld utan anlades för att imponera på besökare och få alla att inse den franska kungamaktens överlägsenhet. Faktum är att Ludvig XIV själv skrev den första guideboken, och antalet turister var snart så stort att bristen på toaletter blev ett stort bekymmer. Men det var skillnad på besökare och besökare. Samtliga kunde beundra parken, men endast de lyckligt lottade favoriterna fick delta i kungens dagliga ritualer och få tillträde till hans innersta kammare. Föga förvånande blev Versailles också scen för mängder av intriger, i vilka man inte drog sig för någonting – till exempel anklagelser om häxeri och giftmord – för att främja sin sak.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om det makalösa Versailles och dess legendariska hovliv.Bild: Flygfoto över slottet i Versailles, Frankrike. Den storslagna barockanläggningen utgör ett av Europas mest kända kungliga residens och symboliserar det franska enväldets prakt under Ludvig XIV:s tid. Källa: Vue aérienne du château de Versailles en France, ToucanWings — Travail personnel, CC BY-SA 3.0.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Historien är full med ögonblick där världen verkade balansera på en tunn knivsegg. Vad hade hänt om utvecklingen gått i en annan riktning? Under sommaren 2025 dyker historieprofessor Dick Harrison ner i tio omvälvande händelser som kunde ha fått en annan utgång. I dag är glasnost och perestrojka honnörsord, och ibland framställs Warszawapaktens fall som oundvikligt. Men stod Michail Gorbatjov i själva verket för ett imperialistiskt självmål?

Kung Artur av Britannien, monarken med de tappra riddarna kring det Runda bordet, framstår för många som medeltidens ikon. Blott namnen – Lancelot, Gawain, Tristan, Mordred, Merlin, Guinevere, Morgaine le Fay – väcker minnen av barndomens sagor, Camelots krenelerade murar, tinnar, torn och magi. Och vad sägs om svärdet Excalibur och den heliga Graal?Men hur mycket är sant? Har kung Artur verkligen funnits? I så fall: när levde han, och hur såg han på världen? Varför är referenserna till honom i samtida texter så få? Vad kan arkeologi och bevarade medeltida skrifter berätta om England under tiden efter Romarrikets fall och under folkvandringstiden?I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om kung Artur och berättarkulturen runt honom.Värt att notera är att många av de mest livfulla berättelserna om Artur och hans riddare tillkom först på 1100–1200‑talen. De speglar mer aristokratins estetik och värderingar än folkets tankar under tidigare medeltid. Historien om Graalens introduktion i europeisk litteratur – som en icke‑auktoriserad helig relik – är både fascinerande och avslöjande. Ännu mer intressant är hur munkar i Glastonbury konstruerade en arturiansk mystik kring sitt kloster, något som fortfarande färgar populärkulturen idag.Bild: Gobeläng från ca 1385 av Artur som en av de nio värdiga, med vapensköld knuten till honom. Okänd upphovsman, Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det romerska riket var antikens största och mest inflytelserika imperium. Från att ha varit en liten stadsstat på några kullar vid Tibern, omgiven av etruskiska grannar, utvecklades Rom under 300‑ och 200‑talen f.Kr. till en stormakt i sydvästra Europa och Nordafrika. Därefter växte det till ett kejsardöme som sträckte sig från Skottland i nordväst till Mesopotamien i sydöst – Medelhavet blev i praktiken en romersk insjö.Men hur började det? Byggdes Rom verkligen på sju kullar? Fanns det någon sanning bakom sagan om Romulus och Remus, bebisarna räddade av en varginna, som sedan växte upp till hämndlystna och modiga stadsgrundare? Vem var Lucretia, vars självmord gjorde henne till en kvinnlig förebild för romarna vid Tibern? Hur kunde det lilla Rom underkasta alla grannstäder och skapa ett politiskt system som möjliggjorde expansion åt alla håll? Hur utvecklades strategin "söndra och härska"? Och vilka sanningar finns i Asterix-albumen?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om det äldsta Rom. Vi möter både tveksamma hjältedramer och historiska analyser av Forum Romanum, en skildring av det ursprungliga proletariatet och det dödliga nätverket som romarnas stormän utvecklade kring sina residens.Bild: Romulus och Remus diar vargen vid en flodstrand (eftert. Justus van Egmont). Bild donerad till Wikimedia Commons som del av Metropolitan Museum of Art‑projekt.Wikimedia Commons.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatra var den sista hellenistiska härskaren. Hon regerade som kvinnlig farao i Egypten precis innan landet införlivades med det romerska imperiet. Romarna målade upp henne som en orientalisk skurk, och deras propaganda – fylld av fantasifulla överdrifter – skapade ett kändisskap som lever kvar än idag.Alla tror sig veta hur Kleopatra såg ut, men alla gissar. Denna karismatiska skönhetsdrottning är en av historiens mest fascinerande gåtor. Trots att hon regerade länge och effektivt är det främst hennes kärleksaffärer och dramatiska död som hon blivit ihågkommen för. Och detta beror i hög grad på hennes fiender: deras intensiva baktaleri har format hennes historiska porträtt.Men vad är sant? Lät hon verkligen upplösa pärlor i ättika och dricka dem för att imponera på Marcus Antonius? Speglar Elizabeth Taylors ikoniska rolltolkning i filmen verkligen historien? Vad vet vi egentligen om Kleopatra?I sommareprisen av podden Harrisons dramatiska historia diskuterar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, drottning Kleopatra – inte bara hennes liv och gärning, utan också hur minnet av henne formats och förändrats under mer än tvåtusen år.Bild: Romersk marmorbyst av Kleopatra VII, cirka 40–30 f.Kr. Upptäckt vid Via Appia, nu i Altes Museum i Berlin. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turism är ingen modern företeelse. Redan under 200‑ och 100‑talen f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilket ledde till skrivandet av listor över sevärdheter som den resande borde besöka – för den som hade tid och råd. Ambitionen resulterade i utnämningen av en serie spektakulära byggnads‑ och konstverk till det vi idag kallar ”världens sju underverk”.Av dessa antika underverk är idag endast Cheopspyramiden – och de omkringliggande stora pyramiderna i Egypten – någorlunda intakt. Övriga har förstörts av jordbävningar, erosion, översvämningar och tjugo sekler av klåfingriga besökare. Trots förstörelsen kan vi ändå få en uppfattning om hur monumenten såg ut, och i vissa fall har moderna efterbildningar byggts. Exempelvis har Frihetsgudinnan i New York samma proportioner som kolossen på Rhodos. De antika listorna leder också ofta till nya listor och inspirationskällor i modern tid.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de sju underverken och den kultur som omgav dem – allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukter var mer imponerande än pyramiderna.Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800‑talet. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om hellenismen hade en huvudstad, var det Alexandria – de ptolemaiska härskarnas metropol i norra Egypten. Här grundades en vetenskaplig akademi som i hundratals år utgjorde centrum för den lärda världen, och inte långt därifrån uppfördes ett gigantiskt bibliotek.Under tre sekel – från Alexander den stores triumferande fälttåg till romarnas annektering av Kleopatras Egypten – präglades Medelhavsvärlden och stora delar av Främre Orienten av en kulturell blandning som vi kallar hellenism. Detta var en av världshistoriens mest intellektuellt fruktbara epoker, där idéer från Europa, Nordafrika, Västasien och till och med Indien möttes och påverkade varandra. Historien tog stora kliv framåt.Alexandrias välstånd blev under antiken legendariskt, tack vare härskarens skattesystem som drogs från den bördiga Nildalen. Här verkade genier som Arkimedes, Eratosthenes, Euklides och Heron – forskare vars upptäckter och resonemang ibland var hundratals eller tusentals år före sin tid. De insåg att jorden kretsar kring solen och beräknade jordens omkrets med imponerande precision.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den hellenistiska epoken och den lärda värld som blomstrade i Alexandria.Bild: Konstnärlig rekonstruktion av Alexandrias bibliotek, baserad på arkeologiska belägg. O. Von Corven, Don Heinrich Tolzmann, Alfred Hessel & Reuben Peiss,Mänsklighetens minne (Oak Knoll Press, 2001), Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den grekiska ”demokratin” var ett folkvälde med stora begränsningar. I antikens Aten fanns visserligen folkvalda församlingar, men långtifrån alla hade rösträtt. Samtliga kvinnor var utestängda, liksom barn, slavar (vilka utgjorde en stor del av befolkningen) och utlänningar. För att undvika att räknas som utlänning krävdes bevis på att ens familj hade bott i Aten i flera generationer.Vi är många som – med all rätt – är stolta över att leva i ett demokratiskt samhälle. Vi utnyttjar vår rösträtt, följer politiska debatter och förfäras över de kvarlevande diktaturerna och totalitära regimer som fortfarande finns på jorden. Skolan lär oss att ”redan de gamla grekerna” införde demokrati (ordet kommer från grekiskan och betyder folkvälde). Men vilken typ av demokrati var detta egentligen?Även om vi begränsar oss till den lilla grupp som fick vara med och påverka, är skillnaderna mellan deras system och vårt enorma. Flera ämbeten tillsattes genom lottning, och så kallade “soffliggare” förlorade sina rättigheter – de kunde rentav bli stämplade som idioter. De som var för politiskt engagerade, och därför ansågs farliga, kunde bli uteslutna från systemet och landsförvisade i tio år.I denna sommarrepris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om demokratin i antikens Aten.Bild: Perikles håller sitt begravningstal. Målning av Philipp Foltz (Wikipedia, public domain).Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur historisk är Ivanhoe och vart vill Dick åka i en tidsmaskin? Hör svaren på de här och en massa andra frågor i vårt lyssnarfrågemarathon! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kommer det sig att Sverige fick en västkust men inte en nordkust? Hur blev Bo Jonsson Grip Sveriges genom tiderna rikaste man och vad måste man ha med sig på en tidsresa till Digerdödens Europa? Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Dick Harrison på årets lyssnarfrågemarathon!

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Jennie and Tori are asking all the HARD questions! Actor Dan Gauthier joins OMG for an IN-DEPTH chat about playing cast MEMBER ‘Dick Harrison’ in season 7. Did he have a LENGTHY audition process? Or did Dan NAIL the part right away? Plus, the major spoiler that leaves us a little LIMP! And, find out who Dan was BALLIN’ with behind-the-scenes! So don’t give us the SHAFT, COME and join the PHALLIC fun!See omnystudio.com/listener for privacy information.

All Hands on Dick, oops we mean deck! Between Brandon’s balls, Steve’s coxswain, and Dick’s big boat…this episode goes from nautical to naughty real fast! Aside from the usual adultery and drama, Tori talks about the cast member with major ALPHA energy, and Jennie reveals the former co-star who wore a Winnie the Pooh onesie to work. Plus, the roommate who is done with Dick (Harrison) once and for all! Don’t say we didn't warn you!See omnystudio.com/listener for privacy information.