Podcast appearances and mentions of Dick Harrison

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Jennie and Tori are asking all the HARD questions! Actor Dan Gauthier joins OMG for an IN-DEPTH chat about playing cast MEMBER ‘Dick Harrison’ in season 7. Did he have a LENGTHY audition process? Or did Dan NAIL the part right away? Plus, the major spoiler that leaves us a little LIMP! And, find out who Dan was BALLIN’ with behind-the-scenes! So don’t give us the SHAFT, COME and join the PHALLIC fun!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sverige har upplevt några få perioder av intensivt stadsgrundande, till exempel på 1200-talet och under järnvägsbyggandets 1800-tal, men ingen epok kommer i närheten av den inflation i urbanisering som ägde rum under stormaktstiden på 1600-talet. Inom loppet av några decennier fick Sverige mängder av helt nya eller om- och nygrundade städer.Stadsetableringen ägde rum i hela det nuvarande landet, från Bottenviken till Skåne, och satsningarna var omfattande, både i redan existerande städer och i småbyar och marknadsplatser som nu transformerades till metropoler. Den gamla fästningen Älvsborg kompletterades med Göteborg, det medeltida Stockholms befolkning tiodubblades och bebyggelsen svällde, Kalmar revs sten för sten och flyttades till en holme i närheten, Jönköping brändes ned och byggdes upp på nytt i en träskliknande miljö en bit därifrån, och så vidare. Den danske kungen Kristian IV grundade en av Nordens starkaste fästningsstäder i en vattensjuk sumpmark och namngav den efter sig själv: Kristianstad. Ofta handlade det om medvetna försök från statsmaktens sida att täppa till skattesmitar- och smugglarhål, som när Borås grundades i södra Västergötland och Åmål grundades i Dalsland. Flertalet städer var visserligen mycket små, men genom sin blotta existens förändrade de kulturlandskapet och det lokala politiska scenariot fullständigt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de många nya städer som grundades, nygrundades eller flyttades under stormaktstiden på 1600-talet.Bild: Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna 1690-1710. I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas Leo Gothicus (Göta Lejon).Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

All Hands on Dick, oops we mean deck! Between Brandon’s balls, Steve’s coxswain, and Dick’s big boat…this episode goes from nautical to naughty real fast! Aside from the usual adultery and drama, Tori talks about the cast member with major ALPHA energy, and Jennie reveals the former co-star who wore a Winnie the Pooh onesie to work. Plus, the roommate who is done with Dick (Harrison) once and for all! Don’t say we didn't warn you!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sverige har haft många färgstarka härskare som satt markanta avtryck i historien, men frågan är om någon av våra monarker har blivit lika mytomspunnen och omdebatterad som stormaktsdrottningen Kristina. Trots att hon endast utövade regeringsmakt en relativt kort tid är hon föremål för ständiga omtolkningar, hypoteser, biografier, filmatiseringar och utställningar.Kristina var en av 1600-talets verkligt stora europeiska paradoxer. Hon var dotter till protestantismens store hjälte Gustav Adolf, men själv valde hon att konvertera och bli katolik. Hon var en av sin epoks mäktigaste och mest självmedvetna kvinnliga härskare, men personligen menade hon att kvinnlig tronföljd skulle förbjudas (och framhöll sig själv som avskräckande exempel), och hon abdikerade från den svenska tronen för att flytta till Rom. Hon slösade bort enorma summor på ett glänsande hovliv i Stockholm samtidigt som folket levde på svältgränsen, men samtidigt utnyttjade hon skickligt bondeståndet i sina politiska manövrer. Hon vägrade gifta sig men gjorde skandal genom att förälska sig i en kardinal (och attraktionen var ömsesidig). Kristinas personliga vägval – som även efter abdikationen inbegrep politiska intriger, avrättningar och storskaligt kulturellt mecenatskap – gav eko över hela Europa i flera decennier.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om drottning Kristina, en av de mest kända men också mest gåtfulla regenter Sverige har haft.Bild: Drottning Kristina, samtida porträtt målat av Sébastien Bourdon – Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Påsken är den största kristna högtiden, och även i sekulariserade familjer är det en stor sak: påskpynt, påskris, påskkäringar, påskägg och mycket annat. Alla har en relation till påsken, men långt ifrån alla vet hur det började. Visst, Jesus korsfästes och uppstod, men varför? Och vad, exakt, kan vi utläsa ur källorna?Jesus från Nasaret var en framgångsrik landsbygdspredikant och helbrägdagörare som vid en ödesdiger tidpunkt, troligen år 33 e.Kr., beslöt sig för att leda sin rörelse till Jerusalem och sprida sin lära också där. Resultatet var katastrofalt: tempelledningen (”översteprästerna”) kände sig hotade och beslöt sig för att röja honom ur vägen. De tycks inte ha varit rädda för hans budskap utan för honom själv, något som framgår av att ingen av lärjungarna greps – och det visade sig snart att det var ganska lätt för dem att predika vidare. Det var alltså Jesus själv, som person, som var farlig. Men att gripa och förhöra honom var en sak. Om man ville avrätta honom måste den romerska ockupationsmakten (som var tämligen ointresserad av judiska religiösa angelägenheter) kopplas in. När kuppen hade lyckats och korsfästelsen genomförts tog dessutom historien en besynnerlig vändning, eftersom liket försvann ur graven och ryktet spreds om att Jesus hade uppstått. Vad var det egentligen som hände? Kan vi, genom att utgå från dokument och indicier, pussla ihop en trovärdig slutsats?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de dramatiska händelser som utspelade sig under den första kristna påsken.Bild: Sörjandet av Kristus (Mästaren från Nerezi, 1164). Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad vet vi egentligen om Jesus som historisk person och hur kommer det sig att kristendomen fått så stor spridning i världen? Gäst: Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och författare till boken Jesus. Programledare: Jon Andersson Foto: Hans Jonsson/Pixabay

Trettioåriga kriget utbröt 1618 genom att tre katoliker kastades ut från ett fönster i Prag i förhoppningen att de skulle dö av fallet. Men de överlevde, och de aktioner som deras habsburgska herrar vidtog för att stävja tjeckernas uppror resulterade i en kedjereaktion av krigsförklaringar och strider som drog in hela världsdelen i konflikten. Först efter tre decennier och miljoner döda – kriget var, sett till Europas folkmängd, mer förödande än första och andra världskriget – blev det äntligen fred.I traditionell svensk historieskrivning är trettioåriga kriget framför allt historien om hur Sverige blev en stormakt, hur Gustav II Adolf och fältherrar som Lennart Torstenson och Johan Banér lade Europa för sina fötter. Men i det här avsnittet tar vi ett annat grepp: vi betraktar kriget underifrån, ur folkets eget perspektiv. Vi möter dagboksskrivande knektar, lidande knektänkor, torterade kyrkoherdar och hunsade borgardöttrar som ville skriva av sig sina personliga trauman. Ty den i särklass viktigaste konfliktytan var inte den mellan Österrike och Sverige, eller Spanien och Nederländerna, eller Frankrike och huset Habsburg. Kriget utkämpades mellan den vanliga befolkningen i tyska städer och byar och de tiotusentals knektar för vilka fälttågen och deras plundring blev ett sätt att leva.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om trettioåriga kriget, det första egentliga världskriget, som vållade oändligt lidande i Tyskland men förvandlade Sverige till ett av Europas mäktigaste länder.Bild: Plundrande soldater. Av: Sebastian Vrancx 1647, Tyska historiska museet Berlin, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under stormaktstiden utkämpade Sverige många framgångsrika väpnade konflikter, vilka har gett ekon i vår historieskrivning och blivit ihågkomna på nationell nivå. Men ett krig – ett som ägde rum omedelbart innan landet blev en stormakt – har blivit märkligt bortglömt: Kalmarkriget.Kalmarkriget, som startades av den danske kungen Kristian IV, var ett krig som Sverige förlorade: ett smutsigt och illa skött krig som utspelade sig från Skåne till Norrland, och som vållade stor förödelse inte bara i Kalmar (som nästan totalförstördes), utan också på Öland, i Bohuslän, Västergötland, Jämtland, Småland och i skärgårdsbygderna. Eländet var så omfattande att kriget är allt annat än förträngt ur det folkliga minnet i många lokalsamhällen, som Nybro och Tenhult, där folk skapat skrönor och rest monument över händelserna åren 1611–1613. Framför allt var emellertid Kalmarkriget den blivande stormaktens och det moderna Sveriges blodiga vagga. Efter att parterna slutit fred måste landets ekonomi och krigsmakt byggas upp från grunden, och det skedde med besked. Inom loppet av ett decennium förvandlades Sverige från ett av Europas svagaste och sämst utvecklade länder till en dynamisk krigarstat som tog sjumilakliv mot dagens nationalstat.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarkriget, ett av de viktigaste – men också mest bortglömda – krigen i vår historia.Bild: Slaget vid Kalmar 1611. Gobeläng från 1619 av Karel van Mander II, här återgiven av F.C. Lund. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Schack har spelats i 1500 år men alltid förändrats av de kulturer där det spelats. Vi tar reda på hur, och granskar också aktuella Assassin's Creed! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från början var schack ett utbildningsverktyg för indiska prinsar och generaler som ville veta hur de skulle vinna på slagfältet. Vetenskapsradion Historia dyker ner i schackspelets vindlande historia, och hur spelet påverkats av såväl indisk, arabisk och europeisk kultur. Arkeologen Peter Carelli har undersökt vad de medeltida schackpjäserna kan säga oss idag.Dessutom pratar vi med utvecklarna av aktuella Assassin's Creed Shadows, den senaste varianten i datorspelsserien som sålt mer än 200 miljoner exemplar till spelare som vill smyga, hoppa och lönnmörda i historiska miljöer. Hur mycket inflytande har historikerna på spelutvecklingen?Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför och hur länge vi har skakat hand genom historien.Programledare är Tobias Svanelid.

Av alla svenska kungar har Karl IX, Gustav Vasas yngste son, det mest svårutplånliga ryktet som särdeles hårdhänt och tyrannisk mot såväl undersåtar som fiender. Han skildras i regel som en psykopatisk diktator vars lynne och ambitioner ledde in nationen på vägar som i sinom tid skulle visa sig allt annat än välbetänkta. Karl grep lagvidrigt makten genom kupp och inbördeskrig mot brorsonen Sigismund, och när han dog låg Sverige i krig mot alla grannar – konflikter som vi till råga på allt höll på att förlora.Karl IX var en komplicerad person, med både positiva och negativa drag. Under största delen av sitt vuxna liv var han inte kung utan hertig i Mellansverige, med Nyköping och Strängnäs som främsta maktbaser. Tack vare dokumentation vet vi påfallande mycket om hans hertiggärning: han var ”företagarfursten” som grundade städer och gynnade näringslivet, den föredömlige familjemannen som älskade sina hustrur och ömmade om barnen, den djupt troende protestanten som motsatte sig Johan III:s alltmer katolska politik. Men Karl var också maktlysten. När han på 1590-talet plötsligt såg vägen till den svenska tronen öppna sig skydde han inga medel för att röja samtliga motståndare ur vägen, även om detta inbegrep grövsta möjliga justitiemord, som i fallet med Linköpings blodbad.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl IX, Gustav II Adolfs far och en av de farligaste kungar Sverige haft.Bild: Samtida porträtt av Karl IX av okänd konstnär, Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under äldre medeltid betraktade Europas lärda – i synnerhet medlemmarna av prästerskapet – historier om trolldom och magi ungefär som vi betraktar dem idag: som dumheter och vidskepelse. Djävulspakter och häxeri hörde hemma inom underhållningsvärlden, till exempel på teaterscenerna och i folkliga skrönor. Men ingen trodde på historierna, lika lite som vi idag tror att Hogwarts existerar och att man kan lära sig flyga på kvast om man försvär sig åt Satan.Sedan förändrades allt. Från att ha skrattat åt dumheterna började kungar, domare och präster ta dem på blodigt allvar. Teologin förändrades till att acceptera tanken att Gud hade konkurrens, att Djävulen också var en maktfaktor med jordiska allierade. Mellan 1300-talet och 1700-talet dödades tiotusentals européer, framför allt kvinnor, eftersom de misstänktes ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. En hel pseudovetenskap uppkom, med lärda traktater, tester, prov, vittnesförhör och tortyr. Våra äldsta väldokumenterade nordiska trolldomsprocesser stammar från mitten av 1300-talet, men det var framför allt på 1500-talet och i början av 1600-talet som galenskapen tog fart på allvar. Kusliga exempel från landskap som Öland och Småland visar på hur fullständigt oskyldiga människor kunde lida döden på bålet som straff för brott som inte ens existerade.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om våra första nordiska häxprocesser, från medeltiden till tidigt 1600-tal.Bild: Häxprocesserna i Mora. I förgrunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar, medan demoner i djurskepnad tumlar i luften. Tyskt kopparstick från 1670. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I de mänskliga imperiernas historia intar Kina en särställning. I mer än två millennier har det stora östasiatiska landets politik kännetecknats av en kejserlig makttradition, präglad av starkt centralstyre, konfuciansk byråkrati och kontinuerlig strävan efter riksenhet och sammanhållning mot omvärlden. Medan Europa, Indien, Afrika, Mellanöstern och Sydöstasien har varit till synes ohjälpligt splittrade har Kinas dynastier följt på varandra i tre- eller fyrahundraåriga sjok av nationell dominans och enhet.Kina har haft många ryktbara kunga- och kejsardynastier, från den halvhistoriska Xia via de mäktiga Shang, Zhou, Qin, Han, Tang och Song, men en av de mest legendomsusade och ryktbara i vår del av världen är utan tvekan Ming, som härskade från mitten av 1300-talet till mitten av 1600-talet. Det var under Mingkejsarna som det berömda blåvita porslinet tillverkades och Stora muren fick sitt nuvarande utseende, och det var nu de imponerande gravkomplexen (”Minggravarna”) anlades inte långt därifrån. Det var också vid denna tid som européerna på allvar lärde känna den kinesiska kulturen genom att jesuiter som Matteo Ricci tog sig in i landet och vann så stor respekt att de kom att ingå i huvudstadens lärda överskikt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de kinesiska dynastiernas historia, framför allt om Mingdynastin på 1400- och 1500-talen.Bild: Kejsar Hongwu, som gjorde klassresan från fattig bonde till kejsare och grundare av Mingdynastin. Okänd upphovsman. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I historisk tid och i nutid har den indiska subkontinenten nästan alltid varit splittrad i smärre riken och furstendömen under allt från sultaner och maharajor till presidenter. Men det har funnits undantag. Under vissa perioder har kraftfulla dynastier lagt under sig vidsträckta territorier och etablerat en kortvarig men glänsande hegemoni över Indien – och inga härskare gjorde detta lika effektivt och storslaget som de som gått till historien under den besynnerliga benämningen ”stormoguler”.Stormogulerna härstammade från det turkisk-mongoliska Centralasien och tog kontroll över Delhi och Gangesslätten på 1520-talet. Till en början var de bara några av många muslimska härskare som förgäves sökte bygga upp indiska imperier, men under stormogul Akbars regeringstid förändrades detta. Genom en kombination av politisk-religiös tolerans och kraftfulla militära aktioner skapades en av jordens rikaste och starkaste stormakter. Än idag minner monument som Taj Mahal om mogulepokens prakt. Otaliga européer – missionärer, handelsmän, forskare – for till Indien för att finna sin egen nisch i stormaktens skugga. En av dem var portugisen Bento de Goes, som med stormogulens finansiella stöd genomförde en osannolikt djärv upptäcktsresa genom Centralasiens berg och öknar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Indien under stormogulernas välde, och om de européer som färdades till landet på 1500-talet.Bild: Kejsaren Akbar som tar emot den fyraårige Abdu'r Rahim vid hovet efter mordet på sin far, Akbars ledande general och mentor, Bairam Khan, 1561. Barnet hjälps upp på läktaren av en annan man, som har identifierats preliminärt som Ataga Khan. Händelsen ägde rum 1561. Denna illustration till den persiskspråkiga historien om Akbars regeringstid är av en av Mughal-konstnärerna i den kungliga verkstaden, Anant. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en gång ett imperium – ett kungligt, kejserligt och brittiskt imperium – som utsträckte sig över hela jorden, ett kolonialvälde över vilket solen aldrig gick ned, större än något annat människor byggt.Imperiet skapades av engelska militärer, affärsmän och administratörer, med aktivt bidrag av skottar och walesare. Det utgjordes av kolonier, protektorat, mandat, dominier och territorier som erkände den brittiska monarkins överhöghet. När imperiet var som störst under åren kring 1920 härskade kungen i Buckingham Palace över 35,5 miljoner kvadratkilometer, en fjärdedel av jordens landyta.Idag är nästan allt borta. Numera återstår endast fjorton British Overseas Territories. Fyra av dem saknar permanent befolkning och kontrolleras endast av temporärt bosatta forskare och militärer. De övriga, som åtnjuter internt självstyre, är så små att de svårligen kan existera som fullvärdiga stater, varför de har valt att förbli beroende av Storbritannien för utrikespolitik och försvar.Hur skapades detta enorma imperium, som det tog flera sekler att utveckla och bara några decennier att avveckla? För att få svar på frågan måste vi blicka tillbaka mot andra hälften av 1500-talet, då djärva engelska sjöfarare och kapare började utforska världen och etablera utposter. Till en början gick det trögt, men efter flera fiaskon insåg engelsmännen i början av 1600-talet vad som behövde göras för att gårdagens misslyckande skulle bli morgondagens succé.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om engelska upptäcktsresande och kolonigrundare på 1500-talet och det tidiga 1600-talet.Bild: Robert Clives seger i slaget vid Plassey etablerade Ostindiska kompaniet som både en militär och kommersiell makt. Av Francis Hayman, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(1:20) Journalist en schrijver Leonard Ornstein over Frits Bolkestein en (16:10) over Hans van den Broek (19.42) Historicus Rolf Strootman over de biografie 'Cleopatra' van de Zweedse auteur Dick Harrison (50:24) muziek en informatie over de Mexicaanse volkszangeres Paquita la del Barrio (54:01) In de Wat blijft Lijn: Wil de Bruine over Jan Ebeltjes van de stichting Christelijke Hulp Oost-Europa (57:29) Deel 2 van de podcast Enkele reis Istanbul.

På Grönland etablerades många inuitbosättningar i förhistorisk tid, för att sedan försvinna på okänt vis och ersättas av andra immigrationsvågor från dagens Kanada. Även européer har sökt sig till ön, men utmaningarna har varit stora.Under medeltiden byggdes många norska gårdar i Grönlands södra och västra kulturbygder, men på 1500-talet hade samtliga försvunnit. Kolonistättlingarnas öde är ett olöst mysterium – ingen forskare har lyckats räkna ut vad som hände.Det moderna Grönlands historia inleddes först på 1700-talet, när Norge lydde under Danmark och den enväldiga danska kungamakten lade under sig ön. Detta vållade stor förstämning i Norge sedan landet blivit självständigt. Så sent som på 1930-talet utkämpades en bitter juridisk konflikt mellan Danmark och Norge om vem som skulle få förfoga över Grönland.Donald Trump har sagt att han vill köpa Grönland. När han sade det första gången trodde vi att det var ett dåligt skämt, men vi hade fel. Han vill verkligen ha ön. Detta sätter fingret på en källa till stor okunskap. De flesta av oss vet ingenting om Grönland och dess historia. Varför är ön dansk? Vilka har tidigare kontrollerat Grönland?Sanningen är att huvuddelen av Grönland har varit, och är, fullständigt obebodd. Att öns enorma naturresurser inte har utnyttjats beror på att ön är täckt av is, och så har det varit mycket länge. Däremot har människor bosatt sig i de delar vid kusterna – i synnerhet längs västkusten – som lämpar sig för fiske och boskapsskötsel. .I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Grönlands historia, ett okänt men fascinerande kapitel i Europas och Nordamerikas förflutna.Bild: Danskarna fick denna karta över Grönland från Hans Egede, den publicerades år 1737. Grønlandiæ Antiqva. De två avbildade personerna föreställer en inuit och en nordbo från en gammal inuitisk myt. Wikipeida. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

46 flickor och kvinnor omkom i en av Sveriges dödligaste bränder. Vi återvänder till tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm 1875. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en olyckshändelse som snabbt fick fruktansvärda konsekvenser. Morgonen den 18 februari 1875 svaldes tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm i lågorna och 46 unga kvinnor omkom i eldhavet. Anna Larsdotter, som skriver en bok om händelserna, berättar om branden och om dåtidens svenska obefintliga arbetsskyddslagar. Och idag, 150 år efter dödsbranden, ska Tidaholm minnas sina offer. Anja Praesto som är projektledare för minnesveckan, berättar hur och varför.Dick Harrison tar också tillfället i akt att reda ut två lyssnarmysterier i samband med kriget i Ukraina som är på väg in i sitt fjärde år.

Ytterst få kvinnliga historiska gestalter kan tävla med den engelska drottningen Elisabet I i ryktbarhet och internationellt kändisskap. Hon förekommer ideligen i filmer och tv-serier, och hennes epok har blivit legendarisk för sin enastående kulturella kreativitet. Men vem var egentligen Elisabet I, och vad hände under den ”elisabetanska” eran?Elisabet – som i barn- och ungdomen stundom svävade i stor fara – hade turen att få ett långt härskarliv, och hon valde självmant att regera utan en manlig partner. Hon blev ”Jungfrudrottningen” som spelade ut friarna mot varandra och gjorde sitt yttersta för att styra riksskutan på rätt kurs i religionskrigens och de stora dynastiska uppgörelsernas tidevarv. Problemen var gigantiska, och hon tvingades upprepade gånger förändra sin politiska linje – från religiös tolerans till benhård intolerans, från fred med omvärlden till framgångsrik kamp mot spanska armadan. Hennes främsta rival om makten, den skotska exdrottningen Maria Stuart, utgjorde under flera år en intern säkerhetsrisk som till slut endast kunde avhjälpas genom halshuggning. Samtidigt frodades litteraturen i London, med Christopher Marlowes och William Shakespeares dramatik som mest kända uttryck. Tack vare deras alster har epoken för alltid etsat in sig i det kollektiva medvetandet.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om England på Elisabet I:s tid, önationens första guldålder.Bild: Porträtt av Elisabet I målat av William Segar 1585. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beáta Megyesi löser chiffrerade historiska dokument med datorkraft. Vi tar reda på hur hon går till väga och vad de hemliga texterna kan berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne.Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra.Programledare är Tobias Svanelid.

Säg ”fransk historia” och de flesta av oss associerar antingen till 1600-talet eller till 1700-talet – till de tre musketörerna, kardinal Richelieu, Ludvig XIV, Versailles och franska revolutionen. Det franska 1500-talet är för flertalet svenskar ett tämligen okänt kapitel i det europeiska förflutna, trots att landets historia under renässansepoken var oerhört dramatisk.1500-talets Frankrike präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar mellan de ledande högadelssläkterna, ätter som Guise och Bourbon, vilka menade sig ha lika stor rätt att härska som de franska kungarna, och som inte drog sig för att organisera välrustade privatarméer för att driva igenom sin vilja gentemot maktrivalerna. Personliga ambitioner och religiös fanatism gled samman i några av de värsta utrensningarna och massakrerna i europeisk historia, med Bartolomeinatten år 1572 som värsta exempel. Ingen gick säker för våldet, inte ens monarkerna själva. En kung dog av lanssplitter i ögat under en tornering, två andra blev brutalt lönnmördade. Lokala härskare i periferin, till exempel i staden Sedan, svarade med att bryta sig ut och skapa självständiga ministater. Parallellt med detta försökte den franska riksledningen genomföra koloniala projekt som – sett i efterhand – var dömda att misslyckas, till exempel i Florida och Brasilien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på 1500-talet – landets religiösa motsättningar, uppslitande krig och barbariska kungamord. Bild: Massakern i Saint-Barthélemy under Bartolomeinatten i Paris år 1572, målad av François Dubois (1529-1584). Katolska folkmobbar dödade mellan 5 000 och 30 000 protestanter. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots att Ryssland är en gigantisk stormakt som ligger alldeles runtom hörnet på andra sidan Östersjön har vi tagit emot ytterst få språkliga och kulturella lån från landet, bortsett från ett antal finkulturella verk, vodka på Systembolaget och ett och annat barnprogram på tv. Ryssland har i hundratals år räknats som det i särklass största säkerhetspolitiska hotet mot nationen, och redan Gustav Vasa betecknade grannen i öster som ”arvfiende” – detta trots att flera av hans egna närmaste anförvanter dödades på order av kungen av Danmark.Hur blev det så? På vikingatiden var ju svenskar och ryssar synnerligen goda vänner och allierade. Hur gestaltade sig konflikterna mellan Sverige och Ryssland i det skede av historien då båda rikena mognade till stater, det vill säga på 1500-talet och det tidiga 1600-talet? Johan III och Ivan den förskräcklige hade en diplomatiskt sett extremt destruktiv brevväxling (”skällebreven”), vilken följdes av ett kvarts sekel av krig – men varför, och vem segrade? Och eftersom Ryssland blev en så farlig granne – vad gjorde vi för att lära känna fienden bättre? Vilka spionrapporter tillkom, och vilka fördomar spreds i Sverige om Ryssland och ryssen?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Ryssland, och Sveriges relation till denna vår närmaste stormaktsgranne, med fokus på Vasasönernas epok. Här möter vi bland annat Petrus Petrejus, Karl IX:s Rysslandsexpert, som skrev ett formidabelt flervolymsverk om hur livet gestaltade sig på andra sidan av dåtidens järnridå.Bild: Feodor Godunovs karta över Ryssland, publicerad av Hessel Gerritsz 1614Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?Programledare är Tobias Svanelid.

Få kungar i svensk historia har blivit så infernaliskt baktalade som Erik XIV. Han är kungen som skall ha irrat omkring galen i skogen, mördat adelsmän i Uppsala med kniv, slagit ihjäl sin sekreterare med en eldgaffel och upprättat en hårdhänt regim som satte skräck i aristokratin. Dessutom skall han ha mördats genom att man hällde arsenik i hans ärtsoppa.Hur mycket av detta är sant, och hur mycket är propagandamyter? Katarina Harrison Lindbergh, som har gått igenom mängder av dokument i arbetet på sin biografi om monarken, har kunnat avfärda mycket, samtidigt som hon har hittat tidigare okända sidor i Eriks verksamhet som hertig och kung. Erik XIV är en av de mest intressanta personligheterna i den svenska historien, en kung som hade kunnat uträtta storverk för riket om han inte fallit för frestelsen att låta Sverige dras in i förödande krig mot Danmark och Lübeck. Erik var dessutom en lärd och begåvad renässansmänniska som har efterlämnat såväl konstnärliga som musikaliska alster, vilka än idag förmår imponera. Hans stora olycka var att efterträdaren – brodern Johan III, som avsatte honom och till slut lät mörda honom – inledde en svartmålningsprocess som kom att bli synnerligen framgångsrik. Från att ha varit en beundrad kung blev Erik först en tyrann och i nästa skede en galning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Erik XIV, en av de mest omdiskuterade och fascinerande kungar Sverige har haft.Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. Erik Cornelius / Nationalmuseum, Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiska sjuårskriget utkämpades mellan 1563 och 1570 - ett krig som de flesta svenskar inte har hört talas om. Erik XIV av Sverige och Fredrik II av Danmark kastade in sina riken i en blodig tvekamp som ingen kunde vinna, och som inte slutade förrän båda länderna var helt utmattade och grannarna i praktiken tvingade dem till förhandlingsbordet.Trots att nordiska sjuårskriget var en storpolitisk uppgörelse om makten över Östersjöns kuster och Baltikum har det framför allt blivit ihågkommet inom lokalhistorien. I Blekinge är kriget känt för ”Ronneby blodbad”, i Östergötland för Daniel Rantzaus förhärjande fälttåg år 1567, i Varberg för att samme Rantzau stupade utanför staden en tid senare, i Visby för att en fruktansvärd storm utanför staden orsakade den största katastrofen i den danska flottans historia. Men kriget var mycket större och viktigare än så. Det var första gången som de tidigmoderna svenska och danska monarkierna spände sina muskler gentemot varandra, och eftersom ingen sida lyckades segra blev det bara akt 1 i en lång och segsliten kamp som skulle vålla otaliga lidanden för gränsbygdernas befolkning under ett och ett halvt sekel. Dessutom fick kriget en bieffekt som ingen anade när det begav sig: genom medvetna satsningar på den baltiska fronten inledde svenskarna den expansion som i förlängningen skulle resultera i 1600-talets stormaktsvälde.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordiska sjuårskriget, ett av de första verkligt stora krigen i vår historia. Bild: Nordiska sjuårskriget: Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning intages den 4 september 1563. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romerska rikets nedgång och fall i Västeuropa har ända sedan renässansens dagar varit föremål för ändlösa diskussioner mellan lärda européer. Fler än 170 orsaksmodeller har konstruerats, av vitt skilda slag. Frågan om vad som fick det gigantiska imperiet vid Medelhavet att erodera och kollapsa är en av världshistoriens största gåtor.Var det så enkelt att ”barbarerna” på andra sidan gränsen – germanerna, hunnerna och de andra – helt enkelt var bättre soldater, att de mördade imperiet genom hänsynslösa plundringståg? Eller bör vi söka efter ekonomiska förklaringar, till exempel i dålig penningpolitik, alltför dyra slavar och misskötta lantegendomar? Eller ligger gåtans lösning snarare i obarmhärtiga externa faktorer, som pandemier och klimatförändringar? På 1700-talet menade upplysningsfilosofer att imperiet fick en dolkstöt i ryggen av kristendomen, och i 1900-talets kommunistländer skyllde man på klasskamp. Nazisterna menade att det var judarnas fel. Och så vidare, i oändlighet. Nya förslag presenteras ständigt. Vad tror forskningen idag? Vad tror vi själva?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om romerska rikets undergång, den händelseutveckling som utmynnade i att antiken gled över i medeltiden.Bild: Förstörelse av Thomas Cole (1836), Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtRepris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få politiska system i världshistorien tycks, enligt källorna, ha producerat lika många tyranniska och galna härskare som det romerska kejsardömet. Listan över katastrofer på tronen kan göras lång: Tiberius, Caligula, Nero, Domitianus, Commodus, Heliogabalus, med flera. Folk som aldrig läst en rad i de latinska skrifterna har ofta gjort deras bekantskap i tv-serier som ”Jag, Claudius” och filmer som ”Gladiator”.Hur mycket är sant? Stämmer det att Nero var så tokigt ondskefull att han lät bränna ned Rom bara för att få stå och spela lyra i eldskenet och sedan kunna bygga upp världens lyxigaste palats i det brutalt rivningssanerade stadsområdet? Stämmer det att Caligula förklarade krig mot havsguden och tvingade sina soldater att springa ut i Engelska kanalen för att samla ihop snäckor som krigsbyten? Utnämnde han sin favorithäst till konsul? Var Vespasianus så erbarmligt snål att han till och med beskattade kiss? Och hur var det med romarna själva – var de obotliga festprissar som ägnade nätterna åt vidlyftiga orgier och dagarna åt att frossa i dödligt underhållningsvåld på amfiteatrarna?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de många uppfattningar och missuppfattningar som vi har utvecklat om romarna och deras kejsare.Bild: Mynt som visar Nero; cirka 64–66. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jesus från Nasaret, kristendomens förgrundsgestalt, är världens genom tiderna mest kända, omdiskuterade och inflytelserika individ. För 2,4 miljarder människor – omkring en tredjedel av jordens befolkning – är han att betrakta som Guds son och den stora sanningssägaren och predikaren i historien. Även de som vänder honom ryggen måste ta honom på allvar, eftersom det är omöjligt att förstå de senaste två millenniernas västerländska kultur utan kännedom om Jesus och hans budskap.Men hur mycket vet vi egentligen? Det finns ju folk som gör gällande att Jesus inte ens har existerat. Har de en poäng? Vad var det som gjorde Jesu budskap så radikalt och farligt att myndigheterna i Jerusalem såg sig tvungna att gripa, tortera, döma och avrätta honom? Hur kom det sig att hans lilla grupp i Galileen på kort tid utvecklades till en av det romerska imperiets mest vitala rörelser och till slut upphöjdes till statsideologi? Finns det belägg för de mirakler som Jesus utför i Nya testamentet – gick han på vatten, förvandlade vatten till vin och botade rörelsehindrade så effektivt att de kunde ta sina sängar och gå hem?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Jesus. Det blir en uppvisning i allt från obarmhärtig källkritik till nyfikna deckarspekulationer om uppståndelsens mysterium.Bild: Kristus Frälsaren (Pantokrator), en enkaustisk ikon från 600-talet från Saint Catherine's Monastery, Mount Sinai. OBS - något nedskuren. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtDetta är en repris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett rop på hjälp och ett bevis för människans obändiga hopp. Flaskposten har i alla tider berättat om människor i nöd och en ny bok uppmärksammar dess historia. Vi slår också ett slag för ullåldern! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Flaskpost - nödrop från verkliga skeppsbrott” berättar författarna Björn Hagberg och Martin Widman om 1800- och 1900-talets dramatiska fartygskatastrofer och hur människor i nödens stund skickat meddelanden i flaskor som rop på hjälp. Tillsammans berättar flaskposterna om sjöfartens roll i äldre tider, om sjömännens utsatta liv och om hur haven förenar oss. Men mest av allt om hur människor även när nöden varit som störst bibehållit hoppet.Vi uppmärksammar också forskningen om ullens betydelse under bronsåldern, som arkeologen Sophie Bergerbrandt menar var den viktigaste och mest exklusiva varan i bronsålderns handelsnätverk. Hon menar till och med att vi borde byta ut begreppet bronsålder mot ullålder!Och så svarar Dick Harrison på en fråga om straffet att stena någon. Är det ett påhitt av Monty Python eller något som verkligen hänt?Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige har haft få kungliga sexskandaler. De otrohetsaffärer och övriga erotiska snedsprång som läckt ut under de senaste fem seklerna har i regel antingen varit banala och snabbglömda eller mörklagts så effektivt att nästan ingen känt till dem. Vadstenabullret är ett stort undantag. Här har snaskigast möjliga sängkammarhistoria dokumenterats i brevväxling mellan Gustav Vasa och hans barn. Till råga på allt har breven publicerats och blivit tillgängliga för alla.Bakgrunden var ett tidstypiskt politiskt äktenskap mellan Gustav Vasas dotter Katarina och Edzard av Ostfriesland. Det var väl förberett, och allt gick bra, så länge det handlade om diplomati, vigsel, pompa och ståt. Men sedan skulle de unga tu färdas från Stockholm till Tyskland, och eftersom de måste bli kvar i Sverige – närmare bestämt i Vadstena slott – över vintern blev det gott om tid över att umgås. Lite väl gott om tid. Brudgummens lillebror lärde känna brudens lillasyster, tycke uppstod, och en natt upptäcktes han med byxorna nere i hennes sängkammare. Skandalen var ett faktum. Brudens storebror Erik, som var ansvarig för att allt fungerade i Vadstena, fick omgående problem med pappa Gustav i Stockholm, som menade allt alla barnen gjort fel. Även Edzard och Katarina, som var helt oskyldiga till småsyskonens pilska dumheter, spärrades in i fängsligt förvar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vadstenabullret, en av de största skandalerna i vår svenska kungahistoria.Bild: Vadstena slott med vallgrav från norr. Av Alexandru Baboş Albabos - Eget arbete, Wikipedia. CC BY 3.0Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osmanska riket var en gång ett imperium som sträckte sig från Algeriet till Irak och från Ukraina till Jemen, ett välde som omfattade ungerska grässlätter, arabiska öknar, anatoliska berg och grekiska öar. Idag är detta imperium historia, men i över 600 år var det en realitet som alla grannar i Europa, Asien och Afrika måste förhålla sig till: Osmanska riket.När vi möter imperiet i historiska redogörelser brukar vi slarvigt tala om det som Turkiet och hänvisa till dess sultaner som turkar. Men då gör vi fel. I och för sig är dagens Turkiet en efterträdare till imperiet, rent geografiskt, men Osmanska riket hade föga gemensamt med den republik som idag har Ankara som huvudstad. Osmanerna var ett elitfolk som talade ett eget språk (som vanliga turkar inte förstod) och införskaffade sina medlemmar genom att ta kristna pojkar i skatt, försätta dem i slaveri, göra dem till muslimer, sätta dem i hårdträning, gifta bort dem med prinsessor och utnämna dem till generaler och guvernörer. Det var en regim som prioriterade duglighet och effektivitet och som såg sig som arvtagare till både profeten Muhammed och de romerska kejsarna i Konstantinopel. Genom att tillerkänna underkuvade folk långtgående självstyre och tillämpa religionsfrihet gjorde de sig dessutom populära både bland sjörövarhövdingar i Nordafrika och furstar i Ungern och Rumänien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Osmanska riket, den muslimska världens mest glänsande stormakt under det senaste millenniet.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Hovmän är sammansatta i ett strikt protokoll. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv.17/163),Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Efter att Columbus upptäckt Amerika vidtog en av de både blodigaste och viktigaste upptäckar- och erövringsfaserna i världshistorien. Spanska erövrare – conquistadorer – for runt i Västindien på lika nyfikna som brutala plundringsresor, för att i nästa skede börja kriga och kolonisera på det amerikanska fastlandet.Historien om conquistadorerna rymmer många spännande episoder, vilka fick världshistoriska konsekvenser. Spanjorerna erövrade två stora imperier, aztekriket i Mexiko och inkariket i Peru, samtidigt som de lade under sig de västindiska öarna och Centralamerika. Allra mest fascinerande är dock de veritabla odysséer som inte resulterade i kolonier men väl i geografiska upptäckter.Juan Ponce de Léon, Francisco de Coronado och Hernando de Soto hittade inget guld, men de kartlade betydande delar av nuvarande södra USA. Historien om conquistadorerna är också historien om det största ofrivilliga folkmordet vi känner till, eftersom miljoner amerikanska urinvånare sveptes bort av epidemier som spanjorerna förde med sig, till exempel smittkoppor och mässling. Endast på en punkt slog Amerika tillbaka inom farsoternas domäner: syfilis. Före 1492 existerade inte sjukdomen i Europa. Den var en strikt amerikansk angelägenhet, men conquistadorernas sexualvanor ledde till att den fort spred sig till Europa.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de spanska conquistadorerna, de upptäckare och erövrare som lade Nya världen för sina fötter.Bild: Hernando de Soto och spanska conquistadorer ser Mississippifloden för första gången. Av William H. Powell, Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samburufolkets hällmålningar i norra Kenya kan ge större förståelse för varför bronsålderns skandinaver ristade skepp och vapen i berget. Och hör om kulningens traditioner som nu kan bli världsarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Än idag målar herdarna i samburufolket i norra Kenya sina hällar med vita, röda och svarta färger. Elefanter, lejon och människor är ofta motiven. Arkeologen Peter Skoglund berättar om den forskning som nu utgår ifrån denna moderna hällmålningstradition och vad den kan ge för ledtrådar till vår förståelse för våra egna hällristningar från bronsåldern.Vi diskuterar också kulningens historia med anledning av att UNESCO i veckan beslutar om den svensk-norska fäbodkulturen kommer bli ett nytt världsarv. Och så reder vi ut varför den medeltida Skogbonaden flimrar förbi i en Disneyfilm från 2001.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur vikingarna såg på homosexualitet.Programledare är Tobias Svanelid.

Henrik VIII lät halshugga två av sina fruar och flera av sina närmaste medhjälpare när han tröttnade på dem. För många historieintresserade i hela världen är han urtypen för en tyrann som det var bäst att hålla sig på långt avstånd från. Samtidigt står det klart att Henrik var en härskare som gjorde stor skillnad: han stärkte den engelska statsmakten på ett avgörande sätt och kapade banden till påvekyrkan. Vem var han egentligen?Henrik VIII var mycket mer än en livsfarlig hustrudödare och radikal kyrkopolitiker. Han var ett barn av renässansen och hade stora kulturella intressen, vilka imponerande på omgivningen. Som exempel kan nämnas hans musikalitet: han var en skicklig tonsättare, och hans verk spelas fortfarande. Han älskade vildmarksliv och torneringar, skrev teologiska traktater på latin och hävdade sitt lands intressen på kontinenten med kraft.I mångt och mycket var Henrik VIII – och är fortfarande – en imponerande gestalt. Men det vilade en mörk skugga över hans levnad och hans regering. Oförmågan att få en manlig arvtagare som kunde garantera att dynastin Tudor inte dog ut gjorde Henrik rastlös och farlig, och sviterna av en torneringsskada gav honom hälsoproblem som aldrig löstes. Kort sagt, berättelsen om Henrik VIII rymmer både glänsande och tragiska element. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den engelske kungen Henrik VIII, en av den europeiska historiens mest mytomspunna gestalter.Musik: Henry VIII Pastime with Good Company, performed by the dws Chorale. Wikimedia Commons, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported.Bild: Henrik VIII av England blev med tiden blev tämligen kraftig: Porträtt av Hans Holbein den yngre från 1540. Galleria Nazionale d'Arte Antica. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hästen har varit människans bästa vän i 4000 år och under medeltiden formades hela samhället runt dess bepansrade ryttare. Vi berättar hästens historia och tar tempen på dess storhetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hästen har drivit civilisationens utveckling menar Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan : en 4000-årig historia. Vi träffar henne och hennes häst för att diskutera hur relationen mellan hästen och människan format vår värld.Dessutom besöker vi årets Medeltidsvecka, vars tema var just hästen, och där föredrag och jippon på hästtemat avlöste varandra. Dick Harrison poängterar att det var just under medeltiden som hästen fick en alldeles exceptionell roll i samhället, och där makten över hästen födde den riddarkultur som dominerade det medeltida samhället. Historieprofessorn Kurt Villads Jensen berättar om hästaveln vid medeltidens munkkloster, där de fromma munkarna hade samvetskval när de tränade stridshingstar som skulle sättas in i strid mot kristna furstar. Och Isabelle Mackenzie på Medeltidsveckan menar att islandshästen kanske är det närmaste vi idag kommer en medeltida häst.Programledare är Tobias Svanelid.

På 1500-talet och 1600-talet var huset Habsburg världens mäktigaste familj, sett till hur stora områden och hur många riken medlemmarna kontrollerade. Habsburgarna dominerade Centraleuropa från Wien, Sydeuropa från Madrid, Nederländerna från Bryssel och ett kolonialvälde som omfattade Latinamerika, Filippinerna och mycket mer. Hur var detta möjligt?Nyckeln till habsburgarnas framgångar stavades äktenskap. De byggde upp sin dynastiska stormakt genom smarta giftermål med arvtagare och arvtagerskor i hela Europa, från Nederländerna i nordväst till Pyreneiska halvön i sydväst och Ungern och Böhmen i öster. Därefter såg de till att bevara makten i familjen genom att delegera ansvaret för styrelsen till alla någorlunda begåvade män och kvinnor inom släktkretsen. För att stärka sammanhållningen ytterligare gifte de sig i regel med sina kusiner, vilket fick trista genetiska följder samtidigt som det onekligen gjorde det lättare att bilda gemensamma allianser mot omvärlden. För resten av Europa framstod huset Habsburg som epokens mest imponerande men också mest hotfulla stormakt. De franska kungarna, som kände sig inringade av habsburgska territorier, allierade sig med vem som helst som kunde hjälpa dem att försvaga härskarna i Madrid, Bryssel och Wien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om huset Habsburgs utveckling från att ha härskat över några små besittningar vid Alperna till att kontrollera en global stormakt.Bild: Den habsburgska monarkins expansion i centrala Europa.Ramsay Muir - Ramsay Muir, 1911, Philips New Historical Atlas for Students, skylt 25a, 1:a upplagan, Philip & Son. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under Gustav Vasas tid trädde Sverige på allvar in i Europas lärda värld, bokstavligt talat – och det berodde inte på kungen utan på två av hans argaste kritiker. Olaus Magnus och Johannes Magnus var östgötska katoliker som gått i landsflykt till Rom och ägnade sig åt att försöka förmå övriga Europa att ombesörja att svenskarna åter blev katoliker. Sverige måste framstå som så stort och viktigt att katoliker i gemen insåg behovet att hjälpas åt för att Gustav Vasa och hans regim skulle ändra sig – eller störtas. De tog boktryckarpressen till hjälp.Både Johannes och Olof blev med tiden katolska ärkebiskopar i exil, och som sådana hade de gott om fritid – men de var inte sysslolösa. Fritiden omsattes i bokskrivande och kartritande. Olaus Carta marina är den första avbildningen av Norden, och den tillhör de kändaste och mest reproducerade kartorna överhuvudtaget. Johannes skrev en svensk historia som dignade under överdrifter och påhitt, och Olaus skrev sin väldiga Historia om de nordiska folken, som handlade om allt mellan himmel och jord i Sverige och dess grannländer. Det var Johannes som hittade på de många erikar och karlar som gjorde att Vasakungen Erik valde att kalla sig för Erik XIV och lillebror Karl för Karl IX – istället för Erik IX och Karl III, som de egentligen borde ha kallat sig.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om bröderna Olaus Magnus och Johannes Magnus, två svenska lärdomsgiganter i renässansens era.Omslag: Till vänster kungen Gorm, Broder och Buke som färdats så långt norrut att inget dagsljus syntes. På denna plats blir de attackerade av de övernaturliga varelserna till höger på träsnittet.Olaus Magnus - "Historia de gentibus septentrionalibus", Wikimedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bioaktuella Gladiator II vill spela på vår tids besatthet av Romarriket och spegla vår tids våldsamheter och politiska turbulens genom antikens lins. Vi diskuterar antikfilmens historia och framtid! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan blåste Russel Crowes Gladiator liv i den insomnade antikfilmgenren. Årets uppföljare hoppas kanalisera vår egen tids fascination för antikens Rom med sina orgier, våldsamheter och palatsintriger. Historikern Ulf Zander menar att filmerna om antiken, från stumfilmens dagar, via 60-talets Cleopatra till dagens Gladiator II vill spegla vår egen samtid i våra fantasier om Romarriket.Dessutom fortsätter vår serie om historiska smällar och historikern Mats Hayen berättar om ”Piperska smällen”, Sveriges första bilbomb, och den makalösa historien bakom attentatet, där både Göring, Chaplin och den mystiska Madame X passerar revy!Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad 1920-talets amerikanska gangstervåld, med Al Capone i spetsen, har gemensamt med vår egen tids gängvåld. Och vad dåtidens åtgärder kan lära oss om hur vi idag ska komma tillrätta med gängvåldet.Programledare är Tobias Svanelid.

Renässansen är ett av de mest positivt värdeladdade epokbegreppen i Europas historia. Det står för nytänkande och kreativitet, för universalgenier, upptäckare och uppfinnare. Det leder tankarna till Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael, liksom till Peterskyrkan i Rom, palatsen och konstmuseerna i Florens och till våra egna Vasaborgar i Kalmar och Vadstena. Men vad var egentligen renässansen? Hur revolutionerande var utvecklingen, om vi jämför den med medeltiden?För att komma renässansen in på livet måste vi styra kosan söderut, mot Italien. I 1400- och 1500-talens italienska kulturmiljöer väcktes intresset för antiken, både det klassiska latinska språket och den klassiska konsten och arkitekturen. Man uppfattade den tusenårsperiod som gått sedan romarrikets fall som en trist ”mellantid” (varvid termen ”medeltid” föddes) och föraktade dess ”gotiska” stil. Vägen framåt gick, menade man, via en återfödelse av antiken och dess syn på människa och samhälle. Genom att efterlikna de romerska och grekiska förebilderna skulle människan växa och bli större i kropp och ande. Likväl fanns det en gräns för hur långt man kunde sträcka sig. Till en början var det högt i tak och en renässansmålare kunde lägga in nästan vilka element som helst på sina dukar, men under 1500-talets andra hälft började inkvisitionen lägga sig i. Mästare som Veronese kunde få stora bekymmer – vilket vi kommer att få höra exempel på i podden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om renässansen – dess konst, litteratur och bildningsideal.Bild: Gud skapar Adam av Michelangelo, 1508–1512, takfresk i Sixtinska kapellet, Vatikanen. Wikipedia, Public DomainMusik: A Mighty Fortress is Our God av Martin Luther framförd av Calvary Choir 1917, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De första svenskarna i Amerika var republikaner men frågan är hur de röstat i årets presidentval? Tobias Svanelid tar tempen på svenskamerikanska röstningstrender när Mobergs utvandrare nu fyller 75! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier, misstänker att Karl-Oskar och Kristina hade röstat på Trump. I vilket fall var de, liksom de flesta andra svenskamerikaner på 1800-talet, övertygade republikaner och älskade Abraham Lincoln. Men idag är den svenskamerikanska rösten lika delad som resten av USA:s, och trenden att svenskamerikaner gärna röstar på andra svenskättlingar är inte heller lika tydlig.Vi uppmärksammar också världens första brevbomb i vår miniserie om svenska historiska explosioner. 1904 exploderade den första brevbomben, eller ”helvetesmaskinen” som den kallades i samtiden”, men den skulle snart följas av flera...Och så svarar Dick Harrison på en fråga om kung Karl Knutsson Bonde. Varför uppmärksammas inte han lika mycket som Gustav Vasa för sitt passionerade danskhat och för sina många (!) kröningar?

En av de verkligt stora europeiska omvälvningarna på 1500-talet hade sin grund i religionen: katolska kyrkan utmanades av reformatorer som grundade nya kyrkor, vilka sammanfattande brukar kallas protestantiska. I Sverige kom Martin Luthers idéer att bli banbrytande för hur kristendomen predikades och färgade samhällslivet under hundratals år. Lutherdomen blev en svensk statsideologi, och eftersom skolväsendet kontrollerades av kyrkan fick detta konsekvenser för alla svenskar.Men varför? Påven och hans kyrka hade kritiserats i århundraden, men före 1500-talet hade kritikerna, som kallades kättare, alltid utsatts för förföljelser och tvingats fly för att undkomma döden på bålet. Nu ändrades detta, mycket på grund av två nya element: boktryckarkonsten och den starka statsmakten. Tack vare tryckpressarna kunde idéer spridas mycket snabbare, och till många fler människor, än någonsin tidigare. Samtidigt ville kungarna och furstarna ta makten över kyrkan och tillskansa sig dess rikedomar – genom att konfiskera kyrkomark kunde de snabbt stärka sina positioner. Men historien var oförutsägbar. Det var långt ifrån självklart att försiktiga monarker som Gustav Vasa skulle våga sätta sig upp mot påven och genomföra reformationen. Vägen till lutherdomens seger i Sverige var lång och krokig.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om reformationen, med särskilt fokus på hur protestantismen infördes i Sverige.Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Halloweentider tar Tobias Svanelid tempen på medeltidens ruskiga sjöjungfrur som inte alls liknade Disneys Ariel. Vi lär känna vampyren Elisabeth Bathory och kikar på järnskatten från Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först under medeltiden fick sjöjungfrun kvinnokropp och fiskstjärt. Då var hon också ett läskigt honmonster som skulle lära sjömän om sedlighet och farliga kvinnliga lustar berättar Emma Holmberg som undersökt medeltidens sjöjungfrur.Vi håller oss kvar vid vattnet när Osmundvrakets unika last, sönderrostade klumpar med osmundjärn, nu bärgats i Stockholms skärgård. Marinarkeologerna och historikerna är eld och lågor över vad fynden nu kan berätta om svensk handeln under 1500-talet, men också vad skeppet kan berätta om marin teknologi och om livet ombord på ett handelsfartyg under 1560-talet.Och så reder Dick Harrison ut myterna om den blodbadande grevinnan Elisabeth Bathory. Var hon egentligen en vampyr och vad vet vi om hennes påstådda fäbless för att dricka och bada i unga flickors blod?Programledare är Tobias Svanelid.

Nu undersöks Ölands fornborgar av arkeologer som hoppas att de kan hjälpa oss att tackla vår egen tids kriser och konflikter. Vi besöker Treby borg på Stora alvaret. Och så pratar vi piratflaggor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De öländska fornborgarna är några av Sveriges mest fantasieggande fornlämningar, men varför de byggdes, hur de användes och när och varför de övergavs är fortfarande till stora delar okänt. I det nystartade forskningsprojektet ”Kris, konflikt och klimat” undersöker arkeologer nu vad fornborgarna kan berätta om hur skandinaver mellan åren 300-700 e Kr handskades med sin tids största utmaningar: klimatförändringar, epidemier och våldsamma anfall. Tobias Svanelid träffar Kerstin Lidén, Ludvig Papmehl-Dufay och Sandra Lundholm som nu gräver vid Treby borg.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den klassiska piratflaggan - dödskallen på svart botten. Flaggade pirater verkligen med den flaggan?

Hälsingegårdarna är ett svenskt världsarv, och nu har forskare undersökt varför bönderna målade rummen så omsorgsfullt. Dessutom om romerska noshörningar, ristade blodörnar och Bysantinska riket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Festrummen i hälsingegårdarna dekorerades förr med kostsamma målerier, trots att de bara användes några få dagar per år. Forskaren Lars Nylander har synat hälsingegårdarnas målerier i detalj och målar upp bilden av rika storbönder som lade mycket av sitt välstånd på målningar på väggar och i tak.Dessutom hör vi anestesiläkarens kommentarer om vikingarnas värsta avrättningsmetod: att rista blodörn och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur romerskt det Bysantinska riket egentligen var när det gick under på 1400-talet.Programledare är Tobias Svanelid.

Hansan var en tydlig aktör i svensk inrikespolitik under Engelbrektsupproret på 1430-talet och Sten Sture den äldres kamp mot Kalmarunionen i slutet av 1400-talet. Men med tiden skulle konkurrensen från framväxande nationalstater som Sverige och Danmark, och senare även England och Nederländerna, underminerade Hansans dominans i Östersjön och Nordsjön. Dessutom resulterade upptäckten av Amerika i nya handelsvägar. Hansan hade också svårt att ta till sig till nya kreditformer.I detta andra av två avsnitt om Hansan samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Hansan – Ett handelsimperiums uppgång och fall.Hansan hade sitt ursprung i Tyskland, närmare bestämt i områdena kring floderna Rhen, Weser och Elbe. Till en början bestod den av flera enskilda intresseorganisationer för olika grupper av köpmän. Dessa organisationer erbjöd varandra skydd längs farofyllda transportvägar och stödde varandras handel. Hansans framgång byggde på ett system av privilegier och handelsmonopol som sträckte sig från London till Novgorod, med Visby som en viktig knutpunkt i Östersjön. Under 1100- och 1200-talen utvecklades Hansan till att bli Nordeuropas ledande politiska och ekonomiska maktcentrum.Under 1400-talet ökade konkurrensen från England och Nederländerna. I det holländsk-hanseatiska kriget (1438-1441) sökte och vann till slut Amsterdams köpmän fri tillgång till Östersjön. När Flandern och Holland blev en del av hertigdömet Burgund uteslöt burgundiska och preussiska städer i allt högre grad Lübeck från sin spannmålshandel under 1400- och 1500-talet.Utvecklingen av transatlantisk handel efter upptäckten av Amerika orsakade nedgång för de återstående kontoren, särskilt i Brygge, eftersom handeln centrerades kring andra hamnar. Detta ledde till en förskjutning av handelns tyngdpunkt och minskade Hansans betydelse som mellanhand i den europeiska handeln.Hansan hade svårt att anpassa sig till nya ekonomiska realiteter. När nya kreditformer importerades från Italien var förbundet långsamt med att ta till sig dessa innovationer.Hansans organisationsstruktur visade sig vara alltför stel för att effektivt hantera nya utmaningar. Hansetagen (Hanseatiska riksdagen), som började mötas oregelbundet i Lübeck omkring år 1300 eller möjligen 1356, var inte tillräckligt effektiv för att fatta bindande beslut. Många städer valde att inte delta eller skicka representanter, och beslut var inte bindande för enskilda städer om deras delegater inte inkluderades i protokollen. Denna brist på enhetlighet gjorde det svårt för Hansan att agera beslutsamt i kristider.Territorialstater blev Hansans främsta rivaler. Dessa stater hade ofta mer flexibla och centraliserade maktstrukturer som gjorde det möjligt för dem att reagera snabbare på förändringar i den ekonomiska och politiska miljön. Hansans nedgång förvärrades ytterligare av interna spänningar. Förbundets blotta existens, tillsammans med dess privilegier och monopol, skapade ekonomiska och sociala spänningar som ofta ledde till rivalitet mellan medlemsstäderna. Denna interna splittring försvagade Hansans förmåga att presentera en enad front mot yttre hot och utmaningar.Bild: Hamburgs fartygslag. Omslagsbild från avsnittet om sjölagen 'Van schiprechte' ('Om sjöfartslagarna' på mellanlågtyska) i Hamburgs stadslag från 1497., Wikipedia, Public Domain.Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av OKO, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hansan var ett lösligt handelsförbund av köpmannahus och städer, med centrum i Lübeck, som dominerade handel och politik i norra Europa under medeltiden. Utan egentliga fasta institutioner och regler kom Hansan att skapa enorma förmögenheter.Hansan växte fram underifrån utifrån ett behov att skapa trygghet för handelsmän. Hansan prioriterade nätverkstänkande och samarbete framför viljan att styra, ställa och diktera villkor för medlemmarna - ett vinnande koncept under medeltiden, men på 1500- och 1600-talen blev utmaningarna från omvärlden till slut för stora.I detta första av två avsnitt om Hansan samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Hansan – Ett handelsimperiums uppgång och fall.Hansan hade sitt ursprung i Tyskland, närmare bestämt i områdena kring floderna Rhen, Weser och Elbe. Till en början bestod den av flera enskilda intresseorganisationer för olika grupper av köpmän. Dessa organisationer erbjöd varandra skydd längs farofyllda transportvägar och stödde varandras handel. Hansans framgång byggde på ett system av privilegier och handelsmonopol som sträckte sig från London till Novgorod, med Visby som en viktig knutpunkt i Östersjön. Under 1100- och 1200-talen utvecklades Hansan till att bli Nordeuropas ledande politiska och ekonomiska maktcentrum.År 1161 slöt Norge ett handelsavtal med Lübeck, vilket markerade början på Hansans expansion i Norden. Birger jarl följde efter genom att ingå överenskommelser med Lübeck omkring 1250 och med Hamburg 1261. Dessa avtal gav tyska affärsmän möjlighet att verka i Sverige på gynnsamma villkor, bland annat genom befrielse från skatter och tullar.Hansan drog också nytta av Tyska ordens expansion i Baltikum under början av 1200-talet och knöt till sig vitryska och litauiska områden i sitt handelsnät. År 1227 slöt man handelsavtal med fursten av Smolensk. Vid mitten av 1200-talet fanns ett dussintal städer med lybsk rätt i Östersjöområdet, däribland Reval, Wismar, Rostock, Stralsund, Greifswald, Kolberg, Danzig och Elbing.Till Bergen seglade nordtyska fartyg lastade med korn, öl, vin och salt. På tillbakavägen fraktade de torkad fisk, en eftertraktad vara i Europa. Denna handel genererade stora vinster för Hansan och gynnade även norrmännen, vars fisk nådde europeiska marknader.Hansan inrättade kontor i städer som inte var anslutna till förbundet men som ändå var viktiga för dess handel. Inom kontorets område gällde Hansans lagar. Det äldsta kontoret, Petershof, inrättades i Novgorod 1259. Londonkontoret, The Steelyard, växte fram under 1200-talet. Kontoret i Brygge inrättades 1347 och omkring 1360 etablerades kontoret i Bergen, där Hansan lyckades konkurrera ut så gott som alla andra utländska handelsmän och helt kontrollera den norska exporten och importen.Trots att Hansan saknade en gemensam armé eller flotta hade förbundet förmågan att mobilisera militära resurser när det behövdes. Konflikter med omvärlden föregicks ofta av långvariga debatter mellan borgmästare och rådmän från olika hansestäder, vilket speglar förbundets lösa struktur. Hansans militära styrka var dock begränsad jämfört med framväxande territorialstater. Från 1400-talet och framåt minskade hansestädernas möjligheter att försvara sin självständighet militärt, då krig blev allt dyrare att föra.Bild: Lübeck som illustreras i Nürnbergkrönikan, 1493 Michel Wolgemut, Wilhelm Pleydenwurff (Hartmann Schedel, redaktör) – Illustration från Nürnbergkrönikan, Wikipedia, Public Domain.Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av OKO, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det sjönk i havet för 7000 år sen, men återuppstår nu i skönlitterär form. Catharina Ingelman-Sundberg berättar om Nordsjöns sjunkna paradis Doggerland. Och så berättar vi Sovjets kärnvapenshistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Doggerland var under tusentals år hem åt europeiska stenåldersjägare som fiskade och jagade i de rika sjöarna, åarna och skogarna. Men Doggerland sjönk under de stigande havsnivåerna efter istidens slut och idag pågår jakten efter spåren efter detta försvunna Atlantis. Författaren och marinarkeologen skildrar livet på Doggerland i aktuella Landet som försvann.Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan Sovjets första lyckade provsprängning av en atombomb. Hör om ryska spioner i Manhattanprojektet, om testområdet Polygon vid Semipalatinsk och om Tsarbomben. Och också om hur den nukleära kapprustningen mellan supermakterna formade vårt sätt att tänka kring domedagen. Marie Cronqvist är historikern som kartlägger vårt förhållande till hotet om kärnvapenkrig, bland annat i nya forskningsprojektet "At the end of the world.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi vet om historiska översvämningskatastrofer som kan gett upphov till myterna om Syndafloden.Programledare är Tobias Svanelid.

I september 1624 halshöggs ett antal av rikets höga herrar för sin tros skull. Vi tar oss till avrättningsplatsen i Gamla stan för att ta tempen på Stormakts-Sveriges fanatiska protestantiska juridik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De var några av rikets högsta herrar, men dömdes ändå för högförräderi och religionsbrott. Borgmästaren Zacharias Anthelius och kungens sekreterare Göran Bähr hade i lönndom praktiserat sin katolska tro, och i religionskrigens Europa sågs de som förrädare och potentiella kungamördare. Författaren Tina Westerlund berättar om deras tragiska öde.Dessutom uppmärksammar vi med anledning av öppnandet av årets riksmöte att det nu gått 50 år sedan Sverige fick en ny regeringsform. Historikern Joakim Scherp menar att lagen från 1974 var smått revolutionär när den förvandlade kungen till en maktlös ceremonifigur.Och så svarar Dick Harrison på frågan om kurderna någonsin haft en egen nation.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kändes det att gå till skolan på 1800-talet? Ett nytt forskningsprojekt undersöker skolvägarnas historia. Och så granskar vi bioaktuella filmen om Goebbels propaganda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En halvmil i trasiga skor. Hungrig och kall och med en alltför liten matsäck i handen. Nu har 1800-talets skolvägar blivit föremål för forskarnas intresse. Hur långt gick folkskolebarnen egentligen och hur jobbigt var det? Vi vandrar längs en skogsstig som en gång var torparbarnens skolväg.Dessutom granskar vi bioaktuella Führer och förförare där Joseph Goebbels propaganda skildras. Men hur väl kan vi idag förstå verktygen som formade fanatiska nazister?Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Dalarna alltid intog en särställning i det tidigmoderna Sveriges många kriser och krig.Programledare är Tobias Svanelid.