Podcast appearances and mentions of Dick Harrison

VEM: Dick HarrisonYRKE: Historiker/författereAVSNITT: 752OM: Familjen som fruktade bildning. Nya boken Förbjuden att läsa. Moderns död under bokens tillblivelse. Klisterminne. Läsningen som olydnad. Pappans knytnävar och mammans ånger. 122 böcker och groteska deadlines. Simona Mohamssons kunskapsluckor. Den svenska bildningskrisen. Och en hel del om varför Dick Harrison kan malaysiska frukter men inte vad som växer på en äng.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.FOTO OMSLAGSBILD: Anna DrvnikARKIVLJUD: Fördomsshowen (SVT), På spåret (SVT)Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att beställa HÄR.Och Dick Harrisons Förbjuden att läsa beställer du HÄR.Fotbollsintresserad? Då kan du lyssna på producent-Mattias nya dokumentär för Fotbollsmorgon HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Dick HarrisonYRKE: Historiker/författereAVSNITT: 752OM: Familjen som fruktade bildning. Nya boken Förbjuden att läsa. Moderns död under bokens tillblivelse. Bibeln som lärobok. Seriernas plats i finkulturen. Klisterminne. Läsningen som olydnad. Mobbningen i scouterna. Pappans knytnävar och mammans ånger. 122 böcker och groteska deadlines. Simona Mohamssons kunskapsluckor. Den svenska bildningskrisen. Kulturens usla status och Frankrike som motbild. Och en hel del om varför Dick Harrison kan malaysiska frukter men inte vad som växer på en äng.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.FOTO OMSLAGSBILD: Anna DrvnikARKIVLJUD: Fördomsshowen (SVT), På spåret (SVT) Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att beställa HÄR.Och Dick Harrisons Förbjuden att läsa beställer du HÄR.Fotbollsintresserad? Då kan du lyssna på producent-Mattias nya dokumentär för Fotbollsmorgon HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA:s självständighetsförklaring skrevs i Philadelphia men undertecknades i Brooklyn. Där stod ett av Frihetskrigets blodigaste slag för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Amerikanerna har länge velat glömma förlusten i Brooklyn 1776 när britterna bröt igenom de amerikanska rebellernas försvarspositioner och George Washington flydde med svansen mellan benen. Vi besöker Brooklyn för att berätta vad som hände på platsen för 250 år sedan och reder ut slagets bakgrund och resultat med historikern Ingvar Sjöblom. Dessutom uppmärksammar vi ”The Turtle”, världens första ubåt att sättas in i strid i samband med slaget vid Brooklyn. En makalös bedrift i ingenjörskonst, men ett militärt misslyckat projekt.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varifrån det mytomspunna germanfolket langobarder kom.

Vi har alla sett dem på film, läst om dem i böcker eller serietidningar och hört talas om deras blodiga bravader: gladiatorerna, de förslavade krigare som utkämpade dueller till döds på antikens amfiteatrar. Men frågorna är många. Hur uppstod gladiatortraditionen, hur såg en gladiatorstrid ut, vilka typer av gladiatorer fanns det, och när gick ridån ned för spektaklen?Rötterna till gladiatorernas tvekamper är att söka i begravningsritualer, vid vilka människoblod – trodde man – måste spillas för att de dödas andar skulle få det bättre. Seden uppstod i syditalienska Campanien och spred sig omkring år 300 f.Kr. till Rom, där man lärde sig att älska underhållningsvåldet.Det blev vanligt att förmögna romerska karriärister bjöd på gladiatorspel för att bli populära, och en mängd gladiatortyper introducerades – till exempel retiarius, ”nätmannen”, secutor, ”förföljaren”, essedarius, ”vagnskämpen”, sagittarius, ”bågskytten” till häst, och många fler. Kring gladiatorspelen utvecklades en omfattande kultur med gladiatorskolor och träning, och de skickligaste gladiatorerna kunde bli föremål för idoldyrkan av både krigisk och sexuell natur.De kristna kyrkofäderna och biskoparna, som avskydde striderna, kunde indignerat konstatera att deras församlingsmedlemmar var lika entusiastiska som övrig publik. Ända till 400-talet e.Kr. var gladiatorspelen ett stort folknöje i Sydeuropa, Nordafrika och Främre Orienten.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om gladiatorerna i det antika Rom.Gladiatorer i strid, avbildade på den så kallade Zlitenmosaiken från Leptis Magna i dagens Libyen, troligen 100-talet e.Kr. Mosaiken ger en ovanligt konkret inblick i romerska arenans våld, utrustning och underhållningskultur i Nordafrika. Okänd upphovsperson. Public domain (PD-Art), via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikingatågen gick inte bara i västerled. I synnerhet från dagens Sverige gick de också till Östeuropa, både till ”Grekland”, det vill säga det bysantinska riket, och till ”Gårdarike”, det vill säga till dagens Ryssland, Belarus och Ukraina. Utvandringen av handelsmän, krigare och hövdingar från Norden till Östeuropa lade grunden till Kievrus, det första ryska riket.Vikingarnas östeuropeiska historia är påfallande väldokumenterad, både genom arkeologiska lämningar och genom redogörelser i skriftliga källor. När en munk i Kiev i början av 1100-talet skrev Nestorskrönikan, den första ryska historieskildringen, kunde han använda sig av flera bevarade handelsavtal från 900-talet, vilka i detalj visar hur ruserna, det vill säga svenskar från Roslagen och deras östslaviska förbundna, tog sig till Konstantinopel (vikingarnas ”Miklagård”) för att handla. I bysantinska verk kan vi detaljanalysera resorna som sådana – vilka vägar vikingarna tog, vilka forsar de måste bemästra och hur fort de färdades. Både nordbor och bysantinare har till råga på allt efterlämnat redogörelser för de skandinaviska krigare som trädde i kejsarens tjänst och stred i väringagardet, en av Europas militära elitkårer. Tack vare detta kan vi följa den blivande norske kungen Harald Hårdrådes spännande liv i exil, först som stridsman i Kievrus, sedan som väringaledare i Italien och på Balkan. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatågen i österled, om handel och krig i Gårdarike och Sydösteuropa.Bild: Besökare från andra sidan havet. Skildring av varjagers färd till Kievrus. Oljemålning av Nicholas K. Roerich (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historikern Dick Harrison om hur imperier faller och vilken roll krig spelar när stormakter går under. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 35 år sedan några dramatiska augustidagar i Moskva som ledde fram till Sovjetunionens sönderfall. Men tre och ett halvt decennium senare frodas den ryska stormaktsdrömmen igen.Varför sitter imperietanken så djupt rotad i Kreml och vad kan historien lära oss om hur imperier faller?I veckan gästas Radiokorrespondenterna Ryssland av Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och författare, bland annat till boken ”Imperiernas fall”.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Idag är USA en global supermakt, och så har det varit ända sedan andra världskrigets slut. Det är ingen överdrift att beteckna presidenten i Vita huset som jordens mäktigaste man. Annat var det i mitten av 1700-talet: då existerade inte USA, och den politiska konstruktion som sedan skulle bli en världsmakt utgjordes av några sinsemellan fristående brittiska kolonier vid den nordamerikanska östkusten.Så sent som 1763 framstod Storbritannien som den stora segraren i kampen om Nordamerika, men redan ett decennium senare bröt det koloniala imperiet samman i ett utdraget krig, i vilket kolonisterna reste upprorsfanan under män som George Washington och Thomas Jefferson. Till en början hade Storbritannien alla trumf på hand: de såg till att kolonisternas slavar gjorde uppror, de fick den nordamerikanska urbefolkningen på sin sida, och de hade betydligt bättre arméer till sitt förfogande, med gott om tyska legosoldater.Men sedan hände något: kolonisterna lyckades förvandla upproret till ett världskrig, i vilket Frankrike och Spanien öppet allierade sig med dem, och i vilket mängder av stater – såväl Ryssland och Sverige som Osmanska riket och Bägge Sicilierna – uttryckligen motsatte sig den brittiska flottan och dess metoder för att kontrollera världshaven. Och därmed öppnades vägen till grundandet av en helt ny stat: United States of America.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordamerikanska frihetskriget – varför det bröt ut och hur det utkämpades.Bildtext: Delaware-regementet i slaget vid Long Island den 27 augusti 1776, en tidig och avgörande drabbning under USA:s frihetskrig som tvingade Washingtons armé till reträtt från New York. Målning: Domenick D'Andrea. Public domain, via Flickr (National Guard Bureau).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska revolutionen är en unik händelse i världshistorien där det rådande statsskicket och feodalismen avskaffades i floder av blod. Usla statsfinanser och skriande orättvisor banade vägen för omvälvningen.När den franska monarken Ludvig XVI inkallade ständerna för att genomföra skattehöjningar startade kungen en utveckling han inte klarade av att hantera. Ludvig XVI var svag och vankelmodig. En rad händelser och kungens kontakter med fientliga makter ledde till att han avrättades 1793. En tid senare avrättades även hans gemål Marie-Antoinette.I avsnitt 136 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet som är aktuell med boken Franska revolutionen.I början av 1793 dömdes så Ludvig XVI, nu ”medborgare Louis Capet”, med knapp majoritet till döden för förräderi och giljotinerades 21 januari. Efter avrättningen utbröt kontrarevolutionära oroligheter på landsbygden som utvecklades till ett inbördeskrig.Den demokratiska författningen från juni 1793 sattes ur spel och ny lagstiftning stadgade dödstraff för revolutionens fiende. Allt mer radikal lagstiftning infördes och snart inträdde fasen som efteråt kallades skräckväldet när tiotusentals människor avrättades som revolutionens fiende. Revolutionen kom att börja äta sina egna barn i en allt bittrare strid om makten.Skräckväldet banade sedan vägen för en militärdiktatur och att Napoleon kröntes som kejsare.Bild: Avrättningen av Ludvig XVI (”Louis Capet”) den 21 januari 1793 på Place de la Révolution i Paris, ett avgörande ögonblick i franska revolutionen som markerade monarkins fall och republikens radikalisering. Gravyr, 1793. Upphovsperson okänd. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäckare, kolonister, riksbildare och köpmän i all ära, men det vi spontant associerar till när vi visualiserar vikingatiden är trots allt krigarna – såväl de lejda och edsvurna stridsmännen som stred för kejsare, kungar och furstar i hela Europa som de frilansande sjörövare och plundrare som gjorde Västeuropa osäkert mellan 700-talet och 1000-talet. Vad vet vi egentligen om dem?Ett stort problem är att vi ofta har valt att glömma de riktiga krigarna – de som uttryckligen nämns med namn i samtida annaler och runstenstexter – och istället minnas de sagohjältar som diktades ihop flera sekler senare. Vad händer om vi skalar bort det medeltida fiktionshöljet och söker efter historiskt belagda stridsmän? Under vilka perioder var de verksamma? Vilka strategier och taktiker använde de sig av när de gick till angrepp mot sina fiender? Hur mindes de efterlevande dem, när sorgebudet kom att de fallit i främmande land? Hur barbariska var de? Fanns det bärsärskar, alltså vilda krigare som drogade sig med flugsvamp och trodde att de var osårbara? Genom att ställa den här typen av frågor tvingas vi pränta ned besvärande frågetecken framför legendariska hjältar som Gånge-Rolf, samtidigt som vi möter fullt historiska men bortglömda hövdingar som Sibbe Foldarsson – den danske sjökungen vars död i Kalmarsund ännu ger ekon i Ölands kulturlandskap.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de verkligt blodiga sidorna av vikingatidens historia, om epokens krig och plundring.Bild: "Ein Wikingerüberfall", konstnärlig skildring av en vikingaräd. Oljemålning av Ferdinand Leeke (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att den industriella revolutionen hade inletts i Storbritanniens bomullsspinnerier slog världshistorien in på en helt ny väg. Bondesamhället, som växt fram mellan 8000 och 3000 f.Kr., fick lämna plats för industrisamhället. Men utvecklingen var långt ifrån problemfri, och det fanns gott om folk som drabbades hårt av utvecklingen.Mekaniseringen av produktionen av bomullstyg blev en oerhörd succé. Nu fick alla, även vanliga bönder och arbetare, råd att köpa åtråvärda kläder. Folk började till och med använda underkläder av bomull, något som tidigare varit att betrakta som en lyx förunnat blott de verkligt förmögna.Efter att ångmaskiner blivit vanliga vid fabrikerna gick utvecklingen ännu snabbare. Men för varje framgång uppstod nya flaskhalsar och problem, vilka pockade på lösningar. Följden blev ännu mer ny teknik inom ännu fler branscher. Som ringar på vattnet fortplantade sig revolutionen till allt fler näringar: kemisk industri, metallurgisk industri, och så vidare.Inom kort började britterna anlägga järnvägar och revolutionera transportsektorn. För varje år som gick rullade hjulen allt snabbare – men mycket av det värsta slitet utfördes av fabriksarbetande barn, och det fanns gott om hantverkare som sammanslöt sig för att förstöra de maskiner som tog jobben från dem.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om hur industriella revolutionen knuffade in världen i industrisamhället, med kedjereaktioner som transformerade vår värld på ett oåterkalleligt vis.Bildtext: Utsikt över “Black Country” väster om Birmingham i England, ett av 1800-talets mest industrialiserade områden präglat av kolgruvor, masugnar och järnverk – en miljö som illustrerar industrialiseringens genomslag i brittisk tungindustri. Illustration ur Griffiths' Guide to the iron trade of Great Britain (1873). Public domain, via Flickr/Internet Archive.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En aspekt av vikingatidens historia som lämnade starkast möjliga spår i eftervärlden var riksbildningen. Det var nu Sverige, Norge och Danmark framträdde som kungariken i nivå med de redan etablerade rikena på kontinenten och på brittiska öarna. De första fröna såddes till det som långt senare skulle utvecklas till nationalstater. Vikingatidens mest framgångsrika vikingatida hövdingar gick följaktligen till historien som riksbildare och landsfäder.Men varför? Att förena flera bygder och herravälden till ett rike var inget som gjordes i en handvändning, och att dessutom ge härskarämbetet en radikalt ny image genom mynt, kristendom, kröningsritualer, militära bastioner och städer var svårsmält för hela den gamla järnålderseliten. När de jylländska kungarna Harald Blåtand och Sven Tveskägg under andra hälften av 900-talet underlade sig hela den danska övärlden och Skånelandskapen och upprättade ett överhöghetsvälde över Norge var det en revolution uppifrån som svepte bort gamla dynastier och maktcentra och etablerade en härskarordning efter tyskt mönster som aldrig tidigare existerat i Norden. En liknande process ägde några decennier senare rum i Norge under Olav Tryggvason och Olav Haraldsson, sedermera hyllad som ”Sankt Olav”. Men hur gick det till? Och varför skedde det just då? I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om riksbildningen under vikingatiden, från begynnelsen i 960-talets Danmark till avslutningen i 1000-talets och 1100-talets Sverige.Bild: Olav Tryggvasson koras till norsk konung. Målning av Peter Nicolai Arbo (1860). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under andra hälften av 1700-talet förändrade människan grundbetingelserna för sin existens och sitt samhälle. Förändringen skedde på ett sätt, och med konsekvenser, som endast kan jämföras med introduktionen av jordbruk under yngre stenålder. Med början i England och Skottland tog våra förfäder ett stort och avgörande kliv in i industrialismens era. Vi vände den gamla världen ryggen och inträdde i nutiden.Industriella revolutionen i Storbritannien är en av de mest genomanalyserade och omdiskuterade händelserna i världshistorien, och det med rätta. Det var på en och samma gång en halsbrytande hastig förändring av produktionsmetoder och brutalast möjliga omvandling av mänskliga levnadsvillkor. Men varför skedde allt detta just på 1760-talet och 1770-talet, och varför just i Storbritannien? Varför inte i Kina på 1200-talet eller i Italien på 1600-talet? (Tekniskt sett hade det varit fullt möjligt.) Varför inleddes utvecklingen just inom textilbranschen, med arbetsbesparande maskiner för bomullsspinnare? Vilka entreprenörer och uppfinnare gick i spetsen? Frågorna är många, och för att få svar måste vi lära känna män som James Hargreaves, Richard Arkwright, Samuel Crompton och James Watt – uppfinnare som förvisso inte är på allas läppar idag, men som tog initiativ som bröt upp dörren till nutiden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om industriella revolutionens begynnelseskede.Bildtext: Mekaniska vävstolar i arbete i Storbritannien 1835 – en central teknik i bomullsindustrins genombrott under industrialiseringen, som förändrade produktionstakt, arbetsvillkor och stadsliv. Illustration av T. Allom, gravyr av J. Tingle. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla har hört talas om Oden, Tor, Loke, Freja, Balder, Njord och de andra gamla asagudarna. De flesta tror sig också känna till de lika ryktbara som beryktade offerhandlingarna – bloten – med vilka vikingarna firade dem och offrade till dem. Men vad vet vi egentligen om den fornnordiska religionen? Vilka gudar vördade man på riktigt, och hur gick offren till?Sanningen är att vikingatidens förkristna religion var mångfacetterad, med flera olika typer av kulter. Här fanns det småskaliga alvablotet, privata högtider på gårdarna, som främlingar inte fick ta del av, men också de stora riksbloten på platser som Lade, Lejre och Uppsala, där representanter från flera bygder förväntades delta. Här fanns också det kvinnliga sejdandet, då völvor försatte sig i trans och skådade in i framtiden. I de tidigmedeltida kristna redogörelserna för bloten dominerar kusliga exposéer av blodiga människooffer i heliga lundar och tempel, medan de norska kungasagorna snarare låter oss se festliga sammankomster med rituellt drickande och inmundigande av helgade köttgrytor. Vilken bild är mest korrekt? I takt med att arkeologerna hittar de gamla templen – ”kulthusen” – kan vi lägga ihop allt fler pusselbitar till bilden av de religioner som gick i graven när kristendomen segrade på 1000- och 1100-talen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatidens asagudar och de kulter som tillägnades dem.Bild: 1800-talsskildring av ett forntida Disablot. Illustration av August Malmström från sent 1800-tal. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under de senaste åren har antalet totalitära stater ökat kontinuerligt. I stora delar av världen är folk skeptiska mot demokrati och föredrar att lyda under starka ledare, även om det sker till priset av personlig frihet och internationell fred. Kort sagt, det våras för diktatorerna.Diktaturer är inget nytt, men basen för, och logiken bakom, envåldshärskarnas maktinnehav har förändrats betydligt under seklernas gång. I det republikanska Rom var ”diktator” en titel som bara fick innehas i som mest ett halvår, när staden befann sig i djupast möjliga kriser – och ju snabbare diktatorn lämnade ifrån sig ämbetet, desto större ära fick han. Några sekler senare utvecklade emellertid de romerska kejsarna allt större ambitioner – de länkade sitt ämbete till himlen, framställde sig som gudomliga viceregenter och krävde all makt på livstid. På medeltiden, 1500-talet och 1600-talet övertog många europeiska kungar dessa pretentioner, men därtill kom nya idéer: tänkare som Thomas Hobbes och 1700-talets ”upplysta despoter” menade att diktatorn härskade i kraft av sitt överlägsna förnuft, att envälde var bästa möjliga statsskick. I nästa fas, på 1800-talet och 1900-talet, tillkom ännu en aspekt: idén att makt är rätt, att makten i sig legitimerar diktatorn. Resultatet av denna utveckling har varit fruktansvärd, något alla med ett minimum av kunskap om det senaste århundradets tragiska historia kan intyga.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om diktatorer och diktaturer från antiken till nutiden. Bildtext: Italiens respektive Tysklands diktatorer, Benito Mussolini och Adolf Hitler, vid Mussolinis ankomst till München den 28 september 1938, på tröskeln till Münchenöverenskommelsen som styckade Tjeckoslovakien och blev en vändpunkt i Europas väg mot krig. Foto: Bundesarchiv, Bild 146-1969-065-24, CC BY-SA 3.0 DE, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikingatiden brukar ofta förknippas med krig, sjöröveri och plundring, men det var också en av de största fredliga expansionstiderna i vår historia. Vanliga jordbrukare och boskapsskötare lämnade sina hem på jakt efter större marker, samtidigt som stormän och furstar som skrämdes av de nya kungamakterna satte segel mot väster för att finna nya länder att kolonisera, och därmed bevara sin frihet.Den vikingatida kolonisationen förändrade Nordeuropas historia för alltid. Shetlands- och Orkneyöarna, Färöarna, Island, Grönland och många andra områden fick en skandinavisk befolkning. Nordbor slog sig ned på Hebriderna och Isle of Man, i norra Skottland, södra Wales och vid flera nygrundade städer på Irland, medan andra bosatte sig i norra och östra England (”Danelagen”) och i Normandie. Majoriteten av kolonisterna var bönder och handelsmän som valde att lämna sina gamla bygder i förhoppning om att kunna bygga sig en ny och bättre framtid på andra sidan havet. De grundade städer – till exempel Dublin – och påverkade såväl konsthantverk som ortnamnsskick i alla bygder de rotade sig i. Än idag är arvet efter kolonisationen fullt synligt i många delar av Västeuropa. På andra håll, som på Grönland, är det endast synligt i form av ruiner, eftersom kolonisternas ättlingar till slut försvann från scenen på sätt som ännu inte har klarlagts.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den vikingatida kolonisationen, framför allt i västerled.Bild: Sommar på Grönlandskusten ca. 1000 e.kr. Oljemålning av Carl Rasmussen (1875). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

80-talets vinrecensenter förvandlade spritdrickar-Sverige till ett vinland. Vi kartlägger hur, och tar pulsen på Martin Luthers känsla för öl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När tidningarna började recensera vin på 1980-talet började svenskarna köa till Systembolaget och grät när de inte hann säkra sina dyra droppar. Vi träffar idéhistorikern Peter Josephsson som undersöker 80-talets vinhajp och vad den kan säga om smakdomare och konsumtionsmönster.I religionen har alkoholen spelat stor roll, från Dionysos vinkulter till det kristna nattvardsvinet. Religionshistorikern Lena Roos har undersökt Martin Luthers förhållande till öl och vin och upptäckt att han var närmast besatt.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det fanns kvinnliga gladiatorer.Programledare är Tobias Svanelid.

Få högtider upplevs som lika äktsvenska som midsommar. Det svenska midsommarfirandet skiljer sig markant från motsvarande helger i andra länder, och när svenskar vill framhäva något genuint nationellt lyfter de ofta fram just midsommaren – med dess typiska inslag: maten, midsommarstången, dansen, lekarna och till och med alkoholen.Men hur växte våra midsommartraditioner och ritualer egentligen fram? Vad är bakgrunden till sill och färskpotatis, jordgubbsfrossa och stångresning? När skrevs "Små grodorna"? Hur länge har jordgubbar ens existerat? Frågorna är många – och svaren ofta överraskande. Ingen svensk i sina sinnens fulla bruk hade ätit färskpotatis före 1900-talet, och sill var en gång raka motsatsen till festmat. ”Små grodorna” är i själva verket en gammal fransk militärmarsch, och mycket talar för att midsommarstången är ett senmedeltida kulturarv från Tyskland. Supandet, däremot, kan ha vikingatida rötter.Men midsommar är mer än ritualer och rätter. Det finns flera historiska händelser som starkt förknippas med högtiden, exempelvis Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 samt ”midsommarkrisen” 1941, då den svenska regeringen tvingades tillåta en tysk stridsdivision att färdas genom landet – från Charlottenberg till Haparanda – för att delta i kriget mot Sovjetunionen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den svenska midsommaren – dess traditioner, historia och överraskande ursprung.Bild: Majstången reses. Oljemålning av Hugo Salmson. Skildrar midsommarfirande i Rättvik med majstångsresning, dans och folkmusik i ljus sommarnatt. Män och kvinnor i sockendräkt deltar i festligheterna medan barn, äldre och en präst samtalar vid sidan om. En kvinna håller sin baby i famnen, och nymånen lyser över scenen.Källa: Dalarnas museum via DigitaltMuseum, identifikationsnummer ÅH 0002.Licens: Bilden återges med tillstånd i enlighet med gällande upphovsrättsliga bestämmelser.Lyssna också på Svensk matkultur från medeltid till nutid – Sås och tro.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häng med Dick Harrison och Tobias Svanelid på årets lyssnarfrågemarathon bland trojanska krig och Rapunzels torn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets lyssnarfrågemaraton reder ut varför Rapunzel satt i ett torn, om Kalmarunionen skulle funka idag och när Tyskland hade kunnat invadera Sverige. Och så berättar Dick Harrison hur historien sett ut om Sverige inte förlorat Finland och skotten i Sarajevo aldrig avslossats.

Under decennierna omkring år 1000 genomfördes ett antal lika djärva som seriösa nordiska försök att anlägga permanenta kolonier i Nordamerika. Med utgångspunkt i nordligaste Newfoundland utforskade nordborna nuvarande Kanadas östkust, byggde långhus och trädde i kontakt med urbefolkningen i det land som de döpte till Vinland.Upptäckten av Amerika framstår i efterhand som vikingarnas mest imponerande bragd, men vad var det egentligen som hände? Vem eller vilka tog initiativ till upptäcktsresorna och bosättningarna? Vad ville de åstadkomma – grunda utposter för handel eller ta över landet? Och varför slutade det som det gjorde, med att nordborna drog sig tillbaka till Grönland och Island?Frågorna blir inte mindre spännande när vi finner att de verkliga pionjärerna var kvinnor, först Gudrid Torbjörnsdotter och sedan Frejdis Eriksdotter. Till skillnad från i alla andra kända vikingatida kolonisationsprojekt gick kvinnorna i spetsen, något som medeltidens islänningar var väl medvetna om – så till den milda grad att de skrev långa historiska skildringar av kvinnornas liv, i vilka de dominerar över männen, både som hjältar och som skurkar. I ett senare skede av historien glömdes dock kvinnorna bort till förmån för sagornas manliga bipersoner. Varför?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vinland och de vikingatida försöken att utforska och kolonisera nordöstra Nordamerika.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika. Målning av Christian Krogh (1893). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Franska revolutionen hade börjat bra 1789, och under de två åren som följde förvandlades det franska samhället till det bättre, och på ett fredligt vis. Nationen tog stora kliv mot framtiden. Men sedan hände något.Från och med 1792 spårade revolutionen ur och gick in i en fruktansvärd fas, i vilken ingen kunde känna sig säker. Fullständigt oskyldiga människor kunde lynchas eller dömas till döden medelst giljotin. I spetsen för utvecklingen stod ”den omutlige” Maximilien Robespierre, som själv slutade på schavotten sedan andra politiker blivit så rädda för sina egna liv att de beslutat sig för att störta honom.Skräckväldet, la Terreur, visar oss människan i hennes allra sämsta stunder. Historien blir inte bättre av att terrorn var fullt medveten och högst offentlig: det var meningen att folk skulle lära sig att frukta och darra inför risken att mista huvudet. Revolutionen skulle räddas genom grövsta möjliga våld mot misstänkta eller verkliga regimkritiker. Motorn i utvecklingen var krig: när Frankrike drogs in i väpnad konflikt med grannländerna blev det mycket lättare än förut för de revolutionära grupperingarna i Paris att angripa varandra och ta initiativ till utrensningar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens blodigaste skede, det skräckvälde som skördade tusentals oskyldiga människors liv åren 1793 och 1794.Bildtext: En avrättning med giljotin på Place de la Révolution (dagens Place de la Concorde) i Paris omkring 1793, under den franska revolutionens terrorvälde – en bild av hur dödsstraffet blev ett offentligt politiskt verktyg. Målning av Pierre-Antoine Demachy (1723–1807). Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medeltiden är ständigt närvarande i vår fantasi – men ofta på helt fel premisser. Vi ser en en munk med rakad hjässa och känner lukten av smutsiga människor. Italienska renässansmänniskor påstod att medeltiden varit mörk – men medeltiden av en period av banbrytande uppfinningar som exempelvis glasögonen och boktryckarkonsten.Professor Dick Harrison svarar på våra premium-lyssnares frågor och broderar ut om helgonhundar, städer som fastnat i tiden och människor som försöker få vardagen att fungera i en värld utan avlopp och utan modern stat – men med gott om konflikter, kreativitet och överraskande lösningar.I det här avsnittet av podden Historia Nu Premium svarar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet på premiumlyssnares frågor. För att kunna lyssna på hela avsnittet måste du vara medlem i Historia Nu Premium som ger dig två extra avsnitt i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Läs mer och beställ här.När vi föreställer oss medeltida munkar ser vi ofta munkar i kåpa, sandaler – och en prydligt rakad ring på hjässan. Men tonsuren var långt ifrån enhetlig. Harrison påminner om att frisyren kunde se olika ut beroende på tid och plats. I den grekisk-ortodoxa världen förekom till exempel varianter där man rakade främre delen av huvudet, medan andra områden utvecklade egna former.”Den ovanligt ohygieniska medeltiden” är en av populärkulturens segaste myter. Harrison vänder på perspektivet: nästan allt var ohygieniskt före de moderna badrummen, men medeltiden sticker inte ut som särskilt mycket värre än några andra perioder.Tvärtom kan renligheten i vissa miljöer ha varit bättre under medeltiden än under 1500- och 1600-talen, när en puritansk rekyl slog mot badstugor – som ofta också fungerade som bordeller och därför hamnade i moralisk skottlinje. När badstugor förbjöds eller lades ned kunde människor bli mindre rena, inte mer.Ett av Harrisons kärnbudskap är att medeltiden var kreativ. Glasögon och energilösningar som vatten- och väderkvarnar är exempel på innovationer som förändrade Europa och lade grund för senare utveckling.Men kanske ännu mer konkret: titta ut genom fönstret. Många av våra städer, byar, kyrkor och kulturlandskap har medeltida rötter. Även när husen är ombyggda och gatorna asfalterade går vi ofta bokstavligen ovanpå medeltidens struktur.Det är därför Harrison gillar städer som ”stannat i växten” – där senare seklers rivningar och moderniseringar inte suddat ut allt. Han nämner Visby och – i Nordeuropa – särskilt Brygge, vars ekonomiska nedgång paradoxalt nog blev en historisk vinstlott för framtiden.Bildtext: En munk med tydlig tonsur i en senmedeltida altartavlescen av Carlo Crivelli (ca 1430–1495). Den rakade hjässan markerar hans klostertillhörighet. Public domain via Wikimedia CommonsMusik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den tidiga medeltiden ligger mer än ett millennium bakom oss, och för många nutidsmänniskor är det en svårgripbar era, men än idag finns det gott om museer och platser där vi kan komma epoken nära. Oavsett om vi håller oss till Sverige eller om vi söker oss mot kontinenten eller brittiska öarna är det lättare än vi tror att komma perioden mellan romarrikets fall och vikingatiden in på livet. I detta highlights-avsnitt rör vi oss från Hagia Sofia och Yerebatan Saray i Istanbul över de mosaikklädda kyrkorna i italienska Ravenna och de visigotiska votivkronorna i Spanien till fascinerande platser i Nordeuropa, som irländska Skellig Michael, Björketorpsmonumentet i Blekinge och bildstenshallen i Gotlands museum. Vi bekantar oss med intakta verktygslådor från södra Norrland, en Buddhaskulptur från Helgö i Mälardalen, den karolingiska klosterporten i tyska Lorsch, Sutton Hoo-fynden från England och de undersköna bokilluminationer som kan beskådas i montrar i Dublin och London.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om lämningar efter tidig medeltid och järnålder i dagens Europa, med djupdykningar om många föremål och platser.Bild: Yerebatan saray, eller Basilikacisternen, efter restaurering. Fotografi av Kurmanbek (2022). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historieprofessor Dick Harrison svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1789 kollapsade det franska enväldet i en kaskad av politiska, ekonomiska och sociala omvälvningar. Reform efter reform gjorde året till en vattendelare i västvärldens politiska historia.Det gamla ifrågasattes, och visionen om en bättre ordning tog form. Kungar och adelsmän tvingades dela makt med fler – inte minst med en växande och allt rikare borgerlighet. Feodala privilegier avskaffades, och principer om mänskliga rättigheter slogs fast på papper. Världen skulle inte bli sig lik.Men varför hände det? Hur kom det sig att kung Ludvig XVI till slut sammankallade generalständerna – den franska ståndsförsamlingen som inte hade mötts på mycket länge – och därmed släppte loss krafter som snart hotade att krossa monarkin? I efterhand kan beslutet framstå som ödesdigert. Några år senare avrättades både Ludvig XVI och Marie Antoinette med giljotin.Och vad fick de missnöjda folkmassorna i Paris att inte bara invänta förändringar, utan att själva ta initiativet – beväpna sig och storma den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789? Det är den händelsen som ligger till grund för att Frankrikes nationaldag firas just den 14 juli.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens första skede: varför revolutionen bröt ut och hur den tog sig uttryck innan utvecklingen spårade ur i skräckvälde.Bild: Stormningen av Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, en symbolisk startpunkt för den franska revolutionen och monarkins maktförlust. Målning av okänd konstnär. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fornborgarna påminner oss om att folkvandringstiden och vendeltiden kunde vara fyllda av blodig dramatik. För nordiska bönder och deras hövdingar var det därför naturligt att lägga ned stora arbetsinsatser på att bygga svårintagliga bastioner – platser dit man kunde söka skydd i orostider.I det svenska kulturlandskapet finns en särskild fornminneskategori som brukar kallas fornborgar. Anläggningarna kan ligga på höjder och skyddas av stup och vallar, eller ligga på slätten och omgärdas av ringmurar. Flertalet anlades under järnåldern – särskilt under romersk järnålder och folkvandringstid – men flera har byggts om och använts även senare. De vittnar om ett av periodens mest grundläggande behov: försvar mot anfallande fiender.I vissa fall utvecklades även mer varaktiga bosättningar innanför murar och vallar. I dag kan många svenska fornborgar besökas, och några har blivit föremål för uppmärksammade arkeologiska utgrävningar – som Sandby borg på Öland, där spåren efter en massaker från folkvandringstiden har uppdagats. Ofta är fornborgarnas lägen dessutom idealiska för kombinerad natur- och kulturturism, som vid Torsburgen och Grogarnsberget på Gotland, eller Bore kulle (Borekulle) i Dalsland. Eketorps borg på Öland är delvis rekonstruerad och visar byggnader och miljöer från flera av borgens användningsfaser.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de svenska fornborgarna och den värld i vilken de uppfördes.Bild: Sandby borg, aerial view (Öland). Fotografi av Sebastian Jakobsson, 26 maj 2015. CC BY 3.0 (Wikimedia Commons).Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många av filmhistoriens mest kända verk har historien som tema – Ben-Hur, Gladiator, Ivanhoe, Braveheart, De tre musketörerna med flera. Andra filmer har blivit så ryktbara att de själva har blivit en del av historien och omgivits av myter, vilket gör det svårt att skilja sanning från bluff. Hit hör inte minst några av de stora Hollywoodfilmerna på 1940-talet, som Casablanca och Riddarfalken från Malta. I det här avsnittet ger vi oss i kast med några av dessa filmer och granskar deras historiska aspekter i detalj.Särskilt intressanta är de individer som förekommer i filmerna. Har de funnits eller inte? När vi tittar närmare på flera av dem visar det sig snart att förvånansvärt många faktiskt har verkliga förlagor. När Orson Welles skapade huvudpersonen i Citizen Kane utgick han från tidningsmagnaten William Randolph Hearst, som fortfarande levde – och som försökte stoppa filmen när han förstod hur nära förebilden låg.I andra fall är det mer komplicerat. Tarzan har en förlaga – men inte i form av en verklig person, utan som en litterär föregångare: Mowgli i Djungelboken nämns ofta som en viktig inspirationskälla. Zorro är, åtminstone delvis, knuten till legenderna kring den mexikanske banditen Joaquín Murrieta. Men hur är det med Ben-Hur, Röda nejlikan och d'Artagnan – har de också funnits på riktigt?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om historia på film: vad är sant och vad är falskt?Bild: Ben-Hur-affischen från 1959, med Charlton Hestons Judah Ben-Hur i centrum och stridsvagnsloppet som filmens dramatiska höjdpunkt. Konst: Reynold Brown. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under den tidiga medeltiden formades en kultur som förenade högt och lågt i mötet mellan det lärda och det folkliga. En kultur som på flera punkter var långt ifrån okontroversiell. Prästerna ryste över folks vidskepligheter och såg till att fästa sina åsikter på pränt. I lagar, dikter, pedagogiska texter och till och med uppslagsverk gav sig skribenterna i kast med föreställningar om änglar, demoner, häxor, trollkarlar, spåmän, astrologer, djävulsdyrkare och allt möjligt annat som uppfattades som besynnerligt.Till de största fördomarna mot tidig medeltid hör att epoken var osedvanligt ”mörk”. Det är inte av en slump som den brukar kallas the Dark Ages på engelska. I detta ligger en bister förutfattad mening – att vi vet oerhört lite om perioden, att alltför få källor är bevarade för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hur folk tyckte, tänkte och levde. Men fördomen vilar på lös grund. Vi vet mycket mer än vi inbillar oss.I själva verket har vi mängder av källor, framför allt skrivna av präster och munkar, som skänker oss information om allt mellan himmel och jord.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den kreativa folktro som bredde ut sig i mötet mellan kristendomen och äldre religioner.Bild: Illustration av djävulen i Djävulsbibeln (Codex Gigas). Förmodat producerad av munken Herman (Hermannus Heremitus) under tidigt 1200-tal. Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag vill många närma sig historien med alla sina sinnen. Vi tar reda på varför, och hur man egentligen gör för att hångla med historien! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att klä ut sig i medeltidskläder, att gå igång på 1700-talsperuker eller äta mat från stormaktstiden lockar allt fler. Genusvetaren Kristina Fjelkestam menar att vår egen tids historieintresse drivs av att uppleva historia så nära som möjligt. Och att vissa av oss till och med vill hångla med historien! Urban Björstadius och Tobias Svanelid undersöker vad historiehånglet gör med vår förståelse för historien, och följer med tre barn i ett historiskt escape room för att komma 1600-talets häxprocesser riktigt nära!Dessutom reder Dick Harrison ut varför man hittat bärnsten ifrån Östersjön i Tutankhamons gravkammare.

Här och var i Europas historia finner vi kungar och kejsare som tycks ha levt flera sekler före sin tid – personer som varit malplacerade i sina egna miljöer, eftersom de försökt knuffa in sina riken i moderniteten långt innan undersåtarna varit redo. För 1700-talets del brukar vi kalla dem upplysta despoter, och få var mer upplysta – eller mer despotiska – än den österrikiske härskaren och tysk-romerske kejsaren Josef II.Josef var son till Maria Teresia och storebror till den franska drottningen Marie-Antoinette. Så länge modern levde hade han – till sin egen förtret – begränsat inflytande över politiken, men när hon dog 1780 fick han friare spelrum för sina idéer.Under de tio år som följde försökte han förändra nästan allt. Han drev igenom reformer som bland annat luckrade upp livegenskapen (1781), lade ned kloster han ansåg vara samhällsparasiter, effektiviserade administrationen och gjorde tyska till ett bärande förvaltningsspråk i delar av riket. Han reformerade även sjukvården och utfärdade toleransedikt som gav begränsad religionsfrihet åt icke-katolska grupper.Sammanlagt utfärdade han över 6 000 edikt och 11 000 nya lagar – en reformiver som saknar motstycke i europeisk historia. Ambitionen var att göra tillvaron bättre för alla, från fattiga bönder till byråkrater och generaler. Men Josefs undersåtar uppskattade sällan de välmenande förändringarna. Det Josef såg som vägen mot framtiden uppfattade andra som tyranni – och svarade med motstånd och, på flera håll, väpnade resningar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Josef II av Österrike – en av Europas märkligaste härskare genom tiderna.Bild: Kejsar Josef II (1741–1790), son till Frans I Stefan av Habsburg-Lothringen, porträtterad med krigsguden Mars – en bild av den upplyste envåldshärskarens maktideal under 1700-talet. Målning av Anton von Maron (1733–1808), signerad i Rom 1775. Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beowulfkvädet har bara överlevt i ett exemplar – handskriften Cotton MS Vitellius A XV (den så kallade Nowell-kodexen) – som i dag förvaras på British Library i London. I övrigt är berättelsen om hjälten Beowulf och hans kamp mot träskmonstret Grendel och dennes mor märkligt frånvarande i den skriftliga litteraturhistorien: många verk från samma tid levde främst i muntlig tradition och nådde aldrig fram till en handskrift som kunde bevaras.Att just detta manuskript råkade överleva till eftervärlden gör att vi i dag har tillgång till en kuslig och storslagen berättelse från Europas tidigmedeltid – en historia som annars hade kunnat gå helt förlorad. Och det är inte vilken historia som helst.Beowulfkvädet följer en hjältes liv: från ungdomens dåd i främmande land till ålderdomen, när Beowulf efter många år som kung slutligen dör av de skador han ådragit sig i striden mot en drake. Dikten är skriven på fornengelska, men handlingen är förlagd till järnålderns Skandinavien. Sagan vittnar inte bara om vilka envig mellan hjältar, monster och drakar som uppskattades i hövdingahallarna. Den avslöjar också vilka värderingar krigarna och deras herrar satte högst – och vad de fruktade allra mest. Det gör Beowulfberättelsen till ett mångfacetterat epos med både dramatik och eftertanke.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Beowulf och hans historia – ett av den tidiga medeltidens största litterära verk. Bild: Beowulf and the dragon – illustration av J. R. Skelton (1908), ur Henrietta Elizabeth Marshalls Stories of Beowulf (1908). Public domain via Wikimedia Commons. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stone of Scone är stenen där skotska kungar en gång kröntes, men som stals av England 1296. 1951 iscensattes kuppen att stjäla tillbaka stenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Tobias Svanelid till Skottland och på jakten efter Skottlands mytomspunna Stone of Destiny. Stenen där forntida skotska kungar fick sätta sig under kröningsceremonier, men som stals av England under medeltiden och inte skulle återvända många hundra år senare i en spännande kupp mot Londons Westminster Abbey.Vi träffar historikern Mark Hall som berättar om stenens vådliga historia och arkeologen Alexandra Sanmark som jämför skotska ödesstenen med våra egna Mora stenar. Och så går vi till botten med vad stenen betytt för skotsk nationell stolthet och hur den för 75 år sedan inspirerade fyra Glasgowstudenter att bryta sig in i Westminster Abbey för att föra hem stenen till Skottland.Dessutom reder Dick Harrison ut sanningshalten i Röde Orm!

Jesus från Nasaret – kristendomens förgrundsgestalt – är en av världshistoriens mest kända, omdiskuterade och inflytelserika personer. För drygt 2,3 miljarder människor, alltså närmare en tredjedel av jordens befolkning, är han Guds son och historiens stora predikant och sanningssägare. Även den som vänder honom ryggen behöver förhålla sig till honom: det är svårt att förstå de senaste två årtusendenas västerländska kultur utan kunskap om Jesus och hans budskap. Men hur mycket vet vi egentligen? Det finns de som hävdar att Jesus aldrig har existerat – har de en poäng? Vad var det som gjorde hans budskap så radikalt och hotfullt att myndigheterna i Jerusalem ansåg sig tvungna att gripa, förhöra, döma och avrätta honom? Hur kunde den lilla gruppen kring Jesus i Galileen på relativt kort tid utvecklas till en av det romerska imperiets mest dynamiska rörelser – och till slut bli en del av statens ideologi?Och hur ska vi förstå evangeliernas mirakelberättelser? Finns det belägg för de under som tillskrivs Jesus i Nya testamentet – att han gick på vatten, förvandlade vatten till vin och botade sjuka och förlamade så att de kunde resa sig och gå hem?I denna repris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Jesus. Samtalet rör sig mellan obarmhärtig källkritik och nyfikna ”deckarspekulationer” kring uppståndelsens mysterium. Bild: Christ Pantocrator (Sinai) – en enkaustisk ikon från 500–600-talet, Saint Catherine's Monastery, Sinai. (Obs: något beskuren.) Public domain via Wikimedia Commons. Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inget monster har haft lika stor framgång i romaner och filmer som vampyren. Under sistlidna två sekler har åtskilliga blodsugande ädlingar och förförare spritt död och förintelse omkring sig – lyckligtvis bara i fiktionens värld. Vår tids filmvampyrer har emellertid föregångare, vilka våra förfäder och förmödrar tog på största allvar. Vampyrens utveckling från våldsam gengångare till modernt massmediafenomen är lång och krånglig.Själva ordet ”vampyr” är serbiska och spreds över Europa i mitten av 1700-talet, sedan en rapport från en österrikisk militärläkare, som trodde sig ha bevittnat en smärre vampyrismepidemi, blivit läst över hela kontinenten. Detta sammanföll med upplysningstidens ifrågasättande av folkliga vidskepelser, vilket förklarar varför vampyrerna plötsligt blev mycket populära att debattera i vetenskapliga kretsar.Dessförinnan hade vi dock haft en lång historia av iakttagelser och diskussioner om gengångare, vilka i allt väsentligt var regionala varianter av de serbiska vampyrerna. För skandinaviskt vidkommande kan vi spåra gengångartron tillbaka till våra äldsta historiska källor, till exempel isländska sagor och Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Bockstensmannen, vårt mest kända svenska medeltida mordoffer, begravdes på ett sätt som vittnar om att mördarna fruktade att han skulle gå igen. Omvandlingen av dessa monster till dagens betydligt mer charmfulla bekantskaper – till exempel greve Dracula och Edward Cullen i Twilight – inleddes först under romantiken på 1800-talet.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vampyrer i historia och folklore.Bild: Vampyr II av Edvard Munch, 1895, public domain Munchmuseet, Oslo.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1700-talet blomstrade Sveriges vetenskapsliv och herrgårdskultur. Inspirerade av impulser från omvärlden gjorde både landsbygdspräster, adelsentreprenörer och Uppsalas akademiker banbrytande upptäckter som lade grunden för en svensk upplysningstid. För eftervärlden är det framför allt Carl von Linné som kommit att symbolisera denna epok, men verkligheten var betydligt mer brokig – och rikare.Ett utmärkt exempel på tidens vetenskapliga pionjärer är Anders Celsius, känd för temperaturskalan som bär hans namn. För sina samtida var han ett universalgeni – han väckte beundran i hela Europa och deltog bland annat i den franska vetenskapsakademins expedition till Tornedalen, vars syfte var att fastställa jordens form.En annan banbrytare var Eva Ekeblad, som genom experiment visade hur potatis kunde användas till att tillverka både brännvin och puder. Potatisen var vid denna tid fortfarande en ny och misstänkt växt i Sverige – och Ekeblads upptäckter spelade en viktig roll i dess spridning.På den svenska landsbygden verkade samtidigt personer som Gustaf Fredrik Hjortberg, präst i Halland, som inte bara studerade botanik utan också experimenterade med elektricitet och deltog i ostindiefararresor. Och bland de driftiga brukspatronerna märks Peter Christoffer Cederbaum, verksam i östra Småland, som representerar herrgårdens roll som centrum för både produktion och vetenskaplig nyfikenhet.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om herrgårdskulturens betydelse och de svenska snillenas roll i 1700-talets upplysningstid.Bildtext: Linné i sin kolt efter resan i Lappland, kopia från 1853 av Hendrik Hollander Cz. efter ett original av Martinus Hofman målat 1737. Carl von Linné avbildas i samisk kolt och håller i handen blomman Linnaea borealis, som kom att bära hans namn. Public Domain Källa: University of Amsterdam WikipediaKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Machiavellis Fursten har setts som en kokbok för diktatorer och envåldshärskare, men vad vill den egentligen säga oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historikern Erik Petersson gästar Urban Björstadius och Tobias Svanelid för att prata om sin bok Machiavelli - Frihet i furstarnas tid. Följ med till renässansens Florens och lär känna mannen som jobbade mitt bland tidens maktlystna påvar och hertigar, men som egentligen drömde om frihet och republik!Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hänt om Erik XIV faktiskt lyckats gifta sig med Elisabeth I av England!

Sedan Vasco da Gama fann sjövägen till Indien i slutet av 1400-talet drömde européer om att etablera handelsstationer i Asien och bygga upp rikedomar. Asiatiska varor som kryddor och siden kunde säljas med stor vinst i Europa, och under 1600-talet grundades därför statligt stödda ostindiska kompanier av Nederländerna, England, Frankrike och Danmark. Dessa monopolföretag syftade till att kanalisera handeln – och framför allt vinsterna – till sig själva.Men den verkliga boomen för ostindiehandeln kom under 1700-talet.Det fanns flera orsaker till uppsvinget. För det första försvårades handeln i Indien när stormogulernas imperium började falla sönder, vilket ledde till behovet av ökad militär och administrativ kontroll – något som i sin tur banade väg för det brittiska kolonialväldet. För det andra öppnades Kina för internationell handel genom den så kallade Kanton-systemet, där Guangzhou blev Europas port till Mittens rike. För det tredje breddades varuutbudet: från lyxprodukter till vardagslyx för den växande medelklassen i Europa.Te, kaffe, bomull och porslin blev storsäljare – varor som tidigare varit exklusiva blev nu tillgängliga för fler, samtidigt som vinsterna ökade. Den snabbt växande konsumtionen förvandlade handeln till en vinstmaskin.Naturligtvis ville även Sverige vara med i detta globala handelsnätverk. År 1731 grundades Svenska Ostindiska Kompaniet, som kom att bli ett av de mest framgångsrika företagen i svensk historia. Fartygen gick från Göteborg till Kanton och återvände med laster som förändrade både ekonomi och vardagsliv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om ostindiska kompaniernas guldålder – en tid då fartygslaster med te och porslin förändrade världen.Bildtext: Hamnmotiv med handelsfaktorier i Kanton (Guangzhou), Kina, osignerad omkring år 1800. I bilden syns djonker i hamnen samt fyra nationsflaggor som markerar olika handelsstationer under den tid då Kanton var Kinas enda officiella handelsport mot väst.Public Domain Mark (PDM). Källa: Sjöhistoriska museet, identifikationsnummer S 4886.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För många historieintresserade är 1700-talet nära förknippat med den europeiska upplysningstiden. Det var då, menar många, som människor började vända vidskepelse och okunnighet ryggen och i stället sätta sin tro till förnuft, vetenskap och framtidstro. Upplysningens centrala gestalter – tänkare som Montesquieu, Voltaire och Rousseau – har därför blivit självklara inslag i den historiska allmänbildningen.Men vad var egentligen upplysningen? Här går meningarna isär. Vissa forskare betraktar den som en i huvudsak fransk elitkultur, förankrad i Paris salonger och utan djupare folklig påverkan. Andra ser upplysningen som en bred intellektuell rörelse som genomsyrade hela Europa, med inflytande långt utanför aristokratin – inte minst i borgerliga kretsar i England, Sverige och andra delar av kontinenten.Begreppet upplysning omfattar dessutom en rad samtidiga fenomen: religionskritik och begynnande sekularisering, jordbruksreformer, liberalismens första uttryck, den vetenskapliga revolutionen, naturvetenskapliga upptäckter, politiska idéer om maktdelning och samhällsomvandling – från reformistiska envåldshärskare till utopiska socialister – samt en stark vilja att sprida kunskap, bildning och folkbildning.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om upplysningstidens komplexitet och mångfacetterade arv – en idérevolution som fortfarande präglar vårt samhälle.Bildtext: Les salons au XVIIIe siècle, målad av Anicet Charles Gabriel Lemonnier, visar en litterär salong i upplysningstidens Frankrike där intellektuella och aristokrater samlas för samtal och idéutbyte. Salongerna spelade en central roll i spridningen av upplysningsidéer och formandet av den offentliga opinionen under 1700-talet. Wikipedia (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 150 år sedan uppfann Bell telefonen, men han missade att få patent i Sverige, vilket gav L M Ericsson chansen att utveckla ett världsföretag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius och Tobias Svanelid besöker Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistorias milslånga arkiv för att leta efter L M Ericssons tidiga historia och försöka förstå det svenska telefonundret. För det var en miss av telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, att 1876 strunta i att få patent för uppfinningen i Sverige, som skapade möjligheten för Lars Magnus Ericsson att utveckla ett eget telefonbolag och på kort tid göra Stockholm till världens telefontätaste stad!Dessutom reder Dick Harrison ut röran med det Tysk-romerska riket, lapptäcket av tyska småstater som dominerade Centraleuropa under nära 1000 år, men som vår lyssnare tycker är krångligt att förstå sig på hur det fungerade.

Är det livsfarligt att åka in i Bermudatriangeln? Finns det gigantiska snömän i Tibet? Existerar Nessie och Storsjöodjuret? Sover det ett lermonster – en golem – på vinden i en synagoga i Prag? Har utomjordingar verkligen landat i Roswell och Ängelholm?Frågorna är många. Och även om de flesta av oss avfärdar berättelserna som fantasifulla myter, fortsätter de att väcka fascination, spekulationer och nya teorier.När vi granskar dessa myter närmare visar det sig att de påfallande ofta är av mycket sent datum. Ett talande exempel är föreställningen om fredagen den 13 som en olycksdag. Enligt en seglivad berättelse går kopplingen tillbaka till Jesu sista måltid, där Judas Iskariot var den trettonde vid bordet – vilket i sin tur skulle ha lett till korsfästelsen på långfredagen. Men faktum är att ingen betraktade fredagen den 13 som otursförföljd före andra hälften av 1800-talet. Den verkliga explosionsartade spridningen av myten skedde först på 1900-talet.Samma sak gäller det berömda Loch Ness-odjuret. Den skotska turistindustrin påstår gärna att observationer av monstret går tillbaka till 500-talet. Men när vi undersöker källorna noggrant visar det sig att intresset för "Nessie" tog fart först på 1930-talet, då massmedier började rapportera om märkliga iakttagelser i sjön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om moderna myter – fascinerande föreställningar som ofta tas för sanningar, men som i själva verket uppstått först i modern tid.Bildtext: Golem och rabbi Löw avbildad på Madame Tussauds i Prag. Golem är en central gestalt i centraleuropeisk judisk mystik och folklore, ofta kopplad till 1500-talets Prag. Legenden belyser teman som skaparkraft, ansvar och gränsen mellan mänskligt och gudomligt. Foto: Edelmauswaldgeist – Eget arbete, licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var det utomjordingar som byggde pyramiderna, som reste Stonehenge och statyerna på Påskön? Vi uppmärksammar Erich von Dänikens pseudoarkeologi! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av året gick Erich von Däniken bort. Författare till otaliga bästsäljande böcker som för fram teorier om att det var utomjordingar som hjälpte människor att bygga många av forntidens stora byggnadsverk. von Däniken såg rymdhjälmar i urgamla skulpturer och menade att Nascalinjerna i Peru var landningsplatser för avancerade rymdskepp.Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar UFO Sveriges Clas Svahn för att ta reda på vad von Däniken betytt för vår bild av forntiden och hur man ska se på hans tankar idag.Dessutom reder Dick Harrison ut vad fornborgar egentligen är för nån sorts fornlämning? Försvarsanläggning, kultplats eller nått helt annat?

Vet din plats. Skäm inte bort dig. Och vet att ingen bryr sig vem du är inuti. Följ med till 1600-talet och ta reda på om du gillat livsstilen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Sennefelt är historikern som försökt borra sig in i 1600-talssvenskens syn på livet. En tid av sjukdomar, krig och svält, av ett benhårt ståndssamhälle och strikt religiös tro. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar henne för ett samtal om hennes bok ”Livet enligt 1600-talet” och för att ta reda på hur väl 1600-talets livsstilsråd skulle funka för oss idag!Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om snapphanar - var de skånska frihetskämpar eller livsfarliga terrorister?

Boken Den siste mohikanen blev en omedelbar succé när den gavs ut 1826 och har format vår bild av Amerika och dess ursprungsbefolkning i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. James Fenimore Coopers berättelse om ädla vildar och hjältemodiga nybyggare i 1750-talets Amerika har format bilden av såväl den amerikanska ursprungsbefolkningen som det moderna USA:s födelse. Det menar historikern Gunlög Fur som debatterar Den sista mohikanen med Urban Björstadius och Tobias Svanelid. Hur såg egentligen relationen ut mellan ursprungsbefolkningen och nybyggarna? Varför läses Den siste mohikanen ännu efter 200 år i alla amerikanska skolor och hur kommer det sig att den blev så populär också i Sverige?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Barbareskkriget i början av 1800-talet - det första krig då Sverige och USA kämpade sida vid sida (men där Sverige fegade ur!).

Hur skulle en god värd eller en väluppfostrad gäst bete sig på medeltiden? Vi diskuterar gästfrihet vid en tid då felsteg kunde innebära halshuggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vildsvinsmiddagar och välfyllda mjödbägare var receptet på en lyckad middagsbjudning för tusen år sedan, men det gällde att inte vara för skrytsam eller socialt knepig som värd eller gäst. Nyköpings gästabud, Stockholms blodbad och Blodsgillet i Roskilde är alla exempel på fester som spårade ur. Historikern Wojtek Jezierski berättar om gästfrihetens historia och hur smal gränsen var mellan fest och fiendskap i den medeltida världen.Dessutom berättar Dick Harrison om khazarerna, medeltidsfolket som konverterade till judendomen av politiska och handelsstrategiska skäl.Programledare är Tobias Svanelid.

Henric Liljensparre löste mordet på Gustav III på några timmar. Vi bekantar oss med honom och går på jakt efter Sveriges första polisstation! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han hade svarta ögon och en genomborrande blick och en röst som fick vem som helst att erkänna vad som helst. Henric Liljensparre var Sveriges förste polismästare och den som löste mordet på Gustav III på bara några timmar. Vi låter Tomas Eriksson, författare till boken Syndabocken, teckna Liljensparres uppgång och fall.Och så smyger vi i Gamla stans gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald för att leta efter spåren efter Sveriges första polisstation som slog upp dörrarna för 250 år sen. Vad gjorde egentligen snutarna på Bellmans tid och hur såg livet ut på polisstationen där Ulla Winblad och Fader Movitz satt i fyllecell?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om medeltidens berömda fridslagar - hur väl efterlevdes de egentligen?

Egoïsme en samenwerken: het zijn twee uitersten. Maar in de Middeleeuwen bleek precies die combinatie verrassend effectief. In Noord-Europa ontstond de Hanze: een los netwerk van handelaren en steden, zonder staat, zonder centraal gezag. Juist dit netwerk groeide uit tot een van de machtigste economische systemen van zijn tijd. Hier ontstonden kiemen van een nieuw kapitalisme, met vaste handelsafspraken, een gedeelde cultuur en iets wat we vandaag opnieuw ontdekken: handel is nooit alleen economie - het is óók politiek en cultuur. Hoe komt het dat dit netwerk eeuwenlang standhield? En waardoor viel het uiteindelijk toch uit elkaar?Shownote:In deze aflevering noemt Hendrik Spiering het boek De Hanze van Dick Harrison.Presentatie: Karlijn SarisGasten: Hendrik Spiering en Bas BlokkerRedactie en montage: Liz DautzenbergHeeft u vragen, suggesties of ideeën over onze journalistiek? Mail dan naar onze redactie via podcast@nrc.nl.Zie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som dagens ortsnamn avslöjar. Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust.Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning. Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev: “Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race ... The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.[43]”Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.I reprisen av det 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han har bland annat skrivit Englands historia i två band. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur såg äldre tiders svenskar på optimal inomhustemperatur och belysning? I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur man designat ljus och värmezoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

She’s the OG mean girl! Sorority sister Ellen Fogerty was played by the fabulous Julie Nathanson and you won’t believe how she got the role on 90210! Let’s just say it was very “23 and Me!”Hear why her best memories happened in the makeup trailer, and whether she felt behind the scenes chemistry with her on-screen boyfriend Dick Harrison. Plus, we find out in real time why her voice-over career is so successful and how she landed a lucrative career in voice-overs thanks to a mean critique! See omnystudio.com/listener for privacy information.