Podcasts about kallades

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?Dokumentären gjordes 2019.Reporter: Martin JönssonProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima Shams

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.En podd av Martin JönssonProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima Shams

Kissie och Dessie var Sveriges största bloggare och influencers innan ordet ens fanns. Vi pratar med Alexandra Nilsson och Desirée Nilsson om bloggvärlden under det sena 00-talet, provokationer och bloggbråk. Kissie och Dessie berättar om att bli utnyttjade av managers och att skriva för 600 000 läsare men knappt ha råd med hyran. Alexandra och Desirée är aktuella med "Vad hände? Bloggbråken 2008-2014" på SVT Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Torbjörn Averås Skorup

Fariah är 18 år när hon testar det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Hon fastnar direkt. Medan hon bygger en karriär på att hjälpa unga som fastnat i kriminalitet kan hon inte hjälpa sig själv. Av: Siri von Malmborg Producent: Gustav Asplund

SVT:s globala klimatkorrespondent Erika Bjerström gästar Expressens mediepodd. Karin Olsson och Magnus Alselind analyserar även miljonregnet över Hannah och Amanda och DN:s penisfixering.

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

När det som i dag motsvarar bandy anlände till Sverige från England i slutet av 1800-talet var det en idrott för överklassen. Det många inte vet är att idrotten vid den här tiden gick under benämningen hockey. Karl Örsan berättar mer om bandyns historia och reder ut begreppsförvirringen.

DN:s kulturredaktion har under våren publicerat texter av svenska och internationella författare – många av dem ges nu ut i bokform, 21 författare om krisen. I dagens avsnitt, som spelades in via en digital möteslänk och sändes live för prenumeranter, talar Åsne Seierstad, Sverker Sörlin, Elisabeth Åsbrink och Maciej Zaremba om Sveriges coronastrategi – om äldrevården, dödstalen, politik, populism och om den svenska självbilden. Åsne Seierstad menar att besluten att stänga skolorna och att förbjuda folk att åka till sina stugor var rent politiska, fattade för att lugna en orolig befolkning. Elisabeth Åsbrink berättar bland annat om de kraftiga reaktioner hon mottog efter en artikel där hon ifrågasatte om Sverige inte saknade krisberedsskap och möjligen var fredsskadat. “Jag är ingen dununge, men det här var något nytt. Jag kallades krigshetsare, och enligt samma logik jämförd med Hitler,” säger hon. Programledare: Johar Bendjelloul. Teknik: Lasse Engström, Visualised.

Sveriges mest produktiva tavelmålare hette Herman Sixtus Andersson, även känd som Brokiga Blad. Anderssons ambition var att måla en miljon tavlor, men sade själv att han bara hann med 750 000 stycken. Men då skulle han ha behövt måla 50 tavlor varje dag, inklusive julafton, i 40 år, säger Göran "Snacke-Per" Johansson, storsamlare av Herman Andersson-tavlor och privatforskare i den svenska luffarkulturen. Han menar att 100 000 stycken är en rimligare siffra men ingen vet exakt. Göran har idag över 700 Brokiga Blad-tavlor i sin samling på Hönsa-Lottas Luffarmuseum i Boda Glasbruk. I många år har han forskat i den rikskände luffarkonstnären som under 1900-talets första hälft vandrade landet runt och målade landskapsbilder för en bit mat, en pilsner, en övernattning eller kanske en peng. Enligt Gunnar kallades Herman Anderssons tavlor för "skithuskonst" eftersom de ofta sattes upp på väggen i utedasset gärna bredvid kungaporträttet! Ni hör också Gunnar Vesterlund från Nordmaling, som samlat på Herman Andersson-målningar sedan 1967 och idag äger över 200 stycken. Gunnar har sedan barndomen på 30-talet fascinerats av luffarlivet och hjälper oss att teckna en tydligare bild av livet längs vägarna, snabbtorkande färg och mytologin kring Sveriges kanske inte bäste, men snabbaste och mest produktive målare. Programledare och reportrar: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

I veckans avsnitt pratar Theo om Renault, Magnus förstår till slut vad det handlar om och Nils blir nostalgisk över filmen Tillbaka till framtiden.

Valfrid Israelsson fick hjälp av sina syskon att ta sig till Amerika 1912. Men där blev han snart arbetslös och hade dessutom svårt med engelskan. Han vände hem igen och kallades 14-dagarsamerikanen. Läs brevet många gånger så att du kommer ihåg allt vad jag har talat om Ett av Valfrids syskon i Amerika förklarar noggrant hur Valfrid ska ta sig till Amerika på bästa sätt. Frida Larsson i Emmaboda hade ofta hört talas om sin morfars far Valfrid, och när hon hittade gamla brev som Valfrid och hans syskon skrivit till varandra blev bilden av vad som hänt tydligare. Valfrid kom fram lyckligt och väl, men sedan gick det sämre. Utan jobb och pengar tog han sig snart hem till Småland igen, och levde resten av sitt liv i och av föräldrarnas lilla torpstuga. Men amerikaresan lämnade i alla fall ett litet spår, för Valfrid brukade krydda sitt tal med en och annan engelsk glosa som Hallo och Goodbye. Icke på årtionden har något utvandrarefartyg gått direkt från Sverige till Amerika Emigrationsutredningen 1908 Det har tidigare varit relativt okänt, till och med för den stora Emigrationsutredningen, att det under en kort period på 1890-talet fanns direktresor från Skandinavien till Nordamerika. Det säger Kalle Johansson som är arkivarie på Riksarkivet Landsarkivet Göteborg och som har gått igenom arkivmaterial för rederiet.  Emigrationsutredningen 1907-1913 Kalle Johansson har skrivit om Scandia-linjen i forskningsantologin Göteborgs-Emigranten 8 (Göteborg 2019). Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Henrik Martinsson slaktband@sverigeradio.se

Del 4 av 4 om de svenska sädesslagen. Jordbruket började med vetet. Kallades "ångersäd" för att det är så svårt att odla i Sverige. Nu är vetet störst. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Och ett gammalt recept. I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: Fjärde programmet handlar om vetet, som kom till Sverige med jordbrukarna för cirka 6000 år sedan. - Vetet är spännande för att det är det allra äldsta sädesslaget, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. Jordbruket började med vetet, för sådär 10000-12000 år sen. - Vetet är det sädesslag vi odlar mest av, men samtidigt är det också det mest svårodlade i vårt klimat. Vetets stora boom kommer i slutet av 1800-talet när jordbrukstekniken förändrades. Då kom konstgödsel och ett mekaniserat jordbruk. - Vetet är det sädesslag som snabbast anpassades till de nya förutsättningarna, berättar Matti. Vetet hade tidigare varit en ren lyxprodukt och kunde nu bli något allmänt. En lyx som vem som helst kunde köpa. - Jag odlar västgöta lantvete, Ölands lantvete och spelt, säger Niclas Dagman, spannmålsodlare på västgötaslätten. De gamla sorterna är enklare att odla än de moderna. Anna Groneberg, bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg, bakar med gamla lantsorter och t ex emmer. - Vete har fått ett dåligt rykte, men jag älskar det, säger hon.

I ett kort avbrott från ekonomisk teori blickar vi tillbaka i historien på medeltidens "barnkorståg". En rörelse då barn genom gudomliga uppenbarelser ledde stora mängder människor på kamp för godheten. Nutida paralleller uppmuntras. https://www.mises.se/2019/05/16/nar-barnen-kallades-av-gud/

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

Stella Walsh var en av de första kvinnliga friidrottsstjärnorna. Hon noterade världsrekordresultat inte mindre än 37 gånger. Hon vann OS-guld på 100 meter i Los Angeles 1932 och OS-silver på samma distans i Berlin 1936. Långt efter hennes aktiva karriär blev hon skjuten i samband med ett butiksrån och på den efterföljande obduktionen uppdagades att Stella Walsh egentligen var - en man. Genom åren har Stella Walsh ofta förekommit på listor över idrottshistoriens största fuskare. Men var hon verkligen en fuskare? Var hon verkligen en man? Bör vi se på henne med helt andra ögon idag? Det här är berättelsen om Stella Walsh. Dokumentär av Martin Marhlo (2019) Redaktör: Alexander Lundholm Slutmix: Tobias Carlsson

Nicole Assine skulle få en uppväxt utanför civilisationen. Men det gick inte som planerat. Storydox 8/2 2018. Tema: Brytpunkt.

Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development). DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom. Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige. Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på plats med expertkunskap men framförallt så finns teamet där för att ge föräldrarna kunskap, hjälp och stöd. Teamen finns utplacerade i Stockholm, Uppsala Göteborg, Malmö/Lund.Ett program av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

ARTIST. Artisten Magnus Uggla talar om misslyckanden, drömmar, uppväxten och en kamp med självförtroendet i sitt Sommar. Artisten Magnus Uggla tar en serie misslyckanden och dåliga recensioner som utgångspunkt för sin skildring av karriär och självförtroende. Vi får höra valda delar ur flera decenniers recensionsskörd och Uggla avslöjar hur orden från Sveriges tyckare och kritiker har påverkat honom.Han reflekterar över vem han har varit - ett överklassbarn som ville bli popstjärna, en ångestladdad pojke som fick sömntabletter som sjuåring, en blandning mellan glamrockare och punkrockare. Magnus Uggla berättar också i sitt Sommarprogram om samarbetet med Martin Luuk, som började illa men som efter många år ledde till monologen om sig själv, som Uggla framfört och hyllats för det senaste året.Om Magnus UgglaAktuell med showen Hallå! Popmusik, kickar å kläder. Slog igenom 1977 med albumet Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt. Kallades omväxlande glamrockare och punkare. Gett ut 17 album och sålt miljontals skivor.Varit med i flera filmer och pjäser. Spelat revy med Povel Ramel. Fått priset Rockbjörnen sju gånger, Karamelodiktstipendiet 1991 och Karl Gerhard-stipendiet 2005.Är en hyfsad buktalare.Magnus Uggla har varit Sommarvärd 1986.Producent: Anna Ivemark

Långfredagens sista timme i P1ägnas åt yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och konstnärers rätt att uttrycka sig fritt. I programmet När sanningen kallades lögn tar Pär Freij och Kerstin Berggren oss med på en resa bakåt i tiden. Utifrån de två stora konstnärerna Dimitrij Sjostakovitj och Anna Achmatova och deras livsöden under stalinismens värsta tid i Sovjetunionen berättas i programmet om konstnärers försök att vara ärliga i en tid när sanning kallades lögn.

I februari 1811 uppmandes Gotlands bönder att ställa sig till den svenska krigsmaktens förfogande. Detta var startskottet till den allmänna värnplikten, som skulle komma att definiera svensk försvarspolitik under nära 200 år. - Inspirationen kom från revolutionens Frankrike, och Napoleons arméer, som visade att värnpliktsarméer kunde erövra en hel kontinent, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Värnplikten kom att få stor betydelse för att etsa samman det svenska folket, och för att demokratisera Sverige, men frågan är vad som kommer att hända när systemet nu gått i graven. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också bioaktuella filmen The Kings Speech, som skildrar den brittiske kung George VI:s kamp mot sin stamning. Historikern Thomas Roth menar att kungens tal under andra världskriget spelade en central roll för det engelska folkets kampvilja. - Kungens tal och hans utnyttjande av radiomediet kom att få stor betydelse för den engelska krigsmoralen, säger Thomas Roth. Alla känner vi till Winston Churchills berömda tal, men kungens tal var lika viktiga. Programledare är Tobias Svanelid.