Loppmarknadsarkeologerna

Om gamla billiga ting och historierna bakom dem. Med Tommie Jönsson och Maja Åström.

Vågar man gosa med en malmedelsbehandlad filt från 60-talet? Och vad säger tv-fågelns skapare är det en häger eller en trana? I säsongens sista avsnitt får vi svar på frågorna som hängt i luften. Under de fem år som Loppmarknadsarkeologerna har sänts i radio, har vi grävt fram historierna som döljer sig bakom dessa gamla, billiga ting från loppisar. Ibland har det inte gått att svara på alla frågor om dessa prylar. Och ibland har nya fakta kommit upp till utan. I årets sista avsnitt återvänder vi till två föremål från förr och knyter ihop de lösa trådarna. I april 2017 gjorde vi programmet om en malmedelsbehandlad filt från textiltillverkaren Tidstrand. Enligt etiketten var pläden "varaktigt maläkta" eftersom den var behandlad med insektsmedlet Mitin, en kemikalie som har vissa likheter med DDT. Vårt program handlade om insekticider i ylletextilier från förr och fokuserade på miljöaspekterna. Men sedan programmet sändes i radio har många lyssnare hört av sig och undrat om filten kan vara farlig att använda hemma. För att få svar på detta har vi nu intervjuat Sabina Litens Karlsson som är toxikolog på Kemikalieinspektionen. Ett annat program som fyllt vår e-postlåda med reaktioner, bilder och undringar är avsnittet om den snidade tv-fågeln från 60-talet, ett träfigur som många fick göra i skolslöjden. Det debatteras huruvida den föreställer en trana eller en häger, och vårt svar i våras var "träger" en hybrid mellan fågelarterna. Men nu har vi fått kontakt med tv-fågelns skapare. Han heter Elmer Adolfson, arbetade som träslöjdslärare och publicerade den första arbetsbeskrivningen för denna träfågel. Och eftersom Elmer är fågelfigurens skapare, vet han också vilken art den är! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson PS: Sedan förra avsnittet, om Fiskargubben på den berömda tavlan, har e-posten strömmat in. Tack för alla mail! Bland annat fick vi ett foto föreställande en person som vi nämnde som möjlig förlaga till målningen lotsen Adolf Ekman från Falkenberg. Och visst är Ekman lik sjöbjörnen på tavlan. Men fotot på honom är taget 1936 och fiskargubbemålningen är gjord runt 1920. Nära, men ingen cigarr! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

"Fiskargubben is a state of mind", säger Fredrik Björkman. Han har skapat ett eget museum där han samlar olika varianter av Harry Haerendels klassiska tavla "Der alte Seebär". Porträttet av den gamle sjöbjörnen med snugga och sydväst kallas i Sverige kort och gott för "Fiskargubben". Den kan klassas både som kitsch och som "en del av den svenska tapeten", för att låna Fredrik Björkmans ord. "Der alte Seebär" har reproducerats, ritats om och remixats i så många led att den idag kan betyda lite vad som helst och det är just detta som intendent Björkman tycker är så intressant med den. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna går vi till botten med varför kärleken till fiskargubben är så stark och evig. Vi granskar också några av de teorier som vill göra gällande att fiskargubben på tavlan kommer från svenska vatten. Programmet är bitvis inspelat i stark blåst och poddversionen är förlängd. Håll i sydvästen! Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Prydnadsfigurer tillverkade av snäckskal väcker både rys och mys. Åtminstone för samlaren Jan-Erik Nilsson. Han har byggt upp en nätbaserad kult kring snäckdjur och andra svåra föremål. Saker du inte vill äga men inte kan kasta ja, så sammanfattar Jan-Erik Nilsson den märkliga prylkategori han kallar "svåra föremål". Det är just den typ av märkliga, hiskeliga eller direkt obegripliga grejer som är så svåra att låta bli att samla på. Sedan flera år driver Jan-Erik en facebookgrupp för entusiaster av svåra föremål. Bland mycket annat rysligt postas ofta foton av olika slags snäckföremål djurfigurer, lampor, kombinationsobjekt och reseminnen. Skönhetsgraden varierar, för att uttrycka det milt. Med tiden har en digital samvaro kring snäckprylarna vuxit fram. Jan-Erik ger numera ut fotokalendrar med ambitiösa snäckföremålsbilder och han arrangerar sedan förra året en årlig tävling vid namn Snäckkampen. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna försöker vi förstå fascinationen för snäckföremålen och viktigast av allt varför det är så svårt att låta bli att köpa hiskeliga och svåra föremål när man går på loppis. Möt snäckdjurens folk! Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Pocketboken är läsandets slit-och-släng-produkt. Den nöts och åldras snabbt. Vissa titlar kan med tiden bli dyrbara om de är i prima skick och attraherar en nischad läsekrets. De flesta pocketböcker trycks i massupplagor och produceras billigt. I second hand-världen är det därför svårt att sälja dem för mer än några tior. Men vissa böcker, som attraherar en hängiven nischpublik, kan ändå bli dyra med tiden. Lars Jansson driver ett antikvariat inriktat på Science Fiction och förklarar vad som driver upp priserna i hans genre. Vad är det som gör att pappret mellan de mjuka pärmarna gulnar så snabbt? Papperskonservatorn Cecilia Isaksson från Kungliga Biblioteket förklarar kemin och fysiken bakom pocketbokens snabba förfall. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

I rumsljus ser det inte så märkvärdigt ut. I ultraviolett ljus strålar uranglaset med en gulgrön glöd. Men var inte rädd uran kanske låter farligt, men den radioaktiva strålningen är försumbar. I århundraden har olika metalloxider använts för att färga glas. Uranoxid, som ger en gulgrön nyans, var populärt i glasproduktion från 1800-talet och fram till andra världskriget. Plötsligt blev uran en strategisk råvara för energiproduktion och kärnvapen. Den tunga metallen belades med hårda restriktioner och storhetstiden för gulgröna glaset som lyste med fluorescerande sken i uv-belysning var över. Men inte helt i exempelvis Sverige tillverkades uranglas fram till slutet av sextiotalet. Bruks- och konstglas färgat med uranoxid är idag begärligt för samlare. När civilingenjören Anna Reuterswärd går på loppis är hon ofta beväpnad med en uv-ficklampa för att kunna hitta uranglas bland alla andra prylar. I hemmet har hon installerat ultraviolett belysning i ett vitrinskåp för att kunna visa upp troféerna i all sin prakt. Hyttmästaren Tord Höglander, som arbetade som glasblåsare på bruket i Rejmyre i 40 år, berättar om sina minnen från att arbeta med uranglas. I vår tids öron låter det kanske otäckt att skyffla in pulveriserad uranoxid i degeln men för att göra vackert färgad glas krävdes vissa ämnen som kobolt, arsenik, bly eller uran.

1978 gick telefonmonopolets Sverige över från nummerskiva till knappsats. Standardtelefonen som togs fram var Diavox med utbytbar kåpa för den som ville ändra färg. Diavox tillverkades i miljontals exemplar och blev en exportsuccé för LM Ericsson, som tog fram modellen tillsammans med Televerket. I Sverige fanns dock inte några andra knapptelefoner att välja på vid den här tiden. Televerket var den enda operatören och de försåg dig med såväl abonnemang som apparat. Men trots det kan man i just denna apparat se hur tankar om valfrihet och individualism började vinna mark i telefonmonopolets Sverige. På Diavox kunde man nämligen byta kåpa så att telefonen fick en färg som matchade just din stil även om apparaten var samma som grannen hade ... Diavox må se fyrkantig och en smula fantasilös ut i jämförelse med den kurviga designklassikern Ericofon, även känd som kobratelefonen. Men det finns de som vurmar för Diavoxen. En av dem är Pär Danielsson, engagerad i Virserums telemuseum. Han jämför Diavoxens formspråk med den fyrkantiga bilmodellen Volvo 240 och menar att vår tids nostalgi har börjat rikta in sig på 1970-talets design medan vi börjat släppa taget om det sönderälskade 50-talet. Går det att få en gammal telefon med pulsval att fungera i ett modernt hem med IP-telefoni över fiber? Jodå, men det kräver specialutrustning. Jan Wirström, ordförande i Sveriges Telehistoriska samlarförening, förklarar hur det funkar. Välkomna till ett telefonnostalgiskt avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna! Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Sveriges mest produktiva tavelmålare hette Herman Sixtus Andersson, även känd som Brokiga Blad. Anderssons ambition var att måla en miljon tavlor, men sade själv att han bara hann med 750 000 stycken. Men då skulle han ha behövt måla 50 tavlor varje dag, inklusive julafton, i 40 år, säger Göran "Snacke-Per" Johansson, storsamlare av Herman Andersson-tavlor och privatforskare i den svenska luffarkulturen. Han menar att 100 000 stycken är en rimligare siffra men ingen vet exakt. Göran har idag över 700 Brokiga Blad-tavlor i sin samling på Hönsa-Lottas Luffarmuseum i Boda Glasbruk. I många år har han forskat i den rikskände luffarkonstnären som under 1900-talets första hälft vandrade landet runt och målade landskapsbilder för en bit mat, en pilsner, en övernattning eller kanske en peng. Enligt Gunnar kallades Herman Anderssons tavlor för "skithuskonst" eftersom de ofta sattes upp på väggen i utedasset gärna bredvid kungaporträttet! Ni hör också Gunnar Vesterlund från Nordmaling, som samlat på Herman Andersson-målningar sedan 1967 och idag äger över 200 stycken. Gunnar har sedan barndomen på 30-talet fascinerats av luffarlivet och hjälper oss att teckna en tydligare bild av livet längs vägarna, snabbtorkande färg och mytologin kring Sveriges kanske inte bäste, men snabbaste och mest produktive målare. Programledare och reportrar: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

På en utomhusloppis dök den upp: En mystisk, orange lackskiva med stämpel från tivolit Gröna Lund. Från skivspåren hördes mest knaster och sprak men också några barn som sjunger "Mors lilla Olle". Vad är det här för slags skiva egentligen? Förutom stämpeln på etiketten och bolagsnamnet "B.R.A. Record" finns ingen information på den. I veckans avsnitt Loppmarknadsarkeologerna nystarna i bakgrunden till den direktgraverade lackskivan från Gröna Lund. Med hjälp av ljudkonstnären och skivsamlaren David Bremer och Svenskt visarkivs forskningsarkivarie Wictor Johansson nystar vi upp historien till sjung-själv-skivorna som gick att spela in i musikaffärer, bokhandlar och på nöjesfält från 1930-talet och fram till 60-talet. På köpet får vi historien om de finländska bröderna Aftén som kom till Sverige för att arbeta på Värdsutställningen i Stockholm, men snart sögs in i jazzsvängen, grundade skivetiketten B.R.A. Record och drev två inspelningsstudior för direktgraverade skivor en i Gamla Stan och en på Gröna Lund. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vad får man om man kombinerar ett gulligt litet dockansikte med en vacker grytlapp? Jo, en mysrysig ikon från tiden då vi "virkade in" saker både för att pynta i köket och för att dölja pinsamheter. Konstnären och serietecknaren Anneli Furmark har samlat på grytlappsdockor i många år. Under en period blev dessa gulliga skapelser ett motiv i hennes konst. I veckans avsnitt förklarar Anneli sin fascination för "drottningen över grytlapparna", som hon kallar detta objekt. Kostymteknikern Anna Eliasson, som också samlat på grytlappsdockor i många år, spårar objektets ursprung till en tid då man "virkade in" föremål inte bara dockansikten utan även toalettpappersrullar och spritflaskor. Antingen för att försköna i hemmet eller för att dölja pinsamheter. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Ära vare Gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden! Ja, så kanske det rimmades när tusentals snidade träfåglar placerades ovanpå nyligen inköpta tv-apparater i svenska hem i slutet av 50-talet. Men är det en trana eller är det en häger? Varför blev den så vanlig? Och vad säger den om sin tid? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar historien bakom denna fågelfigurin av furu, björk eller teak. Den har länge varit vanlig på loppisar och i antikbodar, men under senare år har den ökat i pris och idag kostar den ofta över hundralappen. Samlaren och konstnären Magnus Bärtås har idag över 300 slöjdhägrar i sitt hem. Han menar att träfiguren symboliserar rymdålderns framtidstro och att den visar hur den abstrakta konstens formspråk började ta sig in i det folkliga medvetandet. Peter Ekström, före detta slöjdhägersamlare och konstnär även han, berättar om sitt förhållande till fågeln, hur träslöjden förändrades i skiftet mellan 50- och 60-tal samt varför tv-fågeln ska klassas som "okonst". Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

1934 byggdes den första elektriska adventsljusstaken av kasserade julgransbelysningar. Produkten blev en storsäljare men konstruktören förblev okänd i decennier. I vinterns sista avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna vädrar vi historien bakom en av våra käraste ljuskällor. Lagerbiträdet Oscar Andersson fick den goda idén att förvandla kasserade julgransbelysningar till brandsäkra adventsljusstakar. Produkten blev en storsäljare men Oscar Anderssons namn glömdes bort. Uppfinnarens barnbarn Linnea Rådberg berättar om hur Andersson efter decennier fick sitt erkännande.

I svenska hem har julkrubban en kort historia. Den är nämligen en invandrad katolsk jultradition som länge ogillades av den lutherska svenska kyrkan. Du kanske har en själv hemma den kan vara hemslöjdad, ihopvikt av papp eller varför inte av handmålad, östtysk plast? Men hur hamnade den egentligen hos dig? Loppmarknadsarkeologerna följer julkrubbans krokiga väg från 1200-talets Italien till våra dagar med hjälp av Ewa Bigestans, etnolog och författare till boken Julkrubbans historia. Ewa berättar om hur den första julkrubban i Stockholm ledde till publikrusning, varför krubban var tvungen att kallas för någonting annat när den på 1800-talet blev en statussymbol i finare svenska hem och hur den så småningom blev en massproducerad julpryl för alla hem rika som fattiga, katolska som protestantiska (och sekulära, förstås). Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Har du någon gång känt skräck inför en stelt grimaserande tomtemask med smala springor för ögonen? Frukta icke! Lite obehag och ambivalens måste måste spridas om julritualen ska bli magisk. Tomtemasker i pressad textil, plast eller gummi har funnits bland oss sedan början av förra seklet. Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström undersöker när och hur de dök upp i vårt svenska konsumtionssamhälle. Proffstomten Olle Berum förklarar varför han och hans kollegor inte använder mask, medan etnologen Jonas Engman på Nordiska museet förklarar julgubbemaskeringens rötter i gamla europeiska traditioner. För att skapa julmagi krävs ett upphävande av roller och kategorier och då åker masken fram! Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför blev en söderhavskryddad sjömansvisa en svensk julklassiker? Loppmarknadsarkeologerna närlyssnar på Yngve Stoors julskiva och spårar hitlåtens historia. På våra loppisar kan du nästan alltid hitta Yngve Stoors LP-skivor och de är nästan alltid signerade! Låtarna är fulla av söderhavsdrömmar, även om själva musiken ofta låter lika mycket björklövad dansbana som en tropisk lagun. Runt 1970 släpptes albumet Jul med Yngve Stoor, som innehöll en nyinspelning av Stoors populära julschlager Sjömansjul på Hawaii. Med hjälp av musiketnologen Wictor Johansson på Svenskt visarkiv analyserar vi låtens stora och långvariga popularitet. Julmusikkännaren Alf Björnberg, professor i muskvetenskap på Göteborgs universitet, fyller i med analyser om hemlängtan i julsånger och tipsar om en hårdkokt parodi på Yngve Stoors stora låt. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Den rödprickiga giftsvampen har rätta färgerna för att ingå i pyntet, men annars är julkopplingen vag. Har det med tomtebobarnen att göra? Eller beror det på att tomten var schaman? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker när och varför den röda svampen började tryckas ner i mossan i våra adventsljusstakar. Med hjälp av etnologen Jonas Engman på Nordiska museet, sökningar i fotoarkiv samt en granskning av gamla julkort (framletade av utställningsproducenten Vivi Nybom på Postmuseum) spårar vi ursprunget till den mystiska julsvampen. Dessutom synas ett sibiriskt schamanspår i sömmarna. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Krinolinflickor, Disneyfigurer och Hjalmar Brantingbyster ja det är några typer av gipsföremål som tillverkades i den italienska konstgjutaren Gervasio Bernardis fabrik i Göteborg. Men vem var han? Du har säkert sett prydnadsföremålen av gips någong gång, kanske hos någon äldre släkting eller i ett dammigt hörn av loppisen. Om du tittar noga, har vissa av dem stämpel från "Bernardi Konst GB" eller "G. Bernardi Konstjuteri". Verksamheten började förmodligen redan 1911, men firman registrerades 1923. När samlaren och loppiskonnässören Maria Snare Johnsson fick reda på att hon är släkt med gipsgjutaren Gervasio Bernardi, sporrades hon att ta reda på så mycket hon kunde om honom. Vem var han. Hur kom han hit? Och vem köpte hans gipsprydnader? Fram till och med 1960-talet sålde de nämligen bra. I säsongens sista Loppmarknadsarkeologerna berättar vi historien om gipset, italienarna, Göteborg, Disney-figurinerna och arbetarklassens billiga, men vackra pynt.  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

När man letar efter konst i loppisens skrymslen hittar man ibland tavelramar som överglänser det som finns på målarduken. Men vad ska man tänka på om man köper en begagnad ram? I veckans avsnitt följer vi med radioprofilen och konstälskaren Ingvar Storm när han är på jakt efter intressanta tavelramar i loppmarknadens konsthörna. Vad tittar han efter när avgör om ramen kommer fungera på ett annat verk? Varför tycker han att ramen och tavlan ska matcha varandra tidsmässigt? Rammakaren Rebecka Hjukström berättar hur man identifierar en välgjord ram och ger oss råd om restaurering. Dessutom får vi lukta på den mystiska smet av krita och harlim som används på ramverkstaden.

Har du någon gång förundrats varför en pastellig kakburk från 50-talet i plåt kan vara så dyr i second hand-affären? Som du kanske anar, är det inte burken du betalar för. Det är känslorna som kostar. Våra loppmarknadsarkeologer funderar i det här avsnittet på mekanismerna bakom det som får oss att öppna plånboken för ett ting som egentligen inte har något reellt värde. Det handlar om nostalgi, menar loppis- och auktionsentusiasten Lotta, som samlat på sig mången plåtburk från förr. Det som ser ut som en rostig burk för en person kan symbolisera barndomens trygghet för någon annan. Och Lotta får medhåll av Emma Engdahl, professor i sociologi, som tittat på varför ting kan få ett emotionellt värde som inte är kopplat till det monetära.  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Reproduktioner av målningar som Grindslanten och den piprökande fiskargubben hittar du ofta på loppisen. Om du har tur dyker de upp i broderad form. Veckans avsnitt handlar om tavlorna som är hobbybroderiets svar på paint-by-numbers. De kallas ibland för korstygnstavlor även om de inte alls är broderade med korsstygn. Ett annat namn är stramalj, efter den vävda botten där bild- och färganvisningen är tryckt på. Brodyrvurmarna Sigrid Sällström och Marie Brock de Ortiz ger oss bakgrundshistoria till företeelsen. Finlandssvenske journalisten Axel Åhman berättar om hur han fascinerades av Finlands vanligaste stramaljtavla en bild av Askungen och hans jakt efter dess ursprung. Det kan finnas mycket historia mitt ibland stygnen. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför är LP-skivor från den svenska Hare Krishna-rörelsen så vanliga på svenska loppisar? Vad gör en av samfundets högsta internationella ledare på plattorna? Och hur blev musiken så funkig? Det svenska jazzrockbandet Rasa har i decennier förbryllat svenska skivsamlare och loppisgrävare. Bandets nio LP-skivor, med sina hinduistiska och ofta psykedeliska omslagsmotiv, sticker onekligen ut i loppmarknadens skivbackar. Skivorna är närmast ofattbart vanliga på svenska loppisar och skivbörsar, särskilt med tanke på att bandet var nära kopplat till den svenska Hare Krishna-rörelsen (som ju aldrig varit särskilt stor) och att skivorna gavs ut på ett eget skivbolag, långt bortom skivindustrins distributionskanaler. Och musiken är minst sagt spretig Rasa testade i princip alla musikaliska grepp mellan mantran, jazzrock, reggae och new age-klingande synthpop. I veckans Loppmarknadsarkeologerna gräver vi i historien bakom den svenska Hare Krishna-rocken. Det visar sig att Rasas sångare, producent och musikaliska centralgestalt, Visnupada (även känd som Harikesa Swami eller Robert Campagnola) vid den här tiden också var en av de högst uppsatta ledarna i den internationella Hare Krishna-rörelsen. Ytterligare bakgrundshistoria får vi från Jörgen Sundvall (på den tiden känd som Vegavan Das), en av de som tog Hare Krishna-rörelsen till Sverige. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför sägs det att den italienska Mokabryggaren är länkad till Mussolini? Och hur fungerar denna aluminiumpanna på en modern induktionshäll? Loppmarknadsarkeologerna reder ut. 1933 skapade den italienske ingenjören Alfonso Bialetti kaffebryggaren Moka Express en fräsande skapelse i aluminium med insvängd midja, avsedd för kaffebryggning direkt på spisplattan. Den blev sedemera ett måste i italienska hem men återfinns i över hela världen, även på svenska loppisar. Det hävdas ibland att mokabryggaren är nära kopplad till fascismen och den italienske diktatorn Mussolini men vad är bakgrunden till den utsagan? Jeffrey Schnapp från kunskaps- och idélabbet metaLAB vid Harvarduniversitet reder ut. Genom mokabryggarentusiasten Erika Hallhagen lär vi oss dessutom hur man använder mokabryggaren på en modern induktionshäll. Det är svårt, men det går.

Transportmopeden med tre hjul och träflak är en svensk ikon. Efter mer än 60 år på våra vägar är den älskad både som arbetsfordon och rekreations-åk. Men kärleken till den kan bli dyr och mödosam. I veckans avsnitt serveras historien om flakmoppen av Josefin Andersson, mopedredaktör på tidningen Classic Motor. Josefin har teorier om varför detta fordon väcker så ömma känslor och därmed betingar så höga priser på andrahandsmarknaden. I flakmopedälskarnas land kan ett renoveringsobjekt nämligen kosta uppåt 20 000 kronor och utöver det får man vara beredd på att lägga till många tusenlappar i reservdelskostnader för att inte tala om mekartimmar. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna i P1 görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Har du någon gång funderat på om du kan få med små fripassagerare när du köper en begagnad säng eller något annat föremål? Till exempel ljusbruna insekter, små som äppelkärnor. Veckans program handlar om vägglusen en än så länge ovanlig men likväl ovälkommen gäst. Skadedjursexperten Håkan Kjellberg berättar var de gillar att gömma sig, hur du känner igen dess spår och vad som krävs för att bli av med dem. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Gamla vykort på loppisen ger dig ofta oförglömliga motiv av typen "nybyggd med ödslig semesteranläggning", "futuristiskt vattentorn i mellansvensk stad" samt "pelargonplanteringar vid kommunhus". Men hur började och slutade vykortsskickandet? Och stämmer påståendet att vykortet runt förra seklets början kunde fungera ungefär som sms? Vi träffar Vivi Nybom, utställningsproducent och pedagog på Postmuseum för att prata om "tristessvykort" och antalet postgångar under tidigt 1900-tal.  Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Med rytmbox, automatiskt baskomp och dubbla klaviaturer var elorgeln 1970-talets stora skrytinstrument. Men idag skänks de förr så högteknologiska musikmaskinerna bort. Elorgeln gjorde det möjligt för amatörorganister att låta som ett helt band hemma i vardagsrummet. Med 80-talet kom dock smidigare och mer bärbar teknik som kunde göra exakt samma saker som hemmaorgeln, men var som helst till exempel på picknicken. Elorgeln blev allt svårare att sälja och idag är det få som ser något värde i den. På loppisar och i annonser kostar de några futtiga hundralappar. Om de inte skänks bort mot hämtning. Musikproducenten och instrumentsamlare Mattias Olsson har genom åren hämtat ett tjugotal elorglar. Han uppskattar att samlingen inte kostat honom mer än 2000 kronor. I veckans avsnitt berättar han om kärleken till instrumentet samt förklarar tekniken och visionerna bakom. Dessutom ringer vi upp skivproducenten och Sten & Stanley-medlemmen Ebbe Nilsson för att fråga vem det egentligen är som döljer sig bakom artistnamnet på LP-serien Nils Dacke spelar partyorgel (volym 1-7).  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Begagnade dockskåp köps ofta till barnen. Men det är inte ovanligt att den vuxne loppisfyndaren själv börjar leka och inreda för att snart börja handla med dockhus och tillbehör på nätet. Plötsligt har de gamla dockhusen blivit eftertraktade. Spekulanterna är ofta de som själv lekte med dem som barn. Folk hittar sina gamla skåp och återupplever sin barndom eller kanske första hemmet när man precis gift sig, säger Weronica Åström Löhr,  ordförande i Miniatyrsällskapet. Men det är långt ifrån alla som ser det som ett investeringsobjekt. För många blir dockskåpet en vuxenhobby. Dessutom upptäckte jag ganska snabbt att det finns communities, facabook-grupper där hundratals, kanske tusentals personer från hela världen samlas och har samma intresse, säger Martina Thun, radioprogramledare och dockskåpsentusiast. I avsnittet får du också höra hur dockskåpens historia började i Bayern på 1550-talet med en hertig och hans dotter. Samt hur det kommer sig att den svenska versionen av lekskåpen kom att dominera marknaden på 1900-talet fram till nu. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

För serietecknaren David Liljemark är loppmarknaden ett billigt galleri. Där fyndar han amatörtavlor med råa, vilda eller naiva uttryck. Häng med på en guidad visning i loppiskonstens mörkare hörn. Varje loppmarknad med självaktning har ett stort utbud av tavlor. Vanligast är förstås landskapsmålningar men för den som vågar gräva djupare väntar ibland spännande modernistiska verk av okända amatörer. David Liljemark, till vardags serietecknare och musiker, har i drygt tjugo år köpt amatörkonst på loppisar. Från början var tanken att själv måla över de billiga dukarna med egna motiv, men en svit av diffusa målningar av signaturen Eivor E fick David att istället börja samla på liknande tavlor. I veckans avsnitt berättar han om jakten på otyglad, fri och ibland kaotisk konst som inte går att hitta någon annanstans. Vi får bland annat förklarat för oss vad en folkhems-Malevitj och en fekalspya i guld och silver är. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Loppmarknadens otaliga ölsejdlar är lämningar från decennierna när vår ölkultur främst påverkades av tyska och brittiska influenser. Men varför konkurrerades de ut på 80- och 90-talen? Veckans avsnitt gräver i historien runt våra ölglas. Vilka strömningar gjorde att den bastanta sejdeln försvann från våra bardiskar och köksbord när 70-talet tog slut? Varför tillverkas vår tids ölglas i smäckrare former och av tunnare glas? Och är sejdeln så tysk som vi tror? Ölkännaren Jens Skrubbe ger oss en inblick i ölglasens utveckling och bryggmästaren Jessica Heidrich förklarar hur ett bra ölglas borde vara utformat. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Är det något det dräller av på landets loppmarknader så är det askkoppar. I takt med att antalet som röker i hemmen minskar, ökar antalet askfat på andrahandsmarknaden. Ulrika Torell är forskare och intendent på Nordiska museet och har intresserat sig för rökningens historia. För henne började det med den mer restriktiva tobakslagen som kom 1993, för att för några år senare resultera i boken Den rökande människan. Där beskriver hon hur samhällets syn på tobak omformats från lyxvara via vanlig, vardaglig konsumtionsvara till någonting riktigt hälsovådligt. Hur har det i sin tur påverkat askkoppen? Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Alla som bläddrat bland LP-skivorna på en loppis har sett skivomslagen med sågade hack. Men vad betyder märkningen? Och varför finns så många av dessa skivor? Veckans avsnitt handlar om cutouts  ett mysterium som länge förbryllat vinyljägare som gräver efter fynd i loppisens skivbackar. De sågade skivorna, oftast USA-pressade och från 70- och 80-talen, var ursprungligen osålda exemplar som returnerats till skivbolagen. Dessa lågprismärkte plattorna med hack i omslagskanten och sålde vidare i stora partier. Men hur kom skivorna till Sverige, och varför i sådana stora mängder? Vi har spårat upp Kenneth Bjälkenfalk, mannen som av en ren slump blev Sveriges förste och kanske störste importör av cutouts i början av 70-talet.  Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vi fann ett tennarmband i samisk stil på en bakluckeloppis. Men hur ska man veta om det äkta sameslöjd eller en kopia? Skinnarmbanden med tenntrådsbrodyr blev populära accessoarer för medvetna konsumenter i hela landet på 70- och 80-talen. De samiska tennarmbanden görs enligt en unik hantverkstradition med månghundraåriga anor men när armbanden blev populära, började även kopior tillverkas och säljas av andra aktörer. I veckans avsnitt berättar den lulesamiska konstnären Maj-Doris Rimpi och sameslöjdsstiftelsen Sámi Duodjis vd Mari-Ann Nutti om svårigheterna att skydda en slöjdtradition och kulturarv. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Katter, duvor, ugglor, trearmade ljusstakar, krukor Rosa Ljungs prydnadssaker i keramik på varenda loppis. Men vem var Rosa? Och varför vet vi så lite om kvinnan bakom de gulliga keramikprodukterna? På 70- och 80-talet var de blomdekorerade djurfigurinerna märkta Design: Rosa Ljung storsäljare. I second hand-affärer och dödsbon är de idag så vanliga att de blivit ett begrepp för folklig, lätt kitschig smak. Men försäljningssiffror går bortom smak och designnormer att Rosa Ljung var en enorm succé i svenska hem går inte att förneka. Därför är det märkligt att hon är så knapphändigt nämnd i skrifter om svensk keramik. Loppmarknadsarkeologernas reportrar Tommie Jönsson och Maja Åström spårade upp Rosas dotter, Kristina Hedelin Olsson, för att kunna berätta historien om den svenska prydnadskeramikens hemliga drottning. Kristina berättar hur Ljung tidigt influerades av konstnären Allan Ebeling, om de tidiga formexperimenten i hemmaateljén, braksuccén på keramiktillverkaren Deco på 70- och 80-talet samt hur Rosa Ljung efter sin död blev ett begrepp och företagsnamn. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Det är kanske inte en fråga som du funderat särskilt mycket över. Men det är därför Loppmarknadsarkeologerna finns. Vi nystar i historien bakom denna runda, trinda sparform. Ingvar Körberg arbetade förr på Svenska sparbanksföreningen och började intressera sig för sparandet. Han skrev en bok om sparbössor, där grisarna länge varit återkommande. Ingvar menar att det finns flera anledningar till att svinet blev något vi stoppade våra mynt i. Grisen har länge varit en symbol för hushållande och lycka, inte bara i vår del av världen. Frågan är dock hur framtiden ser ut för detta föremål när vi nu går mot ett mer kontantlöst samhälle. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Loppmarknadsarkeologerna tittar lite extra på ett tålamodsprövande läggspel med flera hundra år på nacken - pusslet. Hur ofta saknas det inte bitar i pusslen du kan fynda i second hand-affären? Har tålamod för ett som saknar bitar? Det har pusselentsiuasten Lisa Ulfves som sedan ett par år köpt och lagt ett tjugotal loppisfyndade läggspel. Hon ser det som en typ av terapi. Dessutom har hon snöat in på ett ofta förekommande motiv - alplandskapen. Vi träffar också Peter Pluntky, långvarig leksaksexpert i Antikrundan, som berättar om pusslens utveckling från geografiläromedel till massproducerat tidsfördriv.   Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Den gamla sortens tjocka tv-apparater är idag osäljbara och snudd på oskänkbara. Men det finns entusiaster som älskar gamla dumburkar med bildrör. Årets första avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna öppnar dörren till en nischad samlarkultur: retro-gamers som helst kopplar in sina videospel från 80-talet i tidsenliga tv-apparater. Vi möter Thomas Sunhede som via videospelsintresset blev biten av tjock-tv:n. Idag driver han en blogg om tjock-tv och jagar efter användbara, flådiga eller obskyra apparater med bildrör för att spela på, renovera eller ge bort. Han förklarar tjusningen med "scanlines" (den gamla tv-bildens rasterlinjer), hur man bär sig åt för att fynda tjocka tv-apparat idag och hur mycket en lyx-tv från 80-talet är värd idag. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Moderna resenärer föredrar rullväskor eller ryggsäckar. Vad göra med alla gammeldags resväskor? Jo, med hjälp av slaktade högtalare och billig modern elektronik kan de få nytt liv som bergsprängare. Återbruk av gammalt loppisgods kan ta sig an tusentals skepnader. Men allt är inte shabby chic-omgörning av gamla möbler. Sedan några år tillbaka har resväskor ombyggda till portabla stereoanläggningar blivit allt vanligare upp som hobbyprojekt. Idén kommer från USA och kallas där suitcase boomboxes men även i svenska garage byggs begagnade väskor ihop med högtalarelement från gamla steroanläggningar och förses med nytillverkade förstärkare och bluetooth-mottagare. Loppmarknadsarkeologerna möter Ola Ekstrand, entusiastisk boomboxbyggare. Tack vare sin hobby har han dessutom fått djupare insikter om svensk och amerikansk resväskekultur. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Plaståldern satte igång i början av 1900-talet. Sedan dess har mängden av plastprylar i olika plastmaterial bara ökat. Men vad händer med plast som blir hundra år gammal? Åldras den med värdighet? 1907 tog den belgisk-amerikanske uppfinnaren Leo Baekeland patent på hårdplasten bakelit ett starkt material som klarar värme och kunde ersätta metall. Medan 1900-talet fortskred utvecklades allt fler plastsorter som snart började användas i snart sagt alla produktkategorier. På loppmarknaden kan vi idag hitta plastföremål som är uppåt hundra år gamla. För en vanlig konsument är det dock svårt att skilja på olika plastsorter och kunskapen om hur materialen åldras är låg. Samlaren och designkännaren Thomas Lindblad, som har intresserat sig för design av bruksföremål och samlat på plast i tjugo år berättar för Loppmarknadsarkeologerna om plastsorternas historik och egenskaper. Han förklarar också skillnaden mellan hur stabila och mindre stabila plastsorter föräldras med åldern. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio

Gamla herrtidningar från 50- och 60-talen, fulla med fotografier av halvnakna och nakna kvinnor, är efterfrågade på samlarmarknaden. Varför blev gårdagens snusk hett stoff idag? Inbundna årgångar av svenska pinuptidningar från 50- och 60-talen var fram till och med 90-talet vanliga på loppmarknader. De såldes billigt eftersom få samlare intesserade sig för dem. Idag är det annorlunda. De ihopbuntade herrtidningarna från förr har försvunnit från loppisen. Istället säljs de på nätauktioner eller i specialiserade vintagebutiker för uppåt 400 kronor. Hur gick det till när gårdagens pornografi blev inredningsaccenter för det retro-chica soffbordet? I veckans Loppmarknadsarkeologerna förklarar Jorma Toivonen, mångårig samlare av pornografi och erotisk litteratur, att gamla nakentidningar är som aktier. Han ger oss en inblick i samlarvärlden, där det alltid funnits ett utländskt intresse att köpa svenska snuskpublikationer för förr. Burlesqueartisten och stylisten Felicia Bichard berättar hur 50-talets burlesquekultur och pinupestetik återupptäcktes av strippdansöser och konstnärer i slutet av 90-talet. Därefter har pinup-fotot fått en renässans, men till skillnad från 50-talet är det inte längre tidningsköpande män som är målgruppen. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lars-Eric Uneståhls LP-skiva med hypnosinstruktioner innehöll tillämpningar för att minska röksuget, ick Povel Ramel att bli motiverad och skivans metoder letade sig så småningom in i elitidrotten. Den som letar bland vinylskivorna på en loppmarknad hittar mest dansband, dragspel och pop från 80-talet. Ibland dyker mer udda fynd upp, som Lars-Eric Uneståhls egenutgivna Hypnos, från 1969. Uneståhl experimenterade med hypnos under sina psykologistudier i Uppsala. Han kom fram till att hypnotisören inte måste vara närvarande i samma rum som personen som skall hypnotiseras. Det gick lika bra med en inspelning, menade han, och spelade på egen hand in en LP med instruktioner för självhypnos. Skivan såldes via postorder och riktade sig bland annat till folk som ville sluta röka eller hade sömnproblem. Men den kunde även användas för att öka motivationen, vilket Povel Ramel gjorde och skickade ett tackbrev till Uneståhl. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättas historien bakom detta udda skivfynd och tidiga exempel på självhjälpsprodukt. Uneståhls idéer och metoder anammades så småningom inom svensk elitidrott, via diskuskastaren Ricky Bruch till U21-landslaget i herrfotboll som vann EM-guld 2015.

Trevlig väggprydnad, folklig masskonst eller bara dålig smak? Souvenirtavlan av snedsågad björk rymmer mer historia än vi anar. Loppmarknadsarkeologerna går en konstrunda i secondhand-världen och fastnar för björktavlan en oval träskiva med målat motiv eller ett fastlimmat vykort som kolorerats och pyntats med detaljer i målarfärg och fönsterkitt. Ofta finns en ditmålad björk som kronan på verket. Samlarna och folkkonstkännarna Borghild Håkansson och Staffan Backlund har i drygt tjugo år intresserat sig för denna typ av väggprydnader. När de började gräva i björktavlans historia fann de en fascinerande berättelse om folklig (och närapå industriell) skaparkraft, luffare, några svartlistade socialister och en trofé som rasade i status när charterflyget slog igenom. Producent: Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio

Ett prydnadstroll i svarvad teak berättar historien om hur efterkrigstidens modernisering av smhället fick oss att älska trollen och identifiera oss med dem. Det dräller av prydnadstroll på våra loppmarknader troll i keramik, glas, plast, furu, björk eller varför inte teak? De är oftast små, gulliga eller kitschiga och utstrålar allt annat än farlighet. Trollpyntets glansdagar var under efterkrigstiden, då en vurm för dessa varelser spred sig i inredning och populärkultur. Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar upp Ulla-Britt Alklid, formgivaren bakom ett vanligt förekommande souvenirtroll från 60-talet, tillverkat av ädelträ, rep och fårull i hennes hemmaverkstad. Andreas Berg, trollintresserad professor i Illustration vid Konsthögskolan i Oslo, förklarar hur det gick till när folktrons mäktiga troll förvandlades från skräck till gulligt pynt för moderna hem. Producent: Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Våra Loppmarknadsarkeologer mätte prisnivåer på begagnade leksaker. De hittade en leksaksbil i skala 1:64 med avskavd lack och andra skönhetsmissar för 400 kronor. Är den värd det och varför? Sedan 1970-talet har gamla leksaker varit hett i samlarkretsar. Orörda exemplar av sällsynta miniatyrbilar kan vara värda allt från en krona till många tusenlappar. Detta driver upp förhoppningarna om att det finns pengar att tjäna på gamla leksaker, även på loppmarknader. Men hur gick det till när leksakerna blev samlarobjekt? Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tog hjälp av antikhandlaren Mats Wigerdal, specialiserad på möbler, belysning och leksaker från efterkrigstiden, för att förstå varför vissa leksaker ökar i värde medan andra inge gör det. Mats förklarar också hur internet påverkar prissättning av efterfrågade andrahandsvaror samt vilka gamla leksaker som kanske blir nästa stora kategori av samlarobjekt.

På loppmarknaden har stekpannor med teflonbeläggning blivit allt vanligare och billigare. Samtidigt stiger priserna på gammeldags gjutjärnspannor. Höll inte rymdålderns material vad det lovade? De är lätta, moderna och omeletten fastnar inte. De trängde ut de  tunga gjutjärnspannorna ur våra kök. Den teflonbelagda stekpannan var rymdålderns stekkärl och gjorde sitt intåg på 1960-talet, samtidigt som fiskpinnar, snabbfrästa filébitar och en snabbare typ av matlagning. Gjutjärnspannorna fick maka på sig. De hamnade på loppmarknaden. Men nu tycks kökshistoriens pendel svänga tillbaka. Tunga pannor och grytor i gjutjärn eller emalj har åter blivit populära medan teflonpannorna lämnats in till loppisen, ofta med repor i den ack så känsliga non-stick-beläggningen. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättar Eva Malmström, som är professor i ytbehandlingsteknik på KTH i Stockholm, historien om hur fluorplasten PTFE (polytetrafluoreten) upptäcktes av en ren slump, samt hur materialet via bilindustrin och det amerikanska kärnvapenprogrammet hamnade på våra köksredskap. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar hur de teflonbelagda köksartiklarna marknadsfördes och varför de inte längre är en given statusmarkör i köket. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varaktigt maläkta. Mothproofed for Life. Så kan det stå på etiketten till en gammal yllepläd. Men vad betyder det? Vilka kemikalier kan dölja sig i fibrerna på en gammal filt? Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström hittar en gammal yllepläd formgiven av textilkonstnären Viola Gråsten. Den är i fint skick och etiketten lovar dessutom att den här filten är varaktigt maläkta. Insektsmedlet som har använts kallas Mitin. Vad är det? Kan det vara skadligt, även om filten är mer än 50 år gammal? För att ta reda på vad Mitin-behandling innebär, och vilka andra kemikalier som användes i den svenska ylleindestrin tar Loppmarknadsarkeologerna hjälp av Mats Johansson, som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås, samt Olle Stensson, som arbetade med färgning och beredning inom textilindustrin i mer än 40 år. De berättar om hur man fram till 70-talet använde DDT ofta salufört under andra varumärkesnamn för att skydda textilier från mal och ängrar, samt hur liknande insekticider som Eulan och, som i detta fall, Mitin användes. Vi får också veta vilket som är det enda sättet att bli kvitt den här typen av insektsmedel. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Producent: Tommie Jönsson

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tar sig an ett stort mysterium: varför är 40 år gamla collegetröjor mindre noppiga än sådana som tillverkades för mindre än tio år sedan? Välkomna till en ny säsong av Loppmarknadsarkeologerna det lilla programmet som söker historien bakom vanliga loppisfynd. Årets första avsnitt handlar om ett mysterium som de flesta second hand-fyndare funderat över: Hur går det till, rent vetenskapligt, när en noppa uppstår? Varför är en välanvänd 40 år gammal collegetröja mindre noppig än en som tillverkades för mindre än fem år sedan? Förklaringen sitter inte i tygets blandning av bomull och konstfibrer, enligt Mats Johansson som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås. Snarare kan man spåra orsaken till vår tids allt noppigare kläder i moderna vävningstekniker som slog igenom på 70-talet. Dessutom förklarar Mats Johansson vilka ämnen som gör de plastiga tröjtrycken mjuka och följsamma. Och jodå, med tiden lämnar dessa ämnen plagget för att till sist hamna i naturen. Producent: Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Varför skänker så många bort sina pianon just nu? Vilken är den enda Jan Guillou-bok du inte hittar på loppisen? Är det farligt att använda begagnade träningsredskap från 90-talet? Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson bjuder här på ett längre avsnitt där historien bakom ett instrument, ett fenomen och handlingen i en okänd bok skriven av en känd författare avhandlas.Inför det nya året vill Tommie komma i form. Han letar därför efter vettiga träningsredskap på loppisen och snubblar därmed in på hemmaträningens historia. Hans Bolling är historiker med särskilt intresse för idrott, han berättar för oss om hemmaspänstandets historia - från Bengt Uggla, via prinsessan Birgitta till TV-Shops alla olika träningsredskap. Gemensamt för alla som velat sälja en vältränad kropp till dig är att de säger att de kan göra det, bara du ger dem några minuter per dag. Tommie blir dessutom drillad av den personliga tränaren Blossom Tainton Lindqvist.Maja vill under 2017 odla sin kulturella sida och söker därför efter ett piano att ha hemma. Och vackra gamla klaver skänks för närvarande bort mot avhämtning. Om de inte hamnar på tippen. Vi träffar ägaren till en flyttfirma och loppmarknad, Per Johan Olofsson, som tycker det gör ont att slänga pianon. Han får medhåll av musikhistorikern Eva Helenius på museet Klaverens hus och Sydsvenska Dagbladets Heidi Avellan.Vilken handling får en science fiction-roman för ungdomar skriven av Jan Guillou? Vi har bett science fiction-fantasten Gabriella Gomez läsa den mindre kända och sällan sedda Guillou-boken Gudarnas Berg och recensera. Loppmarknadsarkeologernas jul görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

1985 hade mejeribranschen ett problem ungdomar drack allt mindre mjölk. Vapnet som vände utvecklingen var en kopp laddad med kaffe, varm mjölk och trendiga franska influenser. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson har ofta sett den vita koppen med logotypen i de franska färgerna på loppmarknadens porslinshylla. Café au lait-koppen är tillverkad i Frankrike, men den rymmer ett stycke helsvensk reklamhistoria. Och allt börjar 1985, när mejeriebranschen tillsammans med reklambyrån Carlsson & Broman försöker hitta ett sätt att få unga människor att dricka mer mjölk.Inger Söderholm, som då var projektledare på byrån, berättar om hur kampanjen togs fram. Den riktade sig till tongivande krogar och kaféer i storstäderna, som under lanseringsperionde fick ensamrätt på konceptet café au lait med tillhörande koppar och andra logotypförsedda prylar. Och förlagan till själva koppen smugglade hon med sig från ett stockholmscafé. Art directorn Bo Sundin förklarar hur logotypen skapades och minns även lanseringsfesten, där en inflygd fransk kypare från Brasserie Lipp i Paris serverade café au lait till stockholmska kändisar. Formgivaren och designsamlaren Nille Svensson analyserar vad koppen säger om sin tid, och han menar att koppen är ett tydligt exempel från tiden då Sverige gick från behovssamhälle till begärssamhälle. Producent: Tommie JönssonLoppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vårt närmaste träslag här länge varit ute i kylan. Men furu har en förmåga att alltid komma tillbaka. Och kanske är det dags nu för en massiv fururenässans. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gav sig ut för att gräva i drivorna av ådriga och omålade furuföremål från tiden då träet var hett. De fastnade för en organiskt formad ljusstake i massiv, kvistfri furu och spårade upp träsnidaren bakom verket formgivaren Gunnar Kanevad, som i mer än 50 år har sågat ut sina säregna ljusstakar med bandsåg. Kanevad är övertygad om att furun snart kommer tillbaka och berättar om furuns storhetstid, som sattes igång när svenskarna började inreda sina gillestugor i mitten av 60-talet. Designhistorikern Christian Björk berättar om en internationell furutrend, som pågår nu. Furumöbler från 30-talets svenska sportstugor, formgivna av arkitekten och formgivaren Axel Einar Hjorth, säljs idag för höga priser på den internationella marknaden, men var under flera decennier bortglömda.Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vi tittar närmare på väggbarometern lufttryckmätaren som en gång i tiden var ett måste i hemmet. Men idag är den mycket svårsåld. Varför slutade vi älska våra barometrar? I vår klimatzon är man av naturliga skäl intresserad av vädret. Blir det sol till helgen? Eller rullar nya regnområden in från sydväst igen? Är ostadig väderlek samma sak som normal sådan?Barometern, instrumentet som kunde visa förändringar i lufttrycket, blev under 1800- och 1900-talen en populär prydnad på hemmens väggar. Men idag finns ett överflöd av väderinformation från tv, radio och internet som konkurrerat ut hemmabarometrarna och inredningstrenderna från 80-talet och framåt har inte varit inkluderande mot våra barometrar. I veckans avsnitt berättar journalisten och barometersamlaren Julia Skott om instrumentets status och funktioner, samt om varför hon har en hel vägg täckt av loppmarknadsfyndade barometrar i alla slags former. Hans Lineskär, intendent på Marinmuseum i Karlskrona, förklarar skillnaden mellan de äldre kvicksilverbarometrarna och den modernare och idag vanligare varianten, aneroidbarometern.    

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att förbättra dem genom att måla dit nya figurer på.Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri. Producent: Tommie Jönsson.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.