Podcasts about diagnos

Sista PEPPEN inför avspark! Den stora premiäroron?! Magni om nya scoutmetoder, den tighta truppen och samtal från Sthlm! Bahoui om comebacken och papparollen! Johannesson om de nya reglerna! Premiärelvor, nerver och fantasyrekar! TuttoSvenskan görs i samarbete med:TV4 Play:Svenska Cupen börjar idag! Via vårt samarbete med TV4 Play streamar du Svenska Cupen, Allsvenskan, Superettan, Serie A, La Liga, Landskamper och MYCKET annat för 249kr/mån (ord 349kr). Ni har erbjudandet här: https://www.tv4play.se/kampanj/tuttoATG:Läs om våra senaste tankar gällande spel på: https://www.atg.se/tutto - 18 år gäller för spel och stödlinjen.se finns om du upplever minsta problematik med spelandeVERSACE:Vi gör TuttoSvenskan tillsammans med Versace! Deras dofter Eros samt Eros Energy är dofter som är inspirerade av medelhavskusten, en maskulin citrusdoftande blandat med svarta vinbär och mysk i doftnoterna. Ni hittar Versace Eros och Eros Energy på Parfym.se här: https://rb.gy/3f9gtx Lenovo:Lenovo är EXKLUSIV huvudpartner till årets FörsäsongsSvenskan. Vi vill uppmärksamma er som är ute efter en ny bärbar dator att Lenovo Aura Edition finns där ute på marknaden. Läs mer om den här: https://www.elgiganten.se/product/datorer-kontor/datorer/laptop/lenovo-yoga-slim-7i-u7-258v321tb-153-copilot-pc-aura-edition/804948 Allsvenskan Fantasy:Som vi har väntat men nu är äntligen Allsvenskan Fantasy live! In och joina vår liga, vinn den om du kan och få evig ära samt berömmelse

Vem har rätt när man tycker olika?  Vad säger egentligen forskningen och hur kan den tolkas på olika sätt? Vi diskuterar vår syn på detta när det gäller ADHD och olika sätt att se på diagnosen. Vi finns på visnackar.se Kram Jeanette och Anna  

När vi pratar om adhd och autism handlar det nästan alltid om barn. Men många har fötts och åldrats med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Nu får fler hjälp att få diagnos via sina barnbarn.

Vorbis kaj o psykologen David Waskuri taj dikas so voj penel pa sar te keres te gindis ke sitot adhd. Taj kaj jek kaver so iskirindas jek adhd kemja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Behovet av psykologiska analyser av makthavare tycks outsinligt. Ulf Karl Olov Nilsson funderar i ljuset av en bortglömd psykobiografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur mycket kan egentligen en enskild individ påverka världens gång? Ja, kan en enda människa agera ut sina inre konflikter på världsscenen, kan jordens öde vila i två ynka nyckfulla händer?Frågan kan tyckas aktuell, ja rent av akut, med tanke på de märkliga personligheter som befinner sig i absoluta maktpositioner. En akut fråga kanske, men knappast ny.I mars 1920 började många tro att amerikanske presidenten Woodrow Wilson förlorat förståndet. Wilson hade varit en centralgestalt för fredsförhandlingarna efter första världskriget och lanserat de 14 punkter för fred i den så kallade Wilsondoktrinen. Men nu hade han börjat uppföra sig irrationellt; han höll missriktade bibliskt salvelsefulla tal i kongressen och verkade vilja undergräva den amerikanska uppslutningen kring det Versaille-fördrag som han tidigare slagits så hårt för; ja, han spelade sina kort så uselt att han tycktes önska ett misslyckande. Vad hade hänt? De flesta hänförde presidentens märkligheter till hans hjärnblödning hösten 1919. Wilson hade svävat mellan liv och död i veckor och under isoleringen odlade han ett yvigt skägg, förmodligen för att dölja en delvis vänstersidig förlamning.En man som arbetat nära Wilson under fredsförhandlingarna var stjärndiplomaten och senare USA:s förste ambassadör i Sovjetunionen, William Bullit. Han med många andra kom att hysa enorm besvikelse och ren aversion mot USA:s 28:e president. Några år in på 20-talet drabbades Bullit av en personlig kris och sökte upp en viss professor i Wien, närmare bestämt Sigmund Freud. Efter några månader på Freuds divan började de båda männen samtala på mer vänskaplig grund. Det visade det sig att de var rörande överens i sin frustration över Wilson. Freud skrev i ett brev: “om någon enskild individ kan hållas ansvarig för misären i denna del av världen så är det nog ändå han [Wilson]”. När Bullit berättade om sina planer att skriva en psykologisk biografi över den tidigare presidenten var Freud oväntat och obegripligt nog med på noterna.Eller kanske var det inte så obegripligt. Som statsvetaren Patrick Weils visar i sin bok “The Madman in the Whitehouse” så var Bullit var ingen vanlig klient; han hade suttit i förhandlingar med Lenin och Stalin, Churchill, de Gaulle, Chiang Kai-shek och Göring. Bullit är förlagan till en av karaktärerna, närmare bestämt djävulsfiguren, i Michael Bulgakovs ”Mästaren och Margarita”. Freud var smickrad, dessutom befann hans psykoanalytiska bokförlag sig på ruinens brant och en psykobiografi över en president kunde säkert komma till undsättning, inte minst när Bullits första och enda roman hade varit en veritabel kioskvältare, tryckt i häpnadsväckande 23 upplagor.Något år senare, när Wilson avlidit, gav Freud Bullit i uppdrag att forska i Wilsons bakgrund och intervjua vänner och personer som arbetat med honom. Efter några år började ett manus ta form där båda männen stod som upphovsmän. Men utgivningen kom att dröja; Bullit var rädd att en kritisk biografi av demokraten Wilson skulle förstöra hans vidare karriärmöjligheter inom partiet. Och åren gick, Freud avled 1939, andra världskriget bröt ut; och så började Wilsons eftermäle påtagligt resa sig ur askan med nya biografier, pjäser och en påkostad spelfilm om hans liv 1944.Bullit satt på det enda exemplaret av manuset vars status blev alltmer oklart. Psykoanalytiker som Ernest Jones reste till USA och läste texten men var måttligt imponerad. Anna Freud fick läsa och ogillade skarpt. Manuset var fullt av psykoanalytiska klichéer, tyckte man, och saknade Freuds förfining. Ve och fasa, hade verkligen Freud själv författat denna parodi på freudianskt mumbo-jumbo!Men Bullit menade att de båda männen visst hade skrivit manuset tillsammans; Freud skrev själv utkastet till förordet, Bullit resterande delar. ”Vi kämpade ibland om varenda rad”, menade Bullit, även om han själv mestadels hållit i pennan. Men sedan hade Freud gjort ändringar, och Bullit hade sedan själv, långt efter Freuds död, ändrat i ändringarna.Men 1966 var det – äntligen eller kanske snarare tyvärr – dags för publicering; president Wilsons änka hade precis dött och Bullit själv låg för döden och fick aldrig läsa de nedslående recensionerna. Biografin uppehåller sig mycket vid vad Bullit och Freud menar är presidentens faderskomplex. Fadern var präst och Wilson hade sett sig som guds son, menade författarna; hans politiska karriär var ett slags messiansk dröm. Boken visar också upp flagranta exempel på vad psykoanalytikern och framgångsrike psykobiografikern Erik Homburger Erikson kallade ”originology”, alltså att låta pyttesmå detaljer i studieföremålets barndom förklara betydelsefulla historiska händelser.Men ännu värre, var inte Freuds och Bullits projekt problematiskt redan till sin utgångspunkt: att skriva en psykobiografi över någon som man djupt ogillar.Risken är ju – vilket boken om Wilson dessvärre är ett exempel på – att en persons lidande framhålls som klandervärt, och att man olyckligt tolkar en människas neuroser eller vanföreställningar som vore de moraliska brister. Idag argumenterar psykologiska och psykiatriska institutioner, exempelvis American Psychiatric Association, för att yrkeskårens kodex bör vara att en psykolog eller psykiater aldrig ska sätta en diagnos på en levande offentlig person man aldrig träffat. Ändå görs övertramp dagligen och samtidens behov av psykologiska studier, inte minst förklenande, över politiska ledare tycks outsinligt.Nå, historien är givetvis inte endast en produkt av idéer, ideologi och materiella förutsättningar utan också enskilda individers val och handlingar. I tider av maktkoncentration, personfixering och tilltagande demokratiskt underskott finns det kanske ett större behov än någonsin att förstå makthavares drivkrafter och omedvetna konflikter. Ja, det är kanske en fråga för framtida psykobiografier: hur ska demokrati kunna försvaras när medborgarna själva väljer ledare som vill undergräva demokratin?Ulf Karl Olov NIlssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturPatrick Weil: The madman in the White house – Sigmund Freud, ambassador Bullitt, and the lost psychobiography of Woodrow Wilson. Harvard University Press, 2023.

Lyssna också på nya podden - ”Grabbarnas podcast” !Björn Rudman och Christian Wederbrand går på djupet och pratar om det som sker på insidan – det där som så många upplever men sällan pratar om. Med vassa tips och konkreta verktyg delar de med sig av hur man kan hantera känslor, tankar och livets utmaningar med sig själva som exempel.För grabbar som mår dåligt – och för dig som vill veta hur du kan må bättreMånga killar går runt med en känsla av att något inte stämmer, men få vet vad som faktiskt orsakar det eller hur man kan bryta det. Här pratar vi om vad som verkligen händer på insidan – och visar vägen mot lösningarna. Att känna känslor är ingen svaghet, att vara ledsen är inget fel. Vi ger dig verktygen för att förstå varför gamla sätt att hantera det tunga ofta inte fungerar – och vad du kan göra istället för att verkligen må bättre.Lyssna här: >>>> https://open.spotify.com/show/3rZnIbKpQorCghVyvFpzev?si=25b60b001ac44ed8 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Katri har bjudit in sin kollega Rickard Hagström till ett samtal om ADHD, en diagnos som Rickard fick först i vuxen ålder. Dåligt samvete och dåligt självförtroende hade varit följeslagare i Rickards liv sedan barndomen och insikten om att det fanns ett svar på varför "jag är som jag är", att detta var något som var medfött innebar en stor omvälvande förändring och pusselbitarna föll på plats. Det här avsnittet handlar om skräcken för att misslyckas och den resa som vi alla gör i att förstå sig själv, sina styrkor och svagheter. Våra lärare i panelen kommer in på det här med ADHD i skolan och hur vi kan få barnen att se sig själva som superhjältar istället för problem. Rickard delar också med sig av sina bästa tips på att hantera sin ADHD i slutet av samtalet så lyssna hela vägen nu! Deltagare: Katri Kingstedt, Sofie Langeborg, Maria Dupal och Rickard Hagström Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När man säger att mycket är skit, att vi får ta mycket skit så kanske man inte menar - BOKSTAVLIGT TALAT. Men, med en ständig ström ärkehjon till landet som vill att du bokstavligt talat ska ta (i) deras skit så är det precis vad som händer. Dolt under locket på affärens toalett så har någon lämnat en VÄLDIGT otrevlig och ociviliserad överraskning. Missa inte det här programmet!Att säga att vi nu bara väntar på dagen då poddens dator inte kommer gå att få igång igen, är ingen överdrift. Att det här programmet blev färdigt att släppas, är ett mirakel. Ett obeskrivligt mirakel vore det om vi kan under dessa rea-tider i december få chansen att köpa en ny dator till podden. 1500 av 10 000 kr har samlats in, kan du komma med ett mirakel nu när rea-luckan i december fortfarande är öppen?Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaIdag, lördagen den 14 december hör du oss snacka om detta:* Avföringsfälla gillrad i affären.* En farsot av diagnoser drar över landet, och en mamma orosanmäls - FÖR FRUKOST.* Gamlingar som hoppar ner i den ena sängen efter den andra.* Fina omskrivningar för att slippa lägga en extra krona på dig eller dina nära och kära.* Nej till sex, att dejta, äktenskap och nej till barn.* Kristen vill inte radera nyfikenheten till kristendomen - "ELLER ANDRA, religioner."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan Widén VI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:SEXUELLT NEGATIVA TROSOR BLIR KONSThttps://www.spreaker.com/episode/sexuellt-negativa-trosor-blir-konst--63201223Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 21 december 2024Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEWhitechapel - A Visceral Retchhttps://www.youtube.com/watch?v=UzsX5pjZggo&list=PLin3XHw3tBCPQ4Z9qoSqEjBNd9TL2xCj1&index=56ELISABETHSankta Luciahttps://www.youtube.com/watch?v=wcCnso0PcAsJOHANPRESUMED INNOCENThttps://www.imdb.com/title/tt17677860/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_4_nm_4_in_0_q_pres

LYSSNA PÅ HELA AVSNITTET HÄR: snettinatbakat.se Specialavsnitt! Vi kör en rejäl sittning om PG Gyllenhammar och det blir allt om ursexiga Norge-avtalet, drygt halva ”Gäst hos Hagge" och så gör vi en rejäl genomlysning av den oerhörda 200-serien, med en av Sveriges främsta nu levande 200-seriekännare Martin, som är med oss på länk. Diagnos: hjärtbytet, på er.

Nissen har flyttat in hos Kelly och hon håller redan på att gå in i väggen! Olivia promotar att fira jul ensam! Måste alla anpassa sig för personer med diagnoser? Massa mer! Puss & Stön!!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För er som älskar podden så är detta ett plusavsnitt som släpps varje vecka! Vad är bättre än en podd i veckan? Jo, två! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet berättar jag om min ADHD diagnos samt att jag är högkänslig. Vare sig man har en diagnos eller inte kan detta avsnitt vara tankeväckande då vi ofta har tankar om oss själva som håller oss tillbaka. Jag delar även med mig av hur denna förståelse och ökad närvaro har gjort enorm skillnad för mig i livet och hur jag i dag kan leva utan mediciner för min ADHD. Retreat på Frötuna 18-20 oktober:https://angelicaalmqvist.com/retreat-pa-frotuna-gard-18-20-oktober-2024/ Shopen: https://angelicaalmqvist.com/butik/ Medlemssidan, INSIDAN:https://angelicaalmqvist.com/insidan/ Hemsidan:www.angelicaalmqvist.com Varmt välkommen att mejla:angelica@angelicaalmqvist.com Är du intresserad av mentorskap, TransformativaSamtal, medlemssidan eller boka mig till ditt företag eller för en grupp? Skicka ett mejl så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se ifall vi kan hitta ett upplägg och kanske jobba tillsammans. Har du kanske någon fråga eller något ämne/ämnen du skulle vilja att jag pratade om i denna podcast, så är du också varmt välkommen att höra av dig. Följ mig gärna på sociala medier:Tik Tok: https://www.tiktok.com/@angelica_almqvistFacebook: https://www.facebook.com/Angelicaalmqvist.aa/ Instagram: https://www.instagram.com/angelica_almqvist/Youtube: https://www.youtube.com/@AngelicaAlmqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt talar vi om vårdföretag som säljer ADHD-diagnoser till ofta hutlösa priser och problemen i vården som gör dessa företag framgångsrika. Vi talar även om bildning och om hur man blir allmänbildad.

Send us a textElise shares her experience of being diagnosed with bowel cancer, a discovery made during surgery for endometriosis. She reflects on the shock of the diagnosis and the emotional highs and lows that followed. Throughout her story, Elise highlights the importance of staying positive and relying on the support of loved ones. She also points out the variability of bowel cancer and the necessity of personalized treatment plans. Elise's account is a powerful reminder of the resilience required to navigate a cancer diagnosis. In discussing her treatment and fertility preservation, she opens up about the emotional challenges, the support she received from her partner and family, and the joy of becoming pregnant naturally after treatment. Elise emphasizes the importance of hope and how sharing personal stories can inspire others facing similar challenges.Hosted by Kellie Finlayson & Sophie Edwards Produced by Kellie Finlayson & Sophie EdwardsLike our show? Please leave us a review here.Each and every review helps us keep this pod on the air!Instagram - https://www.instagram.com/shttalkerspodContact - shttalkerspod@gmail.com

Ann-Christine Jansson fick redan som ung diagnosen bipolär sjukdom och har i ett tidigare program berättat sin historia. Nu åtta år senare berättar hon för Ann Sandin-Lindgren att hon hade trott att hon med åren skulle blir bättre. Tyvärr är läget sämre idag då hon drabbats av fler sjukdomar och har svårt att få rätt medicinering och träffa en bra läkare. Hon ska nu prova WeMind i Tyresö. Hon är glad att RSMH Tyresö har några aktiviteter som hon kan gå på.

Sista delen med Biljana Savic Lundell. Biljana fick sin ADHD-diagnos först vid 53 års ålder. Hur kom det sig att hon klarade sig så länge i karriären trots odiagnostiserad ADHD? Och hur känns det idag när pusselbitarna fallit på plats? Hur går tankarna kring lilla Biljana som fått kämpa så mycket?Biljanas Instagram: https://www.instagram.com/biljanasaviclundell/?hl=en Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Philip tog på sig svart kostym mitt i sommaren. Han skulle till beroendemottagningen: det var en sorgens dag. Knarkandet och supandet var väl bara en sorts äventyr, en upptäcktsfärd som hörde till att vara ung? Inte kan man vara missbrukare när man är bara 22 och dessutom professionell dansare? Men det kunde man tydligen. Och man kunde tydligen bli nykter också.

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

För att kunna behandla en sjukdom måste man veta vad det rör sig om. Ändå har närmare hälften av jordens befolkning ingen eller bara begränsad tillgång till diagnostik – ingenstans inom vårdkedjan är gapet mellan behov och tillgång lika stort. En sjukdom där diagnosen ofta kommer för sent är tuberkulos. I Filippinernas huvudstad Manilla vill Läkare Utan Gränser ändra på det.

Hur är det att vara förälder till ett barn som har särskilda behov och utmaningar? I Karlavagnen tisdag vill Skoob Salihi prata med dig som har ett barn med en eller flera NPF-diagnoser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungefär 100 000 svenskar har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som i korthet kallas NPF. De diagnoser som ryms inom begreppet är ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språk­störning och Tourettes syndrom.I kvällens program vill Skoob Salihi prata med dig som är förälder till ett barn som har en eller flera diagnoser inom NPF. Hur fungerar vardagen? På vilka sätt kan du hjälpa ditt barn genom skolgången? Hur ser er fritid ut? Hur viktigt har det varit för er att få en diagnos?Vad kämpar ni extra med, och vad är ljusglimtarna i tillvaron? Ibland pratas det till och med om diagnoser som superkrafter, håller du med? NPF-diagnoser i Karlavagnen med Skoob SalihiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

On this week's 2020 Podcast, we delve into the revolutionary role of artificial intelligence in expanding the scope of optometrists beyond diagnosing diabetic retinopathy alone. Our guests, Dr. Hadi Chakor and Yves-Stéphane Couture, the innovative forces at DIAGNOS, unfold their transformative alliance with IRIS—a network of optometry practices across Canada. They reveal how their joint […]

Den som drabbas av skrivkramp kan känna sig väldigt ensam, men att köra fast med ett manus är inget ovanligt. Kanske är vi författare för dåliga på att prata om våra misslyckanden? Vi konstaterar hur som helst att det finns olika sorters skrivkramp och tipsar om hur du kan undvika att bli blockerad – eller hur du tar dig därifrån om blockeringen ändå skulle vara framme. Malin inser att hon har lurat tusentals elever och Caroline har, trots tidigare syslöjdstrauman, vilat skrivhjärnan med handarbete. Böckerna vi nämner är:Systrarna av Jonas Hassen KhemiriTigerkakshjärta av Lina NordquistÄnkan av Helene FloodSkriva & älska av Lily KingTranorna flyger söderut av Lisa Ridzén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oj Cassandra har uppenbarligen saknat att podda för hon har mycket att säga den här veckan. Det diskuteras att få komplimanger som egentligen har en underton av kränkning, att få ADHD-diagnos men inte känna att man får prata om det. Det är herpes och det är nära till tårar för att man inte fått en romantisk hyllning på sociala medier. Och så glids det in i ett samtal om inkludering och hur vi egentligen aldrig kommer nånstans?

Dags för podden som den här veckan heter "Gynning & Berg - The new Begynning"! Och nu blir det en lek med tid. När det här avsnittet spelades in hade inte Berg kört första Mello-kvällen än, vilket innebär att vi rent dramaturgiskt har att göra med ”oviss spänning”, det vill säga vi vet mer än huvudrollsinnehavarna. Hur oviss spänningen blir vetefåglarna. Det blir hursomhelst snack om radiobröst, en stark längtan efter Vaxholm, BADONKADONKEN, och en fasansfull incident med rovfågel och liten hund. På tal om hundar, Luna gästar och faktiskt dyker en annan hemlig gäst upp. Och på tal om hemligheter, så avslöjar Gynning en stor en i detta avsnitt som börjar om 1 2 3!

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos. Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Anitha drömmer en dröm om grisar och ankor...som slutar på Freuds divan och i livstvivel! Jag blir baktalad i Good Luck Guys och inser att tillgången till ständigt nya liv (utan effort) och leken döda istället för att rädda, i kidsens tevespel, kommer skapa en Generation utan moral eller medkänsla.Familjer mot Soc och Frihetsrörelsen är det nya sekten? Pappa pappa dotter, som ofrivilligt triggar hat.Vi tappar det på stockholmsföräldrar som aldrig engagerar sig och tror att barn inte behöver peppande ögon bakom sidlinjen.Kan Anitha kontrollera sina demoner som diagnos-Barbro och vad säger flyttad skogräns på gymmet om vår labila framtid? Plus direktrapport från Gaza med svenska Rita. Det är Lillelördag och Anitha is on fire! Bli medlem i Lillelördag klubben och få ta del av specialpoddar och ofiltrerade analyser! https://plus.acast.com/s/lillelordag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. – Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. Men går narcissism att bota?– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. – Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.*Sandra är ett fingerat namn. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Ellinors podd (och mående!) är tillbaka!!! Idag blir det ett djupare samtal om den påbörjade KBTn och PT-resan aka ”vägen mot psykiskt välmående”. Melina har märkt stor skillnad redan efter Ellinors 3 besök, tyvärr inte bara positivt. Hon hjälper Ellinor att bena ut känslorna som uppkommit, komplexen hon har och sin barndom. En lista med mål har dessutom skrivits för att övervinna den bortblåsta självkänslan…Är Ellinor ett hopplöst fall? Varför blev hon glad över att vara yngst i sin ADHD-grupp? Melina ligger hemma med feber medan byggarna rasar igenom taket och Jacob visar tydliga ADHD-symptom. Varför börjar Ellinor gråta? Är det trots allt okej att trycka på sin partners ömma tår i ett bråk? Och hur ska man som anhörig hantera en människa som är nere i ett djupt ADHD-träsk?Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nisse berättar om sin ADHD-diagnos och Manne förklarar hur man på ett smidigt sätt kan lämna familjen för att basta varje söndagskväll och samtidigt mötas av hurrarop. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dasha har fått svar från sin ADHD-undersökning. Läkaren kallade den för ”historiens snabbaste utredning”. Alexandra har haft besök från den mäklaren hon nämnde i tidigare avsnitt. Det gick tyvärr inte Vad ska man ha på sig i det här vädret, öppna skor eller stängda skor, höstkappa eller inte. Alexandra berättar om när hon hade sönder ett par svindyra Gucci-strumpbyxor och skulle byta till ett nytt par i butik. Men möttes där av en dryg fransman som tyckte att hon var alldeles för tjock för att vara i den butiken. I fortsättningen från ”Girl Math” så går vi nu vidare till ”Boy Math”! Killar som inte vill ha barn men går runt kondomlösa, killar som tror att ”6 in 1”-schampoo faktiskt fungerar, killar som vill förbjuda sina flickvänner från att lägga ut bikinibilder men samtidigt liknar andra tjejers bikinibilder på insta. Dasha delar med sig av hur man måste tvätta rent efter man bajsat med våtservetter, om du får bajs på fingrarna på stan då räcker det ju fan inte med att torka bort det med papper!Vidare så går Dasha igenom konceptet ”Girl Dinner”, ibland vill man inte ha en stor fet måltid med kött och potatis utan det räcker med lite lättare mat som knäckebröd och müsli! Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

How can AI help optometrists detect more than just diabetic retinopathy? In this episode, we speak with Dr. Hadi Chakor and Yves-Stéphane Couture, the visionary minds behind DIAGNOS. Together, they share their groundbreaking partnership with IRIS, a consortium of optometry practices spanning Canada. They shared how their collaboration harnesses a vast database of patient images to redefine the approach to retinal healthcare in the Great White North. By May of 2023, IRIS and DIAGNOS had screened over 13,000 patients and developed an algorithm to help detect diabetic retinopathy, hypertensive retinopathy, and macular degeneration. Dr. Chakor and Yves also navigate through the ethical considerations of patient consent and the profound implications of AI on early retinal disease detection and microcirculation changes. Throughout the episode, they emphasize that AI isn't here to replace us; it's here to empower us. And that Optometrists, armed with AI, can deliver precision, compassion, and superior patient care. Join us in learning the boundless potential AI brings to the forefront of healthcare innovation.Love the show? Subscribe, rate, review & share! http://www.aboutmyeyes.com/podcast

”Varför kan jag inte bara vara som alla andra?  Vad är det för fel på mig? Hur kommer det sig att människor säger en sak, medan deras kroppsspråk säger något helt annat? Hur lär man sig att inte säga rakt ut, det andra människor bara tänker?” Hela sin skoltid, tonår och upp i vuxen ålder har Ellen brottats med frågor som dessa. Känt sig annorlunda och fel. För 1 1/2 år sedan fick hon en NPF-diagnos och äntligen började saker och ting falla på plats.  ”Jag vet inte om jag levt idag om det inte vore för...” Välkommen att sitta ned till ett naket, ärligt och viktigt 11-kaffe! Ett samtal som också kom att handla om vardagen på en hästklinik, om att älska sig själv och om att ”plötsligt” vara skolförälder… Trevlig lyssning!

Hur mycket ska man egentligen ta hänsyn till någons diagnos? Hur mycket kan man skylla sitt pissmående på sin psykiska ohälsa? Och visst bör man ställa samma krav på någon som mår dåligt som på någon som inte gör det? Eller? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

Antika skatter i modevärlden, samlarobjekt - och hur fyndar man bäst? Emilia de Poret & Ebba Kleberg von Sydow tipsar, guidar bland stiltips, livet och garderoben. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan var det premiär för "Love on the spectrum US", en av många nya serier om personer med autism. Är den nya diagnos-representation rättvis och inkluderande – eller ett cyniskt sätt att tjäna pengar? I ”Dagens story: Tv-kollen” reder Tove Norström och Elias Björkman varje lördag ut veckans mesta tv-snackis. Dessutom streamingtips. Klippen i avsnittet kommer från "Love on the spectrum US" och "Atypical" på Netflix. Producent: Clara Wallin. Redaktör: Madelaine Levy.

I samband med klimakteriet upplevs ofta nedstämdhet, hjärndimma, sömnproblem och depression kan triggas. Liknande symptom finns för ADHD och en utebliven diagnos kan innebära ett sämre mående för klimakteriekvinnan eftersom det finns studier på att kvinnor upplever mindre ADHD symptom i faser med högt östrogen. Vad blir då effekten av ett utplanat östrogen i samband med klimakteriet och hur möter man det? Kan en ADHD diagnos stötta måendet för kvinnan med jobbiga klimakteriebesvär och vad händer om diagnosen tvärtom ”döljs” av just svåra klimakteriesymptom? Symptom skiljer sig mellan kvinnor och män och den forskning som finns idag är främst gjord på män. Christina Sundequist intervjuar Lotta Borg Skoglund där ADHD, kvinnor, hormonella faser, klimakteriet och samsjuklighet diskuteras. Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri samt docent vid Uppsala universitet. Hon är grundare till Smart Psykiatri och författare. Och hur är det, är ADHD en superkraft?Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Här pratar vi om hur en läkare i kinesisk medicin arbetar, och vi får praktiska hälsoråd. Dessutom blir jag, och diagnosen och behandlingen av mig, exemplet på vanliga obalanser i vår del av världen. Några saker vi kommer in på är:  Vad är viktigt för att avgöra en persons hälsa och ställa diagnos? Hur går pulsdiagnostik till? Hur ser man på tunga, händer, naglar, ögon och öron hur en person … läs mer Inlägget 306: Kinesisk Medicin 2) Diagnos & Behandling – att läsa av händer, tunga, puls mm. Med Peter Torssell dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp. Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp. Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal. Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal. Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.