Podcasts about klarat

18 december. 2015 kom över 35 000 ensamkommande barn till Sverige. I flera år var deras öde en följetong i medier och politiken. Hur har det gått? Karin Lundström från SCB har skrivit en rapport som hon diskuterar med Mustafa Panshiri, författare och föreläsare, och Andreas Ericson.

#199 - How I've survived financially in the world (For English - scroll down!) Jag har bott i många olika länder, och jag har rest mycket i mitt liv. I det här avsnittet pratar jag om hur jag har klarat mig finansiellt genom alla resor! -------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Tycker du redan att den här podden är ganska lätt, och vill nå en avancerad nivå i svenska? Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer! -------------------- I have lived in many different countries, and I have traveled a lot in my life. In this episode, I talk about how I have managed to survive financially through all my travels! To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here! Is this podcast already quite easy for you, and you would like to reach a more advanced level in Swedish? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hej och välkommen till Simple Swedish Podcast! Idag ska jag prata om hur jag har bott på olika ställen i världen, hur jag har rest, och lite mer specifikt hur jag har klarat mig finansiellt när jag har bott på olika platser i världen.   För jag tror att det kan vara intressant för folk att höra.   Och jag får ibland den frågan, alltså, ah men hur klarar man sig finansiellt när man bor utomlands, när man..ja, antingen att man jobbar online eller att man jobbar på den platsen man bor på, och så vidare.   Och jag har bott på många olika platser och jag har rest ganska mycket, så jag tänkte gå igenom faktiskt hur jag har klarat mig finansiellt genom mitt vuxna liv. Så först och främst ska jag tacka några nya Patrons såklart, och det är:   Livo, Mostafa, Serkan, Marcin, Angela, Tomasz, Aino, Liang, Manjagress, och Anneli.   Tack så mycket för att ni stödjer den här podden!   Alla Patrons får såklart transcript till alla avsnitt, en väldigt bra resurs för att lära sig språk med poddar.   Och snart är det faktiskt avsnitt nummer 200 här på Simple Swedish Podcast.   Och om du är Patron så kan du komma med förslag på vad det här avsnittet ska handla om.   Så jag skrev ett inlägg på min Patreon där jag frågar “kan du komma med förslag på olika ämnen, olika saker som du vill att jag ska prata om i Simple Swedish Podcast?”   Ja, på min Patreon alltså – www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen vill jag också bara säga att för Language Lock-in så har vi bara tre platser kvar för vinterversionen av Language Lock-in.   Så det är väldigt kul att vi har snart fyllt nästa Lock-in, och det ska bli jättejättekul att åka tillbaka till Mora i Dalarna och, ja, vara på nästa Lock-in med dom nya deltagarna. Vi har människor från många olika länder, vi har Rumänien, Ungern, Nederländerna, Storbritannien, Brasilien och så vidare.   Så en väldigt internationell grupp. Så det är jättekul.   Om du är intresserad av det - det finns bara tre platser kvar, du kan gå till www.languagelockin.com. Där kan du anmäla dig och se om du passar bra där.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!  

Dagens P4 Extra-gäst blev känd för den stora allmänheten på grund av ett oönskat virus. Efter att pandemin slog till har han blivit en av de mest intervjuade experterna i Sverige - hans namn är Magnus Gisslén. Dagens P4 Extra gäst funderade på att bli musiker och spela klassisk fiol.Men han blev istället professor, ansvarig för HIV-vården i Göteborg och har de senaste två åren ägnat sig enbart åt covid-19.Hör mer av Magnus Gisslén i appen, Sveriges Radio Play - P4 Extra Gästen.

Skoentreprenören Cecilia Blankens har en amerikansk you-go-girl-attityd och ett mindset som heter ”jag klarar allt”. Hon var en av våra första influencers innan begreppet var uppfunnet och har varit tidig på vågen i flera av sina projekt. Cecilia tvekade inte en sekund att starta skomärket Blankens samtidigt som hon blev mamma och var nyinflyttad i LA. Vi pratar om varför entreprenörsmammor som jobbar får kritik, hur Cecilia och maken Per jonglerar två karriärer samtidigt och hur det är att plocka in sin bästa vän i bolaget. Och varför hatar Cecilia ordet klimatångest? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skoentreprenören Cecilia Blankens har en amerikansk you-go-girl-attityd och ett mindset som heter ”jag klarar allt”. Hon var en av våra första influencers innan begreppet var uppfunnet och har varit tidig på vågen i flera av sina projekt. Cecilia tvekade inte en sekund att starta skomärket Blankens samtidigt som hon blev mamma och var nyinflyttad i LA. Vi pratar om varför entreprenörsmammor som jobbar får kritik, hur Cecilia och maken Per jonglerar två karriärer samtidigt och hur det är att plocka in sin bästa vän i bolaget. Och varför hatar Cecilia ordet klimatångest?

Hur påverkas samhället av rädsla, och hur påverkar rädsla individen? Varför reagerar vi så olika inför samma hot? Petra Kouvonen, doktor i sociologi och psykologen Anders Englund diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Placera-TV: Odin fonders förvaltare Nils Hast pratar om fastighetssektorns utveckling på börsen och hur han resonerar framöver. Vi pratar även om "kontorsdöden," finansiering, oron för stigande räntor och vad Nils själv föredrar för aktier i sektorn. Aktier: Atrium Ljungberg, Brinova, Castellum, Catena, Diös, Fabege, NP3, Pandox, Sagax, SBB och Stendörren (Beklagar sämre ljudkvalitet)

Avsnitt 96 Idag ska vi pratar vi om Per Bolunds hybris, Sveriges Televisions brist på opartiskhet och vi prata även om Lina Stenbergs debattartikel där hon påstår att vi inte hade klarat corona utan invandrarna. ------------------------ Nu finns vi även på Bitchute: https://www.bitchute.com/svar_pa_tal/ ------------------------ Stöd kanalen: Swish: 0708-974 971 PayPal: www.paypal.me/johanwiden69 Bye Me A Coffe: www.buymeacoffee.com/svarpatalwiden https://shop.spreadshirt.se/johanwiden/ Swedbank: Clearingnr: 8424-4, Kontonr: 984 090 589-8 ------------------------

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Claes Hemberg är oberoende ekonom och skrev nyligen ett uppmärksammat inlägg på sin blogg där han pekar på faktorer som gör att Sverige klarat den ekonomiska påfrestningen coronaviruset medfört bättre än de flesta andra länderna. I dagens avsnitt förklarar han varför. Reporter: Patrik Syk

Avsnitt 22 är här och podden tuffar vidare. Dan och Theo snackar om varsitt spel som de gillar lite extra mycket, men som precis missade topplistan som tidigare avhandlats. Det blir återigen en recension ur den handskrivna tidningen Super Gamer.

Har det hänt dig något bra i veckan? Håll det inte för dig själv. Ring till Karlavagnen och dela med dig! En godkänd uppkörning? Ett nytt jobb? Ett nytt barn? Klarat sista bossen i nya tv-spelet? Vad har du varit med om i veckan som gjort dig riktigt glad? Det ska du såklart berätta om för alla andra som lyssnar på Karlavagnen. Ring till kvällens programledare Johan Signert och berätta om veckans höjdpunkt! Telefonnumret är 020-22 10 30. Du kan också mejla karlavagnen@sverigesradio.se, glöm då inte att skriva ditt telefonnummer. Programmet börjar lite senare än vanligt, 23.15, men slussen öppnar som alltid klockan 21. Självklart kan du höra av dig i sociala medier också: Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.

I 108:an drar vi till Stockholm och pratar med hjärnorna bakom Fotbollskanalens statistiksatsning Fotbollslabbet, Ola Lidmark Eriksson och Jocke Plogell från playmaker.ai. Hur kommer man på idén att livnära sig på fotbollsstatistik? Vilken nytta kan klubbar ha av att fördjupa sig i football analytics? Vilka klubbar i Superettan underpresterade och överpresterade? Hur kunde AIK och Norrköping ta fler poäng än de borde ha gjort? Hålltider: 00:00 Hasse förklarar reglerna 00:02:10 Välkomna till Jocke Plogell och Ola Lidmark Eriksson 00:02:40 Vilket avsnitt av Fotbollslabbet har varit bäst i skaparnas ögon? 00:07:00 Varför blir det bara mål på var 33:e hörna? 00:09:50 Betydelsen av att utveckla fotbollsstatistik tillsammans med Östersunds chefsscout 00:11:40 Hur Football Analytics Sweden hjälper klubbar fotbollsmässigt 00:16:15 Det började med två 14-åringar som satt och spelade Football Manager 00:25:45 Football Managers betydelse för fotbollsstatistiker 00:30:20 Statistiken säger att Rydström gjorde det bättre än Nanne i Kalmar FF 00:36:25 Statistisk över Gefle IF:s insats i Superettan 2018 00:42:45 Lag som underpresterade och överpresterade i Superettan 2018 och lag i Allsvenskan som fick fler poäng än de ”borde fått” 00:45:30 Statistik över Poya Asbaghis tid i Gefle IF 00:46:35 Josefs teori om ”målskyttar som gör mål på olika sätt blir mer värda på marknaden” prövas 00:48:40 GAIS borde kommit högre i tabellen, Falkenberg skulle ”egentligen” bara ha kommit på femte plats 00:52:50 Playmaker.ai – hur kan plattformen utvecklas? 00:54:55 Hur fotbollsstatistik påverkar ens sätt att se fotboll Om du vill kan du hjälpa oss att göra podden ännu bättre genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden och lämna ditt bidrag. Vill du kontakta oss? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

I 108:an drar vi till Stockholm och pratar med hjärnorna bakom Fotbollskanalens statistiksatsning Fotbollslabbet, Ola Lidmark Eriksson och Jocke Plogell från playmaker.ai. Hur kommer man på idén att livnära sig på fotbollsstatistik? Vilken nytta kan klubbar ha av att fördjupa sig i football analytics? Vilka klubbar i Superettan underpresterade och överpresterade? Hur kunde AIK och Norrköping ta fler poäng än de borde ha gjort? Hålltider: 00:00 Hasse förklarar reglerna 00:02:10 Välkomna till Jocke Plogell och Ola Lidmark Eriksson 00:02:40 Vilket avsnitt av Fotbollslabbet har varit bäst i skaparnas ögon? 00:07:00 Varför blir det bara mål på var 33:e hörna? 00:09:50 Betydelsen av att utveckla fotbollsstatistik tillsammans med Östersunds chefsscout 00:11:40 Hur Football Analytics Sweden hjälper klubbar fotbollsmässigt 00:16:15 Det började med två 14-åringar som satt och spelade Football Manager 00:25:45 Football Managers betydelse för fotbollsstatistiker 00:30:20 Statistiken säger att Rydström gjorde det bättre än Nanne i Kalmar FF 00:36:25 Statistisk över Gefle IF:s insats i Superettan 2018 00:42:45 Lag som underpresterade och överpresterade i Superettan 2018 och lag i Allsvenskan som fick fler poäng än de ”borde fått” 00:45:30 Statistik över Poya Asbaghis tid i Gefle IF 00:46:35 Josefs teori om ”målskyttar som gör mål på olika sätt blir mer värda på marknaden” prövas 00:48:40 GAIS borde kommit högre i tabellen, Falkenberg skulle ”egentligen” bara ha kommit på femte plats 00:52:50 Playmaker.ai – hur kan plattformen utvecklas? 00:54:55 Hur fotbollsstatistik påverkar ens sätt att se fotboll Om du vill kan du hjälpa oss att göra podden ännu bättre genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden och lämna ditt bidrag. Vill du kontakta oss? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

I 108:an drar vi till Stockholm och pratar med hjärnorna bakom Fotbollskanalens statistiksatsning Fotbollslabbet, Ola Lidmark Eriksson och Jocke Plogell från playmaker.ai. Hur kommer man på idén att livnära sig på fotbollsstatistik? Vilken nytta kan klubbar ha av att fördjupa sig i football analytics? Vilka klubbar i Superettan underpresterade och överpresterade? Hur kunde AIK och Norrköping ta fler poäng än de borde ha gjort? Hålltider: 00:00 Hasse förklarar reglerna 00:02:10 Välkomna till Jocke Plogell och Ola Lidmark Eriksson 00:02:40 Vilket avsnitt av Fotbollslabbet har varit bäst i skaparnas ögon? 00:07:00 Varför blir det bara mål på var 33:e hörna? 00:09:50 Betydelsen av att utveckla fotbollsstatistik tillsammans med Östersunds chefsscout 00:11:40 Hur Football Analytics Sweden hjälper klubbar fotbollsmässigt 00:16:15 Det började med två 14-åringar som satt och spelade Football Manager 00:25:45 Football Managers betydelse för fotbollsstatistiker 00:30:20 Statistiken säger att Rydström gjorde det bättre än Nanne i Kalmar FF 00:36:25 Statistisk över Gefle IF:s insats i Superettan 2018 00:42:45 Lag som underpresterade och överpresterade i Superettan 2018 och lag i Allsvenskan som fick fler poäng än de ”borde fått” 00:45:30 Statistik över Poya Asbaghis tid i Gefle IF 00:46:35 Josefs teori om ”målskyttar som gör mål på olika sätt blir mer värda på marknaden” prövas 00:48:40 GAIS borde kommit högre i tabellen, Falkenberg skulle ”egentligen” bara ha kommit på femte plats 00:52:50 Playmaker.ai – hur kan plattformen utvecklas? 00:54:55 Hur fotbollsstatistik påverkar ens sätt att se fotboll Om du vill kan du hjälpa oss att göra podden ännu bättre genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden och lämna ditt bidrag. Vill du kontakta oss? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1967-1982: Nu täpper vi till de sista hålen i välfärden. 1967 rekordåren i Sverige når sin kulmen. Industrin går på högvarv, du-reformen införs och det enda som skakar socialdemokraterna en aning är att man inte hinner bygga nya bostäder tillräckligt snabbt.  Men det finns också de som står utanför välfärden. De gamla husen Östergård och Österhus som en gång var mönsterboenden för arbetare har nu förvandlats till slum. Socialarbetaren Bodil Nilsson slår larm: barn och vuxna far väldigt illa i kvarteret. Bodils larm blir upptakten till Östergårdsprojektet, ett unikt socialt projekt där husen rustas upp samtidigt som de som bor i kvarteret ska stärkas och få hjälp. De sista hålen i välfärden ska täppas till. Andra avsnittet handlar om en hård tid i kvarteret men också om en tid då många upplever en stor och stark gemenskap. Vi möter barnen i kvarteret: Micke och Annette som kämpar tillsammans med sin ensamstående mamma, Susanne och Catharina som växer upp med missbrukande föräldrar. Vi möter också Inga och Anna som är med och driver Östergårds kvartersförening och den socialdemokratiske politikern Nils Yngvesson. Bägge sidor hävdar med bestämdhet att det var deras engagemang som gjorde att Östergård räddades från rivning i slutet av 70-talet. Medverkande i programmet: Catharina Stuhre, Susanne Ekstrand, Mikael Åkesson, Annette Ahlgren, Mona Anderberg, Bodil Nilsson, Gunnel Andersson, Nils Yngvesson, Anna Karlsson, Inga Sandström, Robert Hjalmarsson och Zahraa Hadi, Zainab Thejil, Hassan Saad och Jennat Al-Najjar   Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.org Avsnitt 3, "Vi på gården och de på andra sidan gatan"   Kvarteret produceras av Umami Produktion Programledare och producent: Fredrik Pålsson I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Moa Johansson går i en klass där alla använder rullstol. Hon säger att hon inte vet någonting om de andra eleverna i skolan som inte är rörelsehindrade. Men hon är ändå glad att gå på Riksgymnasiet. Riksgymnasiet för rörelsehindrade är inhyst i Angeredsgymnasiet i Göteborg. Två korridorer i en jättestor skola. När vi träffar Moa Johansson går hon i ettan i en klass med bara sex elever.  Det som är bra är att vi allihop använder rullstol, säger hon. Men vi vet ingenting om de andra eleverna, de som går i stora skolan. Det känns som om vi är statyer för dem.Varje dag när Moa kommer hem från skolan sätter hon sig vid synten och spelar och sjunger. Håkan Hellströms sånger har betytt mycket för henne.- "Bry dig inte om dom, titta rakt fram inte runt dom". Den texten känner jag igen mig i. Jag har aldrig kunnat strunta i vad folk tycker om mig. Men nu har jag börjat med det.Angelica Johansson flyttade hemifrån för att kunna gå på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Hon trivs, men saknar att gå i stor klass och alla vännerna hemma i Lidköping. Men jag hade aldrig klarat gymnasiet hemma, säger hon. Jag försökte vara som andra, men det funkade ju inte. Nu orkar jag både plugga och ha en fritid. Jag antar att det är så här det ska kännas, egentligen.Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Året är 1936 och stämningen har varit nervös på Östermalms högre allmänna läroverk i Stockholm. Har alla klarat examensproven? Finns det nån som inte klarat censorernas krav och måste smyga ut bakvägen utan den vita mössan?

Året är 1936 och stämningen har varit nervös på Östermalms högre allmänna läroverk i Stockholm. Har alla klarat examensproven? Finns det nån som inte klarat censorernas krav och måste smyga ut bakvägen utan den vita mössan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Riksgymnasiet för rörelsehindrade är inhyst i Angeredsgymnasiet i Göteborg. Två korridorer i en jättestor skola. Moa Johansson går i ettan i en klass med bara sex elever. - Det som är bra är att vi allihop använder rullstol, säger hon. Men vi vet ingenting om de andra eleverna, de som går i stora skolan. Det känns som om vi är statyer för dem. Varje dag när Moa kommer hem från skolan sätter hon sig vid synten och spelar och sjunger. Håkan Hellströms sånger har betytt mycket för henne. - "Bry dig inte om dom, titta rakt fram inte runt dom". Den texten känner jag igen mig i. Jag har aldrig kunnat strunta i vad folk tycker om mig. Men nu har jag börjat med det. Angelica Johansson flyttade hemifrån för att kunna gå på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Hon trivs, men saknar att gå i stor klass och alla vännerna hemma i Lidköping. - Men jag hade aldrig klarat gymnasiet hemma, säger hon. Angelica har perceptionssvårigheter som följer med hennes rörelsehinder. - Jag har svårt med mönster, och om jag räknar matte på rutigt papper ser jag bara rutorna, inte talen. Men ofta trodde folk inte på mig när jag berättade vad jag hade svårt med. Jag försökte vara som andra, men det funkade ju inte. Nu orkar jag både plugga och ha en fritid. Jag antar att det är så här det ska kännas, egentligen. Vilka skolfrågor är viktigast när barnen själva får bestämma? Varje fredag nu under våren stiger vi in genom skolans dörrar. Det andra programmet är gjort av Lollo Collmar.