Podcasts about kungsholmens

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Repris från augusti 2024, sänds i P1 igen kl 18.30 måndag 6/1 2025)Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamant

Dagens gäster är Marie Sundkvist, barnsjuksköterska med specifik amningsutbildning på Högskolenivå 7,5 poäng och Malin Gustafsson, barnmorska med specifik amningsutbildning på Högskolenivå 7,5 poäng och Laktationsutbildning, IBCLC (International Board Certified Lactation Consultant) berättar om sitt uppdrag på amningsmottagning på BVC. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.

Under pandemin har bankkontona matats med slantar som annars skulle gått till shopping, uteluncher och resor. Men när det ofrivilliga sparande är över väntas istället en konsumtionsfest. Kan baksmällan bli tung? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Jens Magnusson, privatekonom SEB Claudia Wörmann, boendeekonom SBAB Andreas Eriksson, rektor Kungsholmens västra gymnasium Kristian Nilsson, biträdande prognoschef Konjunkturinstitutet Cecilia Hermansson, nationalekonom forskare KTH i Stockholm Morgan Housel, författare The psychology of money Joe Biden, USA:s president Sven Jerring Tekniker: Ludvig Larsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I den andra semifinalen av Vi i femman Stockholm möts Enskede skola klass 5D och Kungsholmens grundskola klass 5B. Programledare är Josefin Sundström och domare Anders Hildemar Ohlsson.

Eriksdalsskolan 5C på Södermalm möter Kungsholmens grundskola 5B. Programledare är Josefin Sundström och domare Anders Hildemar Ohlsson.

Vi reder ut Luciafirandets huvudpersoner och får såklart sång av ungdomar från Kungsholmens. Allt fler drabbas av hjärtinfarkt på julafton - hur kan detta förebyggas? Dessutom gästar Jörgen Lantz, Anna Maria Corazza Bildt, Stina Wollter och Fanna Ndow Norrby.

Sluta gnälla - dags att njuta! Och frågan är: njuter man annorlunda efter 60 än tidigare? Undrar Nicke. Och lämnar ordet till Perre som lyfter fram en gratiskonsert i Kungsholmens kyrka av Bachs Magnificat! Med en enastående “countertenor”. Bitvis nästan överjordiskt vackert så att ögonen tårades. Visst! Musik är naturligtvis en källa till njutning, men annars? “Frånvaro av smärta” flikar Micke in. Och här kommer dom in på definitionen av “njutning”. Vad är det egentligen? Jo, det är när det är “bättre än vanligt”, slår Perre fast. Och börjar spinna en resonemangskedja utifrån Systemets app “Alkokollen”. Där får man veta att vid 0,6 promille mår man som allra bäst, och för att ta sig dit behövs två glas vin (men - inte mer!!). Sen kan man fylla på efter ett tag, men man kan ju inte fylla på dygnet runt och leva hela sitt liv på den nivån - för det är ju förändringen man vill åt. Ja, så där går dom på och betar av sina bästa njutningar, från folktomma sandstränder till sex….och varma bad…. Låt dig förföras av Studio 64:s bästa njutningstips! Och deras version av Simon & Garfunkels “Feelin’ groovy”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett samtal med Khereddine Khaclouf, lärare i matematik och fysik på Brommagymnasiet, och Martin Younakhir, lärarstudent och lärare i engelska och svenska som andraspråk på Kungsholmens grundskola. Det handlar om hur det är att vara lärare och om övergången mellan lärarutbildningen och läraryrket. Khereddine, med fler än 20 år i yrket, berättar bland annat om hur det är att arbeta som lärare i Sverige efter att ha utbildats i Tunisien. Martin ger sin bild av vad som är svårast att hantera som nyexad lärare och önskar en separat helterminskurs för lärarstudenter helt fokuserad på planering. Samtalet spelades in den 4 oktober 2016.

Ett samtal med Khereddine Khaclouf, lärare i matematik och fysik på Brommagymnasiet, och Martin Younakhir, lärarstudent och lärare i engelska och svenska som andraspråk på Kungsholmens grundskola. Det handlar om hur det är att vara lärare och om övergången mellan lärarutbildningen och läraryrket. Khereddine, med fler än 20 år i yrket, berättar bland annat om hur det är att arbeta som lärare i Sverige efter att ha utbildats i Tunisien. Martin ger sin bild av vad som är svårast att hantera som nyexad lärare och önskar en separat helterminskurs för lärarstudenter helt fokuserad på planering. Samtalet spelades in den 4 oktober 2016.

Idag pratar Dilan, Moa och Marcus om skuggsamhället svenska bibliotek, den urtråkiga kritiken mot regeringens Tyra Banks-budget och supersegregerade Kungsholmens problem med kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Marcus Berggren, Moa Lundqvist, Dilan ApakProducent: Rickard Nerbe

Idag pratar Dilan, Moa och Marcus om skuggsamhället svenska bibliotek, den urtråkiga kritiken mot regeringens Tyra Banks-budget och supersegregerade Kungsholmens problem med kriminalitet. Medverkande: Marcus Berggren, Moa Lundqvist, Dilan Apak Producent: Rickard Nerbe

Nu har vi gnällt tillräckligt! (För en liten stund). Dags att njuta! För är det nån gång man har möjlighet till det så är det väl i 3:e åldern. Men njuter man annorlunda efter 60 än tidigare? Undrar Nicke. Nja, för många i den perioden är nog “frånvaro av smärta” en källa till njutning, skjuter Micke in, att slippa artroshuggen. Och han får fullt bifall, samtidigt som Perre lyfter fram förra veckans gratiskonsert i Kungsholmens kyrka, Bachs Magnificat! Med en enastående “countertenor”. Bitvis nästan överjordiskt vackert så att ögonen tårades. Nicke förstår, men tycker att ett vemodigt, melankoliskt stycke av t ex Pink Floyd ligger bättre till för honom. Och dom kommer in på definitionen av “njutning”. Vad är det egentligen? Jo, det är när det är “bättre än vanligt”, slår Perre fast. Och börjar spinna en resonemangskedja utifrån: Systembolagets app “Alkokollen”. Där får man veta att vid 0,6 promille mår man som allra bäst, och för att ta sig dit behövs två glas vin (men - inte mer!!). Sen kan man fylla på efter ett tag, men man kan ju inte fylla på dygnet runt och leva hela sitt liv på den nivån - för det är ju förändringen man vill åt. Ja, så där går dom på och betar av sina bästa njutningar, från folktomma sandstränder till sex….och varma bad…. Låt dig förföras av Studio 64:s bästa njutningstips! Och deras version av Simon & Garfunkels “Feelin’ groovy”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På Kungsholmens gymnasium får lärarna sedan ett par år tillbaka tid och handledning för att tillsammans utforska den egna undervisningen. Resultatet av undersökningarna presenteras sedan för kollegiet i ett seminarium som man kallar Kungsholmsakademien. Syftet är att få den tysta kunskap som lärarna sitter på att bli någonting som liknar beprövad erfarenhet och så småningom få en vetenskaplig grund, förklarar rektorn Annica Tengbom Ödén. Vi besöker Kungsholmens gymnasium för att höra mer om hur det här går till.

Möt Berit som bott i en av Stockholms absolut flottaste paradvåningar nämligen Sportpalatset vid Kungsholmens slut. Vår berättare tar oss med till svunna tider och den här gången handlar det mycket om barndomen, jungfrur, skeppare, syskonkärlek och en underbar värme. Berit berättar målannde med vackra ord upp sitt liv och ger oss en sällan skådad […]

Le Corbusier (1887-1965) är en arkitekt som fortfarande väcker starka känslor. Hans radikala idéer får somliga att kalla honom för monster, andra för mästare. Det är i år exakt femtio år sedan Le Corbusier avled, 1965. Men många av hans idéer lever vidare, och inte bara inom arkitektur och stadsplanering. Den amerikanske artisten Kanye West säger sig till exempel beundra just Le Corbusier som även målade, skrev och inte bangade för idéer som försatte honom i blåsväder. Han var dessutom en hejare på PR och insåg tidigt vikten av att odla en tydlig personlig klädstil med svartmålade brillor som accessoar. Även det en detalj som fortsätter att frodas, inte minst bland arkitekter. Mer om om denne schweizisk-franske arkitekt (som nästa vecka och fram till den 3 augusti tillägnas en utställning Le Corbusier, mesure de lhomme på Centre Pompidou i Paris) berättar vi mer om veckans STIL. Tanken var att Le Corbusier skulle arbeta med klockor. Det gjorde hans pappa och det gjorde hans farfar. Familjen kom nämligen från Schweiz och den ort som länge var centrum för produktion av klockor av det lyxigare slaget, La Chaux de Fonds, högt upp i Jurabergen. Men så blev det inte. Le Corbusier som då fortfarande hette Charles-Edouard Jeanneret-Gris visade sig ha lite för svag syn för att kunna fullfölja sin utbildning som gravör. Men hans lärare på hantverksskolan såg att här fanns en nyfiken kille med potential att istället bli arkitekt. Han hjälpte honom genom att ställa frågor som: "Vad är nödvändigt och inte nödvändigt för att konstruera ett hus?" När han var trettio år flyttade han till Paris där han likt trendkänsliga konstnärer och bohemer vid tiden skaffade sig ett artistnamn. 1920 blev han "Le Corbusier". En blinkning till ett familjenamn, men också en lek med det franska ordet för korp, le corbeau. I likhet med andra avantgardister ansåg han att det gamla Paris var en smutsig, ohälsosam stad. Människor var trångbodda. Lägenheterna små och mörka. Modernismen kunde ge ett ljusare och luftigare alternativ. Le Corbusiers grundprincip var enkel. Ett hus bestående av två horisontella plan, golv och tak med bärande pelare. Stort och luftigt, rent och enkelt. I vissa fall skulle moduler av betong kunna staplas på varandra. Det var hus som i princip kunde serietillverkas, som bilar. Även modet påverkades av den nya tiden och tekniken och blev enklare, utan krusiduller. I veckans program har vi rest till Borås där vi träffat modedesignforskaren Rickard Lindqvist som den 29 april lägger fram sin doktorsavhandling "Kinetic garment construction - remarks on the foundations of pattern cutting" vid högskolan i Borås. I avhandlingen undersöker han möjligheterna att konstruera kläder enligt andra principer än det traditionella skrädderiets system för mönsterkonstruktion. Vi har också träffat arkitekten Ola Andersson som berättar om varför Kungsholmens gymnasium i Stockholm är den byggnad som mest påminner om Le Corbusier och varför vi borde intressera oss mer för stadsplanering. Dessutom har vi besökt Gun Jacobsson som bor i Estrid Ericsons gamla hus, det vill säga arkitekten Josef Franks kollega. Båda odlade de idéer om trivsel som kanske inte riktigt var lika stålblanka som deras samtida kollega Le Corbusier. Veckans gäst är Johan Linton, arkitekt och arkitektforskare.