Podcast appearances and mentions of lars heikensten

Riksbankschef Erik Thedéen och ordförande för Finanspolitiska rådet Lars Heikensten samtalar om de ekonomisk-politiska ramverken och samspelet mellan penning- och finanspolitiken. Medverkande Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet Erik Thedéen, riksbankschef Samtalet leds av Katrine Kielos, författare och journalist.

Det här är överkursen i makroekonomi, det vill säga hela Emmas intervju med Lars Heikensten som är nationalekonom och tidigare riksbankschef. Lars berättar bland annat om varför han röstade för att Sverige skulle införa euro när den frågan var aktuell, varför man behöver vara mer ekonomiskt läskunnig idag än förr och om det ens går att undvika ekonomiska krisen.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aldrig har väl färska inflationssiffror eller Riksbankens penningpolitiska möten varit så intressanta som nu? Vilket ju inte är särskilt konstigt då vi är många som har haft det tufft ekonomiskt de senaste åren. Men varför är riksbanken så mån om att hålla inflationen på just 2% och vad skulle hända om de inte hade en styrränta att hålla oss i schack med? Det svarar Lars Heikensten på som är nationalekonom och tidigare riksbankschef. Dessutom pratar Emma och Clara om svårigheter med att värdesätta skor, 90-talskrisen och hyperinflation.Klipp och musik:Aftonbladet, Inflationen sjunker igen – under Riksbankens målSVT, Tre orosmoln och en ljusglimt för svensk ekonomiSVT Nyheter, Riksbanken sänker räntan till 3,25 procent i septemberP3 Dokumentär, 90-talskrisen, räntechocken och bankkraschen-12Vår tenta i makroekonomi hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har egentligen hänt med Finanspolitiska rådets analyser? Från att i decennier föreslagit åtstramning och avregleringar låter idag rådets analyser som ljuv musik för Starta pressarna. Rådets ordförande Lars Heikensten har gått från kanslihushöger på 1980-talet till att idag kritisera den borgerliga regeringen. Lars Heikensten intervjuas av Daniel Suhonen. Vem är han och hur ser han på Sveriges ekonomi?

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar höstbudgeten på SNS. Detta följs av ett samtal med Lars Heikensten, ordförande för finanspolitiska rådet, och Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO. Medverkande Elisabeth Svantesson (M), finansminister Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet Torbjörn Hållö, chefsekonom, LO Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Den finanspolitiska vakthunden Finanspolitiska rådet, med ordförande Lars Heikensten, ger grönt ljus för ett underskottsmål. I Makrorådet berättar Lars Heikensten att rådet vill ha en övre gräns för den offentliga skulden. Han påpekar också att de stora pengarna finns att hämta bland de befintliga offentliga utgifterna. För frågorna står Viktor Munkhammar.

Den brittiska regeringens försök att göra de största skattesänkningarna på 50 år fick marknaden att darra och oroa sig för en annalkande finanskris. Men även om förslaget slopats finns fortfarande stora risker kvar och händelsen borde bli en väckarklocka även för politiker i Sverige. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Robert Bergqvist, seniorekonom SEB Mats Eriksson, politikreporter, Ekot Peter Sandberg, chef, svensk-brittiska handelskammaren i London. Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet John Hassler, professor nationalekonomi, Stockholms universitet Rishi Sunak, tidigare finansminister, Storbritannien Liz Truss, premiärminister, Storbritannien Kwasi Kwarteng, finansminister, Storbritannien David Blanchflower, professor i Ekonomi Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag. Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen. Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan. Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten. Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här. Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars Heikensten Ålder: 71 år Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad […]

Vad betyder det ökande föraktet för vetenskap och fakta? Vad får det för konsekvenser – för demokratin och Nobelpriset? I dagens Studio DN special pratar vi med Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten – där han också berättar vad Svenska Akademin borde göra för att bli en värdig utdelare av litteraturpriset, vad han ångrar under sina tio år som vd och vem han helst sitter bredvid på Nobelbanketten. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Första veckan i oktober presenteras årets Nobelpristagare – men Nobelstiftelsens vd vill inte veta på förhand vilka det blir. Varför Lars Heikensten valt att göra så och vad han har lärt sig efter Macchiariniskandalen och krisen i svenska Akademien berättar han om i säsongsstarten av Di-podden Förnuft & Känsla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nobelpriset i litteratur kommer inte att delas ut i år efter månader av strider inom Svenska Akademien. Vad ska hända med litteraturpriset nu? Och kan Akademien återfå sitt förtroende? Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen, är gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Mattias Berg, kulturreporter Sveriges Radio. Hör också om Miljöpartiet som håller kongress i Västerås. Rapport direkt därifrån av politikreporter Karin Runblom. Per Gahrton, initiativtagare till partiet och tidigare språkrör, om hur mandatperioden har varit för Miljöpartiet och hur de har följt hans råd till gröna partier i regering. Och så Tommy Möller, professor i statsvetenskap Stockholms universitet, om utmaningar för småpartier i koalltionsregeringar.  Programledare: Helena Groll Producent: Sally Henriksson Tekniker: Maria Stillberg och Brady Juvier 

Ett år efter finanskollapsen simmar världsekonomin i bankstöd, lånegarantier och stödpaket för tusentals miljarder. Nu, efter tecken på ljusning i ekonomin, börjar diskussionen om exitstrategier; hur man ska dra tillbaka räddningspaketen. Medverkade gjorde förre riksbankchefen Lars Heikensten och Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Det är han som tillsammans med Riksbankens övriga direktion, avgör hur mycket svenska hushåll ska betala för sina lån, och kanske är han som mest aktuell just nu med tanke på den finansiella kris som råder. Genom att söka hans namn på google får man 166 000 träffar. Chefen för Sveriges Riksbank är född och uppvuxen i Finland, men flyttade hit till Sverige under 1970-talet. Efter att ha studerat på Handelshögskolan och doktorerat i nationalekonomi, blev Stefan Ingves bankdirektör på Handelsbanken och senare började han på Finansdepartementet. I samband med bankkrisen 1993 fick han uppdraget att leda Bankstödsnämnden och rädda landets banker och så mycket av statens och skattebetalarnas pengar som möjligt. Efter drygt ett år i spetsen för denna bankakut fick Ingves efterträda Claes Norgren som vice riksbankschef och var sedan i flera år hög chef på internationella valutafonden, IMF, tills han 2006 efterträdde Lars Heikensten som ledare för riksbanken, ett hedersuppdrag enligt honom själv. Ingves är även medlem i Europeiska Centralbankens generalförsamling och sitter i styrelsen för Bank for International Settlements i Basel (BIS).

Lars Heikensten var tidigare chef för Riksbanken och arbetar nu vid EU:s revisionsrätt i Luxemburg. Vad gör riksbanken nu när räntevapnet nästan är borta? Hur allvarlig är egentligen krisen och vad bör göras? Är Anders Borg för snål med att satsa Sverige ur det svåra läget? Lars Heikensten intervjuades av Willy Silberstein.