POPULARITY
Hitler och hans soldater var rejält påtända. Fredrik Sjöberg läser om drogernas roll i Tredje riket och funderar över litteratur som kan råda bot på bristande läsförståelse hos pojkar och unga män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2017-01-23.Ett återkommande katastroflarm i samhällsdebatten är den bristande läsförståelse som särskilt utmärker pojkar och yngre män. Problemet är nog ofta överdrivet, men det kan heller inte förnekas, och en mindre armé av pedagoger försöker därför tänka ut hur man ska få pojkarna att läsa lika många böcker som flickorna gör. Lätt är det inte. Eftersom ingen har lyckats fylla tomrummet efter Frans G Bengtsson, erbjuds inte mycket mer än torftiga deckare och biografiska hjälteepos om onaturligt rika män som har lyckats förlänga sin barndom genom att sparka boll.Och allt det där är nog bra, men kanske kräver pojkarnas nu rent epidemiska indolens ändå tyngre doningar, och då är det noga taget bara två typer av böcker som duger: sådana som handlar om Hitler, och sådana som handlar om droger. Bägge dessa ämnen har en förunderligt vitaliserande inverkan också på mycket trötta existenser – så låt oss ett ögonblick tala om den från tyska översatta fackboken Droger i Tredje riket, av Norman Ohler. En svårslagen kombination, en form av litterärt blandmissbruk som lovar att höja läsförståelsen både hos datorspelande hemmapojkar och tröga haschtomtar med större frisyr än förstånd.Redan här bör dock inflikas att Norman Ohler inte är någon muntergök, utan en djupt seriös arkivdykare med ambitionen att vara historiskt objektiv, och att hans bok av det skälet inte riktigt når upp till samma stilistiska nivå som den avlägset besläktade satiren Jägarna på Karinhall, Carl-Henning Wijkmarks debutroman från 1972 – en klassiker som förutom sin rollbesättning av råsupande nazister på kalas hemma hos morfinisten Hermann Göring, även har fördelen av att vara både rolig och djupsinnig samt, inte minst, pornografisk. Den kombinationen slår ingen.Hur som helst, Droger i Tredje riket utgår från tidigare svåråtkomliga dokument som speglar dels användningen av amfetamin inom Wehrmacht och Luftwaffe, dels omfattningen av det drogmissbruk som förvandlade führern själv till en darrande pundare utan större verklighetskontakt. Det är onekligen fascinerande läsning. Skrämmande också, med tanke på att kemisterna knappast har legat på latsidan sen dess och sannolikt kan förse nutidens makthavare och mördarmaskiner med ännu effektivare blandningar av uppiggande och avtrubbande preparat.Den tyska drogindustrin var tidigt världsledande. Opiater hade man sysslat med länge och redan i slutet av 1800-talet lanserade läkemedelsbolaget Bayer en medicin mot hosta och huvudvärk som kallades Heroin. Senare, under Weimarrepubliken, sköt produktionen av morfin och andra opiater i höjden. Bara under ett enda år – 1928 – förädlades närmare 200 ton opium, och vid det laget hade de tyska bolagen även lagt under sig hela 80 procent av världsmarknaden för kokain. Tonvis. Inte var man så noga med restriktioner heller; lagstiftningen hängde inte med i svängarna, så när nazisterna i början av 30-talet formerade sig för en attack mot den unga demokratin, fanns många missbrukare man kunde stigmatisera som depraverat slödder i den förment sunda, ariska staten. Hitler själv gällde för att vara en renlevnadsman, så nu skulle drogträsket saneras. Det gick inget vidare.Som så ofta var det sportfånarna som testade gränserna. Under Berlinolympiaden 1936 nåddes tidigare oanade resultat med hjälp av prestationshöjande medel. Dopning. Framför allt lyckades amerikanerna vinna tack vare en sorts amfetamin som hette Benzedrine. Det var fullt accepterat inom idrotten på den tiden, och tyskarna vill nu inte vara sämre. Redan året därpå hade man utvecklat en mångdubbelt starkare variant av metylamfetamin som kom att kallas Pervitin. Ett uppåttjack av guds nåde, renare och bättre än allt vad den fiktive drogfabrikören Walter White lyckas koka ihop i TV-serien Breaking Bad.Pervitin blev snabbt en folkdrog i Tredje riket. Medlet användes för att integrera simulanter och gnällspikar i arbetslivet, för att motverka depressioner, sjösjuka, klimakteriebesvär, hösnuva och allmän håglöshet. Koncentrationsförmågan stegrades, liksom sexualdriften, och inte behövde man sova så mycket heller, vilket naturligtvis öppnade för användning i det militära. En sovande soldat gör inte mycket nytta. Efter en lagom dos Pervitin kunde man kriga flera dygn i sträck. Dessutom försvann rädslan, andra hämningar också. När Wehrmacht väl hade gjort sin beställning låg produktionen på i runda slängar 800 000 Pervitintabletter – per dag.Amfetaminmissbruket är såklart inte hela förklaringen till de tyska framgångarna i början av kriget, men blixtanfallen i Polen och Frankrike låter sig åtminstone delvis begripas i ljuset av att åtskilliga soldater faktiskt var påtända. Även generalerna. Den ryktbare fältherren Erwin Rommel krossade allt motstånd på västfronten tack vare en för tjackpundaren typisk form av hänsynslös självöverskattning. Först långt senare, i höjd med Stalingrad, började drogbrukets nackdelar bli märkbara.Om allt detta berättar Norman Ohler i sin bok, men till historien hör också huvudpersonen själv, Adolf Hitler, och hans livläkare, sedermera langare, Theodor Morell. Att Hitler mot slutet av kriget behandlades med fullkomligt fantastiska mängder hormoner, steroider och mediciner av alla slag är sedan länge väl känt, men forskarna har hittills varit ovilliga att betrakta honom som narkoman. Snarare har bilden varit att Hitler hade ett pressande jobb, och därför gott kunde behöva lite speed för att komma i form, och att hans vegetariska diet påkallade diverse kosttillskott.Nu framträder en helt annan bild. Av Theodor Morells bevarade anteckningar framgår att han ordinerar allt starkare doser av narkotika, inte bara Pervitin. Särskilt efter attentatet i Varglyan, 20 juli 1944, när Hitler sånär dödades av Claus von Stauffenbergs portföljbomb, behövdes också alltmer smärtstillande, och lugnande. Morell petade i honom duktiga doser kokain, gärna i kombination med Eukodal, ett morfinliknande preparat som gavs intravenöst. Tidvis var patientens vener lika illa åtgångna som på en durkdriven heroinist. Framåt vintern det året, när kriget i praktiken redan var förlorat, var han mycket nära att sluta sina dagar genom en överdos.Hur det sedan gick vet alla. Det nya i Norman Ohlers historieskrivning är tanken att Hitler möjligen inte alls drabbades av Parkinson eller någon annan sjukdom som till sist förvandlade honom till ett kraftlöst vrak, utan att han istället, på vårkanten 1945, kort före självmordet i bunkern, huvudsakligen led av abstinens. Vid det laget hade nämligen de allierade bombat läkemedelsfabrikerna till grus och aska. Och langarens lager av droger var slut.Likt alla tyska författare är Ohler mycket noga med att inte förringa eller bortförklara Hitlers ansvar för krigets bestialiteter, och han befinner sig sålunda, litterärt sett, långt ifrån Frans G Bengtssons lediga legender om brutala hjältekonungar och flugsvampdrogade bärsärkar, så när allt kommer omkring är kanske den bristande läsförståelsen bland pojkar bäst avhjälpt genom att skolbiblioteken köper in klassuppsättningar av Röde Orm. Eller varför inte Jägarna på Karinhall. I alla händelser är Droger i Tredje riket, komplett med register och notapparat, en förnämlig bredvidläsningsbok.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturNorman Ohler: ”Droger i tredje riket – det dopade blixtkriget” (Lind & co), översättning Henrik Lindberg.
Ska midsommar bli nationaldag? Martin Jonols berättar om hur han slutade vara vänster, liksom Salja Neuhaus och Bitte Assarmo skriver modigt om hur hon hade fel om mordet på Catrine da Costa. Vänster är trots allt fortfarande normen i Sverige - de bara på veckans direktsändning med USA-podden. Liberalerna nere på en procent och Centern fortsätter sin tradition av att ge "raka besked" som bara ger upphov till fler frågor. Centern är i själva verket ett ytterkantsparti, eller som vår gamle chef Håkan Hagwall en gång formulerade det i en rubrik: "Inte mitt med nått mått mätt". Hur i all världen har Ulf Kristersson, Birgitta Ed och Göran Thorstenson lyckats ställa till det så med Fållöknastiftelsen? Det handlar inte ens om huruvida det begåtts några formella misstag, det handlar om att man inte kan bjuda på den här sortens ammunition om man vill bli omvald. Det är en gåta att så erfarna personer inte begripit det och varit noga med att ha tydliga gränser mellan det ena och det andra. den nya storyn om "existentiell hälsa" är inte till någon hjälp. Susanna rasar mot fuskhonung, inspirerad av Jenny Sonesson. Nu ryker antagligen Starmer och Andy Burnham blir premiärminister. Oredan i England är snart på samma nivå som innan Thatcher tog över. Anonyma vittnen - verkar funka. Lite skvaller från kungens privata supé. Lysande idé för att stoppa AI: plantera skyddade växter på mark som ska bli datacenter. Låter som något Fredrik Sjöberg skulle komma på. Vår inre exil-T-shirt säljer som smör. Vi minns Jan Stenecks första företag, Catco, som sålde skoltröjor. Den dåliga trafikskötseln i Stockholm och minnesord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.
Svenska brevbärare har på senare år tvingats agera narkotikakurirer.Men nu har polisen slagit sönder nätverken bakom den illegala droghandeln i specialoperationen ”Brevduvan”.Hör insatsledaren John Lindström om djupdykningen i postgången och drogmisärens offer i ett samtal med Expressens kriminalreporter Fredrik Sjöshult.Programledare: Kim MalmgrenProducent: Arvid HallbergAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
Glimt tapte 1-0 mot Molde til tross for mange store sjanser. Eirik Kolstad, Nikita Haikin, Fredrik Sjøvold og Jens Petter Hauge er gjester. I studio: Simen Pedersen og Erlend Osnes.
Niklas og Rune snakker om maktdemonstrasjonen på Åråsen, og om den kommende kampen mot Start. I tillegg er Fredrik Sjøvold på besøk for å dele litt om sine betraktninger. Vi snakker også om kvinnelagets forsmederlige 0–9-tap i helgen
Tysslinge ska vara ett av Sveriges säkraste ungdomshem men har skakats av skandaler och rymningar.Situationen på de svenska Sis-hemmen har varit så illa att de kallats för "kuvöser för barnsoldater".Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult tar med Krimrummet in på Tysslinge och får under en rundvandring veta hur vardagen för de inlåsta ungdomarna har förändrats. Programledare: Kim Malmgren Reporter: Fredrik Sjöshult Producent: Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
Glimt knuste AaFK 3–0, og i studio etter kamp kom Jo Nymo Matland, Isak Dybvik Määttä, Fredrik Sjøvold, Haitam Aleesami og Anders Klynge. Tarald Laugsand og Niklas Aune Johnsen i studio
Författaren och ex-advokaten Jens Lapidus – skapare av SVT-succén ”Hundarna” – har på senare tid ofta fått frågan om hur mycket som är sant i tv-serien.Ett svar som han gett är att man blir ”lite klokare” om man läser boken ”Advokatrötan” av Expressens kriminalkrönikor Fredrik Sjöshult.Nu möts de i ett samtal om dikt och verklighet, gangsterifieringen i advokatkåren och hur han själv pressades.– I princip allt har hänt på riktigt, säger Jens Lapidus.
Birgitta Ohlsson har devota följare, inte minst bland journalister, trots att hon aldrig lyckades bli partiledare i Liberalerna. Kommer hon att sänka Simona Mohamsson, eller kommer Lars Leijonborg att väga upp det hela? Vi får väl se. Per Gudmundsson en av få som verkar förstå att uppgörelsen mellan Liberalerna och SD faktiskt kostat SD något. Johan sörjer att så få journalister skriver njutbart på det sätt som var vanligt förr. Det finns undantag: Mats Holm, Anna-Lena Laurén, Fredrik Sjöberg, Nathan Shachar, för att nämna några. Det är redaktörernas ansvar, precis som det är chefernas ansvar att se till att Public service inte har dubbla politiska måttstockar. Men när det gäller försvinner de. Bra att regeringen och Parisa Liljestrand vill att vi ska ha snyggare arkitektur, men typiskt att det måste motiveras med miljöargument. Det finns inget språk för estetik och historia i Sverige.Galleri Wetterling har flyttat till Nybrogatan, trist för den allt mer utarmade Kungsträdgården, men kul för Wetterling, som hade massor av fina saker på öppningen. Regeringen vill utöka tjänstemannaansvaret. Bra. Sverige har för många universitet. Vi har sett Trollkarlen i Kreml med Jude Law och säger jorå, men Bengt Jangfeldt borde recensera den. Klarna borde ha polisanmälts, men myndigheterna skiter i det. Och vi ska uppträda med livepodd på Ladda livet den 22 maj i Stockholm: ett forum för vuxna människor som behöver inspiration. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Som 24-åring dömdes Jonna Henningsson till livstids fängelse för det brutala och uppmärksammade styckmordet på sin kärleksrival. Efter att nu ha avtjänat mer än tio år av sitt straff ansöker hon om att få det tidsbestämt.I det här avsnittet hörs Jonna Henningsson med egna ord berätta om skulden, livet på anstalten och drömmarna om en framtid i frihet.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör ExpressenProducent: Anna Westman SwantessonAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
”Lägg ut” gästas av Fredrik Sjöshult, journalisten som avslöjade advokatrötan. Varför ville inte Aftonbladet dra masken av Felicia, undrar Hannes Lundberg Andersson? Anna Gullberg berättar om att utsättas för högerextreme Christian Peterson. Och Karin Olsson ger sig in i Mårten Arndtzén-gate. Dessutom: hen vinner Guldkrattan!Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.
Författaren Pascal Engman är just nu aktuell med "Klanen" – en roman där gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut. I det här avsnittet av Krimrummet berättar han för Fredrik Sjöshult hur han gör research genom möten med unga gängkriminella – och beskriver vilka kopplingar som finns till verklighetens släktbaserade ”klaner” på Malmvägen i Sollentuna.
För 15 år sedan varnade polismästaren Carin Götblad för att Sverige stod inför ett stort samhällsproblem – en allt farligare nätverkskriminalitet. Hon upplevde då att få lyssnade och idag har hennes dystra framtidsprognos blivit verklighet. Men polismästaren är trots allt försiktigt hoppfull när hon möter Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult i Krimrummet. Producent: Arvid Hallberg Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
Presidentens nyckfullhet kan komma att göra historiska erfarenheter obsoleta, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, som har tre råd för hur vi ska skapa en ny balans mellan USA och Europa. Inläsare: Nathalie Rothschild
På senare år har flera advokater uteslutits ur Advokatsamfundet och till och med dömts för brott. Fredrik Sjöshult ger i sin bok ”Advokatrötan” sin bild av utvecklingen. Andreas Ericson intervjuar honom om en ny typ av advokater som i spåren av gängbrottsligheten börjat bryta mot reglerna.
Under de senaste åren har ett antal svenska advokater i kostym och dräkt gått från att vara rättens väktare till att bli brottslingarnas förtrogna. I takt med att gängkriminaliteten spridit sig har dessa advokater utnyttjat enrumsprivilegiet för att utföra tjänster åt sina klienter och i vissa fall också delta i brott. Hur kunde det bli så här? Och vad kan göras för att stoppa det?Gäst är Fredrik Sjöshult. Han är journalist och har närmare 30 års erfarenhet av kriminalbevakning. Under de senaste åren har han i sin roll som reporter på Expressen följt gängkrigen nära. Nu är han aktuell med ”Advokatrötan - När svenska advokater vände lagen ryggen”Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Marcus SalmanHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den 25-åriga kvinnan försvinner efter en utekväll i Stockholm med sina vänner under natten till juldagen. Sista spåren efter henne finns på pendelstationen i Rönninge – och när familjen börjar leta tyder fynd på att hon har blivit överfallen och bortförd. Den misstänkte – Vilma Andersson – grips på bar gärning i ett skogsområde när han försöker göra sig av med kvinnans kvarlevor.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på ExpressenProducent: Anna Westman SwantessonLjudklipp från Sveriges RadioAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
2025 blev dramatiskt och händelserikt. Krimrummet blickar tillbaka på årets största nyheter, bland annat masskjutningen på Risbergska skolan, sprängningarna, de unga gärningsmännen och rekordmånga gripna gängledare.I avsnittet bjuder även hela krimredaktionen på sina personliga historier och reflektioner från brotten som berört oss allra mest under året.Dessutom blickar vi framåt – vilka frågor och utmaningar väntar 2026?Programledare: Kim MalmgrenGäster: Katrin Krantz, Helena Trus, Fredrik Sjöshult, Niklas Svensson och Nina SvanbergProducent: Anna Westman SwantessonLjudklipp från Expressen, SVT, Sveriges Radio, TV4 och TV3/ViaplayAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
Det är podd 200. Hurra! Och vi har träffat vår första lyssnare med Inre exil-tisha. Det var på Fokus bokklubbs möte med Paulina Neudings förstlingsverk "Igår kväll i Sverige". Den är riktigt omskakande och det märks på recensionerna som i flera fall handlar mer om recensenternas ovilja att höra det hon skriver. Det blir som en tidsresa bakåt tio-femton år. Men situationen i Sverige är konstig, det noterade till exempel Spectators förre chefredaktör Fraser Nelson redan för ett par år sedan. Hur kommer det sig att vi inte fattade snabbare? Brå:s ovilja att tala om vad som skedde var en del av det. Men en del, som centerpartisten Staffan Danielsson, tog sig an problemet (och blev petad). Vi har sett Picassoutställningen på Moderna museet, som vi gillar mycket. Evelyn Waugh gillade dock inte Picasso, något han gärna berättade för Nancy Mitford. Vi har också sett Staffan Juléns och Rikstolvans dokumentär om Jan Håfström som är en underbar film om en konstnär som faktiskt kan förklara vad han gör. Kommer på SvT nästa år. Konstiga besked om varför vägarna drabbas av snökaos och skuldbeläggande av kaffedrickare. Vi protesterar. Washington Post rapporterar om grannfejd, när flygrutterna ändras för att Donald Trump inte ska ha plan ovanför huvudet. Vi bryter en lans för gymnastikens offer och buar åt Augustprisjuryn som inte gav fackbokspriset till Fredrik Sjöbergs Liljeforsbiografi. Vi förväntar oss att alla våra lyssnare köper den och ger bort den i julklapp. När ska vi komma till det nya, egyptiska museet? Vi orkar inte med sossarnas trollkonton, men uppmanar er att komma till biograf Fågel blå när Johan presenterar Whit Stillmans Metropolitian den 11 december klockan 17.30. Biljetter på biofagelbla.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bodø/Glimt slo Haugesund 2–0 på Aspmyra søndag kveld. Begge målscorerne Fredrik Sjøvold og Andreas Helmersen kommer i studio. Det gjør også trener Eirik Kolstad og Fredrik André Bjørkan. Erlend Osnes og Niklas Aune Johnsen leder programmet.
Vad hände när en rad svenska advokater vände lagen ryggen? Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult pratar med Kim Malmgren om sin nya bok ”Advokatrötan” – en berättelse om maktmissbruk, rättsstatens kris och gängkriminella i kostym. Vad kan göras för att förbättra självsaneringen inom advokatkåren och hur ska förtroendet återställas? Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB
Expressens krimreporter Fredrik Sjöshult har granskat den organiserade brottsligheten i över 30 år. Nu har han granskat gangsteradvokaterna i en ny bok. I P4 Extra Gästen berättar han om hur vi hamnade här, och vilka konsekvenser det har fått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bruno Liljefors ville bli bäst och lyckades. Samtidigt var han en rastlös nomad som mötte triumfer, katastrofer, enorma rikedomar och djup nöd. Han fick 13 barn och lämnade efter sig en stor målarskatt. Fredrik Sjöberg i samtal med Anders Claesson, kultur- och bibliotekschef Sigtunastiftelsen. Medarrangörer Albert Bonniers Förlag och Sigtunastiftelsen
Bokspanarna ger sig ut i naturen. Från biografier med jakt-konst till mord i jaktlag, vidare till överlevnadsdrama i vildmarken och slutligen på en brutal boxnings-cup i USA. Veckans gäster: Magnus Svartvall och Annika Riekkola Vi pratar om dessa böcker: Bruno Liljefors : en biografi av Fredrik Sjöberg Åtel av Inger Scharis Den vilda flykten av Lauren Groff Huvudslag av Rita Bullwinkel
Det har blivit lite varmare, men hösten visslar runt hörnet. Vi har fått getingar i taket, men Hötorgshallen har inte ens fisk. Är det sossarnas fel? Varför tvärvänder regeringen, eller åtminstone delar av den, om Israel. Nervositet för valet tror vi, guidade av Thomas Gür. Vi anar i detta också SD:s strategi: de har redan diskonterat ett regeringsskifte och maximerar istället sitt eget stöd. Tvåfrontskrig för Kristersson. Susanna redogör för nya riktlinjer i sommarmodet från New York Times. Men vad är det med alla vädervarningar? Mer än en om dagen. Johan tror att meteorologer söker uppmärksamhet. Fredrik Sjöberg visar att vädret, liksom mycket annat, är sig likt sedan 1800-talet i sin senaste kolumn. Zoologer tycker man ska skänka sina husdjur till rovdjuren på zoo. En tidsfråga innan gamla släktingar går samma väg. Varför har det dröjt så länge innan SIS-hemmen begrep hur de ska göra för att stoppa rymningar? Vi gör tv-serien The Bear en björntjänst. Däremot är vi mycket förtjusta i en dokumentär i nio delar om den sydafrikanska konstnären William Kentridge på Mubi. Lars Heikensten kommer med bok om sina tio år i toppen av Nobelstiftelsen. Susanna har beställt och ser fram emot att läsa. Johans arbete med Nidbildens idéhistoria går framåt. Och så lite ekensnack, med assistans av Enköpings stolthet, Totte Wallin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi har besøk av Olav Øverli fra Glimt-akademiet som er med som vårt fotballfaglige allibi og ser med sine fotballøyne på kampen mot Brann i helga som var og den kommende kampen mot Sarpsborg 08. I tillegg har Olav med seg en liten podkastnyhet til oss, og vi hyller selvfølgelig mannen som mot Brann nådde sitt Glimt-mål nummer 100. Jonas Kolstad stikker innom for å si noen ord om Brann-kampen, Ulrik Saltnes' målrekord og Sarpsborg 08. Vi har også vært en tur på feltet og pratet med Fredrik Sjøvold.
Fredrik Sjöberg har skrivit en hyllad biografi om grosshandlarnas favoritkonstnär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bruno Liljefors... det är väl han med rävarna?För många sträcker sig kanske inte kunskapen om (och intresset för) naturmålaren Liljefors längre än så, idag. Ändå kan hans betydelse för vår uppfattning om den vilda naturen knappast överdrivas. Men kanske går han en ny vår till mötes? P1 Kultur stämde träff med Fredrik Sjöberg, författare till en ny och kritikerrosad biografi om konstnären, på 100-årsjubilerande Thielska galleriet i Stockholm, som hyser världens främsta samling av Liljefors måleri.
Britta Marakatt-Labbas konst har hyllats världen över, nu är hon aktuell på Moderna museet i Stockholm och P1 Kulturs kritiker rekommenderar ett besök. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Där varje stygn andas/Juohke sákkaldat vuoigŋá" heter den nyöppnade, retrospektiva utställningen med Britta Marakatt-Labbas konst på Moderna museet. Hon arbetar med broderi, grafik, installationer och skulptur som skildrar samiskt liv, historia och kultur. Verket ”Historjá" – ett 24 meter långt broderi – blev Marakatt-Labbas internationella genombrott och är ett av de centrala verken på utställningen, P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har varit där.BRUNO LILJEFORS I HELFIGURBruno Liljefors - det är väl han med rävarna? Det är väl på den nivån mångas kunskap om - och intresse för - konstnären Bruno Liljefors befinner sig idag. Men kanske går han en ny vår till mötes? I vintras ägnades hans måleri en uppmärksammad utställning i Paris och i våras kom en ny kritikerrosad Liljeforsbiografi av författaren och kritikern Fredrik Sjöberg, känd för sina personliga essäer - om bortglömda konstnärer, bland annat. P1 Kulturs Mårten Arndtzén stämde träff med författaren på 100-årsjubilerande Thielska galleriet i Stockholm, där Liljefors vän och välgörare Ernest Thiel en gång bodde - och samlade på sig både rävar och annat av Bruno Liljefors.NY BOK OM ARTS & CRAFTFormgivaren, naturmannen och socialisten William Morris, grundade Arts & Crafts-rörelsen på 1860-talet i Storbritannien. Hans karriär, inspirationskällor och mönstertankar skildras i den nya boken ”Arts & Crafts. Idéer som formade världen”. Bokens huvudredaktörer är Suzanne Fagence Cooper och Elisabeth Svalin Gunnarsson, som P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat i hennes Morrismönster-fyllda arbetsrum i Vaxholm.KLASSIKERN OM PRINS EUGENS "MOLNET"Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv: ett stort moln. På hans mest berömda tavla från 1895 finns molnet på en blå himmel över en väg som slingrar sig fram mellan två kullar. I dagens Klassikern berättar Mikael Timm om Prins Eugens favoritmotiv.Programledare Thella JohnsonProducent Maria Götselius
Esta semana, na estante, temos o livro póstumo do grande repórter Robert Fisk: “A Noite do Poder - A traição ao Médio Oriente”; a novela gráfica “Aqueduto”, de Eduardo Côrte-Real, com Lisboa como protagonista; a correspondência entre quatro grandes escritores latino-americanos reunida em “As Cartas do Boom”; e o ensaio de um entomologista, Fredrik Sjöberg, que até um prémio de humor ganhou, intitulado “A Arte de Coleccionar Moscas”See omnystudio.com/listener for privacy information.
Adam Wall är 37 år gammal, ostraffad och bor i Kristinehamn i Värmland – långt från storstädernas gängvåld. Men när han drar på sig en skuld som han inte kan betala hamnar han i centrum av Foxtrotkonflikten. Inom loppet av några timmar avlossar han skott på en frisörsalong i Stockholm och detonerar en bomb i en trappuppgång i Linköping. I avsnittet lyssnar vi på Adam Walls egen historia från rättegången – och på Jessica som fick sitt hem söndersprängt i sprängdådet. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
Trump gör sig ovän med allierade och Tyskland går till val med stark vind från höger. Men även andra länder blickar inåt. Hur har åren med frihandel krattat banan för det vi ser nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya handelstullarUSA införde nya tullar mot Kina i veckan, däremot blåstes tullarna mot Mexiko och Kanada av i sista stund. Men än är sista ordet inte sagt, och frågan är om EU står på tur. America first Den globala världsordningen är inte bara förlegad. Den har blivit ett vapen som används emot oss, säger USAs utrikesminister Marco Rubio, som gjort klart att resten av västvärlden inte längre kan räkna med att USA ställer upp som världspolis och sammanhållande länk.Tysklands ekonomi krymper – och AFD växerFör Tyskland, som hamnat rejält på efterkälken de senaste åren, skulle fler handelshinder slå hårt. Och samtidigt som den ekonomiska krisen djupnat, har polariseringen ökad, och att Trumps nära medarbetare Elon Musk gett sitt stöd till ytterhögerpartiet AFD inför det tyska valet om några veckor har väckt ilska.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Fredrik Sjöholm, professor och vd Institutet för NäringslivsforskningDaniel Alling, Tysklandskorrespondent Sveriges RadioMarco Rubio, utrikesminister USADonald Trump, president USAJustin Trudeau, premiärminister KanadaClaudia Sheinbaum, president MexikoKaroline Leavitt, pressekreterare Vita husetMark Rutte, generalsekreterare NATOStephan Müchler, vd Sydsvenska HandelskammarenUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenOlaf Scholz, förbundskansler TysklandElon Musk, vd Teslaekonomiekotextra@sverigesradio.se
Efter massmordet på Campus Risbergska i Örebro i tisdags så har nyhetsutvecklingen fortsatt i högt tempo. Häromdagen släppte vi ett första extraavsnitt av Krimrummet utifrån vad som då var känt. Idag vet vi betydligt mer – och därför släpper vi ett nytt extraavsnitt där vi går igenom ny information om vad som hände inne på skolan och om den utpekade gärningsmannen Rickard Andersson. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen
På tisdagen utfördes en masskjutning på Campus Risbergska i Örebro. Minst elva personer har avlidit, bland dem den misstänkte gärningsmannen Rickard Andersson. Med anledning av nyhetsläget släpper vi på onsdagen ett extrainsatt avsnitt av Krimrummet där vi går igenom vad vi vet hittills om dådet – och vad som händer nu. Gäster: Fredrik Sjöshult och Katrin Krantz Klipp från BBC och Channel 4
En våg av sprängningar har drabbat landet – ett 30-tal har skett enbart under januari. I ett extraavsnitt går vi igenom vad vi vet, varför det sker, vilka som är inblandade och den stora frågan – om gängens kraftmätning kan vara starten på en ny dödlig våldsvåg. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Klipp från Sveriges Radio
Den 30 juli 2024 skjuts en man till döds i Bro norr om Stockholm. Skytten fångas på övervakningsfilm och när den senare släpps till media så känner hans föräldrar igen honom. Den som häktas misstänkt för mordet är en 17-åring som vi i det här avsnittet kallar för Gustav. I rättegången så erkänner han dådet – och ger samtidigt en detaljerad historia om sin egen resa fram till mordet. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
Tidigt en septembermorgon 2009 landar en helikopter på taket av G4S värdedepå i Västberga. Tre rånare bryter sig in i byggnaden och en halvtimme senare flyger de från platsen med 39 miljoner i rånbyte. Nu har den spektakulära kuppen blivit Netflix-serie med mångmiljonpublik. Vad är sant och vad är påhittat i serien? I det här avsnittet jämför vi tv-dramat med polisutredningen. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Klipp från Netflix och Sveriges Radio
Han har kallats Sveriges värsta sexualförbrytare. Nu misstänks Andreas Holm, den så kallade Nytorgsmannen, för en ny våldtäkt. Han frigavs nyligen villkorligt efter att ha avtjänat en del av ett femårigt straff för tidigare våldtäkter och sexuella övergrepp. Vi går igenom det som vi vet om de aktuella brottsmisstankarna. Programledare: Kim Malmgren Gäster: Katrin Kranz, krimreporter på Expressen och Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen
På tisdagskvällen upptäcker grannar i ett lägenhetshus i Akalla att dörren till en av bostäderna står på glänt. När de tittar in ser de en 60-årig kvinna liv precis innanför ytterdörren. Hon är död, skjuten i huvudet.Kvinnan är mamma till en känd gängman och nu misstänker polisen att motivet är mannens konflikter i den kriminella miljön. I ett extraavsnitt går vi igenom vad vi vet om fallet. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen
Kim Malmgren, Nina Svanberg, Fredrik Sjöshult och Niklas Svensson från Expressens krimredaktion pratar om de stora frågorna inom kriminalområdet: Om mordet på Einár, om kvinnor i fängelse, den nya krimreportagelitteraturen och hur framtiden ser ut för gängen.
På torsdag 26/9 klockan 13.30 spelas det första liveavsnittet av Krimrummet in i Expressens monter på bokmässan i Göteborg. Programledare Kim Malmgren kommer tillsammans med Expressens reportrar Nina Svanberg, Fredrik Sjöshult och Niklas Svensson att diskutera dagens stora aktuella frågor på kriminalområdet.
I Krimrummets extraavsnitt så gör vi kortare nedslag från nyhetsflödet. Trenden med unga gärningsmän fortsätter. I lördags greps en 13-årig pojke på ett hotell i Malmö. I hans väska fann polisen en skarp Kalasjnikov, som togs i beslag. Polisen misstänker att pojken fått i uppdrag att utföra en skjutning. Trots sin låga ålder har pojken redan kopplats samman med grov brottslighet. Han misstänks även för en sprängning i Stockholmsområdet i slutet av juli. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
Jonas Falk, 51, har i decennier varit en av Sveriges mest ökända brottslingar. Från bankrån på 90-talet till utpekad huvudman i det skandalösa ”Playa”-målet. I veckan häktades han under stort hemlighetsmakeri i Södertörns tingsrätt. Kort efter domstolen fattade häktningsbeslutet slog spansk polis till och grep Falk i hemmet utanför Barcelona.Den här gången han misstänks han för att vara huvudman i en stor utpressningshärva där börs-vd:n Joachim Kuylenstierna krävs på 100 miljoner kronor. Men vad grundar sig allt i? Gamla bortglömda utredningshandlingar visar att den ökände brottslingen och börsdirektören har ett gemensamt förflutet. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
Raquel Lanseros nos presenta El sol y las otras estrellas (Ed. Visor), su nuevo poemario y el primero que dedica íntegramente al amor. Un libro escrito en clave muy celebratoria y atravesado por los ecos de otros autores.Además, Ignacio Elguero nos propone varias lecturas para las vacaciones: Una sombra blanca (Ed. Alfaguara), la nueva novela de la escritora y académica de la RAE Carme Riera, y En los acantilados (Ed. Dilatando mentes Editorial), un volumen que reúne cuentos de terror y una novela corta de Santiago Eximeno. Javier Lostalé abre su ventanita poética a Cosas que tal vez halles ocultas en mi oído (Ed. de Oriente y del Mediterráneo), el debut en la poesía del joven palestino Mosab Aub Toha, que reúne aquí poemas escritos durante los asedios sufridos por Gaza entre 2001 y 2021. Veinte años de violencia que han quedado plasmados en un libro emocionante y transparente que, por desgracia, se antoja muy vigente.Luego, Sergio C. Fanjul nos invita a zambullirnos en Un inmenso azul (Ed. Libros del Asteroide), una colección de pequeños ensayos poéticos en los que el sueco Fredrik Sjöberg diserta sobre el inicio de los mares, la exploración espacial, la biología, los mapas y otro montón de asuntos entreverándolos con su experiencia personal.El broche lo pone Mariano Peyrou, que nos hace una batería de recomendaciones para el verano: El decorado (Ed. Pre-Textos), de Miguel Rojo, Llámala (Ed. Dilema), de Lola Andrés, Rapto defensivo (Ed. Libros de la resistencia), de Barbara Guest, y Penélope en la Habana (Ed. Páramo), de Nelo Curti.Escuchar audio
Kvinnan i 30-årsåldern hade tidigare jobbat flera år inom Kriminalvården. När det avslöjades att hon hade brevkontakt med en fånge så fick hon sluta. I stället började hon transportera narkotika och agera pengamålvakt åt Foxtrotnätverket.Efter att hon gripits uppdagades flera anmärkningsvärda saker. Bland annat hade hon tagit emot 150 000 kronor från en DN-journalist och levererat kokain till ett advokatkontor i centrala Stockholm.Veckans gäst är Expressen-journalisten Fredrik Sjöshult som har rapporterat om fallet.
Med start 2015 börjar gängvåldet gripa tag i Sverige. Det är nätverken i Rinkeby som stakar ut den nya riktningen. De fyra ledarna i Dödspatrullen är fortfarande tonåringar när de gör entré i Stockholms gängvärld.Tidigt så ringas de in som misstänkta för flera mord – både i konflikten med rivalerna i Shottaz, men även kopplat till en ny typ av fenomen: rena kontraktsmord. Många av de här morden förblir olösta.Ett av dem är en dödsskjutning i Uppsala 2017. Mitt på ljusa dagen blir en 43-årig man mördad utanför en hamburgerrestaurang. Två skyttar i vita overaller försvinner sedan från platsen – och klarar sig undan straff. Men mord preskriberas aldrig. Så småningom sker tekniska framsteg med ny DNA-teknik som leder till två av Dödspatrullens ledare: Zakaria Amin och Mustafa Mohamed. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
Expressens granskning av Kriminalvården har visat på en rad anmärkningsvärda händelser:En kvinnlig kriminalvårdare avslöjades med att smuggla ut brev från den livstidsdömde gängmannen Salam Shebani – där han ger detaljerade instruktioner om vad vittnen ska säga i förhör.En annan anställd skickar avklädda bilder på sig själv till fånge med texten ”puss babe”.Och från flera häkten kommer larmrapporter om att fångar som ska hållas isolerade kan prata med varandra genom toalettrören.I det här avsnittet belyser vi krisen inom Kriminalvården i dag – och de till synes oöverstigliga utmaningarna som väntar framöver. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen
Den svenska knarkhandeln på Darknet är värd miljarder. När handelsplatsen ”Flugsvamp 3” dök upp blev den snabbt störst i klassen. Verksamheten styrdes av en ljusskygg figur som enbart var känd som ”admin”. Efter flera års jakt på den anonyme grundaren fick polisen till slut ett genombrott. Spåren ledde inte till den vanliga grova organiserade brottsligheten. Istället ledde de till en tidigare ostraffad småbarnspappa i 40-årsåldern. När de slog till mot hans lägenhet på Östermalm hittade man bevisen som så småningom skulle leda fram till en fällande dom. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
La journée mondiale de l'intelligence animale est célébrée chaque année, le 4 février. BSG rediffuse à cette occasion les 12 épisodes de la série "La bête en nous" avec Jessica Serra.Le prix Ig Nobel (prononcé Ignobel, en référence à "ignoble" est un prix parodique créé en 1991. Il distingue chaque année 10 recherches scientifiques au premier abord loufoques, qui amènent ensuite à réfléchir. Quelques primés récents :Biologie : Susanne Schötz pour avoir analysé les variations de ronronnements, hurlements, grognements, miaulements et autres variations entre le chat et l'humain.Entomologie : John Mulrennan, Jr., Roger Grothaus, Charles Hammond et Jay Lamdin, pour leur étude sur une nouvelle méthode de contrôle des cafards dans les sous - marins.Transport : Robin Radcliffe, Mark Jago, Peter Morkel, Estelle Morkel, Pierre du Preez, Piet Beytell, Birgit Kotting, Bakker Manuel, Jan Hendrik du Preez, Michele Miller, Julia Felippe, Stephen Parry et Robin Gleed, pour avoir déterminé s'il est plus sûr de transporter un rhinocéros en vol la tête en bas.Acoustique : Stephan Reber, Takeshi Nishimura, Judith Janisch, Mark Robertson et Tecumseh Fitch pour avoir introduit un alligator de Chine dans une pièce étanche remplie d'air enrichi à l'hélium afin d'étudier les changements dans la fréquence de ses vocalisations.Physique : à Patricia Yang, Alexander Lee, Miles Chan, Alynn Martin, Ashley Edwards, Scott Carver, et David Hu pour avoir découvert comment et pourquoi les wombats font des crottes cubiques.Biologie : à une équipe formée de deux Japonais, d'un Brésilien et d'un Suisse pour avoir démontré l'existence d'un pénis chez le représentant femelle des insectes du genre Neotrogla et d'un vagin chez le représentant mâle.Littérature : Fredrik Sjöberg (Suède) pour son travail autobiographique en 3 volumes traitant de son plaisir à collectionner des mouches mortes et des mouches qui ne sont pas mortes.etc ..._______
Welcome to episode 100 of Sports Management Podcast. If you have been listening since episode 1, send me a DM or tag me on Instagram or Twitter @sportsmpodcast and I will send you some gratitude merch. Fredrik Sjöström is the general manager for Frölunda Hockey Club, one of the most successful European hockey clubs the last decade. He is also a former NHL player and was drafted by Phoenix Coyotes as 11th overall. I took my microphone and met Fredrik at Frölunda's training facility to ask him: How is he building the team for next season? What other GM is he looking up to? Why didn't he offer Loui Eriksson an extension? What was it like having Wayne Gretzky, the best of all time, as a coach? What actually happened with Ryan Lasch's contract? What does he admire most with the Lundqvist brothers And much more! This episode will have no sponsor, no interruption and no BS. If I can ask you for one thing, please subscribe to the podcast and share it with a friend. The bigger the podcast gets, the better the guests get. Thank you!! ________________________________________________ Follow us on social media Instagram Twitter LinkedIn YouTube Sign up for the newsletter! www.sportsmanagementpodcast.com