Podcasts about ekonomisk

Boken heter "En invasiv art - Så tog företagen över världen" och gäst är Per Molander.Ekonomisk tillväxt har under de senaste 150 åren höjt den genomsnittliga levnadsstandarden till nivåer som ingen kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker vi först nu börjar se, med stora företag som får allt större makt. Dagens verkliga makthavare är juridiska personer i form av storbolag. I boken beskrivs hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Varför bör vi se företag som en invasiv art?  Varför är vi som individer underlägsna företagen? Vad som behöver göras för att förändra den här situationen?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Studijā ekonomists, profesors, LU rektors Gundars Bērziņš un ekonomists, LTRK padomes loceklis Ģirts Rungainis.

Regeringen försöker få fart på tillväxten men faktum är att Finland varit utan egentlig ekonomisk tillväxt i hela 16 år. Prognoserna tyder på en svag positiv utveckling, men osäkerheten är samtidigt stor. Är Finland därmed ett livslevande exempel på vad det innebär att avstå från ekonomisk tillväxt? Kritiker som motsätter sig ständig ekonomisk tillväxt vill se en krympande och mer hållbar ekonomi, men är det det vi bevittnar i Finland? I Slaget – dagens debatt möts nationalekonomerna Christer K Lindholm och professorn i nationalekonomi vid Åbo Akademi Edvard Johansson. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Börsvolatilitet, tullkaos och ekonomisk osäkerhet står i centrum när Daniel Ljungström gästas av Linn Hansson från Carnegie Fonder. Tillsammans diskuterar de amerikanska småbolag, Trumps politik och börsens utveckling. En enkel genomgång av ett komplicerat marknadsläge – men med ljus i tunneln. Mer information om Carnegie US Small & Microcap finner du på carnegiefonder.se.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Börsvolatilitet, tullkaos och ekonomisk osäkerhet står i centrum när Daniel Ljungström gästas av Linn Hansson från Carnegie Fonder. Tillsammans diskuterar de amerikanska småbolag, Trumps politik och börsens utveckling. En enkel genomgång av ett komplicerat marknadsläge – men med ljus i tunneln. Mer information om Carnegie US Small & Microcap finner du på carnegiefonder.se.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De senaste veckorna har varit omvälvande. Inte minst i Europa har budskapen från andra sidan Atlanten chockat och skakat grunden för såväl politik och näringsliv som alla medborgares framtidstro. Hur ska allt det som sker översättas till nya ekonomiska förutsättningar och prognoser? En kär gäst i podden, Roger Josefsson, head of Research på Nordkinn, följer […]

Ekonomiskās dzīves Bībeles pamati. Ekonomiskā dzīve kā kristieša aicinājums pārvaldīt zemi, Dieva radību. Nabadzība, nedz arī bagātība nav vērtība pati par sevi. Bagātība dota, lai dalītos ar līdzcilvēkiem. Nabadzības nostāja, garīgā veidā skatoties, varbūt vienotības ar Dievu līdzeklis un svētība dzīvei.

I kommande avsnitt:Vi dyker ner i livsstilsoptimering, biohacking, mental och fysisk styrka – och hur små medvetna val kan skapa stora förändringar. Inga krångliga teorier, bara praktiska hacks och insikter du kan använda direkt!✅ Effektiva vanor & rutiner för att optimera din hälsa✅ Biohacking vs. livsstilsoptimering – vad funkar egentligen?✅ Kyla, breathwork & rörelse – hur du bygger en hållbar livsstil✅ Ekonomisk och mental frihet – hacka din ekonomi & mindset✅ Gäster och experiment – vi testar hacks och delar våra resultat

Ekonomisk turbulens, en het debatt om invandringspolitiken och stora frågor kring stödet för Ukraina. Det är några av samtalsämnena som präglar valkampanjen i Tyskland inför parlamentsvalet om en dryg vecka. Allt tyder på att den sittande förbundskanslern Olaf Scholz och hans socialdemokrater går mot en valförlust. Vilka konsekvenser kan det tyska valet få för resten av Europa? I Slaget medverkade Johnny Sjöblom, Svenska Yles medarbetare i Tyskland och Minna Ålander, forskare, Tysklandsexpert och associate fellow vid tankesmedjan Chatham House. Ville Hupa leder ordet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I måndags kom A-kursen i ätstörningar och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Lisa Dinkler som är biträdande lektor vid Karolinska Institutet och jobbar vid Center for Eating Disorders Innovation. Lisa berättar bland annat om hur förekomsten av ätstörningar har förändrats över tid, vilka andra diagnoser som ökar risken för ätstörningar och om nya läkemedel som Ozempic kan vara hjälpsamma för att behandla exempelvis hetsätning.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Senaste veckorna har det kommit flera stora nyheter inom innebandyn, då passar vi på att ta in två gäster och diskutera många olika aktuella frågor. Dels får vi med oss Kimmo Eskelinen, den före detta stjärnspelaren som numera är vice ordförande i Warberg Innebandy och sportsligt ansvarig i klubbens styrelse. Han är även ungdomstränare och hjälper just nu Svenska Innebandyförbundet med en VM-analys, vilket vi bland annat ska prata om. Adam Kallenberg har ett färskt förflutet som tränare och sportchef FBC Kalmarsund, nu jobbar han med innebandy på NIU i Kalmar och är även han ungdomstränare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att prata om rättegången om Gisèle Pélicot för igår föll domarna efter flera månader i rättssalen. Hennes exman Dominique Pelicot Pélicot för att ha drogat, våldtagit och bjudit in andra män att göra samma sak. 50 andra män döms också för bland annat våldtäkt, men många är besvikna över straffen. Gisèles hyllas som nu feministisk ikon för sin styrka och mod under rättegången.Sen går vi vidare till att prata om att oro över ekonomin ökar när julen närmar sig. Den stressen kan leda till att man shoppar mer julklappar, ofta på impuls, skriver tidningen Forskning.

Joel har hamnat i ekonomisk knipa, Victor har gått på löppass, och är The Family Man världens bästa julfilm? Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

Inom den nationalekonomiska forskningen har det blivit e förhärskande norm att, framförallt, försöka få artiklar publicerade i topp-fem, de fem högst rankade vetenskapliga tidskrifterna inom ämnet. Vid första anblick kan det låta lovvärt, men vad gör det med fältet och vad skulle man kunna göra annorlunda?LÄNKAR:Bör alla nationalekonomer stöpas i samma topp fem-form? (Ekonomisk debatt)”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN Debatt) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna på hela avsnittet via Patreon. Leksand torskade i förlängning mot Modo, en match som första halvan av avsnittet ägnar sig åt att analysera. Den andra halvan gästas av Leksand Superstars ordförande, Niklas Niva Sjökvist, för att dissikera det som kommit fram kring Leksands ekonomi de senaste dygnen.

21 november. Polen är numera EU:s sjätte största ekonomi. Nu har man också inlett en massiv upprustning för att möta det ryska hotet. Artur Szulc, författare och skribent, och Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten, diskuterar polsk politik och ekonomi med Andreas Ericson.

Idag gästas vi av Patrik Witkowsky, författare till boken ”Vi kan styra oss själva”. I USA arbetar 10% på ett företag till större delen ägt av de anställda. Men i jämlika Sverige har idéerna om att låta de anställda äga och styra företagen de jobbar på aldrig riktigt slagit rot på allvar, trots att det är förknippat med högre produktivitet och trivsel på jobbet. Hur kommer det sig? Vi reder också ut om ekonomisk demokrati är ett socialistiskt eller liberalt tankegods.

Kärleksnäste, lekpeng och reskonto. Många härliga begrepp introduceras av veckans gäst Karin Löf när vi pratar om familjeekonomi, investeringar och drömmar. Karin utgör ena halvan av den sammansvetsade duon Sparmakarna – paret som inspirerar många på Instagram med sina spartips. Karin berättar om hur prioriteringarna i familjen ser ut. Med husköp och två barn pågår livet här och nu, med alla kostnader det innebär. Samtidigt är siktet inställd på ekonomisk frihet! Men hur ska makarna nå den magiska summan 10 miljoner? Receptet är egentligen ganska enkelt och Karin avslöjar sina börsingredienser. Dessutom blir det bröllopsyra! Karin gifte sig nyligen med sin Johan och går igenom bröllopsbudgeten. Ett avsnitt fullmatat med pepp, tips och pengasnack! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hanterar man ekonomiska utmaningar i en bransch där inkomsten ofta är ojämn? I ett otroligt nära och personligt samtal träffar vi Chris Adam, frontman och sångare i bandet Smash Into Pieces, som tagit både Sverige och världen med storm. Med en karriär som fört honom till stora scener världen över, inklusive Melodifestivalen 2023, delar Chris Adam en stark resa där han gått från ekonomisk osäkerhet till att idag leva efter mantrat: ärlighet varar längst – både mot sig själv och andra. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras av en berättelse fylld av musik, lärdomar och vikten av att ta kontroll över sin privatekonomi.   Tack för att du lyssnar! Glöm inte att följa podden och ge oss gärna en fem-stjärnig recension om du gillar det vi gör. För mer tips och inspiration kring ekonomi och pengaprat besök: Hemsidan: pengapeppen.se Pengapeppen.se på Instagram Pengapeppen på TikTok

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1: Två dagar kvar till USA-valet. Samtal med korrespondent Roger Wilson inför slutspurten. Vilka farhågor och förväntningar finns det i omvärlden på vem som tar över i USA? Vi analyserar retoriken och debattklimatet i den amerikanska valkampanjen. Hör om också om en ny unik begravningsplats inför Allhelgonahelgen. Krönika Ulrika Knutson om två kulturpersonligheter som gick bort i veckan.Panelen med Anders Lindberg, Aftonbladet, Linda Jerneck, Expressen och Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, om utbrytare från Vänsterpartiet och om Centerpartiet borde öppna dörren för Sverigedemokraterna. Bland annat.Timme 2: Brittiska Tory-partiet får en ny ledare - kan det rädda partiet? Reportage från svenskbygd i Wisconsin där valvinnaren också blivit landets president de senaste 20 åren.Hur förbereder sig EU och Ryssland för en ny amerikansk president. Samtal med våra korrespondenter. Ekonomisk kris i Tyskland har lett till en politiskt kris. Reportage. Det är 50 år sedan ”Rumble in the Jungle”, den historiska boxningsmatchen i Kinshasa. Kåseri med Augustin Erba om trilskande mobiler.Programledare Helen Benno Producent Richard Myrenberg Tekniker Jakob Gustavsson

Danny, Björn och Jakob tar tag om miccarna och vi har en födelsedagsgris runt bordet! Havstulpanen Kindergarden har slagit upp dörrarna och Björns tålamod får en prövning. Danny har jobbat så in i tusan hemmavid och ingen kompis ville hjälpa till. Samtidigt som Jakob har Oktoberfest på sin bucketlist. KÖP BILJETTER TILL LIVEPODDEN I STOCKHOLM HÄR!

Efter decennier av politiskt bråk om Bromma flygplats kan det bli ett flygbolag som avgör framtiden. Vid årsskiftet försvinner nästan all reguljärtrafik från Bromma och det blir dyrt för statliga Swedavia att driva vidare flygplatsen till 2038. Men beskedet från regeringen är att det inte blir något beslut om förtida nedläggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Anders Svensson, sekreterare, ArlandautredningenNils Paul, infrastrukturexpert, Svenskt NäringslivJonas Abrahamsson, vd, SwedaviaCarl Bergkvist, chefekonom, Stockholms handelskammarePer G Braathen, ordförande, flygbolaget BRABirgitta Sköldkvist och Heide Klawan, föreningen Flygande veteranerNiklas Berggren och Pär Jakobsson, Swedavia Producent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Riksbankschef Erik Thedéen och ordförande för Finanspolitiska rådet Lars Heikensten samtalar om de ekonomisk-politiska ramverken och samspelet mellan penning- och finanspolitiken. Medverkande Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet Erik Thedéen, riksbankschef Samtalet leds av Katrine Kielos, författare och journalist.

Biljettkaos! Derbykänslor! Succéspelarna! Ekonomisk transparens! Sportbladet Allsvenskan med Fråga Disco och två gäster i form av Elfsborgs Besfort Zeneli och en derbypeppad Simon Gustafsson i BK Häcken. Med: Oskar Kiisk och Daniel Kristoffersson.

Riksbanken sänkte på morgonen som väntat styrräntan med 25 punkter till 3,50 procent och signalerade om ytterligare två till tre sänkningar i år. Vad detta innebär analyseras i Börslunch av Annika Winsth, chefsekonom på Nordea och Anna Svahn, förvaltare på Antiloop. I programmet dyker vi även ned i råvaror och så pratar vi om vad den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, förväntas och borde göra framöver. Programledare: Gabriel Mellqvist.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Matilda Rånges sista obekväma falska hål innan semestern! Nära döden upplevelser och vilka filmer man ska se nu under sommaren. Ekonomiprofessorn Micael Dahlen pratar om ekonomisk avundsjuka och Boxholmskampen fortsätter. Branne vill ha ett Cogny-lopp och Linda Jensen Kidane pratar om domedagsmorden i Idaho. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Branne Pavlovic & Margret Atladottir

Ekonomiprofessorn Micael Dahlen tipsar om hur man kan hantera ekonomisk avundsjuka nu under sommaren. Vilka billiga aktiviteter kan man göra? Hur ska man tänka med pengar och sånt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är vi på väg mot en ny ekonomisk utveckling där geografiska fördelar återigen spelar en viktigare roll och där tillväxten kommer i hela landet? Är utvecklingen önskvärd och hur kan den påskyndas? Dessa frågor diskuterar Per Schlingmann och Kjell A Nordström med Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman och Björn Elfstrand som är vd för Sparbankernas riksförbund. Dessutom om överturism och huruvida vi nu skiftar perspektiv mot en mer optimistisk syn på framtiden. Podcasten spelades in för publik på Almedalens poddscen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dienvidāfrikas Republikas (DĀR) parlamenta vēlēšanās, šķiet, pielikts punkts 30 gadus ilgušajam Āfrikas Nacionālā kongresa (ĀNK) varas monopolam. Indijā noslēgušās vairāk nekā mēnesi ilgušās parlamenta apakšpalātas vēlēšanas. Jaunkaledonija pieprasa Makronam atsaukt vēlēšanu izmaiņas. Ārkārtas stāvoklis atcelts. Aktualitātes pasaulē analizē Latvijas Radio ārpolitikas ziņu korespondents Rihards Millers un laikraksta "Diena" komentētājs Andis Sedlenieks. Neviena vara nav mūžīga, # 1 – Indija Vakar, 4. jūnijā, notika galīgā balsu saskaitīšana pēc sešas nedēļas ilgušajām Indijas parlamenta apakšpalātas, oficiāli dēvētas par Tautas palātu, vēlēšanām. Vēlēšanas pasaules lielākajā demokrātijā notiek pēc mažoritārās sistēmas, respektīvi, 543 deputāti tiek ievēlēti vienmandāta apgabalos. Viņi pārstāvēs 968 miljonus Indijas balsstiesīgo, no kuriem vēlēšanās piedalījās 642 miljoni, kas ļauj apgalvot, ka šīs ir plašākās vēlēšanas pasaules vēsturē. Balsošanas punktu ir apmēram miljons, tai skaitā īpaša komanda, kas devās apmēram 40 kilometru gājienā pa kalnu takām, lai sasniegtu vienu balsotāju kādā attālā Himalaju ciematiņā, vai cita, kas veselu dienu autobusā līkumoja cauri Giras nacionālā parka džungļiem pie hindu mūka vientuļnieka. Par vēlētāju balsīm sacentās veselas 744 partijas, no kurām gan tikai nedaudz virs trīsdesmit ir tādas, kuras ieguvušas kaut vienu mandātu iepriekšējās vēlēšanās, un tikai sešas darbojas vispārnacionālā līmenī; visas pārējās ir reģionālas partijas. Izšķirošā cīņa norisinājās starp diviem spēkiem: pašreizējā premjera Narendras Modi vadīto Indijas Tautas partiju, kura kopā ar pārdesmit reģionālajām partijām veido labēji orientēto Nacionāli demokrātisko aliansi, un partiju Indijas Nacionālais kongress, kuras vadītajā Indijas Nacionālās attīstības iekļaujošajā aliansē ir vairāk kreisu spēku, t. sk. Utarpradēšas pavalstī bāzētā Sociālistiskā partija, antikorupcijas motīvus kopjošā Vienkāršā cilvēka partija, veselas trīs dažādu nokrāsu kompartijas u.c. Vēlēšanu laika aptaujas solīja ierasti labus rezultātus labējam blokam un, attiecīgi, trešo nedalītas varas termiņu Narendram Modi. Taču rezultāti izrādījušies ne tuvu tik spoži: Indijas Tautas partijai tikušas 240 vietas, kas ir par 32 mazāk nekā vajadzīgs, lai veidotu vienpartijas vairākuma valdību. Tagad tai nāksies vairāk rēķināties ar saviem reģionālajiem sabiedrotajiem, pret kuriem līdz šim tā izturējusies ar zināmu aroganci, kas šai partijai maksājis, piemēram, zaudējumu Mahārāštras pavalstī. Savu priekšvēlēšanu kampaņu Tautas partija lielā mērā balstīja ierastajos ksenofobijas motīvos, pozicionējot sevi kā spēku, kurš aizstāvēs hinduistu kopienu, un ienaidnieka birku piekarinot pirmām kārtām musulmaņu kopienai. Tas izrādījies nepārliecinošs vēstījums miljoniem Indijas jaunāko vēlētāju, kuru vidū bezdarba līmenis pārsniedz 23%, t.sk. absolventu vidū – 42%. Tā nu visapdzīvotākajā Indijas pavalstī Utarpradēšā pārliecinošākie rezultāti ir Sociālistiskajai partijai, kas, cita starpā, aizstāv arī reliģisko minoritāšu intereses. Neviena vara nav mūžīga, # 2 – Dienvidāfrika „Mūsu cilvēki ir teikuši savu vārdu, vai mums tas patīk, vai nē,” tā, uzzinot 29. maijā notikušo vēlēšanu rezultātus, atlika vien rezignēti izteikties līdzšinējam Dienvidāfrika Republikas prezidentam Sirilam Ramafosam. Pirmo reizi kopš aparteīda sistēmas likvidācijas un pirmajām vispārējām vēlēšanām 1994. gadā viņa partija – Āfrikas Nacionālais kongress – ieguvusi mazāk nekā pusi no parlamenta vietām, proti – simt piecdesmit deviņas no četriem simtiem. Partijas ietekme, kas savu maksimumu sasniedza 2004. gada vēlēšanās, pēc tam pakāpeniski saruka ar katru nākamo kadenci. Šajās vēlēšanās kritums ir lielāks nekā visās trīs iepriekšējās kopā. Nacionālā kongresa zaudēto balsu lielākā daļa nonākusi pie jaundibinātās kreisi populistiskās partijas „Nācijas šķēps”, kuru vada eksprezidents, korupcijas noziegumos apsūdzētais un par tiesas prasību ignorēšanu notiesātais Jakobs Zuma. Galvenā opozīcijas partija, Demokrātiskā alianse, kuras elektorātā dominē eiropiešu un indiešu izcelsmes, kā arī jauktas rases vēlētāji, savu mandātu skaitu palielinājusi nenozīmīgi. Tā nu prezidentam Ramafosam tagad jāmeklē koalīcijas partneris. Loģiskāk šķistu raudzīties kreisajā virzienā, kur atrodas šo vēlēšanu trešās un ceturtās pozīcijas ieguvēji – jau piesauktais „Nācijas šķēps”, kā arī vēl viena kreiso populistu grupa, partija „Ekonomiskās brīvības cīnītāji”. Demokrātiskā alianse šādu kombināciju jau nodēvējusi par „pastardienas koalīciju”, kuras sociālekonomiskā politika pārvērtīšot Dienvidāfriku par Zimbabvi vai Venecuēlu, pie tam iegrūdīšot to smagā etniskā konfliktā. Ievērojot, ka abu minēto kreisi radikālo partiju lozungi joprojām saistās ar baltās rases pārstāvju īpašumu pārdali par labu melnādainajiem, tai skaitā zemes īpašumu konfiskāciju, šāds apgalvojums nešķiet gluži pārspīlēts. Šķiet, ka arī pats prezidents Ramafosa apzinās, ka potenciālo koalīcijas partneru radikālisms draud ar destabilizāciju, tāpēc viņš sliecas uz koalīciju ar Demokrātisko aliansi. Tomēr tāda savienība varētu kā vienam, tā otram partnerim draudēt ar elektorāta aktīvu neizpratni. Kā iespēji situācijas amortizācijas varianti tiek minēts „nacionālās vienības valdības” modelis, kurā kopā ar Nacionālo kongresu un Demokrātisko aliansi piedalītos arī kādas no mazākajām melnādaino vairākumu pārstāvošajām partijām, vai arī Nacionālā kongresa mazākuma valdība ar Demokrātiskās alianses atbalstu. Jaunkaledonija gruzd Jaunkaledonija ir Francijai piederīga sala Klusā okeāna dienvidaustrumos, viena no t.s. aizjūras kopienām, kurai piešķirts īpašs autonomijas statuss. 1998. gadā noslēgtā vienošanās starp salas neatkarības kustības pārstāvjiem un Francijas valsti paredzēja pakāpenisku varas nodošanu vietējām institūcijām, paralēli īstenojot trīs secīgus neatkarības referendumus. Tie arī notika – 2018., 2020. un 2021. gadā –, un balsojums visos trīs bija par palikšanu Francijas sastāvā. Līdz ar to Parīze uzskata jautājumu par izlemtu un arī turpmāk paturēs savā pārziņā ārlietas, armijas un policijas spēkus, imigrāciju un valūtu. Taču Jaunkaledonijai ir sava pilsonība, kas tiek piešķirta paralēli Francijas un Eiropas Savienības pilsonībai, un tiesības piedalīties vietējās vēlēšanās ir tikai tiem, kuri dzīvojuši salā pirms 1998. gada, kā arī viņu pēcnācējiem. Tādējādi šīs tiesības ir liegtas apmēram 42 000 Jaunkaledonijas iedzīvotāju, kuri te ieradušies vēlāk. Maija vidū Francijas parlamenta apakšpalāta nobalsoja par izmaiņām, kas paredz atcelt šos ierobežojumus, atstājot spēkā vien desmit gadu pastāvīgas uzturēšanās cenzu dalībai vēlēšanās. Tas nav pieņemams daudziem salas pamatiedzīvotājiem kanakiem, kuru proporcionālā daļa iedzīvotāju skaitā gadu gaitā sarukusi līdz 41%. Jaunkaledonijas galvaspilsētā Numeā sāka slieties barikādes, protesti drīz vien izvērtās vardarbīgi, tajos dzīvību zaudēja pieci protestētāji un divi policijas spēku pārstāvji. Galu galā salā tika ievests trīs tūkstošus liels papildus armijas kontingents un bruņutehnika. Prezidents Makrons, apmeklējot Jaunkaledoniju 23. maijā, paziņoja, ka nevēlas uzspiest pārmaiņas ar spēku, un pagaidām process tiek apturēts. Mēneša beigās tika ziņots, ka valdības kontrole galvaspilsētā Numeā ir atjaunota. Tikām protestu kustības vadošā spēka – Sociālistiskās kanaku nacionālās atbrīvošanās kustības – līderi aicinājuši prezidentu skaidri deklarēt atteikšanos no iecerētajām izmaiņām, jo pretējā gadījumā viņi nevarot aicināt savus sekotājus pārtraukt akcijas. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Tā saukto “Maskavas namu”, Rīgā varētu izsolīt jau šovasar un iegūto naudu ziedot Ukrainai. Aicina ceļotājus bez maksas saņemt Eiropas veselības apdrošināšanas karti. Ekonomiskās sadarbības un attīstības organizācija – OECD – pievēršas ekonomiskajai situācijai Latgalē.

I veckans avsnitt gästas jag av Jenny Fagerlund som nu kommer med sin nya roman ”En hemlighet för mycket”. En bok som handlar om att pengar inte är en självklarhet även om det på ytan ser så ut. Du kan förlora allt och börja om på nytt. Jenny växte själv upp i ett hem där det i perioder var extremt tufft ekonomiskt . Hon berättar om hur det gav henne drivkraft och viljan att skapa sig ett bra liv. Genom olika utbildningar och jobb fanns berättandet hela tiden i bakgrunden och tillslut så gjorde hon det fullt ut och började skriva romaner. Var det enkelt? Nope! Första manuset blev refuserad men av en förläggare fick hon feedback som gjorde hon inte gav upp… idag har hon skrivit åtta böcker. Vi pratar om att inte ge upp, att hjälpa andra i deras drömmar om skrivande och skapande av karaktärer. Och hur Jenny löser sin vardag att skriva hemma samtidigt som hon är mamma till 4 barn. Ett så härligt samtal så missa inte veckans avsnitt. Sponsorer av @themindfulnessapp Producerat av @kaspersen_nyfikenpa MTW Studios

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk 80 åter igen debatteras. Är det subventionerade gröna stålet vår industriella framtid eller håller historien på att återupprepa sig? Vi har inte svaret på den frågan. Det har ingen. Men vi kan berätta om Stålverk 80 i alla fall. En mustig saga med bullriga politiker, självsäkra industrimän och desperata kommunalpolitiker.MYCKET NÖJE!—Läslista:Mellgren, Erik ”Stålverk 80 – från statlig jättesatsning till nedläggning” Teknikhistoria 2/2024Jörnmark, Jan, Coal and steel in Western Europe 1945-1993: innovative change and institutional adaptation, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993Jörnmark, Jan ”Statssubventionerat stål – lika fel nu som då” Timbro 1/2023Groth, Östen, Norrbotten 1 Ur Norrbottens historia, Skrivarförl./Norrbottens bildningsförb., Luleå, 1984Holmbäck, Bure (red.), Ljuset i norr: betraktelser från Sveriges bortersta del, Carlsson i samarbete med Norrbottensakad., Stockholm, 1998Granström, Majlis (red.), Norrbotten, Norrbottens hembygdsförbund, Luleå, 2000 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 mars. Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, professor på Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och Andreas Ericson.

24. februārī apritēs divi gadi kopš Krievijas pilna mēroga iebrukuma Ukrainā. Kaut arī pret Krieviju ir ieviestas dažādas sankcijas, Latvijas uzņēmēji joprojām sadarbojas ar šo valsti. Cik lielā mērā ir sarautas mūsu ekonomiskās saites Krieviju? Krustpunktā diskutē Ekonomikas ministrijas Analītikas dienesta vadītāja Dace Zīle, Latvijas Tirdzniecības un rūpniecības kameras prezidents Aigars Rostovskis, Lauksaimnieku organizāciju sadarbības padomes valdes priekšsēdētājs Guntis Gūtmanis un zvērināts advokāts, fonda “Uzņēmēji mieram” pārstāvis Jānis Taukačs. Divus gadus pēc tam, kad Krievija sāka plašu karu Ukrainā, Eiropas Savienība gatavojas iedarbināt jau 13.sankciju kārtu. Tomēr viena lieta ir Eiropas kopīgās sankcijas, kas liedz eksportēt vai importēt noteiktas preces, ir arī lēmumi, kas pieņemti nacionālā līmenī, kā tas ir par dabasgāzi, bet cita lieta ir pašu uzņēmēju lēmumi, turpināt vai neturpināt sadarbību agresorvalsti. No Latvijas uz Krieviju un Baltkrieviju un atpakaļ joprojām plūst preces, kuras sankcijām nav pakļautas. Tiesa, pēc Centrālās Statistikas pārvaldes datiem pērn uzņēmumu skaits, kas eksportēja uz Krieviju, ir samazinājies uz pusi, bet importējošo uzņēmumu skaits samazinājies četras reizes.

8 februari. Regionerna förväntas gå med miljardunderskott i år, och nu sker stora besparingar i sjukvården. Vad är det som har hänt och hur påverkar det vården? Andreas Ericson diskuterar med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, och Ida Ingerö, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Cassandra är sjuk och inleder med att ranta om alla som sällan är sjuka och att det är mest synd om henne i hela världen. Och så tar hon upp sin allvarliga diagnos Hodofobi som hon hånades och blev viral för under förra veckan. Elsa drömmer om att kunna göra en Freaky Friday-bodyswap med sina yngre jag för att få återuppleva stunder igen utan att vara en ängslig tönt. Nadia har börjat känna sig som en ekonomisk börda i och med hennes bostadsköp med pojkvännen. Hur gör man om man inte går in med exakt samma summa? Hur ska man tänka kring utgifter och kronor och ören?

Röster om Pisaresultaten. Gaza. Gamla spårväxlar orsakar förseningar. Ebba Busch på COP 28. Debatt om Pisaresultaten. Invandringen i Storbritannien. Kamratföreningen IFK Göteborg vinner osannolikt UEFA-cupen 1982. Avkriminaliseringen av narkotikainnehav i Portugal. Daniel Ståhl får Bragdguldet. Ekonomisk kris i Kiruna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör Kinapodden i P1 direkt från Möt korrespondenterna på Kulturhuset i Stockholm. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Axel Kronholm och Peder Gustafsson, tillträdande respektive hemvändande korrespondenter i Bangkok, Björn Djurberg, korrespondent i Peking.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese Rosenvinge

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I kvällens Karlavagnen med Madelene Fritsch Lärka så vill vi prata om storvinsten. Vad skulle du göra om du vann en otrolig massa pengar? Vilka drömmar skulle du förverkliga? Hur skulle du förändra ditt liv? Och blir man verkligen lycklig av en storvinst? Enligt en studie publicerad i tidskriften Ekonomisk debatt så påverkas vi inte så mycket som man kanske skulle vilja tro. I kväll vill höra allt om din drömmar och tankar kring den där storvinsten. Dela med dig i kvällens program. Madelene Fritsch Lärka som hoppar in för Farah denna kväll är med dig med start 21:40.Slussen öppnar som vanligt 21.00, numret är 020-22 10 30. Du kan såklart mejla oss redan nu på Karlavagnen@sverigesradio.se.Ansvarig utgivare: Karolin Johansson.

Gänget gästas av Erik Sprinchorn, investerare och författaren bakom Livet, börsen och allting. Varför lockas vi av berättelser och vilka risker finns det med att vi gör det? Ska man ha ett optimistiskt eller ett pessimistiskt kynne och varför? Vad kan vi lära oss av historiska händelser? Via besök i såväl antikens värld som hos Candide och Kafka berör boken frågeställningar och perspektiv för framgång på både börsen och livet i stort. Erik är mångårig investerare, fondförvaltare och grundare av TIN Fonder med fokus på hälsa och teknik.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomisk stress och oro för privatekonomin ökar risken för att dö en för tidig död och att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Men psykologi och ekonomi hänger ihop på fler sätt när makthavare vill påverka ekonomin är det ofta befolkningens tankar om ekonomi som de försöker påverka. Hur ser sambandet mellan ekonomi och psykologi ut? Programledare:Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:Susanne Spector, chef för makroanalys, NordeaAxel Carlsson, docent i epidemiologi, Karolinska institutetDaniel Barr, generaldirektör, FinansinspektionenYlva Hedén-Westerdahl, prognoschef, KonjunkturinstitutetKarin Tegmark Wisell, generaldirektör, FolkhälsomyndighetenProducent:Olof WijnbladhTekniker:Lisa Abrahamssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans avsnitt pratar jag med serieentreprenören Pingis Hadenius som bland annat har grundat Löwengrip, Flattered och Economista - hur man på enkla sätt pratar om ekonomi. Hon sitter också i styrelser och ger ofta ekonomiråd i olika typer av media och forum.Vi får in på det obekväma frågorna kring ekonomi; Hur man får ekonomisk rättvisa i relationer - låt säga att den ena äter mer än den andra eller att man äger olika mycket av bostaden eller helt enkelt tjänar olikaVad man ska göra som första stegen för att få bättre ekonomi i dessa tider och varför kvinnor är mer stressade än män?Ta makten över din ekonomi och ha en positiv syn på ekonomi undermedvetetHur delar man på kostander med vänner?De bästa spartipsen i dagens ekonomiska situation och varför man kan skippa fonder och aktier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka pratar Hasse med Stefan som jobbat som polis sen 80-talet och då många år med fiffel och siffror. I Patreonavsnittet blir det rekord i mordfall i podden. Patreon blir du på Patreon.com/snutsnack

Här får du RikaTillsammans-forumets bästa förslag inför vinterns tuffare tider. Vi går bortom "tre snabba tips" och tittar på riktigt bra frågor som kan hjälpa dig att vänta vinterns tuffare tider till din fördel och komma ut starkare och på en bättre plats på andra sidan. Få kan ha missat att vi redan nu befinner oss i tuffare tider. Räntan ökar, energipriserna skenar, maten blir dyrare, bränslet är dyrt och börsen är -25 %. Den här ekonomiska stormen kommer drabba alla - det enda som skiljer är när den kommer över en. Bor man i hus med rörligt elavtal och rörlig ränta har man redan börjat bli drabbad. Bor man i BRF så kommer det snart när föreningens avgifter blir dyrare. Bor man i hyresrätt har det redan börjat pratas om 10 %-höjningar. MEN! Det är på intet sätt kört. Allt som händer har både för- och nackdelar. Det finns väldigt mycket som man kan göra. I RikaTillsammans-communityn har vi de senaste veckorna diskuterat alla möjliga saker som man kan göra, men framförallt så har vi fokuserat på vad som ger mest effekt. Vad är det som gör mest skillnad? Var får jag mest betalt för insatt arbetsinsats. Dagens avsnitt är en sammanfattning av vår diskussionstråd i forumet: https://bit.ly/rtep269 Vi rekommenderar verkligen att läsa den då den sammanfattar tipsen och framförallt frågorna vi ställer. De bästa svaren till hur du ska agera nu framgent för att få en bättre ekonomisk situation beror till stor del vilka unika möjligheter just du har. Där får du tips och förslag på frågor såsom, t.ex. den bästa fråga hittills från min vän Charlie: - Hur kan du ta dig genom denna storm med bibehållen sparkvot? (dvs. samma sparande som förut?) Som om man bryter ner den betyder hur kan du jobba med att: - öka inkomsterna? - sänka utgifterna? - effektivisera bland tillgångar och skulder? - arbeta med de resurser du redan har? som på nästa nivå kan översättas till t.ex. - inkomster: löneförhandla? Byta jobb? Sälja något? Hyra ut något? - utgifter: energieffektivisera? förhandla låneränta? handla billigare varor? skippa resan nästa år? - tillgångar och skulder: kan du amortera? investera i något (tillgång, isolering, utbildning, eget företag)? sälja av något (tillgång, bil, fritidshus, saker i förråd)? öka / minska skuldsättning? - resurser du har: optimera värmepump? sänka temp i något rum? engagerade dig i BRF-styrelse? som sedan kombineras med frågor såsom: - Vad ger mest effekt? - Är det en 30 eller 3 000 kr fråga? Notera att det handlar om att unna dig att gå och bära på en av frågorna i några dagar. Att inte besvara den direkt, utan att klura, prata med andra, brainstorma för att sedan ta ett informerat beslut. Annars är risken att man agerar både i panik och affekt. Vilket inte gagnar någon. Glöm inte att ta hjälp i forumet om du fastnar. Vi är många här som hjälps åt. Ingen har blivit framgångsrik på egen hand. Jan och Caroline PS. Tack till Patreon-gänget som finansierade detta avsnitt: https://www.patreon.com/join/rikatillsammans Innehållsförteckning 00:00:00 Introduktion 00:04:50 Vår elräkning blir nog 100 000 i vinter 00:06:00 Oro för den svenska medelklassen 00:10:20 Lösningen på höga priser, är höga priser 00:11:34 Ekonomisk brandövning 00:17:25 VD-metoden för att effektivisera 00:18:04 Frågorna är viktigare än svaren 00:21:18 Hur kan jag ta mig igenom denna stormen med bibehållen sparkvot? 00:27:00 Vad gör mest skillnad och ger mest effekt? 00:33:45 Absolut många bäckar små, men hitta den stora bäcken först 00:40:50 Skala löken med hjälp av olika nivåer av frågor 00:41:25 Effektivisera bland kostnaderna 00:49:00 Hur funkar värmepumpen egentligen? 00:52:30 This too shall pass 00:56:00 Gör det till ett spel, en lek eller tävling 00:59:20 Liten summering 01:03.45 "Fear of using buffert" 01:05:50 Bunden eller rörlig ränta? 01:12:10 De flesta som binder binder alldeles för kort 01:15:00 Bundet eller rörligt elavtal? 01:19:25 Har det varit värt det? Nej, inte än (men det har varit roligt)

Efter FBI:s husrannsakan i Mar-a-Lago har Donald Trump gått till motangrepp med en domstolsstämning. Samtidigt använder han händelsen för att samla in kampanjpengar som nu strömmar in. Efter att FBI sökte igenom Trumps privata residens i Mar-a-Lago efter sekretessbelagda dokument i början av augusti har Trumps jurister nu lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Florida. De kräver bland annat att en oberoende åklagare går igenom de dokument som beslagtogs i Mar-a-Lago. Gentemot sina supportrar använder Trump FBI:s husrannsakan som bevis för att han är utsatt för en politisk häxjakt och att hans motståndare försöker hindra honom från att ställa upp i nästa val. Enligt Washington Post fick han in mer än en miljon dollar om dagen i donationer under de första dagarna efter husrannsakan. Samtidigt visar ett brev från amerikanska riksarkivet som nu offentliggjorts att de i vintras fick in 100 sekretessbelagda dokument som Trump tog med sig när han lämnade Vita huset.Jämt inför mellanårsvaletDen 8 november ska amerikanerna välja nya ledamöter till en tredjedel av senaten och hela representanthuset. Abort och inflation är två av de stora politiska frågorna. Idag styr Demokraterna båda kamrarna med knapp majoritet. Vanligtvis går oppositionen framåt i mellanårsval, och med tanke på president Bidens låga opinionsstöd har Republikanerna haft gott självförtroende inför valet. Men under sommaren har Demokraterna knappat in. I veckan uppmärksammades republikanen Mitch McConnells uttalande om att Republikanerna kanske inte vinner majoritet i senaten, eftersom "kandidaternas kvalitet" brukar ha stor betydelse i det valet. 1,6 miljarder dollar i donation till konservativ gruppEn anonym bidragsgivare har gett 1,6 miljarder dollar, motsvarande 17 miljarder kronor, till den konservativa gruppen Marble Freedom Trust. Hur skiljer sig reglerna kring ekonomiska bidrag till politiska organisationer i Sverige och USA? CNN ska skicka färre nyhetsflasharTV-kanalen CNN ska göras om, chefer har bytts ut och flera program läggs ner. Det ska bli mer fokus på klassisk journalistik och mindre fokus på breaking news. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator och Roger Wilson, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jari Hänninen