Podcasts about finanspolitiska

Det är cirka 40 år sedan det senaste kärnkraftverket byggdes i Sverige. Mats Dillén har på uppdrag av regeringen utrett hur finansiering och riskdelning mellan offentlig och privat sektor skulle kunna se ut vid investering i ny kärnkraft. Medverkande Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, ledamot i det Finanspolitiska rådet Mats Dillén, statlig utredare till ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, ordförande i Kärnavfallsfonden och tidigare bland annat gd för Konjunkturinstitutet Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör Hans Forssman, Senior Investment Manager Infrastructure, Skandia Mattias Jonsson (S) ledamot i Näringsutskottet Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen Johan Svenningsson, vd, Uniper Sverige Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Riksbankschef Erik Thedéen och ordförande för Finanspolitiska rådet Lars Heikensten samtalar om de ekonomisk-politiska ramverken och samspelet mellan penning- och finanspolitiken. Medverkande Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet Erik Thedéen, riksbankschef Samtalet leds av Katrine Kielos, författare och journalist.

Vad har egentligen hänt med Finanspolitiska rådets analyser? Från att i decennier föreslagit åtstramning och avregleringar låter idag rådets analyser som ljuv musik för Starta pressarna. Rådets ordförande Lars Heikensten har gått från kanslihushöger på 1980-talet till att idag kritisera den borgerliga regeringen. Lars Heikensten intervjuas av Daniel Suhonen. Vem är han och hur ser han på Sveriges ekonomi?

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar höstbudgeten på SNS. Detta följs av ett samtal med Lars Heikensten, ordförande för finanspolitiska rådet, och Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO. Medverkande Elisabeth Svantesson (M), finansminister Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet Torbjörn Hållö, chefsekonom, LO Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Det svenska pensionssystemet, en gång hyllat för sin stabilitet och enkelhet, har över tid blivit alltmer komplext. Hur kan det göras mer begripligt och överblickbart? SNS gästas av bland annat Pensionsmyndighetens generaldirektör och ledamöter i Pensionsgruppen. Medverkande Anna-Kirsti Löfgren, ekonom, LO Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör, Pensionsmyndigheten Staffan Ström, pensionsekonom, Alecta Viktor Wärnick (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet och sitter med i pensionsgruppen Anders Ygeman (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor och sitter med i pensionsgruppen Samtalet modereras av Annika Sundén, docent i nationalekonomi och ledamot i Finanspolitiska rådet.

Idag står vi inför utmaningen att göra ett roligt och lättförståeligt avsnitt om det finanspolitiska ramverket! Det må låta tekniskt, men handlar i grunden om rättvis finansiering av gemensamma behov. I podden benar vi ut djungeln av VA-system, stambanor, bygg och restaureringar som utgör den utgiftspuckel som Sverige står inför - och hur mycket dyrare allting blir om inte staten öppnar plånboken. Men vi börjar med en avstickare till LO-borgen där en ny ordförande valts på kongressen i helgen.

Bör finanspolitiken bidra mer till att stabilisera konjunkturen? Och hur ser förutsättningarna ut att klara viktiga samhällsinvesteringar givet dagens utformning av det finanspolitiska ramverket? Medverkande Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson och vice ordförande i Finansutskottet Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES på Stockholms universitet och tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank Johanna Lybeck Lilja (M), statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Vittnesuppgifter om markinvasion i Rafah, Israel nobbar förslag om vapenvila, nya betyg i gymnasiet, Danmarks kung på statsbesök, ryskt kärnvapenskrammel, ny rapport från Finanspolitiska rådet, läkarbrist i Rumänien och reportage från Jemen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Mattias RensmoProducent: Tomas ErikssonTekniker: Jari Hänninen

Klimatpolitiken är obegriplig och sänkta bidrag är fel väg för att få arbetslösa i jobb. Finanspolitiska rådet har utvärderat regeringens politik. Hör också om urspårningen på Malmbanan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Lisa Laun, vice ordförande Finanspolitiska rådet och Jan Andersson, ekonomireporter

Klimatpolitiken är obegriplig och sänkta bidrag är fel väg för att få arbetslösa i jobb. Finanspolitiska rådet har utvärderat regeringens politik. Hör också om urspårningen på Malmbanan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Lisa Laun, vice ordförande Finanspolitiska rådet och Jan Andersson, ekonomireporter

Specialavsnitt – Den stora debatten om det finanspolitiska ramverket Det pågår en bred debatt om statens investeringsbehov, inte minst i denna podcast där det finanspolitiska ramverket ofta är i fokus och kritiseras. Klimatomställning, infrastruktur, energi, bostäder och försvar är några områden som anses behöva omfattande investeringar kommande år. Regeringen har tidigarelagt översynen av det finanspolitiska ramverket. Från organisationer, tankesmedjor och statliga organ som Långtidsutredningen och Finanspolitiska rådet har olika förslag om framtidens investeringsbehov och finansieringsmodeller lagts fram. Katalys har samlat de mest tongivande aktörerna för att reda ut hur debatten ser ut, hur landet ligger. Det kan vara läge för staten att låna nu, anser allt fler. Men hur mycket och till vad? Vilket ramverk behöver Sverige? Medverkande: Lars Calmfors, Åsa-Pia Järliden Bergström, Sven-Olov Daunfeldt, Elinor Odeberg, Max Jerneck & Daniel Suhonen. Inspelat 29 april på ABF-huset i Stockholm.

Forskaren Jesper Roine vill inte reducera ojämlikheten till korta sound bites. Sverige är bäst i klassen på ojämlikhet - eller sämst i klassen på jämlikhet kanske. I alla fall när vi tittar på takten i vilken klyftorna ökar. Men hur hamnade vi här? Elinor samtalar med Sveriges ledande ojämlikhetsforskare för att svara på den frågan, men svaret visar sig vara betydligt mer komplext än debatten låter påskina. Jesper Roine är professor i nationalekonomi på Handels, ledamot i Finanspolitiska rådet och författare till boken Därför är ojämlikheten viktig – om rika, fattiga och alla däremellan.

11 mars. Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, professor på Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och Andreas Ericson.

Den finanspolitiska vakthunden Finanspolitiska rådet, med ordförande Lars Heikensten, ger grönt ljus för ett underskottsmål. I Makrorådet berättar Lars Heikensten att rådet vill ha en övre gräns för den offentliga skulden. Han påpekar också att de stora pengarna finns att hämta bland de befintliga offentliga utgifterna. För frågorna står Viktor Munkhammar.

Hur påverkas incitamenten till arbete av socialförsäkringens utformning? Och vilken betydelse har välfärdssystemen för att utjämna inkomster mellan grupper och över tid? Om det forskar Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), ledamot i Finanspolitiska rådet och finalist till SNS-priset 2023.

I år väntas tiotusentals svenskar bli arbetslösa. Samtidigt ska a-kassan göras om. Den som är arbetslös länge får sänkt ersättning och regeringen hoppas det ska öka drivkraften att skaffa ett nytt jobb. Men experter efterlyser mer stöd till dem som varit arbetslösa länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Annika Sundén, nationalekonom, ledamot, Finanspolitiska rådetJonas Cederlöf, nationalekonom, IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering)Johan Pehrsson, arbetsmarknadsminister (L)Teresa Carvalho, arbetsmarknadspolitisk talesperson (S)Oscar Svensson, utredare, Sveriges Kommuner och regionerMaria Hemström Hemmingson, tillträdande generaldirektör, ArbetsförmedlingenFidan Ibishi, arbetslös, FalkenbergHampus Thysell och Joar Lindvall, arkitekterMaud Olofsson, tidigare partiledare (C)Fredrik Reinfedlt, tidigare statsminister (M)Per Albin Hansson, tidigare statsminister (S)Producent:Olof WijnbladhTekniker:Hanna Melanderekonomiekotextra@sverigesradio.se

Coronapandemin fick snabbt stora konsekvenser för människor runt om i hela världen och enorma räddningspaket sattes in. Tack vare dem dämpades den ekonomiska krisen. Men baksidan av pengaregnet blev bland annat inflation, mångmiljardskulder och bedrägerier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Annika Sundén, fristående analytiker och ledamot i Finanspolitiska rådet Kristian Åström, ekonomikommentator EkotTim Brooks, avdelningschef TillväxtverketPatrick Krassén, policychef FöretagarnaStefan Mossberg, egenföretagare FarstaPatrik Lillqvist, underrättelsechef SkatteverketHelena Ståbi, konkursförvaltareMagdalena Andersson, fd finansministerDonald Trump, fd president USAProducent:Olof WijnbladhTekniker:Calle Hedlundekonomiekotextra@sverigesradio.se

Anhörigas obetalda omsorgsarbete utgör en viktig del av omsorgen om äldre. Ofta behöver det balanseras med det egna förvärvsarbetet. Hur påverkas inkomster, hälsa och arbetsdeltagande hos medelålders män och kvinnor? Medverkande Monica Lindstedt, grundare och styrelseordförande, Hemfrid Maria Pahlberg, verksamhetsutvecklare för anhöriga, Skellefteå kommun Annika Sundén, docent i nationalekonomi och ledamot i Finanspolitiska rådet Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet Anna Tenje (M), äldre- och socialförsäkringsminister Samtalet leds av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Vi avslutar vårsäsongen med att blicka in i framtiden! Vad kommer hända det kommande året? Åtta experter av olika slag gnuggar spåkulorna och ger oss svaren redan nu. Kommer inflationen att stiga? Kommer AI ta våra jobb redan i år? Får vi en helt ny penningpolitik? Medverkande: Adam Altmejd, forskare vid SU och Handelshögskolan i Stockholm, Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet, Jacob Bursell, verkställande direktör på Monopol media, Lovisa Broström, lektor vid Göteborgs universitet Benjamin Dousa, verkställande direktör på Timbro, John Eliasson, samordningsansvarig för KPI på SCB, Max Jerneck, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och tillträdande utredare på Katalys, Lisa Laun, forskare vid IFAU och vice ordförande i Finanspolitiska rådet.

Äntligen anas förändringens vindar när det gäller det finanspolitiska ramverket. Från stora förflyttningar som från Finanspolitiska rådet, till de första trevande stegen, som Svantessons utspel om att komma igång med en diskussion om ramverket. De heliga principerna om överskottsmål, utgiftstak och skuldankare som tvingat fram en kontinuerlig försämring av välfärden under tre decennier, kanske (som förutspåtts i denna podd 2020) börjar ses som verktyg att använda istället för som bindande formuleringar om religiös sanning. Dogmen är kanske inte död ännu, men den är definitivt inte odödlig. Ytterligare glädjeämnen:Podden kommer ut när vi sa att den skulle komma utSandro har grejat välfärdens finansiering och kostnaderna för klimatinvesteringar med hjälp av att trixa med spakarna på det finanspolitiska ramverket. Skruva lite i procentsatserna och Sverige skulle kunna bli bättre.
Sandro säger “plånnboken” igenJenny försöker fyrfälta Göran Perssons legacy över vänster-höger och älskad-hatad-skalan, med hjälp av "vad töntar brukar kalla narrativet" samt kossan Doris. “Som egentligen är en människa utklädd till ko”

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Finanspolitiska rådet kritiserar elstöden. Rapport om postmuslimer och sekularitet. Republikansk oro efter att Donald Trump dömts till böter för sexuella övergrepp. Sex män dömda för narkotikahandel i Umeå. Dagen efter segerdagen i Moskva. Problemen på SiS-hemmen uppdagas återigen. Opinionssiffror och internt missnöje inom KD. Beyoncé startar sin turné i Sverige. Ekonomi och rädsla viktigt i turkiskt val. Därför har mängden getingar minskat.

Finanspolitiska rådet har i uppdrag att oberoende granska regeringens finanspolitik. Idag kom rådets årliga rapport och i den riktas mycket skarp kritik mot elstöden. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Finanspolitiska rådet har i uppdrag att oberoende granska regeringens finanspolitik. Idag kom rådets årliga rapport och i den riktas mycket skarp kritik mot elstöden. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Att dagens ekonomiska situation i hög grad har påverkat marknadsläget i samhällsbyggnadsbranschen är det nog få personer som säger emot. En del fastighetsbolag har svårt att refinansiera sina verksamheter, ännu fler har pausat de projekt som går att pausa och byggföretag kämpar å ena sidan för att hantera de konsekvenser som uppstår vid inställda projekt samt att faktiskt kunna färdigställa de projekt som är igång trots utmaningar med skenande materialpriser. Allt det här samtidigt som vi är i ett kritiskt läge med att ställa om hela branschen för att kunna nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Cecilia Hermansson har tidigare varit chefsekonom vid Swedbank och ledamot i det Finanspolitiska rådet. Idag är hon forskare i finansiell ekonomi på KTH och ordförande i Klimatpolitiska rådet. Vi pratar om dagens fastighetsmarknad, vad vi kan förvänta oss framåt och givetvis hela samhällsbyggnadsbranschens utmaning med att minska sin klimatpåverkan. Ta kontakt via: www.helakedjan.se

Den brittiska regeringens försök att göra de största skattesänkningarna på 50 år fick marknaden att darra och oroa sig för en annalkande finanskris. Men även om förslaget slopats finns fortfarande stora risker kvar och händelsen borde bli en väckarklocka även för politiker i Sverige. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Robert Bergqvist, seniorekonom SEB Mats Eriksson, politikreporter, Ekot Peter Sandberg, chef, svensk-brittiska handelskammaren i London. Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet John Hassler, professor nationalekonomi, Stockholms universitet Rishi Sunak, tidigare finansminister, Storbritannien Liz Truss, premiärminister, Storbritannien Kwasi Kwarteng, finansminister, Storbritannien David Blanchflower, professor i Ekonomi Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag. Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen. Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan. Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten. Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här. Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars Heikensten Ålder: 71 år Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark

Max Elger är doktor i nationalekonomi och sedan i vintras finansmarknadsminister. Han har en bakgrund från bland annat Finanspolitiska rådet, som budgetchef hos Socialdemokraterna och de senaste sju åren som statssekreterare på finansdepartementet för Magdalena Andersson under hennes tid som finansminister.

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad […]

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. Skattesystemet är inte anpassat efter dagens utmaningar och behöver därför reformeras anser ekonomen Klas Eklund som i en ny ESO-rapport analyserat skattesystemet. Han presenterar nu sina reformförslag på SNS. Medverkande Klas Eklund, författare till ESO-rapporten ”Vårt framtida skattesystem”, och senior ekonom vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet, och ordförande i det Finanspolitiska rådet 2016–2020. Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom på LO. Anna Pettersson Westerberg, chef för Moderaternas riksdagskansli och åren 2010–2014 statssekreterare hos dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef vid SNS forskningsprogram.

Kristin Magnusson Bernard, global chef för makroanalys på Nordea, och Swedbanks tillförordnade chefsekonom Andreas Wallström är oeniga om hur snabb återhämtningen blir efter coronakrisen. Dessutom:Därför lyfter kronan.Finanspolitiska ramverk i gungning.Dags för centralbanker att stabilisera aktiekurser?Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

John Hassler är professor i ekonomi, sitter i nobelkommittén för ekonomipriset och har varit ordförande för finanspolitiska rådet.John har också varit lärare för många framstående ekonomer. Inte minst för både Moderata och Socialdemokratiska finansministrarna Anders borg och Magdalena Andersson. Intressant nog har han också, under sin tid som ordförande på Finanspolitiska rådet, varit den som kontrollerat deras budgetar. Något som har satt sina spår i relationen med den ena.John gästar Taimaz i LoungePodden för att prata om hela ekonomiska läget. Hur vi har hamnat i krisen, hur långvarig blir den och hur återhämtar vi oss? Han ger sin bild om allt ifrån räntorna, börsläget, bostadspriser, lågkonjuktur, depressioner, värdet på mänskligt liv, arbetslösheten och hur vi har kommit fram till det ekonomiska systemet som vi har idag. Och varför det är så skört eller stabilt, beroende på vilket synsätt man har.Professor John Hassler förtydligar hela ekonomikrisen som ett facit i slutet på matteboken. Enkelt, tydligt, optimistiskt och skattefritt. Ett riktigt pedagogiskt och härligt samtal!   Ge LoungePodden gärna fem stjärnor och en recension i podcaster appen om du gillar det vi gör ❤️

Det finanspolitiska ramverket kom till efter den statsfinansiella krisen i början av 1990-talet. Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik samt skapa marginaler för kristider. Ramverket innefattar en stram statlig budgetprocess, extern uppföljning och ett antal budgetpolitiska mål, däribland överskottsmålet.  I takt med att ekonomin och samhället förändras väcks återkommande frågan om ramverkets mål och utformning behöver ses över. Frågan har i skrivande stund aktualiserats av coronakrisen. Hur anpassat är det för att bedriva finanspolitik på 2020-talet? Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, ger sin bild av hur ramverket fungerar. Statsvetarprofessor Johannes Lindvall sätter ramverket i perspektiv till de konstitutionella frågorna och det parlamentariska läget. Finansutskottets ordförande Fredrik Olovsson (S) och Anna Pettersson Westerberg, chef Moderaternas riksdagskansli deltar också i samtalet.

I Veckans aktuellt kommenterar vi det sorgliga beskedet att Emma Jonsteg förlorat kampen mot cancern och hennes betydelse för modern arkitektur, ifrågasätter hur juryn för Kasper Salinpriset kan utse Brf Viva i Göteborg till Sveriges bästa hus och uppmanar till att Per Bolunds politikerroll ställs under debatt. Lennart Weiss är tydlig i sin kritik: ”En politiker som väljer att gömma sig bakom myndigheter är inte en politiker som tar det fulla ansvaret för sitt ämbete.”

Sveriges ekonomi bromsar in, de offentliga investeringsbehoven är stora och det är gratis för staten att låna. Är det dags för ett tillfälligt underskottsmål? Ja, anser Swedbanks tf chefsekonom Andreas Wallström, nej säger Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam. Di ställde dem mot varandra i en duell. Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

8 av 10 kommuner uppger att de har problem med bostadsbrist. Byggprocesserna för nya bostäder är ofta utdragna och hushållens skuldsättning ökar. I regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna finns förslag som rör just bostadsmarknaden - kommer de att få önskad effekt eller finns det bättre sätt? Peter Englund, professor vid Handelshögskolan och ledamot i Finanspolitiska rådet, analyserar situationen och tidigare bostadsministern Stefan Attefall kommenterar fyrpartiuppgörelsens förslag. Frågan diskuteras också av experter från näringslivet.

Intervju, analys och fördjupning av veckans stora politiska händelser. När Peter Wolodarski tog över Dagens Nyheter hade han  inte fyllt 35 år och tidningen var mitt inne i en digital transformation. Då hade DN inte en enda digital prenumerant i dag är dom 160 000.  Hur han förändrat DN och hur ser han på pressetiken?  Det senaste året har tidningen klandrats av pressens opinionsnämnd tre gånger.   Analys: Therese Rosenvinge, producent för det mediegranskande P1-programmet Medierna. Sedan om skuldankaret och det finanspolitiska ramverket. Sveriges statsskuld ser ut att gå under skuldankaret i början av 2020-talet - vad får det i så fall för betydelse? Med finansminister Magdalena Andersson (S), Harry Flam som är ordförande för det Finanspolitiska rådet och Johan Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet.   Programledare: Cecilia Bodström Producent: My Rohwedder

Stora förändringar av arbetsrätt, bostadspolitik och skatter kan vara på gång. Vad innebär det för landets och medborgarnas ekonomi? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Jelmin, reporter Ekonomiekot Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Harry Flam, professor Stockholms universitet och ordf Finanspolitiska rådet Anna Breman, chefekonom Swedbank Robert Bergqvist, chefekonom SEB John Bercow, talman Storbritannien Andreas Norlén, Sveriges riksdags talman Tekniker: Marie Persson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

16 maj 2018. Prognoschef Håkan Frisén och chefsekonom Robert Bergquist diskuterar slutsatserna i senaste Nordic Outlook. Ser vi slutet på högkonjunkturen komma nu? Vad händer med den svenska ekonomin, penningpolitiken och kronan?  Alla svar i senaste Makropodd av SEB.  Nordic Outlook hittar du .   03:50 Konjunkturen vacklar – ser vi slutet på högkonjunkturen nu? 04:50 ”Det är lätt att överdriva politikens betydelse för konjunkturen” 05:40 ”Var är vi i konjunkturen” är vanligaste frågan vi får. 07:00 När kommer inflationen? Och lönetillväxten? 07:25 Fed justerar ned sin syn på jämviktsarbetslösheten 07:55 ”De gamla makro-måtten kanske fortfarande funkar” 09:30 Inflationen kommer väl sent 10:00 Investeringstillväxten är positiv 11:25 ”Fed är ganska ensam där ute” 12:50 Så mår den svenska ekonomin 13:50 Finanspolitiska rådet resonerar lite konstigt 15:20 Vad är huvudtipset i höstens val? 17:05 Inflationen över 2 procent 18:25 ”Noll är inte mycket” 19:15 Svag krona ska vara mer positivt än negativt, men… 21:10 Svårt höja priserna 22:00 ”Riksbanken spelar ett högt spel” 23:20 Riksbanken omdiskuterad i hela världen 24:00 Sammanfattning: ”Ganska hyggligt närmaste två åren”

Relationen mellan Sverige och Ryssland är den sämsta på länge. Är det på grund av Rysslands agerande eller grundar det sig, som den ryska ambassadören menar, i russofobisk propaganda? Den ryska ambassadören i Sverige Viktor Tatarintsev menar att svensk media spelar en stor roll i att sprida en falsk bild av Ryssland och att det ryska hotet mot Sverige är struntprat. Sedan fördjupar vi den ekonomiska politiken - hur stram är den egentligen? Samtal med Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach, samt reportage med där finansminister Magdalena Andersson (S), moderaternas Ulf Kristersson och Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam benar ut hur ansvarstagande politikerna är i fråga om ekonomi. Programledare: Johar Bendjelloul

Strax före jul efterlyste Finanspolitiska rådet en ”complete makeover” av svensk ekonomi. Förebilden var 1990-talets Lindbeckkommission. Makeovern skulle gå ut på att finna särskilda flyktingjobb.

Gapar statens lador tomma eller inte? Regeringen och regeringens vakthund, Finanspolitiska Rådet, har hamnat i luven på varandra. Inte bara när det gäller bedömningen av statens finanser, utan också om hur snabbt överskottsmålet måste nås. Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler intervjuas av Monica Saarinen. I förra veckan presenterade dom rödgröna sin budget. I veckan sänkte Riksbanken räntan till noll. Är Sverige i kris - och har regeringen isåfall receptet för att lyfta landet? Finanspolitiska rådet som är satt att övervaka finanspolitiken har redan hunnit kritisera den nya regeringen. Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler, professor i nationalekonomi är gäst i Ekots Lördagsintervju. Han intervjuas av Monica Saarinen.