Podcasts about john hassler

I förra veckan kom de efterlängtade förslagen om lättnader i kreditrestriktionerna. För professor John Hassler, en av tre ledamöter i kommittén, är det solklart att de hårda kreditrestriktionerna har gjort mycket mer skada än nytta och att lättnaderna som nu föreslås inte riskerar den finansiella stabiliteten. Här berättar han om hur tankarna har gått, hur han själv har ändrat sig under utredningens gång, vilka förslag man funderat över men valt bort – och den brist på analys som han menar att debatten om kreditrestriktionerna har präglats av. Lennart Weiss hyllar utredningen – och passar på att lansera ett eget reformförslag: Statens familjebildningslån. Programledare: Anna Bellman.

Den 12 augusti presenterades resultaten från utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén återfanns en prisgaranti på 80 öre per kWh för kärnkrafts-elen, subventionerade statliga lån samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare än förutsatt.  I avsnittet pratar vi om slutsatserna från utredningen med Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. (Pär är även disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) Pär var inblandad i kärnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en underlagsrapport om elmarknadens funktion, där han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad är teknikneutral. Avslutningsvis berättar Pär om en rapport han jobbat med i närtid om det så kallade öka-minska-spelet, en arbitragestrategi som aktörer på elmarknaden kan använda för att öka intäkter från sin kraftproduktion men som kan ha som bieffekt att den skapar kostnader och obalanser för systemoperatören. Vi får även Pärs perspektiv på flera aktuella elmarknadsfrågor såsom flödesbaserad kapacitetsberäkning, kapacitetsmekanismer och utlandskabeln Hansa PowerBridge, som regeringen nekade tillstånd i somras.  Om du gillar avsnittet med Pär kan vi även rekommendera följande avsnitt: John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Vi kommer klara klimatkrisen – och det kommer inte påverka vare sig tillväxten eller välfärden särskilt mycket. Den optimistiska hållningen har John Hassler, professor i makroekonomi med inriktning på klimatet, som gästade AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.   Approval ID mp3: SE-13237-03-25 Approval ID doc: SE-13252-03-25

Den senaste mandatperioden i EU har varit en händelserik sådan, åtminstone om man har på sig klimatglasögonen. Dels antogs en klimatlag där medlemsländerna bl.a. åtar sig att minska växthusgasutsläppen med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer — och dels beslutade man om Fit for 55, det omfattande lagstiftningspaketet som ska möjliggöra att målen nås. Med bara veckor kvar till ett nytt EU-val tog vi hjälp av nationalekonomen John Hassler att bena ut Fit for 55. John är professor vid Stockholms universitet och fick i höstas i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport om hur svensk klimatpolitik kan anpassas i ljuset av Fit for 55. I avsnittet går John igenom vad han upplever är kärnan i Fit for 55: en åtstramad och breddad utsläppshandel. Han argumenterar för att EU — givet att Fit for 55 genomförs — kan anses “göra tillräckligt för att begränsa utsläppen av koldioxid i enlighet med Parisavtalet”. Avslutningsvis pratar vi om de krav som ställs på Sverige och om vad John anser vara de viktigaste åtgärderna i hans rapport till regeringen. Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.MedverkandeÅsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska RådetJohn Hassler - professor nationalekonomiRomina Pourmokhtari - klimatminister (L)Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sverige ska nå nettonollutsläpp senast år 2045. Före jul presenterade regeringen sin klimathandlingsplan som beskriver hur det klimatpolitiska arbetet under deras mandatperiod ska bidra till detta mål. Handlingsplanen har väckt stort intresse men även mött stark kritik från oppositionen. Medverkande Jytte Guteland (S), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet samt i EU-nämnden John Hassler, professor i nationalekonomi vid institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, utredare av Sveriges klimatpolitik i förhållande till Fit for 55 samt ordförande i SNS konjunkturråd 2020 Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, fokuserad på design av policyinstrument för miljöfrågor och ledamot i SNS konjunkturråd 2020 Kina Wileke, chef för kommunikation och hållbarhet, Volvo Group Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

I samband med avslutandet av temat Klimatomställning genomfördes ett samtal med Ylva Wessén, vd och koncernchef Folksam, Svante Axelsson, nationell samordnare Fossillfritt Sverige, John Hassler, nationalekonom vid Stockholms universitet tillika regeringens utredare av hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas baserat på EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55. Samtalet genomfördes av Johan Florén, chef ESG och Kommunikation AP7. Läs mer: https://www.ap7.se/hallbarhet/temaarbete

Den utredning om klimatomställningen regeringen beställt presenterades av John Hassler i veckan. Den landar inte så oväntat i tilltro till marknadslösningar och utsläppshandel. Scocco är inte imponerad, men tydligen inte Hassler heller.Den kursändring i klimatpolitiken som Kristersson-regeringen gjort gör att vi kommer allt längre från att nå klimatmålen. Att utvecklingen är en katastrof för klimatet är kanske ingen nyhet. Men regeringens politik är till och med ett hot för den som älskar bensin, som kommer få en chock 2027 när transportsektorn förs in i EU:s system för utsläppshandel. Eftersom de investeringar i infrastruktur som krävs för omställning fortfarande inte gjorts, kommer vi vara dåligt rustade för att klara det.

1 november. Ekonomiprofessor John Hassler har utvärderat regeringens klimatpolitik, med hänsyn till EU:s nya direktiv. Han berättar för Andreas Ericson om sina slutsatser, om vad som behövs från politiskt håll för att målen ska kunna uppfyllas, och om uppståndelsen kring själva utredningen.

Jenny Strömstedt och Henrik Johnsson mot Julia Frändfors och Fredrik Söderholm Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lejonparten av oktober har vi tillsammans med dig, älskade lyssnare, klarat av och nu måste det väl snart vända? Lantzkampen är, trots världsläget, som vanligt tillbaka och skämtar om veckans minst hemska nyheter.I kvällens avsnitt ställer vi oss frågorna som inte får plats i andra program. Till exempel: Vad förenar åländska och svenska liberaler? Är Lantzkampen en del av det gamla Sverige? Vad tycker egentligen Finland om bastudebatten som uppstått i Jämtland? Och skickade John Hassler en hemlig hälsning till miljöpartister när han presenterade sin utredning om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas?Tävlar gör stjärnpoddarna Julia Frändfors och Fredrik Söderholm mot producentstjärnan Henrik Johnsson och TV-stjärnan Jenny Strömstedt.Programledare: Annika LantzVikarierande domare tillika redaktör: Anton JordåsProducent: Rickard Nerbe Tekniker: Tobias Carlsson

I veckan kom John Hasslers utredning om Sveriges klimatmål. Delvis berörde den skogen och mycket intressant finns att diskutera om denna. Vi frågor oss om denna rapport nu kan vara det verkliga uppvaknandet att vi är på väg i en ny tid med nya regler och där skogsägaren kan sitta med trumf på hand?

Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.Medverkande:John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitetMikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitetRomina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.Daniel Värjö - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent

Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av konflikter? Hur mycket skulle Israels ekonomi gynnas av att konflikten med Palestina avslutas? Vilka blir de största utmaningarna i återuppbyggnaden av Ukrainas ekonomi efter kriget? Medverkande Johan Berggren är statssekreterare hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och tidigare rådgivare till Tony Blair i hans roll som Kvartettens sändebud i Mellanöstern. Johan publicerade nyligen en bok om Israel-Palestinakonflikten. Yuliya Markuts är föreståndare för Centre of Public Finance and Governance vid Kyiv School of Economics samt docent vid State University of Trade and Economics i Kiev. I sin forskning studerar Yuliya hur Rysslands krig påverkar Ukrainas ekonomi och hon skrev nyligen en artikel på temat i Ekonomisk Debatt. Yuliya deltar via länk. Joseph Zeira är professor i nationalekonomi vid Hebrew University i Jerusalem. I sin forskning fokuserar han bland annat på makroekonomi och ekonomisk tillväxt. Han författade nyligen en bok om Israels ekonomi. Joseph ingår i styrgruppen för Aix Group, en oberoende tankesmedja vars studier av de ekonomiska dimensionerna i Israel-Palestinakonflikten och fredsprocessen ska fungera som underlag till beslutsfattare. Samtalet leds av John Hassler, professor i makroekonomi vid IIES.

Why did global inflation rise? How is inflation transmitted across countries? Do we need international monetary policy cooperation? Participants Luca Fornaro, Senior Researcher, Center for Research in International Economics (CREi) Martin Flodén, Deputy Governor of the Riksbank Christina Nyman, Chief Economist at Handelsbanken The meeting is chaired by John Hassler, Professor of Economics at IIES.

I veckan höjde Riksbanken återigen räntan till 3,5 procent. Vad gör detta med samhället efter alla år av nollränte-dopning och enorma pandemistöd? Öppnas ett ekonomiskt slukhål nu, eller handlar det om en sund tillnyktring? Med Thomas Franzén, tidigare förste vice riksbankschef, LO:s chefekonom Laura Hartman och John Hassler, professor i makroekonomi. Programledare: Magnus Thorén. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan höjde Riksbanken återigen räntan till 3,5 procent. Vad gör detta med samhället efter alla år av nollränte-dopning och enorma pandemistöd? Öppnas ett ekonomiskt slukhål nu, eller handlar det om en sund tillnyktring? Med Thomas Franzén, tidigare förste vice riksbankschef, LO:s chefekonom Laura Hartman och John Hassler, professor i makroekonomi. Programledare: Magnus Thorén.

Vi kommer klara klimatkrisen - och det kommer inte påverka vare sig tillväxten eller välfärden särskilt mycket. Den optimistiska hållningen har John Hassler, professor i makroekonomi med inriktning på klimatet, som gästade AstraZenecas podd "Snacka om livet".   Approval ID mp3: SE-13237-05-24-AZ Approval ID doc: SE-13252-05-24-AZ

VECKANS AKTUELLT | Väntat räntebesked – men uppenbar risk att Riksbanken tar i för mycket framöver, menar expertkommentator Stefan Attefall som är kluven till Niklas Wykmans utredningsbesked; det är i grunden bra men kommer alldeles för sent – men det kan bli bra på sikt om till exempel John Hassler blir utredare. Ett intressant inspel i hyresdebatten från Fredrik Törnqvist och en välkommen win win-lösning om Sverige via småhusbyggarna kan hjälpa Ukraina. Mindre välkommet är bråket i samband med att Byggnads lämnar det gemensamma projektet mot arbetslivskriminalitet. Programledare: Nicklas Tollesson

Vi kommer inte se någon finanskris eller total kollaps av det finansiella systemet. Bankerna är i grunden mer robusta idag och vi vet hur vi ska hantera den här typen av situationer. Det menar John Hassler, professor i nationalekonomi, som ger en optimistisk syn på läget, även om vi kommer att se en större nedgång innan det vänder. Samtalet kommenteras av Lennart Weiss som uttrycker en svartare bild av det han kallar en tyst byggkrasch och en oro över sitt eget partis agerande. Programledare: Anna Bellman

Ägarpodden/John Hassler, nationalekonom SU: Vad är prio för att få ner de globala utsläppen? by AP7Forvalt

Den brittiska regeringens försök att göra de största skattesänkningarna på 50 år fick marknaden att darra och oroa sig för en annalkande finanskris. Men även om förslaget slopats finns fortfarande stora risker kvar och händelsen borde bli en väckarklocka även för politiker i Sverige. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Robert Bergqvist, seniorekonom SEB Mats Eriksson, politikreporter, Ekot Peter Sandberg, chef, svensk-brittiska handelskammaren i London. Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet John Hassler, professor nationalekonomi, Stockholms universitet Rishi Sunak, tidigare finansminister, Storbritannien Liz Truss, premiärminister, Storbritannien Kwasi Kwarteng, finansminister, Storbritannien David Blanchflower, professor i Ekonomi Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

John Hassler är professor i ekonomi och har varit lärare åt både statsminister Magdalena Andersson och f.d. finansminister Anders Borg. Idag är han även ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. John forskar på miljöekonomi och har varit ordförande i Finanspolitiska Rådet som granskar, och kontrollerar, regeringens finanspolitik. John gästar för att prata om inflationen, Riksbankens ränteläget, geopolitikens påverkan på ekonomin, energipolitiken, bostadsmarknaden, börsens fall, coronapanedmins effekter på dagens inflationskris och varför John inte tror på en större lågkonjuktur 2023. Och hur har den kyliga relationen till Magdalena Andersson utvecklats sedan vi sågs 2020? Om ni vill lyssna på vårt första samtal med John Hassler i LoungePodden från maj 2020 finns avsnitt nummer 91 här.  Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

John Hassler är professor i nationalekonom vid Stockholms universitet och har ett särskilt fokus på klimatrelaterade frågor i sitt arbete. I podcasten berättar han bland annat om varför han ser optimistiskt på våra möjligheter att möta klimathotet.

Regeringen har presenterat två stödpaket på totalt 21 miljarder för att kompensera hushållen de höga el- och drivmedelspriserna. Men vad finns det för risker med att det är staten som ska stå för notan när priserna stiger? Programledare: Claes Aronsson Medverkande och röster i programmet: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Robert Bergqvist, seniorekonom SEB Cecilia Hermansson, vice ordförande Klimatpolitiska rådet Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet Mikael Damberg, finansminister (S) Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD) Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet John Hassler, professor i nationalekonomi Stefan Ingves, riksbankschefProducent: Olof Wijnbladh Tekniker: Ludvig Widman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Är den höga inflationen bara tillfällig? Varför har klyftorna ökat? Blir det en bostadsbubbla? Borde staten låna mer och borde politiken ta större makt över ekonomin i relation till Riksbanken? Gäster: Laura Hartman, chefsekonom LO, Annika Winsth, chefsekonom Nordea, John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Programledare: Mikael Sjödell Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Fabian Begnert

Klimatmötet i Glasgow (COP26) är inne på sin andra vecka. Världens ledare är samlade, och en hel del nya steg har tagits vad gäller frågor om kolkraft och avskogning. Men görs tillräckligt – och är det rätt saker som görs? Vad vore den mest effektiva klimatpolitiken? Bör man betrakta klimatförändringarna som ekonomiska problem? John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Ellen Gustafsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Timbro, ger oss en guide till mötet och diskuterar varför koldioxidprissättning är ett av de viktigaste reformförslagen för klimatet. Catarina Kärkkäinen leder samtalet.

21 oktober. Det budskapet levererar nationalekonomen John Hassler, i samtal med Jesper Sandström. Genom att prissätta koldioxid, och motivera andra länder att följa EU:s exempel, kan vi hantera klimatförändringarna ganska enkelt.

KLIMATPRAGMATISM: Om Känslor, konstruktivitet och klimat Klimatet påverkas negativt av mänsklig aktivitet. Detta slår FN:s klimatpanel IPCC fast i sin senaste klimatrapport – men hur bör man reagera på dess innehåll? Och vad är skillnaden på  pragmatism och emotionellt driven symbolpolitik?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video. FÖRBOKA BILJETT TILL MIN & ARON FLAMS TURNÉ:

Vad kostar klimatförändringarna? Och har vi råd att stoppa dem? Klimatet och ekonomin hänger tätt ihop, men den tillväxt som skapat vårt välstånd riskerar nu också att underminera det. Men ekonomin kan också ge oss verktyg för att ställa om till en mer hållbar tillväxt. 2018 fick William Nordhaus ekonomipriset för sin forskning om klimatekonomi, och en som var med och utsåg honom till pristagare var professor John Hassler. Här berättar han mer om Nordhaus forskning och om hur ekonomin kan vara nyckeln för en grönare framtid. . See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Coronaviruset har satt sjukvården under hård press. Smittan spreds på landets äldreboenden. Det var svårt att få igång provtagning och smittspårning. Efter den turbulenta våren, vilka slutsatser drar regioner och kommuner idag? Coronapandemin har väckt liv i frågan vad vi ska ha regionerna till, om staten borde styra regionerna hårdare eller ta över ansvaret för sjukvården. Anders Knape (M), ordförande i SKR, Sveriges kommuner och regioner är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Därefter fördjupning om de ekonomiska konsekvenserna av pandemin inför höstbudgeten. Kommer alla 73 punkter i januariöverenskommelsen kunna genomföras när de ekonomiska förutsättningarna förändrats? Reportage med nationalekonomerna John Hassler, Lars Calmfors och Torbjörn Hållö. Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politiska kommentator. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Johanna Carell

SEK-samtal är ett initiativ från Socialdemokratiska Ekonomklubben vid Handelshögskolan, där vi intervjuar olika gäster som är experter inom sina områden. I avsnitt två intervjuar Petter Berg och Ville Löthén, kassör respektive styrelseledamot i SEK, John Hassler som är professor i Nationalekonomi vid Stockholms Universitet.

SNS förtroenderådsmöte den 11 juni 2020 avslutades med ett forskarsamtal om coronakrisen. John Hassler, Johannes Lindvall och Eva Mörk delar med sig av sina reflektioner om hur krisen påverkar ekonomin, samhället och demokratin. Medverkande John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet och ordförande för SNS Konjunkturråd 2020: Svensk politik för globalt klimat. Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och ordförande för SNS vetenskapliga råd. Ordförande för SNS Demokratirapport 2017: Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ledamot i SNS styrelse. Ordförande för SNS Konjunkturråd 2019: Kommunernas framtid. Ilinca Benson, vice vd, leder samtalet.

John Hassler är professor i ekonomi, sitter i nobelkommittén för ekonomipriset och har varit ordförande för finanspolitiska rådet.John har också varit lärare för många framstående ekonomer. Inte minst för både Moderata och Socialdemokratiska finansministrarna Anders borg och Magdalena Andersson. Intressant nog har han också, under sin tid som ordförande på Finanspolitiska rådet, varit den som kontrollerat deras budgetar. Något som har satt sina spår i relationen med den ena.John gästar Taimaz i LoungePodden för att prata om hela ekonomiska läget. Hur vi har hamnat i krisen, hur långvarig blir den och hur återhämtar vi oss? Han ger sin bild om allt ifrån räntorna, börsläget, bostadspriser, lågkonjuktur, depressioner, värdet på mänskligt liv, arbetslösheten och hur vi har kommit fram till det ekonomiska systemet som vi har idag. Och varför det är så skört eller stabilt, beroende på vilket synsätt man har.Professor John Hassler förtydligar hela ekonomikrisen som ett facit i slutet på matteboken. Enkelt, tydligt, optimistiskt och skattefritt. Ett riktigt pedagogiskt och härligt samtal!   Ge LoungePodden gärna fem stjärnor och en recension i podcaster appen om du gillar det vi gör ❤️

Sportarrangörer får ställa in och företag slås ut. De flesta har inget skydd mot coronasmittan i sin försäkring medan några få lyckats försäkra sig. Men vad händer nu kan vi få se virusförsäkringar i framtiden? Och vem ska i så fall betala? Programledare: Anders Wennersten Gäster och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Staffan Moberg, jurist Svensk försäkring Anders Knape, ordförande Sveriges kommuner och regioner Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet Michael Angelina, försäkringsexpert Saint Joseph's University, USA Caroline Folkesson Levin, hotellchef Sigtuna Stadshotell Samuel Hedin, ansvarig för företagsförsäkringar i Norden på IF Anna Karin Baltzari-Danfors, chef Konsumenternas försäkringsbyrå Michael Poulos, vd försäkringsföretaget Marsch Tekniker: Jari Hänninen Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Staten delar ut allt mer pengar i stöd till krisande företag. Men samtidigt varnas det för fusk. Vilka är baksidorna av pengaregnet och brukar staten få tillbaka pengarna när krisen är över? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster: John Hassler, professor nationalekonomi Stockholms universitet Johan Prane, reporter Ekonomiekot Stefan Ingves, Riksbankschef Susanna Gideonsson, ordf fackförbundet Handels Malin Ackholt, ordförande Hotell- och restaurangfacket Tim Brooks, enhetschef Tillväxtverket Katrin Westling Palm, generaldirektör Skatteverket Richard Gustafsson, vd SAS Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen Stefan Fölster, docent nationalekonomi Odd Engström, tidigare ordf Bankstödsnämnden Bo Lundgren (M), tidigare skatteminister Mats Odell (KD), tidigare finansmarknadsminister Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Magnus Willby ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Veckopanelen special med Barbro Westerholm , riksdagsledamot (L),  Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik,  John Hassler nationalekonom och Måns Rosén, folkhälsoexpert. – Vi kan inte satsa hundra procent av våra resurser på hälsovård. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckopanelen special med Barbro Westerholm , riksdagsledamot (L),  Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik,  John Hassler nationalekonom och Måns Rosén, folkhälsoexpert. – Vi kan inte satsa hundra procent av våra resurser på hälsovård.

Elon Musk tar inte ut en enda dollar i lön. Däremot har han världens kanske dyraste långsiktiga incitamentsprogram, potentiellt värt 56 miljarder dollar. Men funkar det? Finns det ens en koppling mellan väldigt mycket pengar och en maxad prestation? Efter avsnittet följer en intervju med John Hassler, ekonomen som fick den lätta uppgiften att räkna ut hur vi stoppar den globala uppvärmningen. Intervjun är gjord av Julia Lundqvist för SNS Reportage.

Svensk klimatpolitik har höga ambitioner men effektiviteten lämnar en hel del övrigt att önska. Det menar professor John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd, som nyligen publicerat rapporten ”Svensk politik för globalt klimat”. Eftersom klimatet är en genuint global fråga bör också det politiska perspektivet vara det. Sverige måste till exempel vara medvetet om att viss politik för minskade utsläpp här kan leda till att utsläpp utomlands ökar ännu mer. De tuffa kraven på transportsektorn är ett sådant exempel. Svensk politik borde också ha en mer positiv inställning till så kallade kompletterande åtgärder: infångning, lagring i skog, bidrag till åtgärder i andra länder. John Hassler samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vi kollar in klimatförändringen ur ett ekonomiskt perspektiv. Vad har vi mer att förlora på: att stifta för stränga klimatlagar och koldioxidskatter, eller på att sätta ribban för lågt för dem? Vi frågar John Hassler som är professor i nationalekonomi på institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: marcus.rosenlund@yle.fi

Den sittande regeringen fick inleda sin mandatperiod med att regera på Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Den 10 april lämnade regeringen över sin vårproposition till riksdagen, den första budgetpropositionen efter den sakpolitiska uppgörelsen mellan regering, Centerpartiet och Liberalerna. Hur ser den finanspolitiska inriktningen ut? Hör finansministerns statssekreterare Max Eller, John Hassler, professor i nationalekonomi, och Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.

Möt John Hassler, professor i nationalekonomi, som i första avsnittet av Bopolpodden kritiserar Finansinspektionen och menar att myndighetens åtgärder stänger ute unga från den delen av bostadsmarknaden där det är billigast att bo. Hassler säger att debatten om hushållens skulder har ett för snävt perspektiv och framhåller att finansmarknaden måste användas för att sprida risker på ett klokt sätt. Samtalet med Hassler kommenteras av Stefan Attefall. Bopolpodden inleds med Veckans aktuellt - det senaste som hänt på den bostadspolitiska arenan. Innehåll; 01.53: Veckans Aktuellt med Lennart Weiss 08.22: Samtal med John Hassler 36.20: Kommentar av Stefan Attefall Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

En kraftig inbromsning i försäljningen av nyproducerade lägenheter och ungas problem att komma in på bostadsmarknaden. Det diskuterar Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss och John Hassler, professor på Stockholms universitet, i bostadspodden Kvadrat.

Hur kommer det sig att kvinnliga toppforskare fortfarande är underrepresenterade bland Nobelpristagarna? Och vad görs åt det? Vetenskapsradion har tittat på samtliga Nobelpris i fysik, kemi, medicin och ekonomi som gått till forskning som genomförts efter 1980. Vi jämförde andelen kvinnliga pristagare med andelen kvinnor bland de mest citerade forskarna i varje fält och under samma tidsperiod. Kvinnorna i forskningens toppskikt var underrepresenterade i fysik, kemi och ekonomiprisen. Vilka konsekvenser får det? Och hur tänker man i Nobelpriskommittéerna? I programmet hörs: Marika Hedin, vetenskapshistoriker och chef för Museum Gustavianum i Uppsala, John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ledamot i ekonomipriskommittén, Göran K Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin som delar ut både fysik-, kemi- och ekonomipriset. Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se

John Hassler, professor i ekonomi, Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL och Tino Sanandaji, nationalekonom och fil dr, går på djupet om svensk ekonomi tillsammans med Staffan Dopping. Hör dem i Kvartals nya valpodd Expertpanelen här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Finansminister Magdalena Andersson flyger JAS-plan i alltför hög ekonomisk fart varnar John Hassler. Anna Öster uppmanar Riksbanken att inte fatta beslut. Dessutom, vart är bostadsmarknaden på väg? Medverkande: Anna Öster, chefsekonom Länsförsäkringar John Hassler, professor Stockholms universitet Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef Sören Granath, ekonomireporter Producent: Anders Wennersten Programledare: Louise Andrén Meiton Tekniker: Andreas Eriksson

Karl-Johan Persson, vd H&M, om konkurrensen från Amazon och samarbetet med Zalando. Professor John Hassler analyserar statsfinanserna och utspel från Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M). Intervjuade: Karl-Johan Persson, vd H&M Magdalena Andersson (S), finansminister  Ulf Kristersson (M), ekonomiskpolitisk talesperson Anna Breman, chefsekonom Swedbank I studion: John Hassler, professor Stockholms universitet Anders Billing, gruppchef Ekonomiekot Robin Salomonsson, reporter Ekot Programledare och producent: Louise Andrén Meiton Tekniker: Glate Öhman

Gapar statens lador tomma eller inte? Regeringen och regeringens vakthund, Finanspolitiska Rådet, har hamnat i luven på varandra. Inte bara när det gäller bedömningen av statens finanser, utan också om hur snabbt överskottsmålet måste nås. Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler intervjuas av Monica Saarinen. I förra veckan presenterade dom rödgröna sin budget. I veckan sänkte Riksbanken räntan till noll. Är Sverige i kris - och har regeringen isåfall receptet för att lyfta landet? Finanspolitiska rådet som är satt att övervaka finanspolitiken har redan hunnit kritisera den nya regeringen. Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler, professor i nationalekonomi är gäst i Ekots Lördagsintervju. Han intervjuas av Monica Saarinen.

Det är allt för svårt att få skuldsanering i Sverige. Hjälper man inte dem som drabbats av stora skulder så kan det ha en negativ inverkan på hela samhällsekonomin, menar John Hassler, professor i makroekonomi, som är med i dagens Plånboken - Det är viktigt för ett samhälle att de som gör misstag kan få en chans till, säger han. Och så frågar vi oss vad som hänt med det två år gamla lagförslaget som ska göra det lättare att få skuldsanering. Ryanair i Högsta domstolen Paret Brännströms hemresa från Bryssel ställdes in men flygbolaget Ryanair vägrade att ersätta dem för deras merkostnader. Nu ska fallet prövas av Högsta domstolen och därmed bli prejudikat för vilka rättigheter resenärer har när flyget inte avgår som det ska. Vi följer också upp Plånbokens sparexperiment. Obligationsfonden ligger närmast helt still och frågan är om det verkligen ska se ut på det viset. Och så blir det frågestund med Annika Creutzer, chefredaktör för Pengar24, som svarar på lyssnarnas undringar om privatekonomi.

Investerare köper guld som aldrig förr och tillväxtekonomiernas centralbanker fyller på sina guldreserver. Det handlar inte om avgörande summor men trenden är tydlig; inte på 40 år har intresset för guld varit så stort som nu och priset bara stiger och stiger, nästan 30 procent bara i år. Så vad betyder det för världsekonomin att vi ser ut att gå in i en ny "guldålder"? Medverkade gjorde råvaruexperten Thorbjörn Iwarsson, chef för Handelsbankens råvaruhandel och ekonomen John Hassler från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Jeffrey Christian, råvaruexpert på CPM Group i New York gav sin syn på den nya guldtrenden. Ekonomiekot Lördag kl 11.40 i P1