Podcasts about plogen

Dikten och plöjandet har anrika sammanbundna rötter. Sanna Samuelsson reflekterar över fäder, billar och oändligt vackra jordkockor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är en särskild tid som är plogens tid. Det är när tjälen lyft från marken och det bär. Är det för blött håller jorden inte för traktorns tyngd. Är det för sent – då är det för sent, då blir skörden försenad.Är det dags? Det är en uråldrig fråga. Som Vergilius skrev runt tiden för Jesus födelse: ”Just när våren föds, när isen på silvriga höjder / löses och frusen jord för västanvindarna tinar, /då framför plogen, nedsänkt djupt i myllan, / må oxen börja sin suckan och nött av fåror billjärnet blänka.”Det var skimrande vårdagar i mars eller april när pappa körde fram plogen från logen. Så minns jag honom, mekande på ladugårdsplan och sen ut på gärdet. Ingen tid att förlora. Plogens skarpa billar skar ett snitt i den sömniga jorden. Nacken vriden så man ser bakåt. Pappa i traktorn, billen i jorden. Maskarna som myllrade och skrek i fårorna. Måsarna som hetsade ovanför och festade på det som kom upp.Pappa berättade om ett tidigt minne. Han var med sin pappa nere på ett av torpets gärden och gick bredvid. Farfar körde med hästar då, detta var på 1950-talet, innan de köpt sig en traktor. Hästarna gick i tvåspann och farfar med plogen efter.Efter ett tag ville pappa gå hem, men farfar behövde plöja färdigt. Pappa fick gå hem ensam. En bit fram fick han syn på en skepnad, en mörk sten, som skrämde honom. ”Det är blåharen”, skrek han. Han sprang tillbaka till den plöjande figuren, papparyggen och plogfårornas symmetri.Skogen är skräcken och det plöjda fältet är människans domäner, fädernas. Pappan bakom plogen är ett bekant motiv inom poesin, från Joseph Campbells arkaiska fader på de gröna fälten vid havet till Seamus Heaneys dikt ”Efterföljare”. Pappans axlar som segel som spänner, expertögat och den smackande munnen som är hästarnas regel.I Tommy Olofssons översättning: ”Jag ville vara stor och kunna plöja / syfta med ögat, äga kraft i min arm. / Det enda jag gjorde var att följa / hans breda skugga runt vår farm. / Jag var i vägen, snubblade och ramlade, / bjäbbig hela tiden. Men nu för tiden / är det i stället min far som halkar efter / bakom mig, släntrande längs liden.”Den som försökt gräva i marken med en pinne känner till svårigheten i att punktera jordytan. Man kommer inte långt. Men så började de första bönderna, med såpinnar som blev till årder, som fick en järnbill och blev till en plog. Det är en av de uppfinningar som radikalt transformerat mänskligheten. I längden har det också lett till att stora arealer odlats upp och flora och fauna utplånats för ett mer monokulturellt landskap.Första gången plogen nämns i svenska källor är i den Yngre västgötalagen från 1200-talet, då en konflikt uppstått när grannar vänt in jord från andras tegar in på den egna tegen, när de vänt med plogen. Med ett årder uppstår inte det problemet, och det fortsatte att användas i mer avlägsna delar av landet ända in på 1800-talet.Plöjande är ett slags grävande som syftar snett nedåt, för att få bar jord för fröet att gro i. Men det är lika mycket en metod för att röra runt i jorden, som lätt sätter sig, särskilt när tunga maskiner kör på fälten. Plöjningen är också en metafor för poesin. Som Gunnar D Hansson påpekar i essäboken ”Var slutar texten?” bildas ordet ”vers” av latinets ”verto”, vända, i bemärkelsen att plöja. Åtminstone gjorde man den kopplingen redan i antiken. Versrader är alltså plogfåror i skrift, ”en sedd och avläsbar gest, en fysisk rörelse.”Under Vergilius tid var poesins betydelse otvetydig, i samtiden tvivlar man på dess relevans. Detsamma gäller plöjningen. Plogen har blivit lika omodern som dikten.Plöjningsfritt jordbruk har nämligen blivit melodin på mångas läppar i dag. I det regenerativa jordbruket ses plöjning som ett invasivt intrång i jordkulturen. Det stör jordlagren och gör att den odlingsbara jorden eroderas och försvinner. Djupplöjning är lika illa som besprutning och konstgödsel, och är en del av det problematiska industriella jordbruket. Det ersätts i det regenerativa jordbruket med en lättare harvning som mer skonsamt luckrar upp jordsvålen.Denna diskurs är långt ifrån Vergilius stjärnögda verser om underverket som var den billade plogen. Plöjningen är uråldrig, samtidigt har det alltid varit en invasiv praktik. I bevarade landskap i England kan man fortfarande med blotta ögat se djupa fåror efter medeltida plöjningsmetoder.Men det var framförallt efter den så kallat ”gröna revolutionen” på 1950-talet, när jordbruket blev mer högproduktivt, som plogarna har skurit allt djupare ner i matjorden. Effektiviteten blir ett problem när matjorden, som är det övre lagret, har börjat försvinna. Man kommer helt enkelt för långt ner, och jorden svarar med att bara blåsa någon annanstans.Trots allt detta kan man hävda att det finns en skönhet i den nyplöjda åkern. Gerard Nordström visar bland annat i sin monumentala målning ”Höstplöjning” en annan sida. Där sträcker sig fårorna till horisonten, tycks aldrig ta slut. Den skånska konstnären är annars mest känd för sina gröna landskap, särskilt de som målades med antikrigsbudskap under Vietnam-kriget. I plöjningsmotivet finns en helt annan palett. Det är den brun-röd-lila-ockra-skimrande jorden som snett brer ut sig över landskapet.I en intervju berättade Nordström om barndomens promenader på den skånska slätten när det var nyplöjt. Framför allt var det höstplöjningen som var fantastisk. ”De stora jordkokorna som hade vänts upp och ner, och eftersom jorden var så lerig så blev det en klar vacker dag som speglar som glittrade, det var otroligt. Mor och jag kallade det för jordhavet.” Jämförelsen mellan plogen och poesin är en tankelek, poesin är äldre och kommer överleva oss alla. De sista människornas sånger kommer höras över fälten där maskinerna står övergivna och rostar. Men de har båda varit människans följeslagare genom årtusenden, och har setts som exempel på högkultur.När fäderna och plogarna dyker upp i dikten är det ofta som en symbol för traditionen. Poeten är sällan den som plöjer själv, generationernas kunskaper har redan gått förlorad när versen skrivs. Inga hästar går längre på fälten och drar järnredskapen bakom sig, det finns ingen pappa att springa tillbaka till.Skönheten i ett välplöjt fält en höstmorgon kräver ett tränat öga, som förstår arbetet som ligger bakom. Eller kanske är miraklet bara de färgskiftningar som uppstår och hur det kan instruera en dikt eller en målning.Plogens tid må vara på väg att ta slut när matjorden och hållbarheten behöver värnas men de dikter som sjunger plogens lov finns kvar. Och där finns också minnet av våra, möjligen, naiva drömmar om de eviga tekniska framstegen.Sanna Samuelssonkritiker och författareLitteraturVergilius: Georgica. Översättare: Ingvar Björkeson. Natur & Kultur, 2019. Heaney, Seamus: Hundra dikter. Översättning: Tommy Olofsson. Natur & Kultur, 2022.Hansson, Gunnar D: Var slutar texten? – tre essäer, ett brev, sex nedslag i 1800-talet. Ideella föreningen Autor, 2011.

Det är semestertider, men det stoppar inte oss. Idag blir det fokus på Plejd (00:28:56) och Lammhult (01:07:53). Rapporter med andra ord, tillsammans med vår fina sponsor PinPoint!Vi börjar dock med lite nyheter i sedvanligt manér (00:04:15) och snackar bland annat om vinstvarningarna som trillar in, Cheffelos trading update och Premium Snacks samarbete med Coop. Ett bolag som inte vinstvarnar är Plejd (00:28:56). Plogen är välslipad och öser fram som aldrig förr. Tillväxten och lönsamheten får även de sista tvivlarna att imponeras. Aktiekursen har dock gått starkt och värderingen är inte låg för kvalitetsbolaget. Inte om du har en kort horisont, men vågar du tro och zooma ut… ja, vem vet, Plejd har i alla fall alla möjligheter att växa starkt under lång tid framöver. Sedan måste vi ju kolla till Lammhult (01:07:53), som har mycket på gång. Rapporten var ett steg i rätt riktning återigen och det är så klart andra halvåret och 2026 som ska bli riktigt intressant. Använda vår kod GÖTTTJÖT på kamadosumo.se för 15% rabatt. Tack till PinPoint som sponsrar dagens avsnitt! Ni gör det möjligt för oss att fortsätta. Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:04:15) - Nyheter(00:04:38) - Vinstvarningar(00:09:34) - Cheffelo(00:21:11) - Premium Snacks(00:28:56) - Plejd(01:07:53) - Lammhult(01:31:03) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna veckan har Carin precis utfört yoga-positionen Plogen på ett oväntat ställe och Vivi delar med sig av sina fotbollsreflektioner. En nyhet avslöjas och frågan om varför man, hur mycket plats det än finns, ändå alltid får trängas med någon annan ställs och diskuteras. Veckans sanning: "Vad samlade ni på när ni var små?". Diskutera gärna avsnittet på Instagram hos @mammasanningar & @dasilvacarin

I denne episoden snakker Pod.Jur-gjengen om førstekullistenes digitale eksamensfest, Plogens "mønster"-besvarelse i Juridisk Metode, og hvordan man kan få tak i det beste merchet på Arbeidslivsdagene.

God laurdag! I dagens sending har vi storslagent besøk av både Plogen og Madam, som er noe av det beste sørlandet har produsert. Vi snakker om dårlige lovestories, sædcelle-skulpturer og tar turen tilbake til et litt avansert 5.klasse pensum. God hælj og god lytt!

Hur rak är fåran och hur jämn är bredden och djupet? Det är strid på kniven när svenska eliten i plöjning år 1941 tävlar i Fellingsbro socken i Västmanland om titeln som Sveriges bästa plöjare.

Extra, extra! Dette er en spesialepisode. Av og til kommer vi til å invitere en eller flere gode venner inn i studio. Denne gangen er det Alexander Tunby Rosseland. Kjær venn, arkitekt og leder av Jordsmonns fanklubb "Plogen," samt redaktør i magasinet "Gjødsel". Dette er spesialepisoden "I gode venners lag." Kos dere!

Extra, extra! Dette er en spesialepisode. Av og til kommer vi til å invitere en eller flere gode venner inn i studio. Denne gangen er det Alexander Tunby Rosseland. Kjær venn, arkitekt og leder av Jordsmonns fanklubb "Plogen," samt redaktør i magasinet "Gjødsel". Dette er spesialepisoden "I gode venners lag." Kos dere!

Davis Cup är tillbaka i Båstad. Till helgen spelar Sverige mot Litauen om en plats i division 1. Laholms Tidning var, som enda media, på plats under tisdagens presskonferenser med de båda lagen. Jonatan Eriksson i Laholms FK åkte på en otäck smäll när han skallade ihop med sin lagkamrat Felix Albrektsson i 6-0-matchen mot Frölunda. Plogen har pratat med Jonte, som inte minns något av sina fyra mål i matchen och som kan missa resten av säsongen. Genevad/Veinge marscherar på i toppen av femman. Tredje raka 2-1-segern kom i helgen, och om man vinner derbyt mot Kornhult/Hishult på lördag behövs det ett kryss mellan Derome/Åskloster och Bua på söndag för att GIF/VIF redan nu ska vara klara för fyran nästa år. Annars har man två omgångar på sig till att säkra platsen. Och så naturligtvis en genomgång av LT-tipset som nu drar ihop sig mot slutspurten. Bara tre omgångar kvar!

Är det viktigt med vetenskap, och finns det något som är mer sant än något annat? Vad är egentligen ett holistiskt förhållningssätt till hälsa? Veckans yogamyt: Plogen – halasana – är bra mot sköldkörtelsjukdom, hypo-/hyperthyreos. Lyssnarfråga om foglossning.

Författare Theodor Kallifatides Sommarprat är en hyllning till Sverige, litteraturen och språket. Hans kärleksbrev innehåller såväl personliga tillkortakommanden som historien om hur han flyttade hit från Grekland. Länge var Sverige och svenska språket en gåta för den då nyinflyttade 25-åringen Theodor Kallifatides. När han började läsa Strindberg bleknade dock så småningom alla frågetecken. - Sedan dess tror jag att det bästa sättet att nå ett nytt språk och ett nytt samhälle är skönlitteraturen. Var ska man annars se hur svensken är? Var ska man förstå den svenska kärleken, lyckan och sorgen? säger han i sitt Sommar i P1. Theodor Kalifatides pratar också om hur det var att växa upp i Grekland samtidigt som den tyska ockupationen pågick och det krig den efterföljdes av: - Jag minns bombningarna från engelska flygplan som tvingade oss alla att gömma oss i en grotta utanför byn. Jag minns avrättningarna, speglarna i husen täckta av svart tyg, de gråtande kvinnorna, säger han. Om Theodor Kallifatides Hans senaste bok Brev till min dotter utkom ifjol. Slog igenom med den självbiografiska trilogin Bönder och herrar, Plogen och svärdet och Den grymma freden. Har sammanlagt skrivit över 30 böcker. Debuterade med diktsamlingen Minnet i exil 1969, fem år efter att han kommit till Sverige. Har varit lärare i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet. Av svenska regeringen utsedd till professor ”för ett storartat författarskap”. Översätter själv sina böcker till grekiska. Som ung spelade han A-lagsfotboll i Panathinaikos i grekiska högstaligan. Theodor Kallifatides har tidigare varit Sommarvärd 1977. Producent: Idji Maciel

Vetenskapsradion Klotet - plogen som fördärvar jorden. Hälften av all matjord i världen har runnit ut i haven under de senaste seklerna enligt vissa beräkningar. Dels på grund av kalhuggning, del på grund av plöjning som lägger jorden bar för blåst och regn. Plogen tar visserligen bort ogräs, men skördar också mycket av livet under ytan som håller myllan lucker. Allt fler bönder världen över går därför över till plöjningsfritt jordbruk. Är det dags att smida om plogbillarna till något annat? Dessutom om tre av nyckelspelarna i klimatförhandlingarna och deras taktik: USA, Kina, och EU. Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.