Podcasts about poesi

Ingvar Holmberg med egna sånger och poesi och samtal med gäster. Susanne Borén, Norrköping, pastor i Pingstkyrkan, berättar. Del 2 av 5

Också det introverta kan vara omstörtande. Anna Victoria Hallberg söker motståndets estetik i vardagens små handlingar och poesins gråljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Framför en smal spegelskärva, som lutats mot en putsad tegelvägg, står en kvinna i femtioårsåldern och målar ögonfransarna. Kaffet kokar ovanpå den lilla gaslågan i det enkla köket. Hon bär en mohairtröja i ljusblått. Hennes dag ska just börja, det är tidig morgon, så gott som gryning. Inramningen är påver, men nyhetsreportaget visar också att det är något som inte stämmer med inredningen. Allt är omkullkastat i huset efter de bombningar hennes by utsatts för, möblerna och växterna ligger huller om buller.I vardagens uppgivna klarhet lägger hon omsorgsfullt en make-up. Hon befinner sig någonstans i Ukraina, kameran följer henne nära, och i den anspråkslösa fåfänga som hon manifesterar tycker jag mig ana en protest, ett tyst uppror.Konsten att utöva motstånd – vad är det? När jag söker bland akademiska avhandlingar och essäer, eller exempel från den samtida offentliga debatten, så tycks idén om att göra motstånd ofta grundas i en maktlogik: konstnärer gör motstånd genom sin konst, aktivister genom sin aktivism och en rad professioner – vårdpersonal, tjänstemän, statsanställda - utövar också olika typer av motstånd genom att vägra underordna sig direktiv eller bestämmelser. Protesten riktas uppåt, mot den man uppfattar är överordnad.Motståndshandling – det ligger i själva ordets innebörd att vi kan iaktta ett handlande, ett subjekt med agens som med kropp, ord, och värderingsstyrd intention väljer opposition framför underkastelse eller bifall. Vi föreställer oss att en motståndshandling ska vara observerbar, den ingår i något som kan liknas vid en rit, en akt vi med blotta ögat kan iaktta och lätt känna igen.Men att utöva motstånd behöver inte alltid ske i det tydligt och igenkännbart manifesta. En protest kan framträda i andra former.Den ukrainska poeten Olena Herasymjuk är född 1991 och i verket Osynliga dikter undrar hon vem som kommer vilja bo här nu, vem kommer att återvända i våra spår till dessa trakter? Kommer de inte att gå vilse, kommer de fortfarande att kunna urskilja de gamla inristningarna i träden och de osynliga spåren i gräsets djup? Vilka ”de” egentligen är blir upp till läsaren att begrunda, för Herasymjuks frågor löper ur människans eviga ovisshet och poesins förmåga att fånga det outgrundliga i en obetingad detalj.Vi befinner oss alla på en specifik plats, där vi ofrivilligt rotas. När platsen förstörs eller erövras laddas vår forna position med nya betydelser, den omvandlas framför våra ögon. Någon annan än de vi kan föreställa oss kommer återvända i våra spår, men kommer de att se det vi ser? Är våra avtryck utan mening för dem? Det finns ett stråk av realistisk men utdragen melankoli i Harasymjuks bilder, det drömska grundas i en saklighet. Samtidigt bjuder hon in något annat, något som gör att dikterna lyfter – det mjuka motståndets estetik.Hon skriver i sitt efterord, i Mikael Nydahls översättning:När du har läst ut denna bok vill jag att du ska känna hur värdefull den frihet och den fred som omger dig är. Jag vill att du ska se på världen på ett nytt sätt, min käre läsare. Inte som en skör struktur som man måste gå runt och vara rädd att ta sönder, utan som ett system av mänskliga värderingar som måste försvaras i varje stund.Jag vill att mina texter ska motivera dig att hitta just de värderingar som det är värt att offra allt för. De kan aldrig vara särskilt många, välj bara ut det som får plats i din minsta ficka.Det är det som är meningen med livet.Det är alltså först när allt det vi tar för givet försvinner som vi tvingas börja leva vaket. Och litteraturen kan göra oss starka. Poesi lär oss tolka - inte bara komplexa texter utan även situationer. Litteraturläsning är den stora övningen för livets kriser, livets oväntade tillfällen, livets slut. All god litteratur inverkar nämligen på oss, och – som litteraturprofessorn Christopher Newfield påpekar så kan vi genom att läsa fiktion utveckla initiativkraft. Kanske är konstens tyngd en insikt som möter vårt existentiella bråddjups sanna erkännande först när allt är förlorat och måste erövras igen.”Allt kommer att avgöras i gryningen” skriver Olena Herasymjuk i en av sina dikter. När jag läser den raden påminns jag om kvinnan i ljusblå mohair-tröja, från tv-reportaget jag såg, hon som sminkar sig tidigt om morgonen som för att säga ”jag viker inte ner mig”, ”jag tänker inte hasa runt och vänta på ondskan, utan möter denna dag som vilken annan kylslagen tisdag som helst”. I hennes motstånd bor en övertygelse, som lågmält men konkret vittnar om att i civilisationens skugga finns strimmor av ljus, och det är vi människor och våra vardagsvanor som upprätthåller delar av civilsamhällets betydelsefulla fernissa. Kanske är denna polityr just tunn, men den säger att vi inte ger upp, det kommer en ny dag.I det mellanljus som följer på skymning och föregår gryning vilar en annan författares ande, den rysk-judiske poeten Osip Mandelstam. Det ljus som han använder i sin lyrik och prosa har vackert översatts till gråljus på svenska, av Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi. Mandelstam är en av 1900-talets stora poeter, och han fängslades, angavs, levde i exil, under den blodiga och omvälvande tid som inleddes med att kejsardömet föll samman i Ryssland, 1917. Hans politiska motstånd och längtan efter frihet i dikterna, frihetens gråljus, gjorde honom impopulär bland de styrande men ovälkommen också bland intellektuella, skrivande kollegor. Motståndet sammanföll i det politiska och poetiska. ”Det som är sant om en poet”, sa Mandelstam, ”är sant om alla. Det är ingen idé att skapa några skolor. Det är ingen idé att skapa någon egen poetik”. På så vis utövade han motstånd inte bara genom sin poesi utan också mot poesin själv.Och kanske är det så att det vi behöver mest i vår tid, i form av motståndskraft, kräver en ny slags uppmärksamhet. Poesin exponerar konstens inbjudande men mångtydiga gest – är vi observanta hittar vi till människans villkor i ett gråljus. Det lite mer introverta motståndets estetik är omstörtande för att det bekräftar allt vi redan vet men inte visste att vi kunde lära oss igen. Och om hoppet är det sista som överger människan kanske fåfängan, eller omsorgen om det yttre, sviker oss först när vi inte orkar längre.Om vi läser och förstår litteratur som en förberedelse, som ett sätt att överträda gränser, som en form av motstånd i vilken vi kan betrakta minnet, platsen och tiden genom återkomster - där det som står bär fram just konstens sanning, en sanning som aldrig är ute efter att bevisa något, utan som ställer frågor om sanningen – då kan vi vara kvar här, i denna hemska vackra värld, och med Herasymjuks ord lägga det som betyder allt i vår minsta ficka.Anna Victoria Hallbergförfattare och litteraturvetareLitteratur:Olena Herasymjuk, Osynliga dikter, övers. Mikael Nydahl, (Ariel/Ellerströms, 2025)Christopher Newfield, Ivy and Industry: Business and the Making of the American University, 1880-1980, (Duke University Press, 2004)Osip Mandelstam, Frihetens gråljus, övers. Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi, (Tiden, 1979)

Ingvar Holmberg med egna sånger och poesi och samtal med gäster. Susanne Borén, Norrköping, pastor i Pingstkyrkan, berättar. Del 1 av 5

Vilken är den bästa bok du läst? Många skulle säga att den frågan inte går att svara på, men när Solen fyller 100 avsnitt så sticker Alice, Elias och Patrik ut hakan och gör det. Det blir ett samtal om vad som gör en bok bra - och om tre riktigt bra böcker! Författaren och översättaren Kristoffer Leandoer inleder med en kort betraktelse om litteratur och läsning, och skådespelaren Anders Ahlbom Rosendahl läser utdrag ur de utvalda böckerna. Programledare för detta jubileumsavsnitt är bibliotekariekollegan Sandra Sporrenstrand. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stockholms stadsbibliotek. Du hittar läslistor med flertalet böcker som nämns i avsnitten på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen-alla-avsnitt

Sommer er som en ny vår for oss i TBP. Hvorfor det? Burde ikke vi være lesehester året rundt? Vi har samlet et knippe tips og opplevelser fra sommeren som var. En ting er hvert fall sikkert: WE ARE SO BACK!NB: Vi søker nye medlemmer. Hvis du er interessert, gå inn på radionova.no for å finne søknadskjema.

Att fåglar är en vanlig metafor är inte konstigt, dikten vill ju också sjunga och flyga. Maria Küchen reflekterar över fjäderfän i svensk lyrik och avslöjar vilken vår allra mest poetiska fågel är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-10-15.Vilken fågelart förekommer oftast i svensk dikt? Jag tänker inte berätta det riktigt än. Den som skriver en bok eller gör en radioessä ska inte frestas att avslöja allt genast.Och den som gestaltar en fågel i skönlitteratur kan inte bara skriva ”fågel”.Den aktuella fågeln måste artbestämmas. Är det en gråsparv eller en havsörn, en sånglärka eller en struts? Läsaren måste få veta. Läsaren behöver få rätt associationer.Det här har jag ständigt påpekat när jag har handlett människor som vill utveckla sitt litterära skrivande inom ramarna för olika utbildningar och kurser. Skriv inte bara fågel, skriv vad det är för fågel! Så det är tur för den svenska litteraturen att Nils Ferlin aldrig råkade ut för mig som skrivarskolefröken.Då hade det stått ”gråsparv” eller ”pilfink” i stället för ”grå liten fågel” i en av hans allra mest mest älskade dikter.”Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. ” Så börjar Nils Ferlins dikt ”Inte ens” i samlingen ”Goggles” som gavs ut 1938.Frasen ”inte ens en grå liten fågel” är språkligt sett så mycket vackrare, så mycket mer böjlig och böljande, och den faller så mycket bättre in i diktens rytm, än en artbestämning av typen ”inte ens en pilfink”. Och inte heller när det gäller diktens betydelse och innehåll, dess tema, behöver jag någon artbestämning av Ferlins fågel, den i dödsriket frånvarande.Den är liten. Den är grå. Det räcker så. Kanske tillhör den inte ens någon särskild art. Den är livets oansenliga fågel, hoppet som kvittrar i snåren, anspråkslöst och oförtröttligt.Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt.Tillsammans med bland annat måne, stjärnor och rosor tillhör fåglarna poesins mest välanvända metaforer. Att fåglar har en central plats i poesi är inte så konstigt. De sjunger och de kan flyga, det är precis vad dikten också vill göra. Och när poeter söker bilder för existensen är fåglar metaforiskt brukbara ända till döds.När fåglar dör berövas de sin sång och sin flykt, precis som när en människa förlorar hoppet. Döda fåglar är ett omhuldat tema i svensk poesi. Svenska skalders dikter om döda fåglar är överraskande många.Det skriver Sten Hidal, professor emeritus i bibelvetenskap och ordförande i Tegnérsamfundet, i sin lekfullt spirituella och samtidigt noggrant underbyggda och strukturerande bok ”Fåglar i svensk poesi”.Harry Martinson skrev om en död sjömås, Margareta Ekström om en död entita, Niklas Törnlund om en lövsångare som spräckte skallen mot hans fönster, Göran Tunström om en blåmes som åts upp av katten, Olof Lagercranz döpte en hel bok till ”Den döda fågeln”. Även levande och döda örnar förekommer i poesin, men örnen tycks ha fallit ur modet bland diktare ungefär samtidigt som romantiken gjorde det.Jag gissar att de fascistiska ideologiernas fascination för örnar har bidragit till att skamfila örnens poetiska rykte. Som diktläsare kan jag ärligt talat bli trött på poesins fåglar överhuvudtaget, precis så som jag regelbundet tröttnar på måne, stjärnor och rosor – och sedan återupptäcker jag dem och återanvänder dem i mitt eget skrivande. Utnötta metaforer nöts ut av en anledning, de är oöverträffat brukbara.Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Den svenska fågeldiktningens pionjär, Erik Axel Karlfeldt, använde dem ofta som årstidsmarkörer. Hos den samtida poeten Joar Tiberg är sångkaraktäristiken särskilt central. Men giganten i svensk fågeldiktning är Bengt Emil Johnson.”Ingen annan poet har så många fågelarter som han” konstaterar Sten Hidal imponerat i sin bok. I Bengt Emil Johnsons verk eskalerar fågelintresset oavbrutet och han påstod själv att han tidvis ”förfåglades”.Blå kärrhökar, sädesärlor, talgoxar, koltrastar, ringduvor, oändliga mänger näktergalar, tranor, gökar, steglitsor, knipor, spovar, taltrastar, blåhakar, alla flyger de genom den svenska moderna dikten. Men vilken är diktens vanligaste? Det är inte näktergalen, inte duvan, inte svanen. Inte heller är det någon mytologisk fågel – varken artonhundratalsromantikern Atterboms fågel blå, Ferlins lilla grå fågel eller den rätt så ymnigt förekommande Fågel Fenix. Den vanligaste fågeln i svensk poesi är i god ordning artbestämd.Att skalder artbestämmer fåglar har överhuvudtaget blivit allt vanligare i Sverige det senaste seklet. Jag föreställer mig att det är en frukt av sekularismens förkärlek för det vetenskapliga, det i sak korrekta. Precis som samtidens skrivarkursfröken tycker även sekularisten att det är viktigt att vi vet exakt vilken fågel vi talar om, inte bara på biologilektionen utan även i dikter.Det är helt enkelt alltid viktigt att veta i stället för att gissa, drömma eller tro.Vetandet i sig har ett värde, alltid, överallt. Den som bara säger ”en grå liten fågel” tycks inte ha fullständigt klart för sig vad hon talar om. Den som säger ”pilfink” ”gråsparv” eller ”lövsångare” har däremot på fötterna, vetenskapligt såväl som poetiskt.Långt fler män än kvinnor tar plats bland skalderna i ”Fåglar i svensk poesi”. Och jag blir då förstås också nyfiken på om det också är vanligare att män än kvinnor artbestämmer fåglar när de diktar?Kanske, kanske inte. Finlandssvenska Solveig von Schoultz verk har en varierad fågelvärld där läsaren bland annat möter en sandbadande orrhöna. Den allra vanligaste fågeln i åtminstone rikssvensk dikt tycks dock Solveig von Schoultz aldrig ha skrivit om, KRÅKAN.Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågelKråkan är den svenska poesins favoritfågel. Nästan varje diktare som överhuvudtaget nämner någon fågelart, har med kråkan. Det skulle jag inte ha gissat. Av alla fåglar vår fauna rymmer, varför just kråkan?!Professor Sten Hidal, som ligger bakom avslöjandet, sliter med frågan och kommer fram till att kråkan just i sin alldaglighet innebär en poetisk utmaning. Kan det verkligen bli stor dikt av något sådant som en kråka? Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel som kraxande rotar i sopkorgar och stjäl andra fåglars ägg?Lennart Sjögren har i sin dikt ”Världskråkan” gjort kråkan till en symbol för hela mänskligheten. Harry Martinson har beskrivit kråkan som ”hård och grå som en dammig sko”, Staffan Söderblom har kallat henne ”landskapets gånggärn” – hon finns egentligen ingenstans, men i nära anslutning till nästan allt. Och jag tänker att precis så är det ju också med dikten. Själva poesin kan liknas både vid en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, en skränande äggtjuv och det som fattas oss i dödsriket. Ett liv helt utan dikt, ett liv helt utan fåglar, är inget liv.Maria Küchen, författare LitteraturSten Hidal: Fåglar i svensk poesi, Norma 2018.

Barcelona är Spaniens andra största stad, huvudstad i Katalonien, och dessutom genomsyrad av litteratur, kultur och historia. I maj 2026 besökte Alice, Elias, Patrik och Maja staden och några av dess bibliotek, och i detta avsnitt får vi höra om deras intryck. Dessutom blir det tips på Barcelonarelaterad litteratur: vilka är de bästa serietecknarna och romanerna från staden, och hur har dess historia och det katalanska språket påverkat litteraturen? Bland annat blir det en djupdykning i serieromanen "Dansa hela natten på undergångens brant" av Sebas Martín, som utspelar sig tidigt trettiotal i Barcelonastadsdelen Poblenou. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stockholms stadsbibliotek. Du hittar läslistor med flertalet böcker som nämns i avsnitten på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspo…alla-avsnitt

Tekstbehandlingsprogrammet har besøk! Igjen! Gjengen fra The Language Cafe skal igjen gjeste programmet vårt og kose seg med bøker. Lytt da vel :)

Oda har invitert sine tre musketerer til årskavalkade! Bedre lykke neste år og god sommer! I studio var Her mann, Tønnese, Taib og Oda Synnøve Husby. 

Sommerferien er her! Hvertfall for våre tekstbehandlere Marie og Cassandra, som kommer med tips til både sommerlesing og sommerlesning. Med insider-informasjon fra bokhandelens verden, nyheter fra norske forlag og tips til lesestoff er dette en perfekt guide til deg som ikke helt vet hva du ønsker å lese denne sommeren. Guiden passer også til deg som ønsker å bli mer belest, men ikke vet hvor du skal begynne. Lytt helt til slutten for semesterets beste lesetips!I studio: Cassandra Caia Berg og Marie Askeland Lauvdal med Thien Quang Le på teknikk.

P1 Kultur är på Järvaveckan - möt bland andra de unga poeterna Marx Mukaru och Nasir Sarr från Gatan talar. Dessutom: kritikerduell om franska filmen Betty Blue som fyller 40 år. Och så vaskar vi fram det mest minnesvärda från Veckans kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. UNG KULTUR I FOKUS NÄR JÄRVAVECKAN FYLLER 10 ÅRMöt barndomsvännerna Marx Mukaru och Nasir Sarr, som knep första- och andraplats i Ortens bästa poet 2024. Nu gästar duon Järvaveckan under rubriken ”Gatan talar”, där de introducerar poesi och musik för en ung publik. Vår reporter Jenny Teleman har träffat dem.Det blir även sånger om sorgen över gängvåldet. Bilderboken ”Någons bror” - som skapats tillsammans med barn från Botkyrka - har tonsatts och blivit ett körverk. Möt författaren Viveka Sjögren som skildrar gängvåldet och skjutningarna ur barnens och de ungas perspektiv. Hon är på plats på Järvaveckan för att prata om kulturens förebyggande och läkande roll.TILLBAKA TILL BETTY BLUE – KRITIKERDUELL I P1 KULTURDen franska filmklassikern ”Betty Blue - 37,2 grader på morgonen” har dykt upp på SVT Play. Det blir kritikerduell mellan våra medarbetare Katarina Wikars, som en gång hatade vad filmen stod för, och Nina Asarnoj, som föll pladask när den hade premiär för 40 år sedan. De har sett om filmen. Hur funkar den idag? VECKANS KULTUR MED LISA OCH ROGERLisa Bergström och Roger Wilson vaskar fram det mest minnesvärda från kulturveckan som gått – och till sin hjälp har de P3:s musikreporter Tina Mehrafzoon.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Sverige har gjort vold til handelsvare, ældres sexliv vækker afsky hos unge, og en poets T-shirt sætter Danmark på den anden ende.

Elise, Cassandra og Oscar har sovet av seg rusen fra 17. Mai og er i studio for å snakke om det norske og alt det innebærer fra Welhaven til Tix. 

The language Cafe has entered the studio to give us their take on TBP. With lots of fun and interesting topics!In the studio: Jillian, Jac, Andy and with Paula as technichian.

Eirik Mossefinn er vikar for William, og diskuterer to diktdebutanter med Eilif. Den nesten 700 sider lange debuten til Mats Tønjum Alfsen, «Svartediket», er en murstein fra gutterommet. Fredrik Parelius' «Salt Land» er en formstøpt skulptur med eim av sjø og historie. Medvirkende: Eirik Mossefinn og Eilif Guldvog Hartvedt Produsent: Jakob Meijers Kippersund Nesdal

I veckans podd möter vi punkaren, kompositören, trummisen, författaren, producenten, krönikören, redaktören och poeten Nike Markelius som nyligen släppt den tonsatta diktsamlingen Lyckligt slut. Nike Markelius är kanske mest känd som en av de fyra bandmedlemmarna i legendariska Tant Strul, men det var varken de första eller sista bandet som hon medverkat i. Den förra diktsamlingen kom 2024 och i skrivbordet finns en roman under produktion. På söndag kan du höra en hennes nya dikter med musik på Teater Maxim i Stockholm tillsammans poeterna Jenny Wrangborg och Irma Schultz – även de med tonsatta dikter – men du kan redan nu lyssna på ett smakprov i Femperspodden. Redaktör och programledare: Anna-Klara Bratt

Sonja Åkesson är en av de riktigt stora svenska poeterna, folkligt älskad för sina raka, roliga oh drastiska dikter om vardagen, kvinnor och män, och samhället. I april 2026 skulle hon ha fyllt hundra år, och i detta avsnitt gör Alice, Patrik, Elias och Maja en djupdykning i författarskapet, utifrån en nyutkommen volym med hennes samlade dikter. De finner en poet som förutom att ligga före sin tid med kritik av såväl konsumtionssamhälle som hemmafruideal, också blottar sitt eget livs smärtor och går på djupet i vad det innebär att vara en människa. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stockholms stadsbibliotek. Du hittar läslistor med flertalet böcker som nämns i avsnitten på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen-alla-avsnitt

Tekstbehandlerne samtaler om taler i dag, både historiske og personlige. Vi tekstbehandler to av verdenshistoriens viktige og anerkjente taler, før vi framfører våre egne taler. I studio har vi Thale Donald Rowe, Cassandra Caia Berg, Marie Lauvdal og med Ingebrigt Hovind på teknikk.

Ingebrigt, Karen og Oscar har entret studio for å snakke om den eminente Michel Houellebecq og tre av hans mest kjente bøker. Vi er innom sentrale tema som manosfæren, samtidsdiagnoser og gamle franskmenn sine tanker om sex og seg selv.I studio: Karen Nitoiu Wølstad-KnutsenIngebrigt HovindOscar Skjøldt Tønnesen

Malin Instanes, Ellen Borge Kristoffersen og Sindre Leganger gir deg siste nytt fra Svarttrost-reiret. Malin har blitt overrasket på gaten, Ellen drømmer seg tilbake til fortidens forbrytelser og en ny podkast har manet fram nostalgien i Sindres kalde hjerte.Hvis du vil høre alle seriene våre, kan du bli Svarttrost-medlem her: https://svarttrost.no/bli-medlemFor podkasttips og annet nytt kan du melde deg på nyhetsbrevet vårt her: https://svarttrost.no/nyhetsbrevSvarttrost-nettet kan bestilles her: https://svarttrost.no/merchDette omtales i episoden:Gåten Metkel Betew (Svarttrost)Stalker (NRK)Stalker 2 (NRK)Blåtur (NRK)American Fiasco (WNYC)

Endelig returnerer Norges mest ensomme leseklubb der vi utelukkende leser selvbiografier av folk i maktposisjoner!  I anledning 8. mars har bokklubben denne måneden hatt en en girlboss edition og lest selvbiografiene I am Georgia av Georgia Melon, Mit liv - kvinne og kommunist av Aleksandra Kollontaj, og Frihet - en politisk og personlig historie av Hadia Tajik.I studio, Cassandra Caia Berg og Tayyeb Jolani (teknikk).God Lytting

Det er jammen ikke lett å lengte etter noen eller noe som ikke finnes – et konsept, for eksempel. Og enda verre er det kanskje å lengte etter noe man ikke helt kan sette ord på? Vel, jeg (Mar Valo) har forsøkt å sette litt ord på akkurat dette, i et øyeblikk med refleksjon. Men har jeg prestert å faktisk gjøre det? Nei, det får du finne ut av ved å høre på denne installasjonen av Agendaen poeserer.Her møtes to verdener: poesi og musikk – og de danser en romantisk vals. Sammen. En symbiose. Og de omfavner hverandre der de danser under stjernehimmelen. Dette er kjærlighet. Er det dette jeg lengter etter?Om du ønsker å lese diktet i ditt eget tempo, eller du ikke helt klarte å oppfatte alt som ble sagt, kan du finne teksten til diktet som en nettsak på Radio Novas nettside. Tittelen er «jeg lengter...» – sjokkerende nok.P.S. Musikken er komponert og produsert til denne episoden, og du gjetter aaaaaaldri hvem som laget den(

Hør her, hør her, jeg har noe viktig å si! Jeg har en proklamasjon, en oppfordring, en erklæring, en åpenbaring, en dogme - et manifest - å dele med resten av verden!Teksbehandlerne ser nærmere på denne kompromissløse sjangeren som har gjensøkt bevissheten vår siden Karl Marx og Friedrich Engels skrev Det kommunistiske partis manifest. Oda er obsessed med de radikalfeministiske manifestene SCUM manifesto av Valerie Solanas og King Kong Theory av Virginie Despentes, men gutta i studio, Oscar og Tayyeb, bryr seg mest de utallige futuristiske manifestene av blant annet Filippo Tommaso Marinetti og Vladimir Mayakovsky. Oscar og Oda leverer også sine egen manifester etter å ha lekt litt med adjektiv-fortelling-manifestet til Michael Betancourt, men Tayyeb har lenge hatt noe på hjerte som han deler med omverden i manifest-format. God lytt!I studio, Oscar Tønnesen, Oda Husby og Tayyeb Jolani (teknikk). 

Dikten och plöjandet har anrika sammanbundna rötter. Sanna Samuelsson reflekterar över fäder, billar och oändligt vackra jordkockor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är en särskild tid som är plogens tid. Det är när tjälen lyft från marken och det bär. Är det för blött håller jorden inte för traktorns tyngd. Är det för sent – då är det för sent, då blir skörden försenad.Är det dags? Det är en uråldrig fråga. Som Vergilius skrev runt tiden för Jesus födelse: ”Just när våren föds, när isen på silvriga höjder / löses och frusen jord för västanvindarna tinar, /då framför plogen, nedsänkt djupt i myllan, / må oxen börja sin suckan och nött av fåror billjärnet blänka.”Det var skimrande vårdagar i mars eller april när pappa körde fram plogen från logen. Så minns jag honom, mekande på ladugårdsplan och sen ut på gärdet. Ingen tid att förlora. Plogens skarpa billar skar ett snitt i den sömniga jorden. Nacken vriden så man ser bakåt. Pappa i traktorn, billen i jorden. Maskarna som myllrade och skrek i fårorna. Måsarna som hetsade ovanför och festade på det som kom upp.Pappa berättade om ett tidigt minne. Han var med sin pappa nere på ett av torpets gärden och gick bredvid. Farfar körde med hästar då, detta var på 1950-talet, innan de köpt sig en traktor. Hästarna gick i tvåspann och farfar med plogen efter.Efter ett tag ville pappa gå hem, men farfar behövde plöja färdigt. Pappa fick gå hem ensam. En bit fram fick han syn på en skepnad, en mörk sten, som skrämde honom. ”Det är blåharen”, skrek han. Han sprang tillbaka till den plöjande figuren, papparyggen och plogfårornas symmetri.Skogen är skräcken och det plöjda fältet är människans domäner, fädernas. Pappan bakom plogen är ett bekant motiv inom poesin, från Joseph Campbells arkaiska fader på de gröna fälten vid havet till Seamus Heaneys dikt ”Efterföljare”. Pappans axlar som segel som spänner, expertögat och den smackande munnen som är hästarnas regel.I Tommy Olofssons översättning: ”Jag ville vara stor och kunna plöja / syfta med ögat, äga kraft i min arm. / Det enda jag gjorde var att följa / hans breda skugga runt vår farm. / Jag var i vägen, snubblade och ramlade, / bjäbbig hela tiden. Men nu för tiden / är det i stället min far som halkar efter / bakom mig, släntrande längs liden.”Den som försökt gräva i marken med en pinne känner till svårigheten i att punktera jordytan. Man kommer inte långt. Men så började de första bönderna, med såpinnar som blev till årder, som fick en järnbill och blev till en plog. Det är en av de uppfinningar som radikalt transformerat mänskligheten. I längden har det också lett till att stora arealer odlats upp och flora och fauna utplånats för ett mer monokulturellt landskap.Första gången plogen nämns i svenska källor är i den Yngre västgötalagen från 1200-talet, då en konflikt uppstått när grannar vänt in jord från andras tegar in på den egna tegen, när de vänt med plogen. Med ett årder uppstår inte det problemet, och det fortsatte att användas i mer avlägsna delar av landet ända in på 1800-talet.Plöjande är ett slags grävande som syftar snett nedåt, för att få bar jord för fröet att gro i. Men det är lika mycket en metod för att röra runt i jorden, som lätt sätter sig, särskilt när tunga maskiner kör på fälten. Plöjningen är också en metafor för poesin. Som Gunnar D Hansson påpekar i essäboken ”Var slutar texten?” bildas ordet ”vers” av latinets ”verto”, vända, i bemärkelsen att plöja. Åtminstone gjorde man den kopplingen redan i antiken. Versrader är alltså plogfåror i skrift, ”en sedd och avläsbar gest, en fysisk rörelse.”Under Vergilius tid var poesins betydelse otvetydig, i samtiden tvivlar man på dess relevans. Detsamma gäller plöjningen. Plogen har blivit lika omodern som dikten.Plöjningsfritt jordbruk har nämligen blivit melodin på mångas läppar i dag. I det regenerativa jordbruket ses plöjning som ett invasivt intrång i jordkulturen. Det stör jordlagren och gör att den odlingsbara jorden eroderas och försvinner. Djupplöjning är lika illa som besprutning och konstgödsel, och är en del av det problematiska industriella jordbruket. Det ersätts i det regenerativa jordbruket med en lättare harvning som mer skonsamt luckrar upp jordsvålen.Denna diskurs är långt ifrån Vergilius stjärnögda verser om underverket som var den billade plogen. Plöjningen är uråldrig, samtidigt har det alltid varit en invasiv praktik. I bevarade landskap i England kan man fortfarande med blotta ögat se djupa fåror efter medeltida plöjningsmetoder.Men det var framförallt efter den så kallat ”gröna revolutionen” på 1950-talet, när jordbruket blev mer högproduktivt, som plogarna har skurit allt djupare ner i matjorden. Effektiviteten blir ett problem när matjorden, som är det övre lagret, har börjat försvinna. Man kommer helt enkelt för långt ner, och jorden svarar med att bara blåsa någon annanstans.Trots allt detta kan man hävda att det finns en skönhet i den nyplöjda åkern. Gerard Nordström visar bland annat i sin monumentala målning ”Höstplöjning” en annan sida. Där sträcker sig fårorna till horisonten, tycks aldrig ta slut. Den skånska konstnären är annars mest känd för sina gröna landskap, särskilt de som målades med antikrigsbudskap under Vietnam-kriget. I plöjningsmotivet finns en helt annan palett. Det är den brun-röd-lila-ockra-skimrande jorden som snett brer ut sig över landskapet.I en intervju berättade Nordström om barndomens promenader på den skånska slätten när det var nyplöjt. Framför allt var det höstplöjningen som var fantastisk. ”De stora jordkokorna som hade vänts upp och ner, och eftersom jorden var så lerig så blev det en klar vacker dag som speglar som glittrade, det var otroligt. Mor och jag kallade det för jordhavet.” Jämförelsen mellan plogen och poesin är en tankelek, poesin är äldre och kommer överleva oss alla. De sista människornas sånger kommer höras över fälten där maskinerna står övergivna och rostar. Men de har båda varit människans följeslagare genom årtusenden, och har setts som exempel på högkultur.När fäderna och plogarna dyker upp i dikten är det ofta som en symbol för traditionen. Poeten är sällan den som plöjer själv, generationernas kunskaper har redan gått förlorad när versen skrivs. Inga hästar går längre på fälten och drar järnredskapen bakom sig, det finns ingen pappa att springa tillbaka till.Skönheten i ett välplöjt fält en höstmorgon kräver ett tränat öga, som förstår arbetet som ligger bakom. Eller kanske är miraklet bara de färgskiftningar som uppstår och hur det kan instruera en dikt eller en målning.Plogens tid må vara på väg att ta slut när matjorden och hållbarheten behöver värnas men de dikter som sjunger plogens lov finns kvar. Och där finns också minnet av våra, möjligen, naiva drömmar om de eviga tekniska framstegen.Sanna Samuelssonkritiker och författareLitteraturVergilius: Georgica. Översättare: Ingvar Björkeson. Natur & Kultur, 2019. Heaney, Seamus: Hundra dikter. Översättning: Tommy Olofsson. Natur & Kultur, 2022.Hansson, Gunnar D: Var slutar texten? – tre essäer, ett brev, sex nedslag i 1800-talet. Ideella föreningen Autor, 2011.

A. A. Milnes brittiska barnboksklassiker Nalle Puh fyller 100 år 2026, och i det här avsnittet samtalar Alice, Patrik, Maja och Elias om varför boken fortfarande är så bra, med alla sina fantastiska språklekar och olika personlighetstyper. Dessutom blir det samtal om Barbro Lindgrens samtida klassiker Vems lilla mössa flyger, en slags absurd pastisch på Nalle Puh och dess gosedjursvärld, där huvudpersoner som Barnhans, Nöken och Stenkulan har ersatt Nasse, Uggla och Tigger. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stockholms stadsbibliotek. Du hittar läslistor med flertalet böcker som nämns i avsnitten på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen-alla-avsnitt

Lobbyen har offisielt laget 200 EPISODER!! Iben og Mar Valo mimrer tilbake til gylne øyeblikk ved å høre gjennom et godt utvalg av klipp samlet av Iben og Melinda. Hva skjer når en gjeng skeive settes sammen, blir venner, og skal lage radio? Tull og tøys og faenskap selvsagt! Men også utømmelig kreativitet og uoppløselige vennskapsbånd

Tekstbehandlingsprogrammet er i sosial-medie-knipe. Aslak, Elise og Oscar går inn i seg selv og bemerker utfordringer og forbedringspotensiale i forbindelse med instagram-kontoen vår @tekstbehandlingsprogrammet I studio var Elise Løseth Øvrebø, Aslak Seierstad og Oscar Skjøldt Tønnesen

Sover du dårlig? Sliter du med søvn? Du er ikke alene, for det gjør jeg (Mar Valo) også! Så jeg har rett og slett gjort som jeg vanligvis gjør når jeg har problemer – jeg skrev om det. Denne gangen i form av en form for poesi.Forresten, om du vil lese diktet i ditt eget tempo, eller du ikke helt klarte å få med deg alt som ble sagt, kan du finne teksten til diktet som en nettsak på Radio Novas nettside: https://radionova.no/programmer/lobbyen/hashtag-insomnia/Jeg skrev dette diktet etter å ha gitt opp å sove. Jeg leste inn diktet etter at jeg hadde lagt meg og ikke fikk sove (natten etter at jeg skrev diktet). Jeg satt oppe hele natta og redigerte denne Agendaen-episoden (natten etter at jeg leste inn diktet). Jeg tuller ikke – jeg satt bokstavelig talt oppe hele natta for å jobbe med denne episoden, og det gikk nesten på bekostning av en forelesning, men jeg presterte på mystisk vis å gjøre meg klar for å gå ut døra på rekordtid, og jeg rakk forelesningen (klokka 08.30) med noen få minutters margin. Og før du spør – ja, jeg skriver denne episodebeskrivelsen etter forelesningen, og jeg opererer for øyeblikket på null søvn og en solid dose dopamin og adrenalin. Det sa seg kanskje selv, men jeg måtte bare nevne det uansett

Opptak fra Drammensbiblioteket, 10. februar 2026."Drammensbiblioteket inviterer til samtale med den palestinske poeten Somaya El Sousi. Hun kom til Norge og Horten som Fribyforfatter i 2019. El Sousi har publisert fire diktsamlinger på arabisk, og diktene hennes er oversatt til svensk, engelsk, fransk, spansk og italiensk – samt til norsk, noe publikum vil få høre opplesninger fra under samtalen. I diktene sine tematiserer El Sousi blant annet det arabiske hjemmet og livet i hjembyen Gaza. Hun skriver om smerten over å se hjembyen i krig, og hennes poesi gir et hjerteskjærende og viktig innblikk i krigen på Gaza.Med utgangspunkt i El Sousis poesi vil vi på dette arrangementet snakke om hvilke muligheter som ligger i poesien, hvordan det er å være en palestinsk poet fra Gaza, og hvorfor og hvordan El Sousi kom til Norge gjennom Fribyordningen. Samtalen vil foregå på norsk med opplesninger på arabisk og norsk, og finner sted i 1. etasje i biblioteket 10. februar 2025 kl. 19:00.____­Somaya El Sousi (1974) er poet og oversetter fra Palestina, og har utgitt fire diktsamlinger på arabisk. El Sousi kom til Norge som fribyforfatter i Horten i 2019. El Sousi har deltatt på en rekke internasjonale litteraturfestivaler verden over og er oversatt og utgitt på flere språk.

Tekstbehandlingsprogrammet har lest essay og snakker om kjønn, mandighet, mannlighet, kvindighet og sosiale forventinger til menn og kvinner. Kan vi ikke bare være venner?I studio var Ingebrigt Hovind og Karen Nitoiu

Lærer Herr Tayyeb Jilani og Frøken Thale Donald Rowe tar de to nyeste fjestene i skolegården inn til en utviklingsamtale om deres fremtid i redaksjonen. Aslak Seierstad og Edith Lindtner får testet sin personlighet og kunnskapsnivå for å avgjøre om de får en permanent plass rundt bordet. De nye elevene har også fått en hjemmelekse; å ta med, etter stigende rekkefølge, sitt favoritt; ord, bokstav, dikt, novelle, bok og språk.I studio: Thale Donald Rowe, Aslak Seierstad, Edith Lintner, og Tayyeb Jilani (teknikk). 

Vilka böcker var bäst 2025, och vilka passar bäst att ge bort som julklapp? Denna gång tipsar Alice, Maja, Patrik och Elias om årets och julens bästa läsning. Tips utlovas på böcker bland annat om en ung kvinna i Rom på 50-talet, en pappa som får ALS, en pojkes uppväxt i Luleå, en tysk författares skrivande, och fascismens grogrunder i vår samtid. Dessutom såklart: senaste Knausgård och en riktig julsaga.

Mumintrollet fyller 80 år och Solen firar med ett samtal som utgår från den sista Muminboken, Sent i november. I den är själva muminfamiljen frånvarande, men när sex andra figurer dyker upp i Muminhuset så är deras anda ändå väldigt levande. Det blir ett samtal om mumintrollen och deras värld i stort: vad symboliserar de, varför är de så populära, och vad kan vi lära oss om världen och oss själva genom att läsa dem? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar läslistor med flertalet böcker som nämns i avsnitten på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen-alla-avsnitt

Rune Ingemann, teknikchef på r8Dio, er midlertidigt indlogeret hos radiodirektøren. Efter en hyggelig men hektisk morgen for de to står den på forberedelse til årets store nisseafbrændingsoptog. r8Dios nye genopdragelsesprojekt, Harald Toksværd, skal have en indflyvning til traditionen og sammen brainstormer de over, hvad Haralds rolle skal være. Allan Sindberg er dybt optaget af at producere Den gule sofa, men kan Klavs mon hjælpe med at finansiere det sidste program? Bliv medlem: https://r8dio.dk/bliv-medlem/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hen over vinteren læser Poptillægget en bog sammen med jer, der har lyst til at læse med - eller bare lytte med til læsningen. Bogklubbens anden bog er Lasse Dyrholm Jensens debut ‘Supersoaker’, som er en kropslig, direkte og underspillet digtsamling om transition. Poptillægget har valgt bogen, fordi den med lethed og humor formår at forvandle en personlig transition til en almenmenneskelig beretning om ensomhed, kærlighed og kød. PANEL OG VÆRKER, 'SUPERSOAKER' FIK OS TIL AT TÆNKE PÅ Kasper Lundberg, kulturjournalist, podcastvært og forfatter. Associationsanbefaling: Se serien ‘Transparent’. Mathias Kryger, kunstanmelder på Politiken og kurator. Associationsanbefaling: Se Tora Schultz’ udstilling ‘Tie’ på Palace Enterprise. Victor Skov Jeppesen, teater- og litteraturanmelder på Politiken. Associationsanbefaling: Læs ‘Fra mand til kvinde’ af Lili Elbe. Vært: Lucia Odoom. Associationsanbefaling: Sangen ‘Man to man’ af Dorian Electra. REDAKTION: Lucia Odoom og Jonas Bach-Madsen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Berlingskes nye huspoet, Emil Salzer, hævder, at han bliver censureret, og at der ikke er plads til en hvid, heteroseksuel og ciskønnet mand som ham på den danske digterscene. Men er der hold i anklagen om manglende plads, eller handler det i virkeligheden om poesien selv? Vi spørger, om der er tale om censur – eller blot manglende kvalitet. Gæst: Emil Salzer, digter og Berlingskes huspoet Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Alejandro y Ricardo reflexionan sobre la muerte y el duelo a partir de la petición de una oyente. A través de la lectura de poemas de Borges, Quevedo, Eugenio Montejo, José Emilio Pacheco y Eliseo Diego, los autores exploran cómo la poesía permite transformar la tristeza en una forma de celebración de la vida. La conversación combina literatura y experiencia personal: Gaviria recuerda su cercanía con la muerte tras su enfermedad, mientras Silva evoca la pérdida de su padre, destacando cómo el amor y la escritura se convierten en caminos de comprensión y consuelo ante la ausencia.El diálogo se enriquece con ideas filosóficas de Séneca y fragmentos de Joan Didion, profundizando en la fugacidad del tiempo y el valor de vivir con conciencia de la mortalidad. Ambos coinciden en que la poesía y la escritura son ejercicios existenciales que ayudan a aceptar el carácter efímero de la vida y a dar sentido al dolor. Con tono íntimo y sereno, el episodio se convierte en una meditación sobre la pérdida, la memoria y la permanencia del amor más allá de la muerte.

Sådan siger digteren Ursula Andkjær Olsen og fortsætter: "Poesien får lov til at være fri inde i et reservat, hvor den kan løbe rundt og spille fandango, fordi ingen tager den alvorligt - fordi ingen lytter til, hvad den siger....Altså den frie poesi, fuck den!!. Lyt med i dagens program, hvor bølgerne går højt, når Ursula Andkjær Olsen taler med vært Nanna Mogensen om digterens rolle og poesiens status. Det gælder det nye værk 'Transformationsmanualen', der er skabt sammen med billedkunstner Sophia Kalkau. Undervejs får lytterne også klip med Inger Christensen og smagsprøver på hendes poesi, når den var mest engageret. Redaktør: Hanne Barslund.

Bokmässan: En hyllning till Rum för poesi, en scen för uppläsningar av dikter och samtal om lyrik. Hör bokaktuella Jenny Wrangborg och Fredrik Nyberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny Wrangborg släpper sin bok Det oss som saknar ett vi – hennes första diktsamling på tio år. Fredrik Nyberg kommer med nya diktsamlingen Hälen och hjärtat vars tematik rör sig kring förlusten av en mor. Han har tidigare gett ut ett tiotal böcker, senast Ruiner. Andra häftet (XXIII–XLIV).Rum för poesi är en återkommande plats på Bokmässan i Göteborg. Där möter besökarna diktuppläsningar av såväl debutanter som etablerade poeter, svenska och internationella medverkande. Rum för poesi pågår från torsdag till söndag och drivs av Rámus förlag. Fyra poeter uppträder per timme, scenen ligger en trappa upp från mässgolvet.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellTekniker: Susanne Martinsson

Den palestinska poeten Nima Hasans dikter skildrar kriget i Gaza på sociala medier. Nu publiceras de på svenska i en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nima Hasan har levt hela sitt liv i Rafah på Gazaremsan, men nu, efter att ha evakuerats elva gånger, bor hon med sina barn i ett tältläger i Deir al-Balah.Översättaren Jasim Mohamed berättar att Nima Hasans dikter är en del av ett växande fenomen med dikter som skrivs direkt under brinnande krig. Hennes dikter publiceras för första gången i bokform när de nu ges ut på svenska i Sverige.Ett reportage av Joakim Silverdal.

Hur ser poesin i Sverige ut 2025? Vad handlar böckerna om och hur är de skrivna? På poesimässan 2025 samlas poeter, förläggare och läsare på Tranströmerbiblioteket för tre dagar av poesi. I detta avsnitt, inspelat inför publik en vecka innan mässan, gör Patrik, Alice, Maja & Elias en exposé över medverkande poeter och tipsar om några favoriter. Det handlar om språkmaterialism och lekfullhet, politik och verskonst, och vad är egentligen lätt och svårt när det handlar om poesi? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

Den 14 maj 1925 gavs Virigina Woolfs mästerverk Mrs Dalloway ut för första gången, och hundra år senare står den sig fortfarande som en av modernismens verkliga klassiker. Vad är det som är så speciellt med romanen, och hur såg Virginia Woolfs tid och litterära värld ut? Om detta och mycket mer samtalar bibliotekarierna Karin Cellton och Solens Patrik Schylström med författaren, akademiledamoten och Woolf-kännaren Anna-Karin Palm, i detta specialavsnitt av Solen som spelades in inför publik på Tranströmerbiblioteket i Stockholm den 14 maj 2025.

Inför sommaren 2025 samlas Solen-medlemmarna och tipsar om läsning för hängmattan, stranden eller kanske tågresan! Vad har vi läst och gillat under våren, och vilka böcker passar extra bra att läsa på sommaren? Tips utlovas om allt från nutida mammaliv och 1700-talspoeter på Irland till gotik i 1800-talets London, sorg i ett samtida Skogås och en australisk utflykt år 1900. Och mer därtill! Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

VEM: Vic VemYRKE: Rappare och poetOM: Boken 'Mer än ord – att läsa och skriva lyrik', skriven tillsammans med Mikhael Mikalides, att öppna dörrar som alltid känts låsta, faderskap, huruvida ord kan vara terapi, nördighet och givetvis en hel del om hur skrivandet sällan börjar med en basker i motljus på ett charmigt kafé – men oftare med en hyra som glömt att betala sig själv.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A collaborative series of podcasts between writers FEN and Hernán “Manny” Vega, EL PROCESO features both artistsdiscussing the creative process behind some of their work. Una serie colaborativa de podcasts entre escritores FEN y Hernan “Manny” Vega, EL PROCESO presenta ambos artistas discutiendo el proceso creativo detrás de algunos de sus trabajos. FOLLOW MANNY on SOCIAL MEDIA https://www.instagram.com/manny_vega/  https://twitter.com/mannyvega9   FIND MANNY'S Books on Amazon: https://www.amazon.com/Imaginando-Spanish-Hernan-Vega/dp/1720746958/ref=sr_1_1?keywords=hernan+vega+imaginando&qid=1566581904&s=gateway&sr=8-1 FOLLOW FEN on SOCIAL MEDIA: https://www.facebook.com/fencorrea/https://www.instagram.com/fencorrea/  https://twitter.com/fencorreahttps://fencorrea.weebly.com/bloghttps://www.tiktok.com/@fencastpodcast FIND FEN'S Books onAmazon/Spotify/YouTube/Bandcamp: https://www.amazon.com/Fernando-E.-E.-Correa-Gonz%C3%A1lez/e/B07221Q1FY/ref=sr_ntt_srch_lnk_1?qid=1536059902&sr=8-1 https://open.spotify.com/artist/4dUtrVampVxlHJSXNVaTi9?si=i6kqQ3N_Sv-Rlesi48mHrw https://www.youtube.com/fencorrea https://fencorrea.bandcamp.com EL PROCESO Podcasts Playlist:  https://open.spotify.com/playlist/7jFtygo5rHOnJOOuhC0pMi?si=a1799ff8ec88430f EL PROCESO Music Recommendations:  https://open.spotify.com/playlist/5HZlQbbliRrIrYwHn26m4s?si=e2eb8011fb6b410b

Piedad Bonnett- Premio Reina Sofía de Poesía Iberoamericana. Un breve viaje a través de su obraY NO SE LE OLVIDE, QUE CUANDO UNO LEE UN LIBRO NO VUELVE A SER EL MISMO

Vi har med oss Kultpunkbandet Attentat!Från Sprängkullen till Gamla Ullevi.Pilsner, Punk och Poesi, eller varför inteGlöd, Kamp och humor!Vi tar er med till Punkens hjärta och försöker förståbeståndsdelarna som bandmedlemmarna lever av och i.Hur översätter du livsstilen i andra sammanhang?Samt hur det faktiskt startade på 70-talet.Ett oerhört givande samtal med ett band som satt sinprägel på människor och kultur i nästan 50 år!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.se#Studio, #Artist, #Live, #Musiker, #Scen, #Låtskrivning, #Ai, #AI,#Musik, #Kultur, #TikTok, #Instagram, #Facebook, #Youtube, #Billboard, #HipHop, #Marknadsföring, #företagande, #Jazz, #Gospel, #Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.