Podcasts about poesi

Nordmark Pod får besök av pianisten, artisten, låtskrivaren, kompositören och producenten Teodor Wolgers!Det samtalas om och att; Totalkrackelera, Episod i Vikens kapell, min farfar, Nattvarden, Jämtland, vältra sig i sorg och lycka, närvarande men distanserad, dog av magsår, man skäms inför döden, Annika Norlin, det svenska i musiken, tiden, Merit Hemmingson, naturljud, det är bara du som kan berätta den historien, Beppemuséet, genom poesin, greppa efter det oförklarliga, kväkare, AB-Stockholm, religionen som en konstart, mystiken och musiken, vadan har jag gett mig in på? Målet, ha så bra processer som möjligt, utforma sitt koncept och att lyckas i att trivas i skapandet..Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Tekstbehandlingsprogrammet behandler det mest lavkulturelle av det lavkulturelle: tagging på toaletter. Er dette bare en uting man burde male over, eller kan man se på det som en del av litteraturens bredere kanon? Hør på dagens episode for å finne ut hva vi tenker og hvordan det gikk når Tekstbehandlingsprogrammet selv dro ut for å lete etter dopoesi en søndag kveld.I studio var:Cassandra Caia Berg, Ingebrigt Hovind, Sofie Krumsvik og Thale Donald Rowe 

2025 års Stockholm läser-bok är "Beckomberga" av Sara Stridsberg, en modern klassiker med teman som sjukdom och friskhet, drömmar och verklighet, barn och föräldrar och vuxenblivande. Varför är den så omtyckt, hur passar den in i författarskapet, och varför är det en så bra Stockholmsskildring? Om detta och mycket mer samtalar bibliotekarierna Karin Cellton och Max Edenborg med Patrik Schylström från Bibliotekspodden Solen. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

VEM: Vic VemYRKE: Rappare och poetOM: Boken 'Mer än ord – att läsa och skriva lyrik', skriven tillsammans med Mikhael Mikalides, att öppna dörrar som alltid känts låsta, faderskap, huruvida ord kan vara terapi, nördighet och givetvis en hel del om hur skrivandet sällan börjar med en basker i motljus på ett charmigt kafé – men oftare med en hyra som glömt att betala sig själv.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinREDAKTION: Klara ForslyckeKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bara den som gör sig till ett öga kan bli sedd. Kristoffer Leandoer ser hur en romantisk poet blev stor genom att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tidigt på morgonen lördagen den 26 oktober 1816 vandrar den tjugoårige romantiske poeten och läkarstudenten John Keats tvärs genom London från Warner Street till sin bostad intill Guy's Hospital i Southwark – enligt kartan i min dator en 53 minuters promenad söderut över Themsen. Det är en vacker höstmorgon, solen förgyller Londons spiror och tak och han har mycket att tänka på efter en natt tillbringad med läsning ur en lånad dyrgrip, folioutgåvan av George Chapmans klassiska Homerosöversättning.Chapman var Shakespeares samtida och hans ambition var att göra Homeros på engelska till ett diktverk i egen rätt, att som han själv sade ”öppna Poesin med Poesi”.Chapman ville besvara dikten, med andra ord, och medan han promenerar börjar Keats i sin tur formulera ett eget gensvar på nattens läsning. Vad är det han varit med om? Det känns som han varit ute på en mycket lång resa: Jag färdats kring i mången gyllne traktoch skådat månget praktfullt kungarikeoch öar västerut förutan likedär barder böjt sig för Apollos makt. Så börjar, i Gunnar Hardings svenska tolkning, den sonett som Keats komponerar i huvudet under sin vandring och skyndar sig att fästa på papper vid hemkomsten – fjorton rader som han genast skickar till föregående kvälls värd, som får den innan klockan ens hunnit bli tio på förmiddagen. Keats skrev alltid snabbt: vid ett tillfälle åstadkom han i vittnens närvaro en regelmässig sonett på mindre än en kvart.Men vad är det för resor han talar om?Visserligen skulle han bara några år senare dö vid Spanska trappan i Rom, men vid det här tillfället har Londonpojken ännu aldrig varit utomlands, de praktfulla kungariken och gyllne trakterna har han bara sett i sitt eget huvud, de är vad som brukar kallas läsefrukter, det vill säga samarbeten mellan den egna fantasin och orden man läser. Ingen har skildrat den komplicerade mentala process som läsandet innebär lika målande som Keats i denna dikt, ”On First Looking into Chapman's Homer”, som på svenska fått namnet ”Min första blick i Chapmans Homerosöversättning”. Med några få ord visar han hur läsaren blir medskapande genom att bära med sig sin förkunskap och sin förväntan till mötet med texten. Och mången skön berättelse jag hördeom mörkögde Homeros och hans länder,men fick först andas doften av hans strändernär Chapmans starka stämma dit mig förde. Till denna subtila växelverkan, där läsaren skriver boken och boken skriver läsaren, bidrar att det är en översättning, det är alltså inte alls Homeros egna ord som står i centrum för upplevelsen utan främst vilka signalsubstanser de frigör inne i John Keats. Det landskap som breder ut sig för den tjugoårige skaldens inre syn är varken homeriskt eller londonskt, det boken skriver i honom är något tredje, helt nytt; en värld som inte funnits förrän nu. Det är också som upptäckare han beskriver sig, det hans blick mött i den gamla folieutgåvan var inte dammiga bokstäver utan nya världar och en ny ocean: Det var som när en stjärnskådare fårsyn på en ny planet på himmelen,eller som Cortez när hans örnblick nårut över Stilla havet, och hans mäni vild förväntan runt kring honom ståri tystnad på ett berg i Darien. Strax efter att ha författat denna rymdodyssé på bara fjorton rader bestämmer sig Keats för att hoppa av sina läkarstudier, slänga bort fyra års utbildning och döma sig själv till ett liv i ekonomisk osäkerhet. Han förklarar beslutet med att han ”besitter Förmågor som är större än de flesta människors”.Det är ett nyktert konstaterande, inte det minsta skrytsamt. Keats hade en ovanligt klar syn på sig själv och visste hur dessa Förmågor bäst skulle sättas i arbete. Hans egen term för detta var ”negative capability”, negativ förmåga.Det vill säga att göra sig själv till ingen, tömma sig själv och uppgå i en annan varelse: ”Om en sparv visar sig utanför mitt fönster tar jag del i dess existens och börjar picka i gruset … på ytterst kort tid tillintetgörs mitt eget jag.”Hans orubbliga självförtroende som poet grundade sig i vetskapen om denna förmåga till självförglömmelse. ”Det slog mig genast”, förklarar han, ”vilken egenskap som krävs för att skapa en Framstående Människa & som Shakespeare besatt i så enormt hög grad – jag menar Negativ Förmåga, det vill säga när en människa har förmågan att vara kvar i osäkerhet, Gåtor, tvivel, utan att göra något irriterande försök att sträcka sig efter fakta & förnuft.”Sinnesintryck hellre än ideologi och tankar. Se hellre än veta. Se med andras ögon hellre än sina egna, eftersom de egna är inställda på det de redan känner till.”Låt oss öppna våra blad som blommor och bli passiva och mottagliga”, säger han. ”Jag lever i ögat, och min egen fantasi erkänner sig överträffad och får vila.”Keats säger det gång på gång: det viktiga är att inte ha någon personlighet, att inte ta plats själv. Man skriver inte, man blir skriven. Man läser inte, man blir läst. Bara den som gör sig till ett öga kan bli sedd. Han väljer de minsta och gråaste varelserna för att förklara skapandets processer, en sparv eller en spindel:”Det tycks mig att nästan varje Människa likt Spindeln utifrån sitt eget inre kan spinna sitt eget rymliga Citadell”, säger han. ”Jag tänker inte inbilla mig att en Människa kan vara jämlik med Jupiter, utan tänker att hon borde vara riktigt nöjd som ett slags köks-Merkurius, eller till och med som ett enkelt Bi.”Poeten är den mest opoetiska varelsen i hela skapelsen, eftersom poeten saknar egen Identitet och måste fyllas av någon annan Kropp. Solen, Månen, Havet är poetiska och äger egna oföränderliga attribut – poeten äger ingenting eget. Livet är ett högst tillfälligt lån, det vet han bättre än någon. Existensen är så overklig att tanken på dess overklighet gör honom full i skratt.I sitt allra sista brev sörjde han den sinnliga världen. Men det är en yrkesmans och hantverkares sorg över all omsorgsfullt förvärvad kunskap som nu går förlorad, kunskapen om ”kontrastverkan, ljus och skugga, all denna information som är nödvändig för en dikt.”Det Keats visste var att vägen till sinnevärlden faktiskt går genom orden, om man nu råkar vara försedd med en mänsklig hjärna. Vi vet för mycket. Att läsa och skriva är det sätt vi har att befrias från det vi vet och möta det vi inte vet.Bara ord kan kortsluta ord och öppna nya världar, nya gyllne trakter.Kristoffer Leandoerförfattare, kritiker och översättareLitteraturGunnar Harding: Där döda murar står – Lord Byron och hans samtida. Wahlström och Widstrand, 2002.

Hva tenker du om den første setningen i boken? Har det noe betydning for deg? Eller er det ikke så viktig? Uansett perspektiv så tar vi i denne sendingen for oss alle slags starter på ulike bøker.I studio var: Marie Askeland Lauvdal, Ingebrigt Hovind og Thale Donald Rowe.

Hvorfor er Frankrike det landet som har vunnet flest nobelpriser i litteratur? Er det på grunn av at de har fingeren på pulsen av zeitgeisten? Tekstbehandlingsprogrammet håper ihvertfall det, for det er det vi skal snakke om i dag.I studio var Tayyeb Jilani, Eline Vigerust Rasmussen og Ingebrigt Hovind

A collaborative series of podcasts between writers FEN and Hernán “Manny” Vega, EL PROCESO features both artistsdiscussing the creative process behind some of their work. Una serie colaborativa de podcasts entre escritores FEN y Hernan “Manny” Vega, EL PROCESO presenta ambos artistas discutiendo el proceso creativo detrás de algunos de sus trabajos. FOLLOW MANNY on SOCIAL MEDIA https://www.instagram.com/manny_vega/  https://twitter.com/mannyvega9   FIND MANNY'S Books on Amazon: https://www.amazon.com/Imaginando-Spanish-Hernan-Vega/dp/1720746958/ref=sr_1_1?keywords=hernan+vega+imaginando&qid=1566581904&s=gateway&sr=8-1 FOLLOW FEN on SOCIAL MEDIA: https://www.facebook.com/fencorrea/https://www.instagram.com/fencorrea/  https://twitter.com/fencorreahttps://fencorrea.weebly.com/bloghttps://www.tiktok.com/@fencastpodcast FIND FEN'S Books onAmazon/Spotify/YouTube/Bandcamp: https://www.amazon.com/Fernando-E.-E.-Correa-Gonz%C3%A1lez/e/B07221Q1FY/ref=sr_ntt_srch_lnk_1?qid=1536059902&sr=8-1 https://open.spotify.com/artist/4dUtrVampVxlHJSXNVaTi9?si=i6kqQ3N_Sv-Rlesi48mHrw https://www.youtube.com/fencorrea https://fencorrea.bandcamp.com EL PROCESO Podcasts Playlist:  https://open.spotify.com/playlist/7jFtygo5rHOnJOOuhC0pMi?si=a1799ff8ec88430f EL PROCESO Music Recommendations:  https://open.spotify.com/playlist/5HZlQbbliRrIrYwHn26m4s?si=e2eb8011fb6b410b

Hvem har begått mordet? Klarer tekstbehandlerne lese en bok? Og hvorfor leser vi egentlig krim i påsken?Dise spørsmålene og fler får du kanskje besvart i denne ukas episode.I studio var: Cassandra Caia Berg, Sina Moradi, Tayyeb Jilani og Tora Elle.

The Korean author Bora Chung is known for her relentless look on humanity and her often grotesque, often scary and sometimes funny short stories. Hear her talk about her book Cursed bunny, just released in Swedish as Förbannad kanin, it´s main theme revenge, and what it´s like to be a woman writer in South Korea, in an interview with Solens Alice Thorburn, Elias Hillström and Maja Bünger. This episode of Bibliotekspodden Solen was recorded live at the Korean Culture Institute in Stockholm in March 2025, and is held in English. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Nordmark Pod får besök av fotografen Gustav Gräll!Det samtalas om och att; Samtiden & Framtiden, Gävle, nånstans ska ju Norrland börjar, Piteå, mormor och morfar, hökar över axeln, nostalgiska av mina bilder, härkomst och ursprung, varför frågade jag inte mer? Hitta min grej, varför bråkar man alltid med sig själv? Musiken räddade mig från idrotten, fotografiet i mitt liv, Nebraska, två tidningar i Gävle, allt är konstigt, jag känner mig inte som en ironisk person, Blå Bands bea, Sågen, Leende guldbruna ögon, min farfar på dragspel, Lars Tunbjörk, har vi nån chans i framtiden? Det perfekta eller det sterila, är jag sponsrad av Flen? Ha nära till Ica och att Fota på basstationen i Överkalix!Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Kurator har swappet med TBP for en time med behandling av tekst? Tja, det blir i hvert fall en god del prating om det. Fra battle rap til Camus så diskuterer Anna og Eskil fra Kurator store og små ting.Vet du hva intertekstualitet er?Hva slags betydning har presise formuleringer i resulosjoner og si?Er alt som har kontekst tekst?Dette og mye mer får du høre i sendingen:DTakk for oss TBP!

TBP gjør noe de aldri har gjort før! Hva er det beste formatet for tekst? Det skal vi finne ut. For det er vel ikke likegyldig om hemmelighetene dine står i dagboka eller i avisa? Eller om du erklærer din kjærlighet på snap, text, mail eller brev? Det har noe å si hvilket format teksten står i, og tekstbehandlerne skal bestemme mellom seg om hva som er det beste formatet for det skrevne ordet om det så blir borgerkrig!I studio; Sina Moradi, Marie Askeland Lauvdal, og Tayyeb Jilani (teknikk). 

Herman fra Skumma Kultur presenterer Helga Flatlands Bli hvis du kan-trilogi. Lytt for innsikt i livet i Holmestrand og hvordan det er å leve med bygdedyret.I studio var Ingebrigt Hovind og Herman Paulsen

TBP har hatt kosesending, vi har lest dikt, og med litt jazz i bakgrunnen så kan man høre at vi i studio koser oss maksimalt. Ha en flott uke og hør oss gjerne på radio 10-11 hver onsdag, eller her som pod også da vel!

Av og til har man gjerne en aldri så liten identitetskrise. Jeg (Mar Valo) hadde i hvert fall det høsten 2024 (i fjor, altså). Da prøvde jeg å finne tilbake til en tidligere versjon av meg selv, blant annet ved å etterligne frisyren jeg hadde på den tiden. Jeg fant fort ut at den versjonen av meg ikke lenger var en del av den jeg er nå, og jeg valgte å prosessere det ved å skrive om det, som jeg vanligvis gjør. Men denne gangen valgte jeg i tillegg å lese det høyt, og å bruke lyddesign for å forsterke budskapet mitt. Så det skal dere få høre nå.Velkommen til min indre verden.P.S. Hodetelefoner eller tilsvarende er sterkt anbefalt for en optimal lytteropplevelse.

Trenger du hjelp, da har vi sendingen for deg. Tekstbehandlerne begir seg ut på et nytt eventyr. De har diskutert psykologer, selvdiagnose og startet en helt egen illegal psykologpraksis. I studio var: Sina Moradi, Thale Donald Rowe, Cassandra Caia Berg og Maria Schjerven på teknikk.

Kan läsningen av en dikt liknas vid matematiskt tänkande? Ulf Karl Olov Nilsson funderar över Emmy Noether, Jacques Roubaud och en tid utan tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Emmy Noether var en av det tidiga 1900-talets största matematiker, ibland kallas hon för den moderna algebrans moder. På hennes lika opedagogiska som briljanta föreläsningar på matematiska institutionen i Göttingen hände det att hon vankade fram och tillbaka med kritan i handen framför svarta tavlan, länge länge länge, och muttrade för sig själv, innan hon liksom ur intet, eller kanske snarare ur sitt inre, kastade fram en förtätad och nytänkande matematisk formel, ungefär som en fotograf framkallar en stillbild.Det så kallade Noethers teorem från 1918 var epokgörande. I teoremet sker ett slags abstraktion, ett åsidosättande av omständigheter och kontext; det förklarar vad det innebär att inte vara förankrad i vare sig plats eller tid och det kom att utgöra ett slags grund för vetenskaplig metod, användbar för kvantfysik, relativitetsteori och förståelsen av big-bang.Men bortsett från sin häpnadsväckande användbarhet beskrivs teoremet också som osedvanligt vackert; det är rent, det är abstrakt, det är symmetriskt. I två extremt förtätade utsagor uttryckta i ett par ynka rader, understödda av några siffror, parenteser och matematiska symboler kunde hon sammanfatta rent ofattbara saker: fysikens tidlöshet, naturlagarnas grundläggande villkor.Man undrar: Hur räknade hon ut detta? Hur går ett sådant tänkande till egentligen? Tänker man i siffror? Ja, hur?Jag läser om Emmy Noether i teknikhistorikern Julia Ravanis bok ”Emmys teorem” där populärvetenskapliga beskrivningar och fysikaliska utsagor varvas med kvinnliga erfarenheter ur Noethers och Ravanis egna liv. Noethers biografi var såklart – det är nämligen alla liv – präglat av konkreta livsomständigheter. I början på 1900-talet fanns det knappast några kvinnor i akademin. Och som judinna var hon tvungen att lämna Tyskland för USA på 30-talet. Å andra sidan ägde hennes existens också ett slags abstraktionsgrad; hon tycktes obekymrad om många traditionella jordiska värden såsom karriär, pengar, familj, formell akademisk status och hon gick konsekvent klädd i samma svarta klänningar. Det var på många sätt ett liv i algebrans tjänst. Men även om hon skandalöst nog aldrig utnämndes till professor var hennes informella status odiskutabel. Tidens alla viktiga matematiker insåg Emmy Noethers unika förmåga och hon hade en inte obetydlig skara lärjungar.Ja, hur gick hennes tänkande till egentligen? Julia Ravanis beskriver hur Noether inte gillade långa uträkningar, alltså där man kan följa hur matematikern sida upp och sida ned följer ett resonemang. Hon verkade således inte ha föredragit att tänka och arbeta diakront, alltså att hon räknade fram resultatet läng en tidsaxel. Istället – så uppfattar jag det – arbetade hon samordnat, synkront: hon tänkte så att säga alla siffror samtidigt; hon tänkte matematiken som fotografi snarare än film. Ravanis skriver: ”Om matematiken är ett landskap och beräkningen en väg sökte Emmy Noether fågelvägen.” Noether kunde alltså se hela det matematiska landskapet från en hög utkikspunkt, snarare än att hon arbetade sig fram längs en slingrande landsväg.Jag menar att vi kan finna en likhet mellan den riktigt abstrakta matematiken och en viss typ av poesi där båda tycks arbeta synkroniserat, liktidigt. Generellt sett och bara aningen förenklat så har ju varken matematiken eller poesin någon egentlig handling. Någon som tycks kunna stödja en sådant påstående var just både matematiker och poet, nämligen Jacques Roubaud, som för övrigt föddes den femte december 1932 och avled samma dag, synkront och symmetriskt alltså, den femte december 2024.2016 publicerade han den omfattande boken Poétique Remarques, alltså Poetik Anmärkningar. Den består av en stor mängd, ja faktiskt en fullkomligt enorm mängd, ytterst komprimerade aforistiska anteckningar, närmare bestämt 4755. I ett kort förord skriver Roubaud: ”Varje anmärkning är en bild och läsaren bör ta emot den som en sådan”. Han nämner att de är skrivna under halvsekel men varken daterade eller kronologiskt ordnade utan således tidlösa.Så här lyder den 773:e aforismen: ”En dikt säger inte 'jag är' utan 'är är' och ”jag jag.” Vad kan, undrar man, ett sådant märkligt påstående betyda?För mig visar det just på den synkrona sidan hos litteraturen, i motsats till den diakrona. Textens aspekt av samtidighet; när man läser en viss typ av dikt – företrädesvis en kort dikt – läser man inte nödvändigtvis en rad i taget utan liksom alla rader samtidigt. Alla bokstäver och ord står faktiskt där på en och samma gång.Om vi översätter resonemanget till musik så läser vi inte dikten som vore den en melodi, där en ton följer på en annan som följer på en tredje. Utan som ett ackord, en klang. Flera toner på samma gång. Eller ännu radikalare: tänk att höra alla toner av alla instrument i en pianokonsert av Mozart i ett enda stort ”plonk!” Eller hela sångslingan i en treminuters melodifestivallåt komprimerad till en enda sekundsnabb wailande kvidande utandning! För att sedan i efterhand i huvudet räkna ut hur melodin gick!Det vore som musik utan tid, utan hastighet. Det vore som musik som huvudräkning inuti den teoretiska fysikens tidlösa svarta hål.Ja, kanske Emmy Noether tänkte fram sitt matematiska teorem på det sätt världen var beskaffad före big-bangTiden före tiden. Det stora stillaståendet innan bilden exploderade i bitar och sekvenser.Jacques Roubaud igen, i anmärkning nummer 118: ”Att säga att dikten är 'nu', det är att säga att den presenterar sig för anden som ett föremål som i sin helhet är möjligt att uppfatta i en fullständig inre bild, vars slut går att föregripa redan innan den börjat.”Ulf Karl Olov Nilssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturJulia Ravanis: Emmys teorem. Natur & kultur, 2024.Jacques Roubaud: Poétique. Remarques – Poésie, mémoire, nombre, temps, rythme, contrainte, forme, etc. Seuil, 2016.

I fjärde avsnittet av Liederpodden 2025 samtalar Maria Forsström och Karin M Nilsson om föreetelser kopplade till Liederkonsten och kultur i allmänhet.Maria berättar om processen att översätta hela Winterreise till svenska, vi diskuterar utbildningsystemet och synar begreppet "konstnärlig forskning".Parisa Liljestrand får lite tips om tajming och som avslutning ger Maria några råd till både familjer och lagstiftare.Musiken i detta avsnitt är Killingdans ur Edward Griegs Haugtussa med text av Arne Garborg, spelad med licens av Naxos. Piano:Matti Hirvonen, Sång:Maria ForsströmPodden avslutas med att skotten John Ballard läser dikten Ellens third Song ur Sir Walter Scotts Lady of the Lake på orginalspråk. Dikten som tonsatts av Franz Schubert har det tyska namnet Ellens dritter Gesang, även kallad Ave Maria. Översättare från engelska är Adam Storch.Dikten finns att lyssna på i SchubertAppen under fliken Poesi texten finns att läsa på flera olika språk.Podden stöds av Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Willhelm och Martina Lundgrens stiftelse och spelas in av Jerry SillahBoka gärna redan nu in 27 april kl.15 och "Liedergala med Göteborgs Liederkollektiv" där Maria är en av tre sångare som medverkar till pianospel av Karin. På hemsidan går det redan att boka biljetter.https://www.goteborgsliederkollektiv.se/event/liedergala-pa-house-of-possibilitas/Vi har ingen aktuell insamling men vill du stötta podden är du välkommen att berätta att den finns, dela den i sociala medier och skriva in en kommentar tex på Spotify. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tayyeb Jilani presenterer pamfletten 250 ting en arkitekt bør vite av Michael Sorkin. God Lytt!

Piedad Bonnett- Premio Reina Sofía de Poesía Iberoamericana. Un breve viaje a través de su obraY NO SE LE OLVIDE, QUE CUANDO UNO LEE UN LIBRO NO VUELVE A SER EL MISMO

TBP har fått nye tekstbehandlere. Her møter du to av dem, samt kjente fjes. Hva vil de nye at du skal lese? Hør på episoden for å finne ut av det.I studio var Karen Nitoiu, Ingebrigt Hovind, Thale Donald Rowe og Tora Elle.

Hur är det egentligen att vara översättare? Vad är svårt, vad är lätt och roligt? Och hur ser översättarens vardag ut? Möt Annakarin Thorburn, översättare av spanskspråkig litteratur, i ett samtal med Elias, Alice och Maja om översättningens vedermödor och fröjder, men också om samtida spanskspråkig litteratur. Författare som nämns är bland andra Pilar Quintana och Samanta Schweblin, och det blir speciellt fokus på boken Carcoma av den spanska författaren Layla Martinez. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Den enastående multimusikanten, folbildaren och översättaren Maria Forsström besöker Liederpodden i samtal med Karin M Nilsson och lyfter Liederkonstens globala relevans och gränsöverskridande uttryck.Detta blir del ett i en mycket djuplodande och spännande diskurs.Vi hissar lärarkåren med dissar dagens styrdokument i musik, kultursalongens nödvändighet 2025 och hemmamusicerandet generellt blir en utgångspunkt för diskussion och samtal.I podden kan du lyssna till musik av Robert Schumann ur Liederkreis där pianisten Matti Hirvonen och Maria Forsström musicerar tillsammans i In der Fremde, text av . Joseph von Eichendorff. Musiken har licens för publicering av Naxos.Podden erbjuder även en avslutande diktläsning av dikten Nachtstück av Johann Mayrhofer, deklamerad av Meike Beyersdorff. Dikten finns i SchubertAppen under fliken poesi med textöversättningar på fyra olika språk.Podden stöds av Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Willhelm och Martina Lundgrens stiftelse och spelas in av Jerry SillahBoka gärna redan nu in 27 april kl.15 och "Liedergala med Göteborgs Liederkollektiv" där Maria är en av tre sångare som medverkar till pianospel av Karin. På hemsidan går det redan att boka biljetter.https://www.goteborgsliederkollektiv.se/event/liedergala-pa-house-of-possibilitas/Vi har ingen aktuell insamling men vill du stötta podden är du välkommen att berätta att den finns, dela den i sociala medier och skriva in en kommentar tex på Spotify. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tekstbehandlere elska dikt! Sånn er det bere og i dagens episode deler tekstbehandlerene Sofie, Ingebrigt og Eline dikt med kvarandre og ikkje minst med dåke. Dikt er ein god måte å dele litteratur med andre - er det noko vi burde gjere meir av?I studio: Ingebrigt Hovind som tekniker, Sofie Krumsvik som SA og Eline Vigerust Rasmussen som SK

Nok en fredag og nok en bok som skal plasseres i bokhylla. Denne gangen er det Lars Saabye Christensens Gutten som ville være en av gutta som står på programmet.

Fløgstad, Solstad, og Loe gikk inn i et radiostudio. Teknikeren spurte: «Vil dere ha headset?»«Nei takk,» sa Fløgstad, «jeg hører allerede arbeiderklassens stemme.»«Nei takk,» sa Solstad, «jeg er mest interessert i tause observasjoner.»«Har dere noe trådløst?» spurte Loe Tekstbehandlerne kaster fra seg skammen og børster støvet av moderne norske klassikere som de burde ha lest for lenge siden. Lytt til Tayyeb snakke om "Gran Manila, " Sofie om "Doppler," og Sarah om "Gymnaslærer Pedersens beretning om den store politiske vekkelsen som har hjemsøkt vårt land" så du heller ikke lenger trenger å føle på skam.I studio Sofie Krumsvik, Sarah Idsøe, og Tayyeb Ahmad (teknikk)(Vitsen over er skrevet av KI)

Advarsel! Denne sendingen inneholder sterk tematikk, blant annet selvmord.I denne utgaven av bokhylla snakker Karen og Erik om Norwegian Wood av Haruki Murakami. Ender disse to tekstbehandlerne opp med å anbefale boken, eller kategorisk avvise den?Følg med!

Vi blickar ut mot världen och frågar oss var kulturen hamnar under krig och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJUFör befolkningen i Gaza innebär vapenvilan en lättnad efter 15 månaders krig och enorm förödelse. Men vad händer nu? Var ska man börja? Vår reporter Helene Alm fick tag på den palestinska författaren Yousri AlGhoul som bor i norra Gaza, och bad honom sätta ord på tillståndet. Ett samtal om var kulturen och skrivandet hamnar i ett läge där han samtidigt ska försöka återskapa ett nytt hem till sin familj, i ruinerna av det gamla.REPORTAGEVi får även höra del två av Fredrik Wadströms reportageserie om kulturlivet i Ukraina i skuggan av kriget. Denna gång om hur kulturen har mobiliserat sig både som en del av motståndet och för att skapa någon form av normalitet och bearbetningsyta för resten av samhället. Och det börjar på en jazzklubb i centrala Kiev där en insamling pågår till stöd för militärförbandet som en musikerkamrat från klubben, numera tillhör. SAMTALFörfattaren Kenneth Hermele gästar P1 Kultur för att prata om sin nya bok ”Den vilda rättvisan, Judisk hämnd efter förintelsen”. Där han bland annat ställer sig frågor ”var går gränsen för hämnden – och vem har rätt att utkräva den? Och hur?”. En bok som berör flera aktualiteter i världen just nu. ESSÄI den fjärde och avslutade delen i OBS serie ”Poesi efter Auschwitz” hör vi om den mest uppmärksammade av de poeter som hade Förintelsen som övergripande tema: Paul Celan. Och det handlar om en enskild dikt som tar avstamp i ett mycket speciellt möte, nämligen det mellan Celan och Martin Heidegger. Författaren och skribenten Mikael van Reis berättar om när den överlevande poeten mötte den beundrade filosofen som aldrig bad om ursäkt för sin tid som nazist.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Det är alltid en stor händelse när Bruno K. Öijer släpper nytt, och hans senaste bok Växla ringar med mörkret utgör inget undantag. Under flera decennier har han varit en fixstjärna på svensk författarhimmel, med rockstjärneframtoning, ett romantiskt och storslaget patos och en stjärnglans som få andra poeter. I det här avsnittet av Solen samtalar Patrik och Elias med kollegorna Karin Cellton och Linda Isaksson om Brunos författarskap: vad är det som är så speciellt med hans dikter och hur bra är han egentligen? Och är han inte lite Ranelidsk? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar alla titlar som nämns i avsnittet på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Vem var Greta Garbo? Möt regissören Lorna Tucker som gjort den bioaktuella dokumentären Garbo - Where did you go?. Dessutom djupdyker kulturredaktionens Gunnar Bolin i mysteriet Garbo tillsammans med författaren och akademiledamoten Ellen Mattson, som skildrat Greta Garbo i romanen Vinterträdet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MARIA SVELAND OM MAMMAROLLEN – FRÅN PLIKT TILL MOBBNINGI nya boken ”Nu njuter Maggan” tar författaren Maria Sveland (”Bitterfittan”) avstamp i sin egen mamma för att närma sig olika aspekter av moderskapet – från mammaplikten till mammamobbning. Maria Sveland skriver om en sorts kulturell gaslighting som gjort många förvirrade och fyllda av dåligt mammasjälvförtroende. Möt författaren i P1 Kultur.SÅ REAGERAR KULTURLIVET I SYRIEN PÅ REGIMENS FALLI Syrien har konst och kultur kontrollerats av Assadregimen i årtionden. Med regimens fall förändrades hela kulturlandskapet på några få ögonblick. Konstnärer och kulturarbetare frågar sig vad som nu väntar. Följ med frilansjournalisten Lina Malers på en reportageresa i Syrien.ESSÄ: FÖRINTELSEN FÅR INTE BLI EN FANTASII den tredje delen i veckans essä-serie om "Poesi efter Auschwitz" – inför 80-årsminnet av Förintelselägrets befrielse på måndag – berättar litteraturkritikern Sara Abdollahi om en svensk och en amerikansk poet och risken med att förvandla Förintelsen till en berättelse.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Tekstbehandlerene Tayyeb, Ingebrigt og Eline tar fatt i noe av den korteste teksten vi har, nemlig titler. Det første man møtes med når man får en bok anbefalling eller hører om en ny film. En tittel eksisterer utenfor verket som en representasjon, samtidig som det skal spille sammen en lengere tekst. Noen ganger er titler et samspill imellom tekst og andre medier. For hva er egentlig formålet med titler? Hva er en god tittel? Hvilke titler har limt seg fast i folkeminnet og hvorfor? Hvor mange ganger kan man si tittel i løpet av 60 min? Dette er noe av spørsmålene som forsøkes å svare på i denne ukas sending.I studio var Ingebrigt Hovind, Tayyeb Jilani og Eline Vigerust RasmussenPå teknikk: Tayyeb Jilani

»Sommerfugle får hjertet til at juble,« fortæller biolog Michael Stoltze, som torsdag aften vandt Weekendavisens Litteraturpris for sit store værk: Danske dagsommerfugle – naturens poesi på vinger. I Avistid fortæller han om sin livslange fascination af sommerfugle, og hvad deres korte liv giver mennesket: »Jeg ser noget stort i det intense liv. Livskraften, simpelthen.« Christian Bennike taler med prisvinderen om vores forbindelse til naturen, poesi og sansernes kraft. Programmet er tilrettelagt og produceret af Birgit Nissen Pedersen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

TBP har vært utgående reportere på Brageprisen 2024! I denne episoden så snakker vi om Brageprisen, hvordan den reflekterer bokbransjen generelt, og hvordan vi og bransjen kan jobbe for å fornye oss, gjerne ved å lese de nye bøkene fra bokvåren 2025!I studio var Ingebrigt Hovind, Karen Nitoiu og Sofie Krumsvik.

De tre viseste mennene i Tekstbehandlingsprogrammet fikk for mange måneder siden tre gaver fra tidligere redaksjonsleder Maria. Tre gode bøker, med hvert sitt heklede bokmerke. Nå har tiden kommet for å gi denne gleden tilbake til Maria, og resten av verden for øvrig. Arthur, Erik og Tayyeb (teknikk) gir sin dom over bøkene fra Maria og reflektere over hva den skjulte meningen bak gavene egentlig er.God lytt, god jul, og godt nytt år!   

David Druid ska utåtagera i julhandeln, Margret Atladottir läser poesi och julälskaren Shirley Clamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra hela veckans Morgonpasset i Sveriges Radio Play.Skådisen och hunken Hannes Fohlin ger oss sina bästa tips om hur man hanterar att få en dålig julklapp och hur han tolkar den ikoniska rollen ”Jultomten”. Matilda Rånge på P3 Nyheter om kritiken mot tyska polisen efter dådet på julmarknaden och smutskastningskampanjen mot Blake Lively. David Druids jultradition: Kolla på David Lindgren som sjunger ”O helga natt”. Juldrottningen Shirley Clamp, aktuell i årets julkalender berättar om sina 183 julkulor och hur det är att vara Borås ambassadör. Margrets nya gubbtix. Matildas hål: Returer. Poesi är årets trend för singlar.Tidpunkter i avsnittet:11:18 Nyhetsfördjupning: Kritiken mot tyska polisen15:36 Hannes Fohlin45:38 Nyhetsfördjupning: Smutskastningskampanjen mot Blake Lively1:01:00 Matilda Rånges obekväma falska hål: Returer1:12:34 Shirley ClampKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

I denne spesialutgaven av "Ukens Råd" på "Det du ikke visste!", reflekterer Amir Shaheen over nyttårsløfter. Hvorfor setter vi disse målene for oss selv, men så ofte ikke klarer å holde dem? Er det et tegn på mangel på tro på oss selv? Amir utforsker dette temaet dyptgående og stiller spørsmålet: Hva er poenget med å lyve for oss selv? I tillegg deler han en personlig historie som vil gi lytterne et nytt perspektiv på temaet. En episode som vil inspirere deg til å tenke annerledes om dine egne løfter og mål. I tillegg vil Amir dele et personlig dikt. DET DU IKKE VISSTE! er produsert av Splay One. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tekstbehandlerne baner seg i dag ut i erotikkens verden. Med litterære verk som Twisted Hate, Sagaen om isfolket og One Direction historier fra Wattpad til grunn bygger vi den desidert hotteste TBP sendingen i nyere tid.I studio var: Sina Moradi, Herman Holtung Paulsen, Sarah Idsøe og Mathea Mære Bye.På teknikk: Mathea Mære Bye

Inför julen tipsar Alice, Patrik och Elias om böcker att köpa som klappar till nära och kära, och delar med sig av sina bästa läsupplevelser under året. Hur bra är egentligen årets Nobelpristagare Han Kang, och vilken bok rörde nästan Elias till tårar under året? Vilken serie var Patriks favorit och vilken koppling hittar Alice mellan en australiensisk kultklassiker från 60-talet och en nyutkommen svensk roman? Detta och mycket mer hör du i detta avsnitt. Läslista med alla titlar hittar du inom kort på bibliotekets hemsida: https://beta.biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

Tekstbehandlingsprogrammet utforsker hverandres bokhyller, hvis det er lov å si. Vi setter ChatGPT opp mot tekstbehandlerne i studio og sjekker om mennesker tenker likt som maskiner.I studio; Karen Nitoiu, Ottar August, og Tayyeb Jilani (teknikk)

I tider hvor Fremskrittspartiet flyr høyest på meningsmålingene har Tayyeb, som den gode borgeren han er, valgt å lese FRP-koden av Magnus Marsdal, skrevet sist FRP var Norges største parti, for å få innblikk i hvorfor folk flest velger å stemme på dem. Bokhylla er en ekstra pod (forhåpentligvis ukentlig) fra TBP-redkasjonen som er en god gammeldags bokanbefaling i tillegg til det kvasi-intelektuelle greiene på onsdager mellom 10-11. Her anbefaler en tekstbehandlinger, rett og slett, en god bok. Hvorfor de plukket den opp? Hva handler den om? Og hvorfor du burde lese den. 

Vi har med oss Kultpunkbandet Attentat!Från Sprängkullen till Gamla Ullevi.Pilsner, Punk och Poesi, eller varför inteGlöd, Kamp och humor!Vi tar er med till Punkens hjärta och försöker förståbeståndsdelarna som bandmedlemmarna lever av och i.Hur översätter du livsstilen i andra sammanhang?Samt hur det faktiskt startade på 70-talet.Ett oerhört givande samtal med ett band som satt sinprägel på människor och kultur i nästan 50 år!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.se#Studio, #Artist, #Live, #Musiker, #Scen, #Låtskrivning, #Ai, #AI,#Musik, #Kultur, #TikTok, #Instagram, #Facebook, #Youtube, #Billboard, #HipHop, #Marknadsföring, #företagande, #Jazz, #Gospel, #Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Att söka efter sig själv och hitta en främling". Så beskriver Maja resultatet när man som läsare - eller huvudperson - försöker lösa gåtor och reda i de frågor kring identitet och sanning som är så betydelsefulla i Paul Austers författarskap. Så inte minst i New York-trilogin, som är det verk av den amerikanska författaren som Solen pratar mest om denna gång. Paul Auster föddes 1947 och dog i april 2024, och hans författarskap blev stilbildande på 90-talet med sin postmoderna stil där allting flyter - ont och gott, jag och du, sanning och fiktion. Hur är det att läsa honom idag, och varför blev han så betydelsefull? Det funderar Solen kring i detta samtal, inspelat i oktober 2024. Solen är en podcast om litteratur med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. I detta avsnitt deltar också Caroline Karlsson.

Hur ser poesin i Sverige ut 2024? Vad handlar böckerna om och hur är de skrivna? På poesimässan 2024 samlas poeter, förläggare och läsare på Tranströmerbiblioteket för tre dagar av poesi. I detta avsnitt, inspelat inför publik en vecka innan mässan, gör Patrik, Alice & Elias en exposé över medverkande poeter och tipsar om några favoriter. Det blir flanörer, vardagsmystik och sorg över döda mödrar och katter, och poeter som presenteras är bland andra Hanna Rajs, Ingela Strandberg och UKON. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

I veckans avsnitt av Billgren Wood pratar vi om inspiration. Vilket skov är Sofia i just nu och kommer Elsa börja äta smör och sluta dricka vin? Vi plöjer antikaffärernas webbshoppar, hittar den perfekta blå, tänker på objekt som poesi och pratar om personer vi ser upp till. Hint: de är smarta och tar inte sig själva på för stort allvar. Vi pratar om skammen i att vilja ha det städat hemma och är det så fel? Måste man välja? Välkomna in i våra röriga hjärnor som bara vill vila, titta på vackra ting och inte känna sticksig ull mot vår bara hud. Fast det är fint. Välkomna!

Nisse saknar sina barn samt undrar om han har blivit gammal eller bara är dum i huvet och Manne har kommit på att om man bara har rutiner så spelar det ingen som helst roll om man väljer bägare eller strut till glassen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Entrevistamos a Piedad Bonnett, la poeta colombiana galardonada con el Premio Reina Sofía de Poesía Iberoamericana. Hablamos sobre el valor de la literatura en el periodismo, los retos a los que se enfrenta la literaura con los medios digitales y las generaciones más jóvenes. Además de conversar sobre su libro "Lo que no tiene nombre", salud mental y su hijo, Daniel. 

Inför sommaren 2024 tipsar Alice, Elias och Patrik om böcker de läst och gillat under våren, och om böcker de tänker läsa under sommaren. Det inkluderar bland annat en "Sliding doors"-berättelse med europeisk historia som fond, en nihilistisk men uppfriskande fransk intellektuell, en seriepärla som utspelar sig i en särskilt mänsklig stad i Tyskland, en australiensisk kultklassiker, och två nyutkomna barnböcker med ekotema: en bilderboksdeckare med sjuttiotalskänsla, och en särdeles vacker bok om insekter. Håll till godo! Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stockholms stadsbibliotek.

Hur viktiga är egentligen bokomslagen: böckernas yttre som också förmedlar något om det inre. I det här avsnittet av podden Solen pratar Elias och Patrik med Sara Acedo, en av de mest omtyckta och anlitade omslagsskaparna idag. Hon är bland mycket annat konstnären bakom flera av omslag till Ann-Helen Laestadius romaner. Vad gör ett bra omslag? Och hur finner Acedo sin inspiration? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Här finns en lista över majoriteten av de titlar vi nämner i avsnittet: https://biblioteket.stockholm.se/artikel/del-83-%E2%80%93-bokomslag

Vi läser lite poesi och pratar om vikten av att bli sams innan man går och lägger sig. Det blir också lite Valentines filmer och diskussioner om vad som egentligen finns på havets botten.Följ oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph WilcoxOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.