Podcasts about reparera

Eskalerande våldet i Haiti. Influencern Andrew Tate gripen igen. Förnödenheter på väg till Gaza. AI och jobben. Reparera istället för att konsumera. Discons återkomst. SM-Unga Bagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att reparera en relation efter otrohet kräver att båda måste vara beredda att göra vad som krävs. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att återställa förtroendet och ambitionen att utveckla relationen vidare. Det är vanligt att människor tar detta beslut för snabbt och lättvindigt på grund av rädsla för separation. Därför är det viktigt att reflektera över vad som ledde till problemen, varför man tror att det kan fungera bättre framöver och hur man planerar att lyckas med detta, tillsammans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna veckan pratar vi om USB-C i iPhone som fått ett spikat datum av EU, om EUs metaverse, om Sveriges tågstrul och IKEAs nya Symfonisk-högtalare. Detta och mycket mer i veckans avsnitt av TechBubbel. 00:03:43 – Gamla iPhones kan försvinna med EU-lag 00:10:09 – Reparera din iPhone med Apples godkännande 00:14:37 – Trafikverkets dödliga uppdatering 00:27:04 – FTC vill stoppa Microsoft x Activision Blizzard 00:42:03 – Veckans Facepalm 00:47:25 – Veckans bubbel Exekutiv producent: Mattias Ctrl Enqvist Mathias Alexandersson Joa War Oskar Eriksson Emil Tack till TechBubbels producenter som bidrar på Patreon.com/techbubbel: Mats Jidaker Daniel Timm

Programledaren Melody berättar om "Right to repair"-rörelsen som vill ge konsumenter rätten att själva reparera sina elektroniska prylar, utan att behöva lämna in dem på service. Något som inte är helt enkelt i dagsläget då de stora bolagen inte ger allmänheten tillgång till servicemanualerna. Vår gäst Eira Ekre pratar om Cryptoland - ett utopiskt cryptoparadis på en tropisk ö och andra misslyckade försök att göra meetups av onlinecommunities.

När röken har lagt sig efter den där brandbomben som vi i tidigare avsnitt liknat otrohet vid, så står man plötsligt där mitt emot varandra och inser förvånat att man faktiskt överlevt. Men hur går man vidare efter katastrofen? Hur reparerar man relationen, och hur vet man säkert om man ens vill försöka göra det? Kommer man någonsin att kunna lita på sin partner igen? Och om man inte tror på en framtid tillsammans, kan man ändå försonas och skiljas som vänner? Frågorna hopar sig, men här finns svaren! #otrohet #repareraefterotrohet #otrohetsakuten #repareraotrohet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Världens skolbarn förlorat mycket under pandemin, säger Världsbankens chef David Malpass i en exklusiv intervju med Ekot. Och nu fokuserar banken mycket på att få tillbaka barn i utvecklingsländerna till skolan. Reporter: Beatrice Janzon beatrice.janzon@sverigesradio.se

Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt? Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Få saker är lika laddade som otrohet och ännu färre saker kan få så stora konsekvenser på hela livet, inte bara på relationen. Ändå sker det, till höger och vänster, gång på gång. Varför? Vi försöker hitta svaret på den frågan och tar er med på resan genom de tre faserna: Misstänkt otrohet, Uppdagad otrohet och Reparera otrohet. Det är ett tungt ämne och en kaosartad process som bitvis är helvetiskt svår att ta sig igenom, men kanske finns det hopp om livet där på andra sidan ändå? Ja, det finns det! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stötta oss på Patreon och få 1 extra avsnitt per månad: https://www.patreon.com/poddenpeppad

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. Programmet är en repris från februari 2020. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin.sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Önskad av Annika Jonsson våren 2020 Uppläsning: Göran Sonnevi (ur SR:s arkiv) Diktsamling: "Det måste gå", Bonniers, 1970 MUSIK Francis Poulenc: Andra satsen ur Sonat för två klarinetter EXEKUTÖR Ronald van Spaendonck och André Moisan,

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin.sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

”Varför attraherar jag fel män?” & Hen är trevlig utåt men träig hemma! Siffror: Växelboende mer undantag än regel & Trick för att nå fram i låsta lägen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ingen konst sätts upp i sal eller lämnar museet utan att en konservator har examinerat föremålet med sitt förstoringsglas. Skulle något verk gå sönder är det också konservatorn som rycker ut. Karin Hermerén är chefskonservator på Moderna Museet och arbetsleder en grupp med nio konservatorer som är specialister på papper, skulptur, måleri och fotografi. Tillsammans bevarar och reparerar de konst från alla möjliga skador. Men finns det något som inte går att rädda ett konstverk från? Och hur konserverar man egentligen ett verk som Adrián Villar Rojas skulptur skapad av sockerkaka, marsipan och fudge? Plus, hur olämpligt är det för en konservator att få för mycket feeling i sitt jobb?

Det är inte alltid lätt att erkänna för sig själv och andra att sakre man gjort blivit fel. Ännu svårare kan det vara att reparera den skada som blivit gentemot andra men också mot sig själv. Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

Våra blodkroppar förnyas hela tiden och det gör också våra hudceller. Men när hjärncellerna dör, som till exempel vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom, eller i samband med en stroke, så bildas inga nya hjärnceller. Men finns det verkligen ingen möjlighet att ersätta de förlorade hjärncellerna? För att reda ut frågan har vi bjudit in Malin Parmar, som är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som forskar på olika möjligheter att reparera hjärnan.

Har din brödrost gått sönder? Eller kanske dina favoritörhängen? Funderar du på att köpa nytt? Tänk om! I dagens avsnitt träffar vi Agnes Ozolins som driver Lagninsbloggen - Den perfekta inspirationskällan för dig som vill minska ditt slit och släng.  Lagningsbloggen: http://lagningsbloggen.se/ Stötta mitt arbete: https://www.patreon.com/stegforstegpodcast Jingel och outro: Musik: Johan Waltenburg / Produktion: Axel Nilsson 

Hur tänker vi egentligen när saker går sönder och hur kan vi skapa en cirkulär ekonomi som gynnar alla? Det pratar vi om i dagens avsnitt med vår gäst Henning Gillberg, grundare av Repamera.se och en av initiativtagarna bakom White Monday som äger rum den 19e november.  Repameras hemsida: https://repamera.se/ Stötta mitt arbete: https://www.patreon.com/stegforstegpodcast Jingel och outro: Johan Waltenburg 

Teresa har varit en hård och sträng mamma. Hon misshandlade sina barn fysiskt och psykiskt under uppväxten. Går det att förlåta? Hon och tre andra brevskrivare får svar av Allan Linnér. Jenny undrar varför hon ljuger trots att hon mår dåligt av det. Hedvig skriver om sin oro för sin funktionshindrade dotters framtid. Och Aisha har isolerat sig eftersom hon känner sig överlägsen de människor hon möter. Henns barn tycker att hon ska börja leva ett bättre liv. Alla har de skrivit brev till Radiopsykologen för att få råd och synpunkter.Producent: Anna-Brita Lindqvist

När man har ställt till det i naturen - hur kan man då reparera den? Strax norr om Stockholm ligger Vallentunasjön, en sjö som länge lidit av övergödning. Sedan några år tillbaka satsar de båda kommunerna Täby och Vallentuna på att försöka restaurera sjön. Bland annat fiskar man bort vitfisk för att djurplankton ska få växa till och begränsa växtplankton. Och visst har siktdjupet förbättrats något, men effekterna av åtgärderna är begränsade. Man planerar en musselodling, man ska försöka minska tillrinningen från hästgårdar i närheten, och man har också avgränsat vattnet i sjön genom att göra testbassänger med olika förutsättningar. Men kommer det verkligen att hjälpa? På många platser i Sverige brottas man med liknande problem: när man väl påverkat naturen vet man ofta för lite för att kunna reparera skadorna. Naturmorgon tittar närmare på exemplet Vallentunasjön. Mnemosynefjärilen är ett exempel på en hotad art som man nu försöker rädda i olika projekt. Sådant kan kräva en hel del detektivarbete. Vi har träffat två naturvårdare som fått tolka historiska kartor, intervjuat gamla lantbrukare och inte minst lärt sig mer om nunneörten. För utan nunneört - inga mnemosynefjärilar Programledare är Lasse Willén och fältreporter Anneli Megner Arn.