Podcast appearances and mentions of ronny ambj

Han är idéhistorikern som personifierar den svenska klassresan. Men blev han någonsin fri? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ronny Ambjörnsson är idéhistorikern som ägnat sitt liv åt att läsa och skriva, förstå vad människor har tänkt och varför genom historien. Han är en viktig del i ett större sammanhang, med forskare och akademiker som på 1960- och 1970-talen bröt ny mark genom att skriva folkets historia, inte överhetens.Ronny Ambjörnsson skrev om norrländska sågverkssamhällen, i Den skötsamme arbetaren”, och en arbetarklass där en skötsamhetskultur växte fram i början av 1900-talet.Och så skrev han om sina egna rötter, i självbiografiska Mitt förnamn är Ronny, där han sätter ord på klassresans kulturella innebörd, dess känsla och och konsekvenser.”Det är känslan och närheten som är viktig”Ronny Ambjörnsson föddes 1936 i Göteborg, och är i dag 88 år gammal. Han är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Umeå universitet.För ett år sedan dog hans fru, barnpsykologen Lillian Ambjörnsson Levin, efter att de varit tillsammans i 50 år. Sättet de träffades sticker ut, genom en föreläsning av Ronny om att kärleken bara är en tankemässig konstruktion.I samband med Lillian fick ett hjärtstopp förra året drabbades Ronny av brustet hjärta.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Nu beger vi oss till 1700-talets fritänkande tidevarv. Där träffar vi Carl Bernhard Wadström. En vetenskapsman, resenär och swedenborgare som bland annat reste till afrikanska västkusten och blev den av den brittiska abolitionismen.Avsnittet är klippt av Niklas Runsten.--Lästlista (bl a)Ambjörnsson, Ronny, Fantasin till makten!: utopiska idéer i västerlandet under fem hundra år / Ronny Ambjörnsson, [Ny utg.], Ordfront, Stockholm, 2005Hagen, Ellen, En frihetstidens son: Carl Bernhard Wadström : bergsvetenskapsman : forskningsresande : filantrop, Stockholm, 1946Nelson, Philip K., Carl Bernhard Wadström: mannen bakom myten, Fören. Gamla Norrköping, Norrköping, 1998 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Idéhistorieprofessorn Ronny Ambjörnsson, vars skrivna ord nått långt utanför den akademiska världen, odlar inte bara kunskap utan även sin trädgård. Med flera böcker i bagaget kom han våren 2015 med Den hemliga trädgården, där han varvar sina egna tankar om trädgård med idéhistoriens. Även här i Odlarna får du veta mer om trädgårdens roll genom tiderna, liksom ta del av Ronnys alldeles egna trädgårdshistoria som till stora delar utspelat sig utanför Umeå och på södra Gotland. Hör vilken överordnad regel som fått styra när han utformat familjens trädgårdar, om rosenlabyrinten som aldrig riktigt blev som i fantasin, samt hur alla projekt i trädgården på Gotland tenderar att bli svårare och ta längre tid än i Västerbotten. Du hör också om ett par av trädgårdshistoriens smakpoliser, hur kolonilotter skulle förhindra revolutionära strömningar, och om hur Ronnys egen pappa utvecklades till en trädgårdsdiktator. Dessutom berättar Ronny hur han genom trädgården kommunicerar med sin funktionshindrade dotter Nadja. Intervjun är inspelad den 15 april, vid köksbordet i Ronnys och hans frus lägenhet i Hägersten i Stockholm.

Ylva Mårtens porträtterar en legendarisk och motsägelsefull debattör inom barnuppfostran - Ellen Key. Hon var tidigt emot barnaga, men tyckte också att kriminella skulle hindras att bli föräldrar. Ellen Key, författare och debattör (1849-1926) var motsägelsefull. Hennes idéer vann både stor beundran och fick skarp kritik. Ellen Key blev banbrytande i sin syn på barnens rättigheter. Hon påverkade skolan och den auktoritära pedagogiken. Ellen Key läste Jean-Jaqcue Rousseau. Hon läste även Rudolf Steiner, pappa till Waldorfpedagogiken. Hennes tankar har inspirerat den italienska pedagogen Maria Montessori, den polskjudiske barnläkaren Janusz Korczak och FN:s barnkonvention.Hon var tidigt emot barnarbete och barnaga. Men ansåg samtidigt att föräldrar kunde ge en tvååring en dask - en kroppslig tillrättavisning. Hon var för kvinnlig rösträtt och att barn till ensamstående mödrar födda utanför äktenskapet skulle få samma rättigheter som barn till gifta föräldrar. Men ansåg att de små barnen skulle få sin skolning hemma och då främst av sina mödrar. Annars skulle barnen bli fyrkantiga tegelstenar, skrev hon. När barnen sedan började skolan skulle klasserna aldrig rymma fler än 12 barn. Läraryrket skulle vara ett kall, och bäst var kvinnor på att ta hand om barnen, även de större eleverna. Hon var socialist och ville att alla barn skulle få en likvärdig skola. Hon stod det socialdemokratiska arbetarpartiet nära men blev aldrig medlem. Hon var för individualismen. Ellen Key var ett barn av sin tid och som många andra på den tiden påverkad av rasbiologin. Hon ansåg att kriminella skulle hindras att bli föräldrar och att spädbarn med svåra missbildningar skulle dö med hjälp av läkare. I programmet medverkar författarna Ingela Bendt och Anneli Jordahl som båda skrivit böcker med utgångspunkt från Ellen Key och Ronny Ambjörnsson, idéhistoriker och Catharina Hällström, barnkulturforskare. Varifrån fick Ellen Key sina idéer? Hur var hennes egen barndom?

Kafferepet. Luciafirandet. Systembolaget. Studiecirklarna. Flera självklarheter i vår tid kan spåras tillbaka till nykterhetsrörelsens storhetstid. I början av 1900-talet gick rörelsen från att vara en angelägenhet för de lägre klasserna till att bli en maktfaktor i samhällets elit. Vad var det för en rörelse? Hur har den verkat och moderniserats över tid? Och när fick den sin tråkighetsstämpel? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av de stora svenska folkrörelserna. Gäster i studion är Kerstin Rydbeck, litteratursociolog och professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, och Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

I 31:e avsnitt tar vi det tillbaka till klassresor på 60 och 70-talet, när ni får träffa idéhistorikern och författaren Ronny Ambjörnsson. Följ med på Ronnys kulturella klassresa från arbetarhemmet i Lunden, Göteborg vidare till Vetenskapsakademin. Vi pratar om beröring och kyssar är kopplat till klass, den ständiga nyfikenheten på den andra världen och avståndet som växte till föräldrarna i takt med klassresan. Det blir roligt i avsnittet, som när Ronny berättar om när hans mamma svimmade framför drottningen. Eller som Ronny själv säger det ”mitt liv är som en Charlie Chaplin film”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tro det eller ej, våren är här, och med den floden av trädgårdsböcker. Författaren och professor emeritus i idéhistoria Ronny Ambjörnsson berättar om vad han grävt fram hittills på Kungliga Biblioteket - samt hur hans egen trädgårdsbesatthet ser ut. I samma samtal får trädgårdsskribenten och författaren Agneta Ullenius beskriva denna gröna genre: Hur skriver man en riktigt bra bok om rabatter och buxbom? Blir det tittböcker eller riktiga handböcker? Vad kan man se för tendenser i årets utgivning? Dessutom: hur såg det ut i urträdgården Edens Lustgård? Reporter Jon Jordås söker svaret i Gamla Testamentet med hjälp av författaren Ylva Eggehorn som skrivit många psalmer. Sedan blir det poesi. Missa inte vårt möte med en av arabvärldens största: Adonis. Reporter Mona Masri har träffat den 83-årige poeten i hemmet i Paris för att prata om ett mer än 50 år långt skrivande liv och varför han kallades atombomben som ung. Hos fortsätter samtalet. Där diskuterar lyssnarna allt om litteratur och lite till. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Solomin Lästips! Frances Hodgson Burnett, Secret Garden (1909) (Den hemliga trädgården) Michael Pollan, En andra natur. En trädgårdsodlares bildningsväg. Övers. Lena Lundgren (pocket 2001). Sanna Töringe, Paradiset: underbart, enkelt och lite lagom slarvigt i trädgården (2013). Bibeln. Rosemary Ward, Problemlösning i trädgården. Övers: Ulla-Märta Westerstål (2013) Eva Fanqvist Skubla, Trädgårdens vänner och fiender (2013) Agneta Ullenius, Varför blommar det inte? 300 frågor och svar om trädgård (2013) Camilla Arvidsson, Citrusdrömmar och olivlundar (2013) Carina Bergius, Dina drömmars gröna trädgård (2013) Johnny Andreasson, Runåbergs fröer: grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar (2013) Salman Rushdie, Satansverserna (1988) Adonis, Sånger av Mihyar från Damaskus (1990/2011) Övers: Hesham Bahari, Ingmar och Mikaela Leckius Adonis, Book of siege (1985). Paul Auster, Vinterdagbok, Övers: Ulla Roseen (2013).

Söndag 26 juni 17.00 (repris 26 augusti 21.03) Hur är det att ha de stora tankarna som yrke? Att få leva ett liv sida vid sida med de stora filosofierna och de stora ideérna? Och varför väljer man den yrkesbanan? I veckans program möter vi tre personer som haft idéhistoria och filosofi som yrkesgärning och passion: : Karin Johannisson och Ronny Ambjörnsson, professorer i idéhistoria vid Uppsala respektive Umeå universitet, och Gunnar Fredriksson, tidigare chefredaktör på Aftonbladet som en gång i tiden tog examen i teoretisk filosofi och skrivit böcker om de stora filosoferna. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Mitt förnamn är Ronny av Ronny Ambjörnsson Melankoliska rum av Karin Johannisson Wttgenstein av Gunnar Fredriksson

I kvällens program talar vi om klassresan, om att klättra på samhällsstegen. Wonna I de Jong började sin resa som 6-årig persiljegrossist på ett torg i Polen, idag säljer och köper hon fastigheter i Sverige. Ronny Ambjörnsson började i en enrummare i Lunden i Göteborg, idag innehar han professorstitel vid Umeå universitet och har skrivit en bok om resan mellan de tu. Dessutom berättar Lars-Gunnar Andersson från Språket i P1 om sociolekterna, de sociala dialekterna.