Historiepodden

Det vankas midsommar i veckan, varpå vi skrapar bort dammet på vårat 11 år gamla Midsommar-avsnitt från 2014. Det blir gamla och nya traditioner, solkult, folktro, blommor, sill och dricka. Dessutom sågas Robins vackra redogörelse för mumintrollens midsommar vid fotknölarna med ett hjärtlöst skrockande av den kulturelle analfabeten Daniel! Historiepoddenklassiker! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi närmar oss semestertider. På sandiga handdukar, i sommarstugans knarriga sängar eller hemma på balkongen väntar avkoppling med en spännande pocketbok. Gärna något om mord. Kanske något brittiskt. Med en belgisk utredare. Något sådant.Agatha Christie är deckardrottningen. I dagens avsnitt undersöker vi varför hon trots sin mycket tidstypiska persona blivit odödlig. Det blir mystiska försvinnanden, korkade jag-berättare och ett imperium som håller på att falla samman. Mycket nöje!Varför inte bli prenumerant? Slipp reklamen och få tillgång till extramaterial: historiepodden.supercast.com—Läslista:Burman, Carina, Drottningar och pretendenter: om guldålderns deckarförfattarinnor, Albert Bonniers förlag, [Stockholm], 2023”Agatha Christies hemliga anteckningsböcker” dokumentär SVT PlayHarrison, Dick ”Så bildade Agatha Christie deckare skola” SvD 2024-09-12Mattson, Olle ”Hundra år av suveräna, fasansfulla giftmord” SvD 2020-09-11Klingberg, Per ”Ständigt nya fall för Hercule Poirot” SvD 2014-09-04Bengtsson, Frans G ”Detektivlitteratur” SvD 1930-tal Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kommer den avslutande delen i poddens oavsiktliga följetong om kolgruvor. Här kommer ett avsnitt som sätter sökljuset på det mänskliga pris vi betalar för den industriella framgången. Kolgruvorna var farliga arbetsplatser även när allt gick enligt plan. När olyckan var framme blev ofta utgången katastrofal.Bli prenumerant, 36 kr/ månaden utan reklam men med månatliga extraavsnitt: https://historiepodden.supercast.com/--Läslista:Encyklopedia BritannicaRydén, Daniel, Den märkligaste boken i världen & andra mysterier, Historiska Media, Lund, 2021"The mining disaster that defines Wrexham to this day" Sutcliffe, Richard the Athletic 2023Världens historia nr 5 2007, 15 2019 & 16 2009. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På fredag är det Sveriges nationaldag, förr även kallad Svenska flaggans dag. I avsnitt 158 från 2017 pratar vi om grunderna till detta, ni vet, det här med Gustav Vasa och regeringsformen 1809 osv. Men också om varför det verkligen tog fart i sluten på 1800-talet med Artur Hazelius på Skansen. För perspektivets skull går vi även igenom en rad andra länders nationaldagar i form av Norge, Frankrike, Irland och USA. Ha en härlig nationaldag på fredag nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt riktar blicken rakt mot det kylslagna norr. Vi ska till Svalbard… eller är det till Spetsbergen? Vi har samlat två berättelser: om Willem Barents upptäckt (eller hur det nu var) på 1500-talet och om den svenska koloniseringen kring sekelskiftet 1900. Det här är riktigt spännande.Om du vill lyssna på podden utan reklam och dessutom få tillgång till extraavsnitt: https://historiepodden.supercast.com/Läslista:Dyring, Annagreta & Dyring, Eric, Polardrömmars höga pris: historiska äventyr i Arktis och Antarktis, Carlsson, Stockholm, 2007Suni, Annakaisa ”Sveagruvan på Svalbard” Populär historia 1/2021Nordin, Torgny ”Sveriges okända ockupation” Populär historia 4/1993Avango, Dag, Sveagruvan: svensk gruvhantering mellan industri, diplomati och geovetenskap 1910-1934, Jernkontoret, Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2005, Stockholm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under slutet av 1800-talet uppstod en fånigt fåfäng rivalitet mellan två paleontologer, Othniel Marsh och Edward Cope. De vände upp och ner på jorden i USA för att hitta flest och inte minst störst fossil från dinosaurier som de kunde namnge och få äran för. Ibland, ganska ofta faktiskt, blev det fel i den fartblinda processen. Men man kan inte ta ifrån dem att de tillsammans upptäckte över 130 arter, dessutom kom de fram till en del forskning som stödde eveolutionsteorin och i övrigt var nyttig i branchen. Men mycket handlade det om att hitta störst fossil. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu ska vi gå på festival! Skojigt och roligt med löfte om upplevelser och gemenskap. Men den här festivalen är i Altamont 1969 och kommer spåra ur på alla tänkbara sätt med en final i form av skottlossning framför scenen med Mick Jagger på den. Avsnitt 281 är inspelad 2019. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För exakt 80 år sedan höll den flygflottilj som skulle bära de ökända bomberna Little Boy och Fat Man på att förflyttas till Stillahavsön Tinian. Man kan förvisso tycka att det är mer rimligt att släppa det här dagen i augusti. 80-årsdagen av andra världskrigets vedervärdiga crescendo. Men då har vi semester. Det fanns en lucka i vårt schema för att hinna göra det här avsnittet noggrant och bra under våren: därför kommer här vårt stora avsnitt om bomberna.Läslista:DeGroot, Gerard J., Bomben: ett liv, Natur och Kultur, Stockholm, 2006Glas, Peter, Först blir det alldeles vitt: en bok om atombomben, Novapress, Lund, 2016Englund, Peter, Brev från nollpunkten: historiska essäer, Atlantis, Stockholm, 1996Wall, Gunnar, Andra världskriget och myten om det goda kriget, Bokförlaget Semic, [Sundbyberg], 2021Hersey, John, Hiroshima, New ed., with a new chapter, Penguin, London, 1986 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att ha brutit upp dörren till kronprinsens dödstysta rum i det österrikiska jaktslottet Mayerling, påträffas två livlösa kroppar den 30 januari 1889. Vad har hänt? Vad ska kommuniceras? Vad ska döljas? Ett maskineri av mörkläggning drar igång samtidigt som framtiden ser oklar ut när kejsarens ende son av någon anledning är död. Vad som hade föregått händelsen försöker vi ge svar på. Vad som hände på slottet försöker vi också ge svar på. De senaste spåren sipprar fram efter historiepoddens egen tillkomst, och ännu är inte hela ärendet klarlagt. Följ med när vi tar tag i en händelse som skulle kunna gett världshistorien andra vägar vid annan utgång. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag den 7 maj är det 80 år sedan general Alfred Jodl undertecknade Tysklands kapitulation. Den 8 maj underteckade även Wilhelm Keitel kapitulationen inför ryssarna och denna dag blev känd som "Victory in Europe". Det hela firades stort och glatt, vi tar därmed fram vårat tio år gamla avsnitt nr 55 från 2015 som kom i samband med 70-årsjubileet och återhör det. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fanns en tid då normen var tullar, sedan har de flesta försvunnit och sjunkit sedan 200 år tillbaka. Men med anledning av att de kommit på modet igen söker vi oss tillbaka till den tid då tullarna ansågs vara stommen i en stats inkomster. Merkantilismen handlade om att se till statens bästa utifrån fulla kassakistor genom att exportera mer än vad som importerades. För detta krävdes låga löner och subventionerade verksamheter, vad konsumenter och säljare tyckte var irrelevant. Det blir bland annat Oxenstierna, Linné, och handel med salt, kaffe, te och siden. Häng på! Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu blir det kallt och dragigt när vi ska ge oss norrut för att leta efter den eftertraktade nordostpassagen runt Asien. I en klassisk äventyrsepisod från det svenska 1800-talet far vår nationalhjälte ut för att både bli skeppsbruten och hyllas vid återkomsten för att därmed gå till historien. Det här är avsnitt 340 från 2021. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste veckorna har vi i podden ägnat oss en del åt Cervantes–Lönsboda-skalan. I ett av prenumerantavsnitten utsågs Immanuel Kant till världshistoriens största Lönsboda-legend.Det kändes inte mer än rimligt att kröna utmärkelsen med ett puttrigt avsnitt om Kant. Han är en av världshistoriens största och viktigaste namn. Men märkligt nog är det nästan mer intressant att läsa och prata om hans inrutade och småborgerliga liv i Ostpreussens pärla Königsberg.Dagens avsnitt handlar om vad kunskap egentligen är, men också om den stora fröjden i att röra sin egen senap till torsken. Och sedan skvallra.—Läslista:Fredriksson, Gunnar, 20 filosofer, Norstedt, Stockholm, 1994Högnäs, Sten (2019). Idéernas historia: en översikt. Lund: Historiska mediaRussell, Bertrand, Västerlandets filosofi och dess samband med den politiska och sociala utvecklingen, 7. utg., Natur och kultur, Stockholm, 1994Magee, Bryan, Bonniers stora bok om filosofi: [från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare], Bonnier, Stockholm, 1999Encyklopedia Britannica Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi beger oss till Japans 1100-tal och följer etablerandet av en ny instution, shogunatet. Det blir klanfejder mellan Minamoto och Taira, räv och rackarspel när en viss Yoritomo i slutändan segrar och samlar makttunga ämbeten i sin hand. Före sin resa mot makten hade han gift sig med en flicka från den släkt han satt som gisslan hos, hon heter Masako och är från Hojoklanen. Tillsammans armbågar de sig fram i det japanska maktspelet. När Yoritomo avlider fortsätter Masako ränksmideriet på egen hand i ytterligare 25 år. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så här inför stundande högtid återvänder vi till såväl grunderna som ursprunget till traditionerna för påsken. Avsnittet är från 2019 och det blir allt från Jesus till påskhare, ris, godis och förstås ägg i allehanda former. Påskigare än så här blir det inte. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De underliga varelser som finns i havens djup har genom hela människans historia hyrt en stor våning i vårt inre liv. Valar, sjöormar och sirener har lockat skrämt och intresserat generation efter generation.I det här avsnittet följer vi den varelse som på många sätt har varit allra mest avvikande. Bläckfiskens rykte har nästan genomgående varit dåligt. ”Det dummaste djuret” sa Aristoteles. ”Det läskigaste djuret” sa Victor Hugo.I sin ljuvliga bok ”Vattenvarelser” går historikern Jakob Christensson igenom bläckfiskens kulturhistoria. Inspirerad av honom hämtade vi monsterlitteraturen och påbörjade vår egen poddomsegling under havet.Välkomna!Litteratur:Christensson, Jakob, Vattenvarelser: en kulturhistoria, Bladh by Bladh, [Stockholm], 2021Eriksson, Bo, Monster: en världshistoria om det skrämmande, Natur & kultur, Stockholm, 2016Eriksson, Bo. (2009). Bestiarium: en medeltida djurbok. (1. uppl.) Stockholm: Dialogos. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ska till perioden då stora Zoon i världens stora städer drog mängder av besökare, ju mer exotiska och desto större desto bättre. Inga var större än elefanterna. Det här är berättelserna om elefanterna Chunee och Jumbo, några av 1800-talets världsstjärnor. Avsnittet är från 2020 och har nummer 292 i ordningen. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I enlighet med halvt löfte i avsnitt 330 kommer här en vända till med Engelska inbördeskriget, och det finns mer att hämta. Men i det här avsnittet utbryter det så kallade "andra inbördeskriget" 1648 som kungen Karl I (också) förlorar, varpå parlamentet placerar honom bakom skranket i en rättegång. Lyssna för att höra resultatet och hur resonemangen gått kring detta. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns en hel del historiska skeenden som förekommer så flitigt i våra berättelser att vi slutar tänka på hur underliga de egentligen är. Bondetåget 1914 till exempel. Hur kommer det sig att några borgare i Uppsala fick fler än 30 000 av Sveriges lantbrukare att sätta sig på tågvagnar för att uppvakta kungen? Och hur kunde kungens mottagande av dessa i sin följd leda till att Sverige bara några månader innan första världskrigets utbrott stod utan regering?Det fanns mycket underligt i luften de där vintermånaderna 1913 och 1914. Och genom att plocka fram mikroskopet för att nära undersöka en händelse som annars alltid används som del av berättelsen om demokratiseringen upptäcker man flera mänskliga och roliga händelser.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Frykberg, Ragnhild, Bondetåget 1914: dess upprinnelse, inre historia och följder, Hörsta, Stockholm, 1959Platen, Gustaf von, Bakom den gyllne fasaden: Gustaf V och Victoria : ett äktenskap och en epok, Bonnier, Stockholm, 2002Hägg, Göran, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Ohlsson, Per T., Svensk politik, Historiska media, Lund, 2014 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan har Allsvenskan premiär och vi vill påminna hur viktigt fotboll kan vara. Ibland så viktigt att det spårar ur i krig, eller ja egentligen var det väl mer politiska skäl som låg bakom kriget, vilket vi tar upp. Men konflikterna mellan Honduras och El-Salvador underlättades inte av att de också just när stämningen var som sämst råkade möta varandra i viktiga VM-kvalmatcher 1969. Kriget pågick bara 100 timmar, varför det också kallas 100-timmarskriget. Avsnittet är i sig nästan antikt och när kartongen dammats av ses siffrorna 2014 inristat i den, avsnittsnummer 24. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ger oss in i andra hälften av 1600-talet, vibrationerna av den svenska stormaktens glansfulla klang genjuder alltjämt i europa. Men ursprunget till klanget, hemlandet och kronan, har tomt i kassakistan. Det ekar i den, och apropå det, om man ändå haft några ekar! Alltså riktiga ekar som växer, men dessa tillsammans med allt annat av värde har förmyndarregeringen gett bort till sig själva och resten av den svenska eliten. Den svenska stormaktens förvaltning går inte bara på knäna, den är bankrutt. Något måste göras, likt i våra egna tider krävs det krafttag för att rycka upp både statens verksamhet och försvar. Fram träder på 1670-talet, den unge kungen Karl XI. Han kommer att visa att ingenting är omöjligt när ändamålet helgar medlen, och det spelade ingen roll hur många tårar hans forna förmyndarregering kunde klämma fram. Det var dags att betala tillbaka. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Googles algoritmer började servera ”content” om det sovjetiska ledarskapet väcktes en nyfikenhet hos Robin. Vad hände egentligen de där veckorna när den store bödeln – Stalin – dog och den lite mindre bödeln – Beria – tog över tyglarna… i några veckor. Sedan slöt sig resten av rövargänget samman och kuppade bort honom.Vad hände egentligen? Ja, ingen vet helt. Det finns mycket skrivet men alla vittnen ljuger. En jäkla soppa är det oavsett. Den innehåller oväntade liberala politiska tendenser, roliga skämt från diktatorer i livets slutskede och massvis med cynism.Litteratur:Knight, Amy W., Beria: Stalin's first lieutenant, Princeton Univ. Press, Princeton, 1993Grigorʹev, Boris Nikolaevič, Lavrentij Berija: Stalins säkerhetschef, Efron & dotter, Nacka, 2009Sudoplatov, Pavel Anatolʹevič & Sudoplatov, Anatolij Pavlovič, Direktoratet: Stalins spionchef berättar, Norstedt, Stockholm, 1994Sebag Montefiore, Simon, Stalin: den röde tsarens hov, Prisma, Stockholm, 2004 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu blir det promenad, vi följer Benito Mussolini och hans gelikars spatserande mot Rom 1922 för att överta makten. Det är spännande och omdanande grejer, avsnittet är från 2020. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna lite märkliga och bortglömda episod från 1800-talet handlar om när det nyfrälsta Englands anglikanska protestanter efter tolkningar av bibeln försökte få judarna i världen att bli kristna. Dessutom behövde både den turkiske sultanen och judarna bearbetas för att få dem till det gamla Israel, först då kunde den bibliska profetian slå in och Jesus återvända till jorden. Idén är alltjämt levande i USA, men det anglikanska försöket att omvända judarna rann efterhand ut i sanden. Men idéerna bidrog till Storbritanniens intresse och stöd för den judiska befolkningens återkomst till Palestina. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världshistoriens mest kända krigsfotograf hette Robert Capa. Välj om du vill lägga på ett brett amerikanskt cääppää eller säga ”kappa” som vore det ett höstplagg du pratar om. Vi gör bäggedera i avsnittet. Han föddes… på 1930-talet när två unga judiska fotografer i Paris: Endre Friedmann och Gerda Pohorylle hittade på honom.Så kan livet bli. Om man syr upp en ny och spännande kostym kan man växa in i den. Vilket är vad som sker när Endre Friedmann blir Robert Capa. Han fotograferade fem krig – från spanska inbördeskriget till Vietnamkriget. Mest känd blev han för sina odödliga foton från landstigningen vid Normandie.Capa levde livet som en film i vilket han hade huvudrollen. Festerna var många, flickvännerna var världskändisar och Ernest Hemingway gjorde gästspel som skruvad fadersfigur. Och som i alla bra filmer kunde han tangera gränserna för vad som egentligen var sant eller inte.Det är huvudtemat i vårt avsnitt om Capa. Myterna.Nu åker vi!—Läslista:Capa, Robert, Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin, Bonnier, Stockholm, 2007Hersey, John ”The man who invented himself” 47 magazine 1947Wiberg, Jacob ”Krigsfotografen Robert Capa” Populär historia 6/2010Bergman, Ingrid & Burgess, Alan, Mitt liv, [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2015 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är i romarriket under första århundradet f.kr. Vi går till den store retorikerns stund i det politiska rampljuset, då Cicero som konsul avvärjer ett konspiratoriskt kuppförsök...vad det verkar. Avsnittet är inspelat 2018 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns många snillrika uppfinningar i vår värld som vi tar för givet, och väldigt många av dem är väldigt gamla. Många har sitt ursprung i det stora landet i öster, i Kinas uråldriga historia har så mycket mer hunnit hända än hos oss andra, så det är inte konstigt att de fick ett försprång. I det här avsnittet tar vi förutom de klassiska "4 stora" - kompassen, pappret, boktryckarkonsten och krutet också upp siden. Vi lämnar allt från sedlar till porslin, alkohol, paraplyer, menyer och gafflar utanför denna gång. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet vänder vi blicken västerut. Hur gick det till när en listen kust- och fjällnation som mest handlade med fisk blev en stor oljemakt?Vi berättar om den irakiske migranten som utbildade ett helt departement, om de dramatiska fynden, om den norska riksdagens och regeringens målmedvetna kamp för att "förnorska" oljan samt om kursändringen på 1990-talet.Det är spännande grejer detta!——Läslista:Smith-Solbakken, Marie ”Norsk oljehistoria” Stor norsk encyklopedi  2023Petterson, Torbjörn ”Doldisen Farouk Al-Kasim är hjärnan bakom norska oljeundret” Dagens Nyheter 2019Yergin, Daniel The Prize [ny utg] 2009Sejersted, Francis, Socialdemokratins tidsålder: Sverige och Norge under 1900-talet, 2005 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På målningen som är avsnittets omslagsbild ser vi en trött men lycklig Carl Gustaf Tessin bland sina papper, böcker och kartor. Han är svensk ambassadör i Paris, kanske har ingen människa någonsin passat bättre för ett jobb. Han kan symbolisera hur influerat Sverige var av Frankrike under 1700-talet. Avsnitt 256 är från 2019 och passar bra in i den våg av franskhet som vi är har släppt loss senaste månaden. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en gång för länge sedan, då våra förfäder knäckte hur man kunde hantera elementet eld. Detta gav oss ett oåterkalleligt försprång mot andra arter och förändrade hela vår evolution och efterhand även planetens utseende. I det här avsnittet avhandlar vi den mest avgörande relationsförändringen i människans långa förhistoria, relationen med elden. Och i slutet blir det brandflygplan också! Vad sägs om Canadair CL-215 som kan tanka över 2500 liter på 10 sekunder över vattnet!? Men också den resan började med att någon en gång tog en glödande pinne. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år är det 100 år sedan det nya mediet radio släpptes loss i etern till allmänhetens fröjd. Vem som skulle äga och driva verksamheten var inte självklart, tidningarna som också delvis var ägare uppfattade konkurrenshotet. Om allt detta och om den tidiga radions "one man-show" i form av Sven Jerring handlar detta avsnitt från 2021. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paris har väl alltid varit Paris? Jo, förvisso har staden sedan de romerska kejsarnas tid legat där mitt i Europa och sett viktig ut. Men det Paris där Solkungen huserade eller där hans efterföljare hamnade i giljotinen var en förvuxen medeltida soptipp. Underbar och kaotisk. Levande och motbjudande. Gammal.Att Paris fick sin moderna skepnad har vi två män att tacka: den enväldige kejsaren Napoleon III och hans drivne tjänsteman Georges-Eugène Haussmann. Boulevarder, parker, hus, operor och kloaker anlades i en takt som nog aldrig sedan dess har överträffats. På 15 år blev staden större, öppnare och stramare.Det ligger nära till hans att tänka på efterkrigstidens omstöpning av de svenska orterna. Rivningen av Klarakvarteren och byggandet av stora gråa Domus-hus. Men inte ens svenska socialdemokrater man mäta sig mot haussmannifieringen av Paris.Alla ska till Paris! Mycket nöje.——Läslista:• Christiansen, Rupert, Ljusets stad: hur det moderna Paris skapades, Bokförlaget Daidalos, Göteborg, 2019• Wilson, Ben, Metropolis: historien om mänsklighetens största triumf, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021• Steinick, Karl ”Visionär gav oss älskat Paris” Svenska Dagbladet 2009-03-27• Schneider, Wolf, "Det började i Babylon", 1960• Lans, Karl ”Medeltidens Paris – Europas huvudstad” Populär historia 4/2008 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu blir det en rafflande episod vilken går att betrakta som en enastående märklig bedrägerihärva, eller som en bakomliggande faktor till franska revolutionen och demokratins genombrott. Egendomlig och underhållande är den i allafall. Affären innehåller ett diamanthalsband för många tiotals miljoner och några bedragare som lyckades lura en stackars bekräftelsetörstande kardinal att han blivit bundis med drottningen, som egentligen avskydde honom. I den vevan kommer halsbandet in i bilden, och drottningens image inför folket tar allvarlig skada. Läslista:“Marie Antoinette” - Antonia Frasier“Axel von Fersen och drottning Marie- Antoinette” - Margareta Beckman“Vad hände egentligen?”“Kungliga skandaler genom historien” - tidsskriftVärldens historia 4/2010 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför heter vi egentligen som vi heter? Heter jag, min svåger och min sons kompis pappa (tre män födda mitt under 80-talet) alla Robin för att Björn Borg döpte sin son till det och utsatte det kollektiva svenska psyket för namnet?Personnamn har historia, socioekonomiska och kulturella faktorer som ligger och skvalpar i bakgrunden. Det är vad denna veckas avsnitt handlar om.—-LäslistaMassor med artiklar från Institutet för språk och folkminne”Man är vad man heter” Charlotte Hagström”Mitt förnamn är Ronny” Ronny Ambjörnsson”Så har vi valt våra förnamn” av Åke Steinvall i Populär historia 2023”De naturliga efternamnen” ScB”Novation i norr nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890” Linnea Gustafsson 2002 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans arkivavsnitt besöker vi England och industrialisten samt tänkaren Robert Owen. Han ville försöka sig på att skapa ett utmärkt samhälle där arbetarna i hans industrier inte saknade något de behövde, samtidigt som han skulle göra vinst. Varför inte skapa ett nytt samhälle helt och hållet blev hans nästa tanke. Owen inspirerade rent av somliga svenska industriägarkollegor. Avsnitt 376 spelades in 2021. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi öppnar 2025 med buller och bång i ett mycket matigt avsnitt genom att besöka dagens datum för 80 år sedan. Den 12 januari 1945 avfyrade röda armén sin stora vinteroffensiv västerut genom Polen mot Tyskland. Offensiven pågick i ca 3 veckor fram till slutet av januari då de sovjetiska arméerna gjorde halt vid floden Oder inte långt från Berlin. Avsnittet avhandlar allt från de militära striderna till sovjetisk propaganda, den förfärliga våldtäktsvågen samt plundringar och historiens största flyktingvåg. Dessutom kommer vi inte runt Adolf Hitlers reaktioner och de ledande sovjetiska befälhavarnas lynne, utseende och inbördes relationer, samt till lillefar Stalin. På bilden ses den glasögonprydde Georgij Zhukov och Ivan Konev på en sommarbild 1943. De båda rivaliserande marskalkarna ledde varsin grupp arméer som siktade på att inta Berlin. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är trettonhelg och denna firas högtidligen sedvanligt med storslagen middag i vänners lag. Därmed får till och med historiepoddare fritt, men du är inte bortglömd utan kompenseras med en översvämning av svartråttor, loppor och sprickande bölder. Detta avsnitt är ihopklippt från nr 194 och 195 från 2018, en dubbel alltså och därmed extra matigt lång. Denna biologiska bomb som raderade ut så stor del av Europas befolkning var förfärlig...men vi får inte glömma att vi kan glädjas åt att få höra om påven Clemens VI:s tokigheter igen också. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är nyårsdagen och 1 januari...igen. Tiden tickar på, rinner, vi färdas med den...som Robin förklarar är det genom metaforer vi kan begripa tid. Kan den mätas? Johodå, och på fler sätt än genom kroppens hungers och trötthetskänslor, eller djurens och naturens inbyggda rytm. Det går att konstruera tidmätande klockor, och det har gjorts i historien tills det att det blivit läskigt exakta. Den resan handlar avsnitt 235 från 2018 om och passar lämpligt som nyårsavsnitt även i detta nya år. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi önskar er alla ett gott nytt år och vill tacka för så mycket för det gångna året. Kommentera gärna och berätta vad ni tycker har varit bäst i år. Planeringen inför 2025 pågår för fulla muggar och alla fingervisningar om vad som uppskattas mest är värdefulla för oss. Men först ska avsluta poddåret 2024 men en sjujävla berättelse!Norden har sin egen Herakles. Han kallades Beowulf och enligt det kväde som bär hans namn dräpte han tre monster under sin långa och ärofyllda gärning. Sagan är en av JRR Tolkiens största inspirationer för berättelserna från Midgård.Men Beowulfkvädet är också föremål för en intensiv och ganska illasinnad debatt om huruvida den går att använda som historisk källa. Sagan kommer mycket sannolikt från nordiskt 500-tal innan den skrevs ned i England någon gång på 700-talet. Sagan äger rum på Danmark och innehåller referenser till sveakungar och medeltida krig. Är det sanning eller myt? Varför bråkas det så mycket?——Läslista:1.Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: resan till Mordor, Historiska media, Lund, 20202.Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 20213.Gräslund, Bo, Beowulfkvädet: den nordiska bakgrunden, [Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur], Uppsala, 20184.Lovén, Christian, ‘Beowulf och Gotland: replik till Bo Gräslund', Fornvännen (Print)., 2019(114):4, s. 249-252, 20195.Lönnroth, Lars, Det germanska spåret: en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien, Första utgåvan, Natur & kultur, Stockholm, 20176.”Drakdödaren som var kung på Gotland” af Klintberg, Bengt i SvD 2018-10-137.”Lätt att rasera teori om Gotländsk Beowulf” Harrison, Dick på SvD.se Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

God jul i stugorna! Historiepodden gör sin vana trogen ett julavsnitt. I genren julavsnitt har vi ofta kokat soppa på en spik. Men den här gången tänkte vi koka glögg i stället. Med rödtjut, pomerans, kryddnejlika, ingefära och kardemumma i beredskap ger vi oss ut på en fri resa genom antik medicin, medeltida furstehov och 1800-talets trygga borgerskap.Vi utser glögghistoriens värsta bad boys, analyserar julstämningen hos Herman Lindqvist och myser i vintermörkret.—Läslista:Appelgren, Lars-Erik, Julens växter, smaker & dofter: medicinhistoriska och kulturella funderingar, Bokförlaget Langenskiöld, Stockholm, 2022Allsköns artiklar i Populär historia och Spritmuseums material.Tellström, Richard, Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 2024Andersson, Jenny, Glover, Nikolas, Husz, Orsi & Larsson Heidenblad, David (red.), Marknadens tid: mellan folkhemskapitalism och nyliberalism, Nordic Academic Press, Lund, 2023 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brädet är uppställt, dags att snart göra ett eftertänksamt drag utan vild panik, först bara sippa lite på whiskeyn och puffa på cigarren. Tankarna var mer samlade före den där starkspritslunchen trots allt. Så här har det sett ut när schackmästare satt sig för mentala bataljer i historien. Ett helt eget festligt segment heter bortförklaringar, det blir en hel del Frans G Bengtsson, Bobby Fischer och andra Schackbesatta när vi återhör avsnitt 288 från 2020. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ämnet för dagen är ett kort och dramatiskt kavallerianfall under krimkriget 1854. Det har förekommit många kavallerianfall i historien, så varför ska just detta avhandlas kanske någon undrar? Jo för att stjärnorna måste stått i någon mycket ovanlig konstellation vid detta närmast mytologiska misslyckande. Att få en handfull så oerhört inkompatibla och självcentrerade officerare på plats i ett system som premierade snorkighet, stolthet och amatörism ledde till missförstånd på nivå av, apropå stjärnor, astronomiska dimensioner. Dessutom är de tre officerare vi följer några av de mer färgstarka karaktärer man kan tänka sig. Häng med till Krim!Läslista:“Världens största fiaskon” - Gunnar Wall“Militära misstag” - Saul David“Historiens största katastrofer och misstag” - Tim CookeVärldens Historia 1/2011 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.