Podcasts about barndomen

Sveriges Radio fyller 100 år och är minst sagt en pigg hundraåring. Barndomen, tonåren eller pensionen här berättar lyssnarna om sin bästa ålder! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske var det när man gick på lågstadiet och man inte oroade sig för någonting, eller när man började gymnasiet, kanske bytte såväl stad som skola och träffade massa nya vänner.Arbetslivet är nog bästa tiden för många eller kanske när det är över och pensionärslivet tog över. Att äntligen ha tid för livet. Har man månne sin bästa tid framför sig? Eller är alltid din bästa tid nu?Om ålder i Karlavagnen med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar klockan 22:12.

Vissa känner till honom från Ison och Fille, andra som “Lilla Al Fadji”. Och vissa vet inte att det till och med är samma person. Han heter Felipe Leiva Wenger och är veckans gäst i Nyfiken på. Fille har en lång karriär inom både musiken och humor. I över 25 år har han skrivit låtar sedan starten med “Ison och Fille” och ungefär samtidigt växte karaktären “Lilla Al Fadji” som idag sprider skrattet runt om i vårt land och i alla åldrar. Vi samtalar om uppväxten med 3 bröder som alla hamnat inom kreativa yrken. Om när han själv blev pappa insåg vad hans mamma gjort för honom och bröderna då dom växte upp med en frånvarande pappa. Och vi pratar humor, var alla ideer kommer ifrån och vikten av att både få skriva musik och humor. Ett härligt samtal med en lugn och insiktsfull Fille som berättar om sin karaktär på ett kärleksfullt sätt och om hur Lilla al Fadji har en självförtroende som Fille själv önskar han hade lite mer av. Missa inte veckans avsnitt! Produceras av More Than Words

Marie Lundström möter författaren Sara Stridsberg i en sällsynt intervju om senaste boken Farväl till Panic Beach och hennes skrivande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Stridsberg debuterade 2004 med romanen Happy Sally. Hon har sedan dess skrivit en rad prisade böcker och pjäser som är spridda över världen. Hon ligger bakom romaner som Drömfakulteten, Darling River, Kärlekens Antarktis och Hunter i Huskvarna. Hennes senaste bok heter Farväl till Panic Beach och är en släktkrönika som sträcker sig över flera generationer. Berättaren Nina försöker förstå sin pappa Matti och synar hans liv genom att söka svar i hans och familjens såriga historia.Hör Sara Stridsberg i en intervju med Marie Lundström om barndom, arv och familj och om den svåra, kanske omöjliga konsten att ta farväl av något i sitt förflutna. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Psykoanalytikern och författaren Per Magnus Johansson samtalar med författaren och journalisten Ylva Mårtens om hennes två nya böcker: antologin ”Barnens 1000 första dagar” på Ordfront förlag och kärleksromanen ”Sjömansflickan” på förlaget Kaunitz-Olsson.  Inspelat i december 2024 på Göteborgs Litteraturhus

Vi som med jämna mellanrum rensar garderoben berövar våra medmänniskor en chans att förstå oss och våra liv efter att vi dött. Det menar Pontus Kyander i den här essän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vi blir alla lite galna efterhand. Eller riktigare, vi blir lite fnoskiga, egna, får en skruv lös. I yngre år är det lättare att spänna åt hjärnans slirande muttrar och skruvar, men med åren är det som om viljan eller förmågan eller verktyget gått förlorat. Du som haft för vana att samla användbara saker har säkert finurliga platser och system – skruvarna och spikarna ordentligt i glasburkar med locket fastskruvat i garagetaket, garnstumpar i en låda för sig, korta bitar plankor och golvlister lutande mot väggen i ett skåp eller skjul, porslin som man inte vill använda men heller inte slänga högst upp i ett köksskåp. Efterhand förändras ditt kontrollerade hamstrande. Allt fler saker verkar bra att ha, samlingarna växer, och snart räcker inte kartongerna och lådorna och burkarna till för att härbärgera allt ditt överflöd. Att välja bort och slänga saker blir till sist omöjligt redan på grund av mängden, men viljan att göra det saknar du också. Det är som om livet självt fanns bland dessa ting, som om att förlora dem vore att dö en smula. Men dö ska du ändå. De som får städa är de efterlevande. Om du inte själv ”dödstädat” som det kallas. Men naturligtvis är det bara de som inte alls behöver röja efter sig som gör det i förväg. Dessa personer är inte de notoriska hamstrarna, tvärtom lämnar de genom dödstädningen efter sig ett kliniskt och dissekerat kadaver till hem, där alla spår av avvikelser från det förväntade avlägsnats. De har friserat sitt eftermäle, men också berövat de efterlevande en blick in i de oerhörda, oväntade och ibland med överraskning igenkända spåren av inte ett utan många liv. Har inte vi efterlevande i själva verket rätt att glänta på locken, lyfta på förlåten, se in genom tidsgliporna till banaliteterna, de stora sorgerna, passionerna, det lite skruvade och galna hos våra anförvanter? Ibland tillhör dessa ting också oss, de var del av våra liv, tingen vi rörde och förundrades av som barn, tidningarna, böckerna, leksakerna, de kantstötta gamla kopparna, teckningarna och smörknivarna vi gjort som barn och nu får tillbaka? Och är det inte ändå underbart att också det hemliga och skamfyllda får luftas en sista gång, att haverierna och sveken får något litet ljus, förklaringar till hur och varför det gick som det gick? I själva verket är dödstädningen en form av stöld, en förskingring av de efterlevandes konkreta minnes- och sorgearbete. Min egen far slängde ingenting som kunde uppfattas som på minsta sätt användbart. När han dog vid förhållandevis hög ålder lämnade han efter sig ett stort hus och en omfångsrik trädgård där varje vrå var fylld med vad livet fört i hans händer och som sedan – av ibland obegripliga skäl – förblivit där. För hur förklarar man plastbackar fyllda med Viking Lines kaffekoppar, bastanta restaurangmenyer i skinnpärmar sparade sedan minst ett halvsekel, formliga berg av marktegel, det ena kontorsmöblemanget efter det andra, hundratals utrangerade och aldrig använda solpaneler från teknikens gryning, tjog efter tjog av gardinstänger som köpts till fördelaktigt pris men aldrig kommit i bruk, eller just de stadiga blå mjölkbackarna som många saker låg i och som det fanns minst femtio av? Bland allsköns skrot återfanns inte bara varje möbel och leksak som varit en del av min och mina syskons barndom, utan också en mängd härliga stora persiska mattor prydligt ihoprullade för pälsängrarna att mumsa på, en samurajrustning med lans och alla vapen vårdslöst spridda i skåp, vind och källare, ett komplett matsalsmöblemang från en större skånsk herrgård, antikviteter, tavlor och kartor, klirrande kristallkronor, finaste porslin, julpynt i mängd, spikar och skruv och allt som kan tänkas vara bra att ha. Som en kinesisk ask inuti en annan ask fanns även allt det som hans egen mor samlat på sig och sorterat i papplådor med prydliga lappar på –oöppnade och staplade som ett alldeles eget monument av kartong i källaren. Det tog åtta månader och närmare trettiotalet sopcontainers innan huset och trädgården var tömda och satta i sådant skick att härligheten kunde säljas. Det fanns ingen sanning, lögn eller hemlighet om vår far som inte på ett eller annat sätt gläntats och synats medan bergen av saker gicks igenom. Även det var ett sorgearbete, konfliktskapande och vettlöst, men också märkligt stort och overkligt. Pappas död var omåttlig genom de ansamlade tingens oerhörda mängd. Vi konfronterades med hans och våra liv, både det som förenat oss och det som nu skilde oss åt. Inte så att det åter knöt oss samman. Tvärtom: det var som om fördelningen av boet blev ett sista avsked till vad som med allt skörare trådar hållit ihop oss, avskedet till vår gemensamma uppväxt. Den blev istället en vattendelare, en obönhörlig kil som slogs in i en bräcklig familjegemenskap, kanske som en nödvändig station på vägen mot vår egen död. Rainer Maria Rilke skriver i den löst självbiografiska romanen Malte Laurids Brigge (1910) om den stora ”enskilda” döden, ställd i motsats till den rationella och antiseptiska sjukhusdöden. Där försvinner den döende bland vårdmaskineriets hygieniska omsorger. Någonstans på den danska landsbygden ligger kammarherren Christoph Detlev Brigge för döden. Eller riktigare: hans död ockuperar hela godset, tar varje vrå i anspråk med sin vånda, sina stön och sina vrål. Familjen och tjänarskaran sneglar genom dörren till vindsrummet där han ligger på golvet som en oformlig manifestation av sin egen ”tunga död”. Rilke skriver: ”Det var inte någon vanlig vattusiktigs död, det var den onda, furstliga döden” och fortsätter ”Hela det övermått av stolthet, vilja och härskarkraft, som han själv i sina lugna dagar inte kunnat förbruka, hade gått in i hans död, den död som nu satt på Ulsgaard och slösade”. Denna död tar sin boning också i tingen, som brister när de faller till golvet. Det är inte bara personen som dör utan huset, platsen, allt det som likt en kupa omgivit den avlidne i livet. Andra människor, andra vanor drar in i byggnaden. Inte ens tingen återstår för Malte Laurids Brigge: Rilke skriver ”Vad är det för liv egentligen? Utan hus, utan ärvda ting?” Barndomen är också begraven med alla minnena, med hus och ting som skingrats. Så beskriven är den stora och tunga döden ett aristokratiskt privilegium, ouppnåelig för de flesta av oss. Men kanske ska vi se det som en liknelse, en parabel. Finns inte just i det kumulativa samlandets monumentalitet en återspegling av denna tunga, stora död? Den som dör omgiven av allt sitt livs bråte har till sist uppnått detta: en död som i sin ögonblickliga måttlöshet överträffar livets utspädda och utspridda ting och händelser, som tar hela sin omgivning i anspråk en sista gång. Också vår far dog den stora döden, en som det tog tid att arbeta sig igenom, som inte skämdes eller släppte på sina anspråk utan tog ordentligt med plats. Min egen död blir futtig i jämförelse. Man måste börja dödsamla i tid för att åstadkomma något så mäktigt. Pontus Kyander

"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt? Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.

Läslovet är här och många barn läser nu böcker de kommer minnas. Gerhard Stenlund får höra vad lyssnarna minns lite extra från barndomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är läslov i Sverige och många barn kommer läsa böcker som de kommer minnas längre fram i livet. I fredagens Karlavagnen får lyssnarna dela med sig av deras minnen från barndomen. Den där boken som man läste sent in på natten, låten som spelades om och om igen, den bästa kompisen som alltid fanns där eller läraren som fick en att klara skolan – ja, allt möjligt som fastnat hos en!Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Barndomen til "Stine" var preget av utrygge rammer, og faren var eksplosivt sint og ingen støtte i livet. Dette med forhold er ikke så lett nå i voksen alder. Nå har "Stine" avsluttet noe som kunne blitt bra - men er det riktig avgjørelse? Var de egentlig for forskjellige? Hun klarer bare ikke å bli enig med seg selv! Hvordan kan hun finne ut hva som er desperasjon og relasjonsskader og hva som er fornuftige tanker?Eksen til "Stine" har vært utro gjentatte ganger, og nå er skilsmissen et faktum. Hun lurer på hva hun nå kan gjøre for ikke å bli fastlåst i sorg og bitterhet. Hun er redd hun aldri kan stole på en mann noensinne igjen. Og hva kan hun gjøre for barna som også har fått vite om utroskapen og ikke vil ha noe med far å gjøre. "Frida" har vært i et voldelig forhold, og har begynt å date igjen. Men det er SKUMMELT! "Hva gjør jeg for og tørre å være meg selv og by på meg selv?"

Bokaktuella Stefan Eriksson, känd som Tjock-Steffe, gästar studion. Han öppnar upp om barndomen, om första brottet, Uppsala-maffian och den världkända kraschen.

Finland var först i Europa med att införa kvinnlig rösträtt år 1906. Trots att storfurstendömet Finland var en del av Tsarryssland hade ett medborgarsamhälle kunnat utvecklas. Ett medborgarsamhälle som bara stärktes när Ryssland försökte förryska Finland i slutet på 1800-talet.Emma Saltzman (f. Ruin 1853-1934) hade växt upp i Ryssland och som ung kvinna levt ett finskt herrgårdsliv i Tavasteland, för att som gift kvinna leva ett bildat borgerligt liv i Helsingfors. Hennes engagemang tillsammans med andra kvinnor banade väg för demokrati och jämlikhet i Finland. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Saltzman, etnolog och forskare vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken En röst för frigörelse - Emma Saltzmans livshistoria, som hon skrivit tillsammans med Inga Elgqvist-Saltzman.Emma Ruin föddes år 1853 i Tsarskoje Selo utanför St Petersburg i Ryssland. Hennes far var finländsk officer i Tsarryssland och hennes mor hade tysk-baltisk härkomst från Livland. Barndomen var nomadisk, där fadern tjänstgjorde som officer och arbetade som affärsman. Emma bevittnade avskaffandet av livegenskapen och hennes uppväxt med en livegen barnsköterska kom att prägla hennes vuxna liv och tände gnistan till att kämpa för frigörelse och jämställdhet. Först som 17-åring flyttade hon till Tavasteland i Finland för att leva ett finskt herrgårdsliv.Emma levde under en period av djupgående modernisering och samhällsomvandling i Finland. Hon omgavs av tidens nymodigheter som telefon, framsteg inom medicin och moderna klädstilar, samtidigt som hon kämpade för grundläggande rättigheter.Emma levde ett privilegierat liv både som barn och vuxen, men kom att engagera sig för utbildning, jämlikhet och demokrati. Som gift läkarhustru i huvudstaden Helsingfors blev Emma en del av stadens bildade borgerskap. Samtidigt var hon, med rötter i Ryssland och Karelen, en outsider i denna krets - en gränsöverskridare mellan finskt, ryskt, baltiskt och svenskt. Trots att svenska inte var hennes modersmål, värnade hon om den svenskspråkiga minoritetens rättigheter och representationen av dessa frågor.Under de så kallade ofärdsåren i slutet på 1800-talet, då spänningarna mellan Finland och Ryssland tilltog, engagerade sig Emma i den passiva, antiryska motståndsrörelsen. Hon engagerade sig också i kampen för flickors och kvinnors rätt till utbildning, lika rösträtt för alla och ett Finland fritt från ryskt förtryck och blev en inflytelserik röst i den växande kvinnorörelsen.När Finland 1906 blev först i Europa med att införa allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor nämndes Saltzman tidigt som en potentiell kvinnlig kandidat inför lantdagsvalet 1907. Trots att hon avböjde, fortsatte hon att verka inom Svenska folkpartiets centralstyrelse och andra politiska organ.Ett annat viktigt forum för Emmas engagemang var Marthaförbundet, där frågor om utbildning och folkbildning stod högt på agendan. Hon lyfte ofta sådana ämnen i de föreningar hon var involverad i, med ett brinnande intresse för att öka kunskapsnivån i samhället.Bild: Handarbete var viktigt för kvinnorna bland de bildade borgarna i Helsingfors vid förra sekelskiftet. Från vänster: Emma Saltzman, Mathilda Krohn och Olga Federley. Finna.fi. CC BY 4.0Musik: Fall in Line (Suffrage March) av Victor Military Band; 1914, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller. Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda. Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm. Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier

Hur är det att växa upp i två olika länder och kulturer? Hur påverkar det sökandet att vilja hitta hem både fysiskt och själsligt i vuxen ålder? Nic och Alexander samtalar och reflekterar över upplevelsen av att känna sig hemma och vad vi har för tendens att föra över till våra barn genom vårt eget sökande av trygghet. Holmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medierInstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Gypsy Rose Blanchard växer upp sitter hon i rullstol. Hennes mamma Dee Dee säger att hon har en muskelsjukdom och att hon inte kan gå själv. Hon får medicin mot epilepsi och enligt mamman cellgifter mot blodcancer. Men när Gypsy Rose som 24-åring grips för mordet på sin egen mamma står det klart att allt inte är som det verkar. Nu har hon släppts från fängelset. Men vad har Gypsy Rose varit utsatt för under barndomen? Programledare: Linnéa Hjortstam. Gäster: Evelyn Jones, reporter och programledare, och Johan Nilsson, vetenskapsreporter. Producent: Sabina Marmullakaj.

I vårt senaste avsnitt av podden dyker vi djupt ner i ämnena julklappar, nyårslöften och vår uppväxt. Vi delar med oss av vad vi har köpt för julklappar samt vad vi tycker om nyårslöften. Vi tar dig med på en nostalgisk resa tillbaka till barndomen. Det blir en blandning av skratt, reflektion och kanske till och med några överraskningar längs vägen… Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer jag över en dålig uppväxt och bryter gamla mönster? Psykologerna Stina Hindström och Malin Bergström ger råd till lyssnare som vill bearbeta sår från barndomen och läka sitt inre barn.

Från livesändningen den 2a december. - Under temat "Barndomen" pratas det om konspirationsteorier. I studion: Jacob Olin Karlsson, David Lindström och Kirk Lind Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet i Sundsvall (JFS)

Från livesändningen den 2a december. - Barndomen diskuteras när "Karlssons kulturklubb" intar studion. Vad gjorde man när man var liten? I studion: Fredrik Ehnberg, Adam Karlsson och Johannes Svärd Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet i Sundsvall (JFS)

Från livesändningen den 2a december. - Barndomen diskuteras när "Små förstoringsglas" intar studion. Vad tänkte man på när man var liten? I studion: Greta Olsson, Patricia Bergsten, Andreas Petterson och Kewin Adolfsson Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet i Sundsvall (JFS)

I detta avsnitt avtalar vi med Hussein Hamad kring trauma i barndomen och dess effekt på vår religiositet. Vad är vår roll som föräldrar och hur kan vi främja ett spirituell välmående hos våra barn? Vad sa vår profet om detta och vad säger den senaste forskningen? Glöm inte att följa oss på Spotify, Apple Podcasts, SoundCloud och Google Podcasts.  Prenumerera på vår YouTube kanal @islampodden och följ oss även på Instagram @islampodden för att hålla er uppdaterade. 

I detta avsnitt får ni lära känna Eveline och Josefin ytterligare på ett lite roligare sätt - via en gammal hederlig ”who is most likely to”. Vem hade troligast glömt hämta sitt barn på dagis och vem hade troligast blivit gängkriminell? Tjejerna pratar även om barndomsminnen och hur Josefin skämde ut sig ordentligt på deras halloweenfest härom helgen. Avsnittet innehåller både skratt, ångest och skämskudden åker verkligen fram.

Pricken Rosa om hur mäns våld mot kvinnor börjar som pojkars våld mot tjejer och hur vi kan lära barn om känlsor, gränser, respekt och kärlek.Kalle Möller om att växa upp och vara rädd för killar, att sexualisera män och att överkompensera i vuxen ålder för barndomens smärta.Frida Lund om att ta in omvärldens smärta lagom mycket och lära barn om nyanser av känslor.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter genombrottet i På Spåret 2018 har karriären gått spikrakt uppåt. Men hos sångerskan och låtskrivaren Sarah Klang dröjer sig tanken kvar tänk om all framgång bara är ett utstuderat skämt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikern Jan Gradvall beskrev hennes album ”Love in the Milky way” som det bästa svenska debutalbumet – någonsin. Hennes röst har kallats “knäckande” och hennes texter som skrivna av en livserfaren 75-åring. Det har kort sagt östs beröm över Sarah Klang, som i höst släpper sitt fjärde album.Och den här gången har hon lagt tjugoåringens grubblerier och krossade hjärtan på hyllan. Nu står moderskapet i centrum. Och blicken är riktad framåt.”De som skulle vara lyckliga var inte det”Barndomen var kärleksfull men kringflackande. Som ung slets hon ofta upp med rötterna och lärde sig att läsa rum och bli omtyckt, men kanske inte så uppmärksam på sig själv. Och i huvudet river katastroftankarna. Men ändå har hon nog aldrig varit “the saddest girl in Sweden”.Hör Sarah Klang i Söndagsintervjun om att hitta sin inre eld på en musiktävling i Eskilstuna, om att vara killtokig och om att lära sig hur personlig man kan vara på instagram.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Personlig Almanacka: https://www.personligalmanacka.se/SE/ Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är Big Techs dominans idag värre än katolska kyrkans under medeltiden? Jag pratar med Gillis Hedlund, Head of Strategy hos Vaimo Nordics, om hans karriär inom e-handel, hur AI förändrar branschen, barndomen i Zambia, återanpassningen till Sverige, en krokig karriärbana, centraliserad vs decentraliserad makt, om big tech är värre än katolska kyrkans tidiga tyranni och mycket mer. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Han har beskrivits som ”Sveriges första popgangster”, den ex-kriminella Clark Olofsson. Mest känd är han som en av männen bakom det världskända Norrmalmstorgsdramat, bankrånet som ledde till uttrycket Stockholmssyndrom. Netflix valde att göra en tv-serie om hans liv, och inte är det konstigt. Han har tillbringat mer än hälften av sitt liv på anstalt, rymt inte mindre än 17 gånger och levt ett liv på flykt. Vem är egentligen denna man?Vi får höra om hans barndom där han tidigt beslöt att ”ingen bestämmer över mig”, om vägen in på den kriminella banan och hur han ser tillbaka på sitt liv. Vi får också höra varför Clark själv inte kallar sig kriminell och går självklart in på hur han minns tillbaka på vad som hände inne i Kreditbanken på Norrmalmstorg. Ett poddavsnitt med mannen som aktivt valde – ”Om jag inte kan vara bäst på att vara bäst, då får jag vara bäst på att vara sämst”.Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har beskrivits som ”Sveriges första popgangster”, den ex-kriminella Clark Olofsson. Mest känd är han som en av männen bakom det världskända Norrmalmstorgsdramat, bankrånet som ledde till uttrycket Stockholmssyndrom. Netflix valde att göra en tv-serie om hans liv, och inte är det konstigt. Han har tillbringat mer än hälften av sitt liv på anstalt, rymt inte mindre än 17 gånger och levt ett liv på flykt. Vem är egentligen denna man?Vi får höra om hans barndom där han tidigt beslöt att ”ingen bestämmer över mig”, om vägen in på den kriminella banan och hur han ser tillbaka på sitt liv. Vi får också höra varför Clark själv inte kallar sig kriminell och går självklart in på hur han minns tillbaka på vad som hände inne i Kreditbanken på Norrmalmstorg. Ett poddavsnitt med mannen som aktivt valde – ”Om jag inte kan vara bäst på att vara bäst, då får jag vara bäst på att vara sämst”.Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att växa upp som prinsessälskande pojke i 90-talets Nykarleby var inte lätt. Även när leken var över ville Daniel fortfarande vara en flicka. Barndomen och tonårstiden var en kamp för att passa in i rollen som pojke och man. Först som båtbyggande tvåbarnspappa vågade Daniel ta steget ut och bli den Jessica hon hela tiden hade drömt om att vara. Jessica Wiklund sommarpratar om den krävande resan från man till kvinna.

Prata med dina vänner om barndomen en gång varannan månadSkicka era frågor och funderingar till någon av dessa profiler:Bob: https://www.instagram.com/bobeborta/Malte: https://www.instagram.com/malte.gardinger/Nonni: https://www.instagram.com/nonniardal/

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Programmet är en repris från 16 maj 2023.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Bli en av oss och skaffa Sveriges snyggaste merch: https://stayweird.se/FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!►KONSTIGA BLOGGEN: https://www.instagram.com/konstigablo...►BOSSAN: https://www.instagram.com/bossanofficial/►PRAKTIKANTEN: https://www.instagram.com/praktikante...Vi är ett gäng tre idioter som har alldeles för mycket kul!Världen behöver mer humor!Kontakta mig via mail angående tips, ideér eller samarbeten!►samarbete@konstigabloggen.seLivet är för kort att inte stå ut bland mängden och va dig själv! Gå din egna väg och våga alltid vara dig själv för de är det som gör DIG unik!STAY WEIRD! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Poeten Ingela Strandberg vinner Sveriges Radios Lyrikpris 2023 för diktsamlingen "Ingenstans mitt segel". P1 Kulturs Helene Alm möter henne hemma på gården i Grimeton, Halland, där hon bor och även växte upp. Barndomen håller Ingela Strandberg kvar på gården där hon bor och det är den som kallar på henne när hon reser bort. Det är en plats där hon känner sig trygg med naturen, träden och gårdsplanen.– Jag ser det som ett gömsle, säger Ingela Strandberg. Som ett djur som har ett bo och tar skydd för den stora världen utanför.Här finns också den gamla ladan som hennes far byggde och som hon kallar sorgens museum i dikten. I diktsamlingen "Ingenstans mitt segel" talar de gamla övergivna ladorna till Ingela Strandberg och påminner henne om vem hon var och vem hon är.

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Forfattaren frå Fitjar på Stord har skrive om lag 45 bøker i si lange skrivekarriere. I denne episoden snakkar han med redaktør Maren Ingeborg Hvamstad om den nyaste av dei: den vakre barndomsskildringa «Litle meg». Heine Bakke blir fødd 3. januar 1939 og veks opp i den vesle bygda Hadlo på Vestlandet. Barndomen hans blir prega av både krig og fred, vonde og gode erfaringar, men det er likevel dei store og små sansingane i kvardagen som gjer størst inntrykk på Heine. Gjennom eit ope og undrande barneblikk teiknar Bjørlykke eit nært og poetisk portrett av ein gut, ein familie og ei vestlandsbygd og gir eit annleis og levande bilete av norsk historie frå 1940- og -50-åra.

Poeten Ingela Strandberg vinner Sveriges Radios Lyrikpris 2023 för diktsamlingen "Ingenstans mitt segel". P1 Kulturs Helene Alm möter henne hemma på gården i Grimeton, Halland, där hon bor och även växte upp. Barndomen håller Ingela Strandberg kvar på gården där hon bor och det är den som kallar på henne när hon reser bort. Det är en plats där hon känner sig trygg med naturen, träden och gårdsplanen.– Jag ser det som ett gömsle, säger Ingela Strandberg. Som ett djur som har ett bo och tar skydd för den stora världen utanför.Här finns också den gamla ladan som hennes far byggde och som hon kallar sorgens museum i dikten. I diktsamlingen "Ingenstans mitt segel" talar de gamla övergivna ladorna till Ingela Strandberg och påminner henne om vem hon var och vem hon är.

När pulvret lanserades var det framtidsmat. Idag är statusen låg. Det kylförvarade anses finare. Vi ställer kategorierna mot varandra i en provsmakning. Har du några pulverminnen?- Inte ett pulverminne, utan tvärtom. Det var klumpar i moset, minns Kristina Sandberg, författare till tre romaner om hemmafrun Maj, böcker där maten är ständigt närvarande.- Jag tyckte det var förskräckligt.Kristina bjöds på vanligt potatismos hos en kompis. Hon var van vid pulvermos. Barndomen innehöll mycket pulver.- Chokladpudding, säger mathistorikern Richard Tellström. Som efterrätt på vardan. Och det var en fest.Richard menar att pulvret funnits med mänskligheten genom hela historien. För vad är mjöl annat än ett pulver som kan blandas till mat?Det moderna pulvret föds med livsmedelindustrialismens sena 1800-tal och in på 1900-talet.Pulvermatens stora genombrottet kommer med snabbköpens etablering under 50-talet. Pulver tillsammans med djupfryst var framtiden. Snabbt, enkelt, tidsbesparande.Idag är statusen betydligt lägre. Hög status har däremot det kylförvarade.Så vi testar pulver mot kylförvarat. Bearnaisesås, vaniljsås och nyponsoppa.Hur står sig pulvret i kampen?

Den här veckan är ingen vanlig vecka för Framgångspodden, för denna vecka vill vi lyfta och hylla Sveriges maskrosbarn – barn som klarat sig ur en uppväxt i familjer med föräldrar som har ett missbruk och/eller psykisk sjukdom.I det här andra avsnittet får vi höra Mira och Nina berätta om sin gemensamma uppväxt. Redan som små barn, inte ens fem år gamla, blev de slagna av sin pappa när de gjort fel. I timmar, efter att ha blivit slagna med skärp och tillhyggen, kunde de få sitta på knä mot en vägg för lära sig att inte göra om sitt misstag. Om de inte klarade att äta upp den mat de blivit tvingade att äta och spydde upp det, så fick de äta även det. Efter att pappan tillslut lämnat hemmet så hamnade deras mamma i ett alkoholmissbruk, och barnen fick ta hand om varandra för att överleva.Ni får här höra berättelsen om en uppväxt som ingen ska behöva uppleva och om hur det sätter psykiska spår, men också om vad som blev deras räddning och styrkan som kommer med en trasig uppväxt. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Vill du lära dig mer, få stöd eller engagera dig? Besök Maskrosbarn eller Brinn för Barnen.Kontakta Mira via hennes instagram.Kontakta Nina via hennes instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matig torsdag idag! Ivar Arpi gästar och spräcker våra fördomar om hans eventuella barndomstrauman, utmanar oss om betydelsen av arv och vikten av genetik, öppna svar från lyssnarna m.m.Vi ringer upp föredetta muskelknutten Mats Kardell, som bland annat delar med sig av sportensbaksidor.Vi ringer också upp GS-favoriten Oisin Cantwell som ger oss en skarp analys om snippan-fallet och allmänt gott snack.Agnes Matsdotter river av en otrolig liveversion av sin nya låt live i studion!Detta och mycket mycket mer! Bing Bong!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barndomen innehöll en flykt från kriget i Libanon och en uppväxt i Sverige som kantades av grov mobbning. I dag ser han sig som återfödd och har nu tagit VD-rollen för att försöka vända ett välkänt krisande företag till vinst, och han säger att han inte kan misslyckas.

Så här ser sexuellt tvång ut & ”Jag är en loser som sköter allt hemma” – lyssnare får konkreta råd! & Barndomen, vad tog vi med oss därifrån? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amalia gästas av Felizia, vars adhd-utredning egentligen påbörjades i ung ålder men Felizia vägrade gå med på det, då hon inte ville kännas vid att hon var annorlunda och därför sattes utredningen på paus. I vuxen ålder ändrades dock hennes uppfattning och hon fick sin diagnos 21 år gammal. Amalia och Felizia samtalar om hur deras respektive skolgång kunde se ut, om minnen från barndomen som satt spår och hur det var för Felizia att vara en så kallad "stökig och högljudd tjej". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykedelika-assisterad psykoterapi har visat sig vara hjälpsam mot svårbehandlande tillstånd som depression, ptsd, beroenden, m.m. Forskning kring terapeutiska effekter av substanser som psilocybin, LSD och MDMA pågår runt om i världen i dag. Essi är engagerad i denna fråga och vill att forskningen fortskrider så att vården sinom tid kan erbjuda nya behandlingsmetoder till människor som behöver hjälp. Nätverket för psykedelisk vetenskap: https://www.psykedeliskvetenskap.org/ Nysnö: https://www.nysno.se/ Multidisciplinary association for psychedelic studies (MAPS): https://maps.org/ Avsnitt: 00:00:00 Psykedelia vs. psykedelika 00:00:30 Nätverket för psykedelisk vetenskap 00:03:00 Från flower power till hårda restriktioner 00:05:52 Stöd för behandling mot depression och PTSD 00:13:19 Tre vågor av psykedelia 00:14:37 Psykedelia som inkörsport till andlighet 00:16:20 Vetenskapen är Gud 00:18:53 Resa till Peru och ayahuasca 00:25:56 Västerländsk psykoterapi som ett stöd 00:32:20 Psykedelia gav ett nytt perspektiv på livet 00:35:30 Psykedelia som hjälp vid livets slutskede 00:42:38 Barndomen och dess utmaningar 00:46:10 En direktupplevelse av enhet 00:48:08 Nysnö och harm reduction 00:53:40 Drogpolitik 01:09:03 Negativa effekter av psykedelia Andlighet på olika plattformar Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Korta klipp: https://www.youtube.com/@andlighetextra Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ

Vart sjätte barn i Sverige går i en skola där en skottlossning ägt rum i närheten. Det visar en undersökning från SVT. Ledarredaktionens Tove Lifvendahl, Mattias Svensson och Paulina Neuding diskuterar en dyster verklighet med Andreas Ericson.

Det var en gång en svensk och en norsk som blir lajvade av David Druid och Kodjo Akolor inför Nobelpriset-utdelningen. Margret Atladottir blir psykolog och talar ut om "ego death". P3 Nyheters Matilda Rånge snackar mötet mellan Erdogan och statsminister Magdalena Andersson och Kanye Wests tröja. Tidigare Rysslandkorren Johanna Melén fördjupar sig i Rysslands mobilisering mot Ukraina och Petter Hallén från P3 Din Gata pratar Young Thugs Rico avtal. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir.

Konservativa filosofen om att hitta gud som femåring i ett ateistiskt hem, amerikansk politik och att skilja på abort och aborträtt. För drygt tio år sedan spådde Roland Poirier Martinsson att konservatismen skulle ta över liberalismen. Då tog ingen honom på riktigt allvar, sedan sköljde den in över Europa som en våg.Barndomen präglades av en alkoholmissbrukande pappa och en kärleksfull mamma. Han åkte in och ut på barnpsyk och hade sin första fylla som 11-åring. Kvällsbönen blev tidigt en viktig del i hans liv, trots att han inte riktigt vet vart han fick den ifrån.Roland Poirier Martinsson hemma med barnenFörutom en doktorstitel i teoretisk filosofi titulerar Roland Poirier Martinsson sig som författare och kolumnist, ett flexibelt yrke som gjorde att han kunde stanna hemma med barnen i sju år under tiden i USA.I Söndagsintervjun berättar han om skillnaden på den filosofiska och politiska konservatismen och sina tankar om abort och samkönade äktenskap.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Ulrika Stenström.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Är Annie Ernaux nous-stalgisk? Maja Andreasson reflekterar över minnet och dess kollektiva ramar i 2022 års Nobelpristagares böcker. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Simone Signorets ansikte på filmaffischen för Brottslig bekännelse. Mannen i en bioreklam för diskmedlet Paic. Toaletterna som låg ovanför floden, bakom huset i Lillebonne. Det är exempel på bilder som en dag plötsligt kommer att försvinna, på samma sätt som andra bilder försvunnit före dem, gått upp i rök tillsammans med mor- och farföräldrar. Så resonerar Annie Ernaux i boken Åren, en memoar som brukar beskrivas som kronan på verket i hennes omfattande författarskap. I denna collageartade text blandas personliga minnen med opersonliga: barnramsor, filmscener, reklam, och andra kulturella markörer från efterkrigstidens Frankrike. Fram växer en självbiografi som också är en generationsbiografi. Berättaren skiftar mellan att betrakta sig själv på avstånd, en knubbig flicka på sepiafärgade fotografier, och att referera till sig själv i generella ordalag, som ett man, eller ett vi. Ordet jag, uttalas egentligen aldrig, även om vi som läsare förstår att flickan på bilderna är hon: Annie Ernaux. Numera en uppburen författare. Men en gång i tiden en enkel flicka från Yvetot i Normandie, dotter till två arbetare som tagit sig loss från fabriksgolvet och startat en speceributik ihop. Barndomen präglas av knapphet, utedass, och gränser: inte vilja plocka ner månen, ha saker som kostar skjortan, vara glad för det man har. Men också, framöver, av spirande framtidstro och konsumtionssamhällets lockelser. Citat: Medan man satt och gjorde läxorna vid köksbordet bidrog reklamen på Radio Luxembourg, liksom låtarna, med förvissningen om framtidens lycka och man kände sig omgiven av saker man inte hade men skulle få köpa längre fram.Lyssnaren frågar sig kanske om man:et i denna passage verkligen är ett man i största allmänhet, eller om det är en bestämd erfarenhet som återges. Frågas förtjänar att dryftas. Dels för att spänningen mellan det individuella och det kollektiva utgör memoarens nerv, dels för att kollektivt minne har blivit något av ett modeord, ett begrepp som upprepas tillsammans med vissa konstnärskap och författare tills de till slut blir synonyma. I forskningen om Annie Ernaux är detta slående. Hennes verk ackompanjeras ständigt av termer som autosociobiografi eller transpersonell biografi. Anledningen återfinns i valet av pronomen, men också i den distanserade och icke-dömande blicken på det förflutna. I intervjuer återkommer Ernaux ofta till den betydelse sociologen Pierre Bourdieu haft för hennes skrivande. Inte minst insikten att känslan av skam kan vara situerad i klass och utgöra en delad erfarenhet, snarare än bara ett privat bekymmer. Med en sociologisk blick på världen, skildras människorna i Ernauxs böcker genom det de gör, omger sig med och talar om, snarare än vad de känner. Eller som hon själv formulerar det i boken Min far: Jag ska samla ihop min fars ord, gester, vad han tyckte om, de viktiga händelserna i hans liv, alla de objektiva tecknen på ett liv jag också delat. Ingen minnets poesi, inget lustigt förlöjligande.Men Ernaux är ingen sociolog. Hon är en författare, och därför blir böckerna aldrig några vetenskapliga studier. De blir heller aldrig opersonliga, även när ambitionen är att tala för flera. Men det är förstås inte varenda fyrtiotalist i hela Frankrike som sitter där vid köksbordet och lyssnar på Radio Luxembourg, eller längtar efter pennskrin i plast och skor med rågummisulor. Man kan fråga sig vad pojkarna ur samma generation drömde om, eller flickorna ur de övre samhällsskikten, de som inte bevärdigar berättaren med en blick när de möts på stan. Vad skulle algerierna i den franska kolonin ha lagt till för referenser till denna hågkomsternas mosaik? Eller barnen till de familjer som överlevt fånglägren? Och så vidare i all oändlighet. Frågan om vilka som egentligen inkluderas i detta man eller vi, kan besvaras på många sätt. Ett svar är att det inte är ett vi, utan en vit fransyska, med bakgrund i den provinsiella arbetarklassen. Ett annat svar är att det är både och. Ett jag, men också något annat, något utsträckt.Den franske filosofen och sociologen Maurice Halbwachs menade att det mänskliga minnet alltid fungerar inom en kollektiv kontext. Även i minnet av vår egen ensamhet är vi egentligen inte ensamma. Dessa minnen är befolkade av dem som inte var där, de som vi tänkte på, behövde. Barnet som gick vilse var förvisso ensamt, men föräldrarna minns kanske förändringen i barnets ansikte när han kom tillbaka, sorglösheten som försvann. Så vävs våra liv alltid ihop med andras, och som Halbwachs skriver: Hur många är så pass kritiskt lagda att de bland sina tankar kan urskilja vad som kommer ifrån andra, och att inför sig själva tillstå att de själva knappast haft någonting att komma med?I Åren omfamnas det kollektiva med en till synes lätt rörelse. Berättaren stannar aldrig upp och frågar sig vad det egentligen innebär att generalisera. Hon kör på. Man hit och man dit, i en text som blir rolig i sitt utpekande av gruppens likriktade vanor, men stundtals också lite genant i all storslagenhet. Ernaux skriver att 1968 var det första året i världen, ett år då man såg och hörde sådant man aldrig tidigare i livet sett och hört, lärare och elever som talade med varandra utan avstånd, institutionella rum som upphörde att vara heliga. Även om hon gör några försök att nyansera den här tidsperioden, tar nostalgin ofta över. Eller kanske snarare, med en fransk ordvits, nous-stalgin: vi-nostalgin, längtan efter en gemenskap som gått förlorad genom senare decenniers självupptagna fokus. Men om historieskrivningen hos Ernaux ibland framstår som väl enkel när det kommer till gruppen, infinner sig desto mer tvekan kring den egna biografin. När allt kommer omkring är kanske det egna jaget ett minst lika svårgripbart fenomen som gruppen. Berättaren tar fram ett foto på sig själv som nioåring och funderar: Svårt att veta vad hon tänker på eller drömmer om, hur hon ser på åren som skiljer henne från Befrielsen, vad hon minns utan ansträngning.Om berättaren i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt kan komma i kontakt med minnets själva essens, en ren, rå form som överrumplar honom genom sinnliga erfarenheter, så är berättaren i Åren både mer aktiv och tveksam i sitt sökande. Hon letar efter sig själv med arkeologens noggrannhet. Men dröjer vid själva bevisen. Vad var det här? Vem var det här? I en föreläsning på Collège De France säger Ernaux att hon inte kan minnas på samma sätt som Proust eftersom det inte finns någon kontinuitet i hennes person på det sättet. Kontrasten mellan uppväxtåren i Yvetot och inträdet i den borgerliga, intellektuella miljön är helt enkelt för stor. Likväl fortsätter minnesarbetet i bok efter bok. För vad som hotar om man inte minns, inte skriver för att minnas, är glömska. Att allt plötsligt ska försvinna. Man måste, som Ernaux formulerar det i bokens sista, vackra, rader: rädda någonting från tiden där man aldrig mer kommer att vara.Maja Andreasson, litteraturvetare och skribent 

Äntligen är Zoe tillbaka! Zoe är en av våra stora inspiratörer och i detta avsnitt pratar vi om många olika frågor allt från uppstigningen till hur vi kan navigera verkligheten på bästa sätt. Zoe delar personligt om sin barndom och hur utmaningarna präglat henne och om hennes process till att landa i en djup självkärlek.I avsnittet:-Zoe delar personligt om sin kärlek-Vikten av att verkligen se våra medmänniskor-Mörkret har förlorat striden, ljust har redan vunnit-Processen att landa i självkärlek efter energin att ha varit utfryst-Hur du håller din vibration hög i kaoset-Om den tuffa skoltiden och hur det kan påverka oss resten av livet-Solens viktiga roll i uppstigningen-Zoe delar om sin magiska 21-dagars healingZoe hittar du här: www.zoeland.seGÅ MED I VÅRT COMMUNITY!Gå med i Game Changers Community! För personlig och spirituell utveckling och gememskap!Du kan välja mellan att vara supportande medlem eller VIP medlem. Registrera dig här:https://www.patreon.com/gamechangerscommunity SÅ HÄR STÖTTAR DU VÅR PODCAST:1. Gå med i vårt Community! https://www.patreon.com/gamechangerscommunity 2. Prenumerera där du lyssnar på oss!3. Skriv en recension på iTunes nu!4. Dela podden på sociala media och tagga oss!VILL DU SÄGA HEJ TILL OSS, BOKA RETREATS ELLER LIKNANDE SÅ HITTAR DU OSS HÄR:Maila oss om du har idéer, frågor eller bara vill säga något trevligt :)Thegamechangerspodcast@gmail.comHitta podcasten på Insta:@TheGameChangersPodcastPå Facebook:The Game Changers PodcastVåra företag:jessicaisegran.com Om du vill boka coaching, Vila dig till Harmoni, gå på retreat eller anlita Jessica som föreläsare.Soulplanet.se Om du vill boka Reconnective Healing eller djurkommunikation m mInstagram@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebookJessica Isegran - Jessicas sidaSoulplanet - Jennys sidaMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Hur får du the golden mindset? Det svaret får vi i dagens avsnitt när the gold mindset himself Amo Cartwright kommer på besök. Vi rör vid många ämnen i det hör samtalet. Vi pratar om. Barndomen och den tuffa uppväxten. Att ta tag i sitt förflutna. Känslor och sårbarhet. Mobiler och dess negativa inverkan. Att säga upp sig från jobbet eller lämna en dålig relation. Att inte ta åt sig. När blir vi vuxna? Stötta Öppet sinne på Patreon https://www.patreon.com/oppetsinneInstagram https://www.instagram.com/pauldelvalle/?hl=svYoutube https://www.youtube.com/channel/UCAQXDkNpHStIp_AWv--DoLA

Den hyllade och prisade DN-journalisten Patrik Lundberg kommer förbi och blir ännu mer hyllad hos oss. I år vann han Stora Journalistpriset för sitt avslöjande om illegala adoptioner Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Vendela Lundberg.

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller. Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda. Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm. Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier

Paradise hotel aktuelle Helen Ablatova gästar podden. Vi kommer in på en mängd olika ämnen. Journalistik, då hon just nu pluggar till journalist. Sociala medier och dess effekt på oss. Barndomen i Kirgizistan där morföräldrar tog hand om henne och sin syster. Hur hon tillslut hamnade i Sverige med sin mamma. Instagram @pauldelvalle Stötta mig gärna på patreon https://www.patreon.com/oppetsinne