Podcasts about arbetsgivaren

Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån som arbetsgivare kan ge sina anställda. Arbetsgivaren får betala ut friskvårdsbidrag med maximalt 5 000 kronor per år till en anställd. Friskvårdsbidraget kan användas för att betala en aktivitet som till exempel gymkort, startavgifter, fiskekort eller liftkort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Pia Blank Thörnroos, skattejurist Skatteverket och Erika Norberg, reporter Ekot

Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån som arbetsgivare kan ge sina anställda. Arbetsgivaren får betala ut friskvårdsbidrag med maximalt 5 000 kronor per år till en anställd. Friskvårdsbidraget kan användas för att betala en aktivitet som till exempel gymkort, startavgifter, fiskekort eller liftkort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Pia Blank Thörnroos, skattejurist Skatteverket och Erika Norberg, reporter Ekot

Nu är det dags för det femtioåttonde avsnittet av Företagarnas podcast där Företagarnas jurister svarar på viktiga frågor och hjälper företagare som hamnat i kläm. Detta är det andra avsnittet i en serie på tre delar om misskötsamhet på arbetsplatsen. Hur gör man med en anställd som startar konkurrerande verksamhet, som snor från arbetsplatsen, som fuskar med tidrapporteringen och som blir dömd till fängelsestraff? Det går vi igenom i detta avsnitt. Programledarna Oxana Iakimenko och Hampus Löwstedt ger dig svar på svåra frågor som kan hjälpa dig som företagare och arbetsgivare. Lyssna nu!

Fem personer dog i en arbetsplatsolycka i Sundbyberg utanför Stockholm i måndags. En hiss som de åkte i rasade 20 meter ned. 2023 går tyvärr till historien som ett år med rekordmånga dödsolyckor på jobbet. Ännu vet man inte vad som orsakat olyckan med hissen, men den utreds av flera instanser. Arbetsgivaren är den som har ansvaret för miljön på jobbet, att ingen skadas, blir sjuk eller dör. Arbetsgivaren är också alltid ansvarig för de olyckor som sker på arbetsplatsen. Vad är de vanligaste orsakerna till olyckor på arbetsplatsen? Vilka branscher är mest drabbade och går det att undvika att olyckor äger rum? Gäst: Per Nylén, avdelningsdirektör och docent på Arbetsmiljöverket. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Företagsledare har inte samma makt och kraftiga sanktioner som stater, men de kan reglera sina anställda mer i detalj. Företaget bestämmer när du ska jobba och när du har fritid. Arbetsuppgifter kan minutplaneras och kameraövervakas och toabesök klockas. Arbetsgivaren kan ha synpunkter på kläder och attityd och vad du lägger ut på sociala medier. I utbyte får du lön, pengar som ger självständighet och frihet. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Hur mycket av våra friheter är det rimligt att ge upp för lönen? Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare, doktor i teoretisk filosofi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Jimmie Åkesson tycker det är dags att utvärdera medlemskapet i EU, medan Johan Pehrson snarare anser att vi bör överge kronan till förmån för euron. Vi kollar in deras debatt från gårdagens aktuellt och diskuterar EU, Europa och framtiden. Dessutom talar vi om vaktmästaren Ulf som vägrar ha arbetskläder och resonerar vidare kring Elsa Widding med utgångspunkt i en tittarfråga.

I det här avsnittet diskuterar vi diskriminering på arbetsplatsen. Vi pratar med Marie-Louise Lindén som blev missgynnad på sin arbetsplats på en stor myndighet och valde att gå till facket för att få hjälp – och hon fick rätt! Arbetsgivaren backade och gav henne den utbildning hon behövde och som kollegerna redan hade fått. Vi får även ett samtal med Karin Lundin, chefsjurist på Akavia, som ger oss råd kring diskriminering på arbetsplatsen, vilka skyldigheter arbetsgivaren har och vad man kan få hjälp med av facket. Därefter träffar vi Karl-Gunnar Roth på föreningen Blindas väl, som stöttar personer med synnedsättning till ett aktivt arbetsliv. Från Blindas väl kan du söka bidrag som hjälper dig i ditt arbete. Vi berättar hur man går till väga. Vill du veta mer, gå in på webbplatsen www.blindasval.se I Techpepp ger Claudio Quitral tips om hur du kan hantera telefonsamtal med knappval. Det är ju många tjänster idag där du måste uppge ditt personnummer, en kod eller dylikt under samtalet och här finns det ett knep man kan använda sig av om man tycker det är besvärligt att knappa in koderna.   Programledare: Anna Bergholtz och Monica Walldén Ljudtekniker: Jan Dahlqvist Kontakta Synpodden Har du synpunkter, beröm, frågor eller önskemål på vad vi ska ta upp i Synpodden? Hör av dig på e-post Synpodden@srf.nu eller till vår telefonsvarare på 08-39 92 40.

I det här avsnittet gästar Makoto. Vi pratar om veckans Champions League-omgång och kommande schema. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Västra Götalandsregionen är Sveriges attraktivaste offentliga arbetsgivare. Det framgår i den årliga undersökningen som bemanningsföretaget Ranstad gör. VGR är dessutom en av de tio attraktivaste bland alla arbetsgivare i landet, både offentliga och privata. En undersökning som man kan lita på enligt VGR:s förändringsdirektör Erik Lagersten. "Undersökningen är tillräckligt pålitlig och en vägvisare var Västra Götalandsregionen befinner sig". Men det är skillnad på att vara attraktivast och att vara bästa offentliga arbetsgivare, som är VGR:s mål.   

En klassisk gruppdiskussion med Essy Dahlin, Jan Bidner, Micke Norbäck och Jonas Jaani: Hur har vårt arbete påverkats av pandemin - är vi digitaliserade nu? Vi har vant oss vid att arbeta hemifrån via digitala kanaler. Digitala workshops, digitala möten, digital utbildning - det mesta har fungerat oväntat bra, men det har krävt mer förberedelser, mer detaljplanering - och saknas kryptering, VPN, informationsklassning och liknande så står arbetet helt stilla. OM AVSNITTET Målgrupp: alla, kontorsfolk, it-folk, företag, myndigheter, näringsliv, lärare, studenter Lär dig: digitala möten, postcorona, postpandemin, efter covid-19, framtidens företag Hur hanterar arbetsgivaren hemifrånarbetet? Nu går det inte längre att mäta effektiviteten i närvaro, utan man tvingas mäta den i process och resultat. Regelbundna avstämningar hjälper alla att känna delaktighet och kontroll, oavsett om man är chef eller medarbetare. Kontoret i sig har fått minskad funktion - är det bara den sociala funktionen så är framtidens kontor en vuxen lekplats, sen går man hem och jobbar!  Vad blir bestående efter pandemin? Minskat jobbresande, inga onödiga konferenser och möten på plats. Däremot är minnet kort och längtan efter upplevelser stor, så efter isolering och hemmarenovering kommer nöjesresandet att komma igång. I krisen blir vi mer ödmjuka till livet och arbetslivet, samtidigt som det tvingar oss att innovera, gör oss “digital first”. Hittar nya sätt att samarbeta, nya allianser, nya sätt att bli lönsamma. Ökad medvetenhet om virusspridning. Enklare att arbeta hemifrån så fort infektionen är på gång. Du bör vara hemma!En del är effektivare på andra platser än kontoret. Arbetsgivaren måste bli flexiblare för att attrahera rätt kompetenser på en större marknad.Ledarskapet utvecklas snabbare. En traditionell administrativ chef får stå tillbaka för den empatiska ledaren i krisen, som förebild och den som stöttar medarbetarna genom krisen.En närmare kontakt med släktingar, med far- och morföräldrar på zoom och teams på högtider och i vardagen.Vi ser fördelarna med landsbygd jämfört med folktäta städer och introverta klarar situationen bättre än extroverta. Slutligen, den enskilt viktigaste faktorn är digitala möten. Jan ger oss de bästa erfarenheterna kring hur du gör. Lyssna för listan!  Essy Dahlin, Jan Bidner, Micke Norbäck, Jonas Jaani https://youtu.be/bdPas50k7jY Videoavsnitt:https://youtu.be/bdPas50k7jY Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten på Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Samhällsfreden är i gungning då de postanställda inleder en strejk på måndag - en strejk som ser ut att dra med sig andra branscher i form av stödstrejker. Arbetsgivaren säger att statsägda posten måste få ner kostnaderna för att kunna konkurrera med andra företag i distributionsbranschen. Men för de anställda är de föreslagna lönesänkningarna oacceptabla. Måste posten vara ett vinstdrivande företag? Vad innebär statens ägarstyrning? Hur mycket skall staten blanda sig i postens verksamhet? Akavas ordförande Sture Fjäder, Finlands svenska socialdemokraters ordförande Anette Karlsson och journalisten Pekka Palmgren debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I det här avsnittet får du möta HR-chefen Mari Schäder som berättar om hur Knightec gjorde för att bli den tredje bästa arbetsgivaren i Sverige. I programmet får du också tips om hur du som medarbetare kan agera för att få en bättre relation till dina kollegor.#värdegrund #arbetsmiljö #drömarbetsplatsen #inkludering

Om vi vill slippa alla skador som stressen ger oss behöver vi satsa på återhämtning. Den skyddar oss och håller oss friska. Ida Aidanpää-Immonen från Firstbeat vet hur man gör. Det finns många tjänster som hjälper oss att mäta hälsa på jobbet numera. För att få koll på vår återhämtning i livet finns en metod som garanterat inte ljuger: att mäta vår hjärtfrekvens. Det kan hjälpa oss att få syn på när och var i vardagslivet som stressen ökar - och göra något åt det. Ida Aidanpää-Immonen är  Country Sales Manager för vår samarbetspartner Firstbeat som jobbar med just hjärtfrekvensmätningar och återhämtning. Ida är före detta elitidrottare och civilekonom och vår gäst i det här avsnittet. Det började med idrottsforskning Firstbeat startade som ett forskningsprojekt i Finland på 199o-talet. Syftet var från början att hitta en mätmetod för att fånga upp elitidrottare på väg in i överträning. Så småningom insåg de att kroppen visar exakt samma signaler om man överansträngt sig på jobbet som i idrotten. Nu arbetar de med att hjälpa arbetsplatser och medarbetare att bli bättre på den hälsosamma återhämtningen. En mätning av hjärtslagen Mätningen görs genom att man bär en liten utrustning på kroppen under 72 timmar. Utrustningen registrerar både hjärtats slag och det som sker mellan hjärtslagen, hjärtvariabiliteten. Det är den som visar hur det står till med återhämtningen. De enda som kan se de individuella resultaten är personen som blivit mätt och en coach som hjälper till att tolka resultatet. Tillsammans ringar de in vad som kan förändras i vardagen för att minska stressen och öka återhämtningen. Stor brist på återhämtning - Vad vi än gör i vår vardag så utsätts vi för fysiologisk belastning, alltså stress. Och vi behöver faktiskt återhämta oss från även den positiva belastningen och stressen även om den i sig inte behöver vara dålig i rimliga mängder, förklarar Ida. Det är just bristen på återhämtning vi ser skapa ohälsa i dagens samhälle och enligt Firstbeats egna siffror får över 50% av oss nordbor inte alls någon återhämtning under en vanlig dag. Vad är återhämtning?Vila och återhämtning är inte samma sak. En person som till exempel mediterar behöver inte nödvändigtvis uppnå återhämtning. Om man har hållt ett högt tempo under en lång tid kan kroppen vara främmande för att varva ner - det är något vi behöver träna på. Många av oss hamnar i en negativ spiral där vi inte orkar göra det vi faktiskt behöver för att må bra, som att umgås med familj och vänner, sova tillräckligt och ägna oss åt sånt vi tycker är kul. Då blir återhämtningen allt sämre och hälsan blir som ett gummiband som tänjs ut mer och mer tills det brister i utmattning. Åtgärda orsakerna Bakom varje utmattning finns en kronisk brist på återhämtning och det hänger ofta ihop med hög arbetsbelastning. Att åtgärda problemen kräver förstås insatser på flera plan men det är viktigt att göra något redan innan gummibandet börjar tänjas ut för mycket. - Ett bra mål är att vi ska kunna gå hem från jobbet och ha energi nog att göra något vi tycker om på vår fritid, säger Ida. Kostnaderna för sjuknärvaro, eller preseenteism som det också kallas när vi är på  jobbet fast vi egentligen är sjuka, är hög. Enligt studier som Ida refererar till kan det kosta uppemot 25 000 kr per anställd per år eller mer för många organisationer. Vad kan man göra?Det alla kan göra, säger Ida, är att så gott det går lära känna sig själv och när, var och hur man får - och inte får - återhämtning i vardagen. Arbetsgivaren kan hjälpa sina medarbetare att skapa förutsättningar för återhämtning. Det enklaste första steget är att prata om vad återhämtning är för var och en och låta medarbetare ge egna förslag. Som chef och ledare kan man visa vilka beteenden som uppmuntras och värderas och hur de kan bidra till återhämtning. - Och man kan inte komma ifrån det faktum att motion gör jättemycket för vår återhämtning, säger Ida. I en av Firstbeats egna studier såg de att personer som motionerade regelbundet hade bättre återhämtning. Ida är noga med att  göra skillnad på motion och träning. Motion är till skillnad från högpresterande träning både enkelt och billigt och det som får störst effekt på återhämtningen. I sina studier har Firstbeat också sett att de som har kommit förbi småbarnsåren och har lite längre erfarenhet av arbetslivet ofta har mer återhämtning och mindre stress i livet. Något som säger oss att det kanske är människor mitt i livet med små barn som vi behöver ta allra mest hand om på jobbet? Vår samarbetspartner Wellbefy tipsar om att skapa ett hälsobokslut i ditt företag. Det hjälper dig att se nyckeltal som visar hur medarbetarna mår. Ett klassiskt bokslut innehåller en redovisning av sjuktal men ett sånt säger ju mindre om hälsa och mer om ohälsa. Wellbefy råder oss att börja titta även på friskfaktorerna. Nyckeltal för ett hälsobokslut är sådant som medarbetarnas upplevda välmående, deras kompetens och utveckling, hur man upplever ledarskapet och organisationen och siffror som visar på frisknärvaro, sjukfrånvaro och rehabilitering. Läs mer här.

Hur dumt är det att ta med ett USB-minne med bra att ha-saker från jobbet? Kan det som finns i mitt huvud räknas som arbetsgivarens hemliga information? Ingenjörspodden gästas av Sveriges Ingenjörers förbundsjurist Magnus Bäckström, expert på lagen om företagshemligheter och hur den påverkar dig som anställd.

Under en intervju kommer arbetsgivaren ställa mängder med frågor för att ta pulsen på dig. Varför inte ta tillfället i akt och ta pulsen på arbetsgivaren? Vilka frågor du kan ställa till arbetsgivaren för att visa intresse, men också för att se om det är rätt arbetsgivare för dig, berättar journalisten Anna Åslund om i veckans avsnitt!

Under en intervju kommer arbetsgivaren ställa mängder med frågor för att ta pulsen på dig. Varför inte ta tillfället i akt och ta pulsen på arbetsgivaren? Vilka frågor du kan ställa till arbetsgivaren för att visa intresse, men också för att se om det är rätt arbetsgivare för dig, berättar journalisten Anna Åslund om i veckans avsnitt! Gäst: Anna Åslund, journalist och redaktör på Metrojobb Programledare: Priya Eklund Inspelningsansvarig: Roger SvanellMusiken som hörs i avsnittet är Kevin MacLeod - Plain Loafer.

Drogtestas inför en anställning? Frågor om din hälsa? Utdrag från belastningsregistret? I Ingenjörspodden diskuterar vi integritetskänsliga frågor vid anställningsintervjun. Vad kan en arbetsgivare ställa för krav och vad händer om man vägrar? Ett hett ämne med många följdfrågor. Häng med, lyssna och tyck till ni med!

Sedan lång tid tillbaka har det varit konflikt i Göteborgs containerhamn. Arbetsgivaren har haft kollektivavtal med Transportarbetareförbundet, men trots det har det varit en långtgående konflikt med Hamn4an i hamnen. Förra sommaren tillsatte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson därför stridsåtgärdsutredningen. Inte minst akademikerförbund, som Sveriges Ingenjörer blev oroliga. Tre dagar innan den statliga utredningen presenterades kom parterna med ett eget förslag på hur strejkrätten skulle ändras. Vi pratar med förhandlingschefen på Sveriges ingenjörer – Camilla Frankelius om hur hon ser på partsförslaget kontra utredningen. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Kommer det att bli vanligare med obligatorisk friskvård på jobbet, mindre frihet och mer tvång alltså? Borde arbetsgivare minska stress eller bara lära ut hur man hanterar den? Professor Thorkild Thanem berättar vad han ser i sin forskning. I folkhemssverige, för 80 år sen, såg man hälsa som statens ansvar. Det var också en tid när hoten mot vår hälsa snarare var smittsamma sjukdomar än stress och välfärdsrelaterade åkommor. Sedan 1970-talet har hälsa setts som en fråga för individen. Men på senare tid har allt fler arbetsgivare börjat jobba med hälsosatsningar och upptäckt att det är svårt att få med sig alla medarbetare. Några företag omdefinierar hälsa som något större än bara motion och mat och inför en livsvårdstimme i veckan. Andra överger valfriheten och inför obligatorisk träning på arbetstid. Arbetsgivaren som den nya "farbror Staten" Är arbetsgivaren den nya "farbror Staten" som vill lägga sig i hur vi lever våra liv? Är tvång verkligen en väg till hälsa? Och borde inte arbetsplatser i så fall börja med att minska stress innan man tvångstränar eller lär ut stresshanteringsmetoder? Det här och mycket annat diskuterar vi med Torkild Thanem, professor på Stockholms universitets företagsekonomiska fakultet. Han forskar om hälsoinsatser på arbetsplatsen och vilka effekter sådana insatser får på det sociala sammanhanget och på kulturen på jobbet. Risk när ledaren fastnar i personliga preferenser Under senare år, berättar Torkild, har hälsoarbete och hälsosatsningar blivit allt vanligare. Här finns förstås både möjligheter och risker. En tydlig fälla han har sett är där de som leder insatserna vill för mycket, och fastnar i personliga preferenser. Som personalchefen som skrämde bort medarbetare från lunchrummet med sina veganska tallrikar och syrliga kommentarer om andras skräpmat. Eller när alla ska köra lopp för att chefen gillar sånt. Torkild ser också att den alltmer avancerade teknologin tar ökad plats i hälsosatsningar och hälsoarbetet. Vi kan mäta mer och det gör vi. Även här finns det förstås risker. Vi stirrar oss lätt blinda på det som är enkelt att mäta, som kolesterolvärden och syreupptagningsförmåga, samtidigt som vi missar att ta tempen på ledarskap och social sammanhållning. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som är den enda svenska organisationen på Fortune's Change the world list där Skandias arbete för att minska ohälsa uppmärksammas. Läs mer om deras prisbelönta arbete här. Twitch Health som har hjälpt många företag att skapa framgångsrika hälsostrategier. Här finns deras tips för dig som vill ta ett strategiskt grepp kring hälsa på jobbet.

Hur lämnar du ett avtryck som gör att arbetsgivaren verkligen minns just dig? För att komma förbi klyschor och uppradning av egenskaper och kompetenser ska du istället berätta historier. Hur då? Jag tog ett samtal med storytellingexperten Ulrika Nybäck som ger sina tips på hur du sätter igång.   Gäst: Ulrika Nybäck. Föreläsare, rådgivare och skribent på Stockholm Creative Partner Programledare: Susanna Westgren Inspelningsansvarig: Roger Svanell.Musiken som hörs i avsnittet är Kevin MacLeod - Plain Loafer.

Danyar Mohammed fick av misstag för lite i lön. Ett misstag som riskerar att få honom utvisad. Danyar Mohammed kom första gången till Sverige 2008, han sökte då uppehållstillstånd. 2012 avslog Migrationsverket hans ansökan och han skickades tillbaka till norra Irak. 2013 kom han tillbaka till Sverige, nu som arbetskraftsinvandrare. Han hade fått jobb på Pizzeria Lilla Paradiset i Jokkmokk.  Vartannat år skall arbetstillstånd förnyas och när det görs 2015 upptäcks att Danyar fått för lite lön. Arbetsgivaren har missat att Hotell och Restaurangfacket uppdaterat kollektivavtalet och därmed också hans kollektivavtalsenliga lön. Det är ett misstag som arbetsgivaren åtgärdar men Migrationsverket beslutar ändå att utvisa Danyar i mars 2016.  Med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa överklagar Danyar Mohammed Migrationsverkets beslut. En process som just nu, februari 2017, är framme vid sista instansen, Migrationsöverdomstolen. Ett program om Danyar i vardagen, spelandes TV-spel och fotboll med vänner.   20 februari 2017 kom besked från Migrationsöverdomstolen - Danyar Mohammed beviljas prövning. Det innebär att Migrationsöverdomstolen nu skall ta ställning till om ett arbetstillstånd kan förlängas även om lönen under period legat under den kollektivavtalsenliga lönen.  12 december 2018 fick Danyar Mohammed besked från Migrationsöverdomstolen, han kommer att få stanna.  Ett program av Joseph Knevel  joseph.knevel@sverigesradio.se