Podcasts about ledarskapet

Julius Caesars fälttåg i Gallien var till en början en rasande succé. Det inleddes 58 f.v.t. med en till synes blygsam provokation i transalpinska Gallien (dagens södra Frankrike) av den nyutnämnde prokonsuln Julius Caesar.Gallerna, trots sin tapperhet och slughet i strid, saknade den disciplin, organisation och logistiska förmåga som kännetecknade den romerska krigsmakten. Kampanjen utvecklades snabbt till en serie spektakulära slag, belägringar och diplomatiska intriger som ekar in i vår tid.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor Martin Hårdstedt Caesars fälttåg i Gallien.Caesars legioner kunde vinna seger efter seger och avancera genom Gallien, ända upp till dagens Belgien och engelska kanalen. Han genomförde även en kortare expedition till de brittiska öarna. Framgångarna resulterade i ökad handel med Rom, inklusive export av vin, slavar och naturresurser. För Caesar och hans allierade innebar kriget enorma ekonomiska vinster och en stärkt maktbas i Rom.Men missnöjet i Gallien växte. Trots Caesars försök till allianser och traktat var den romerska expansionen omöjlig att stoppa. Till slut slöt sig flera stammar samman för att göra motstånd. Ledarskapet togs av Vercingetorix, kung över arvernerna. Han förstod att romerska legioner inte kunde besegras i öppen strid. I stället satsade han på gerillataktik och strategiska manövrar för att destabilisera fienden. Inledningsvis var han framgångsrik och Caesar led ett nederlag vid Gergovia.Slutligen fann sig Vercingetorix instängd i Alesia, där Caesar demonstrerade sin beslutsamhet genom att genomföra en mästerlig belägring. Alesias fall blev det avgörande slaget som säkrade den romerska dominansen över Gallien och lade grunden för Caesars triumf i Rom – och republikens slutliga fall.Kriget var tätt sammanflätat med den inrikespolitiska situationen i Rom, där komplexa falangstrider pågick. Caesars militära framgångar stärkte hans maktposition, men vid hans återkomst 51 f.v.t. var den Romerska republiken på randen till kollaps. När Caesar korsade floden Rubicon inleddes det inbördeskrig som skulle förändra Rom för alltid.Bildtext: Vercingetorix kastar sina vapen vid Julius Caesars fötter. Belägringen av Alesia 52 f.v.t. blev det avgörande slaget i Caesars galliska fälttåg. Efter månader av svält tvingades Vercingetorix att kapitulera inför den romerska övermakten. 1899, av Lionel-Noël Royer Källa: Musée CROZATIER du Puy-en-Velay Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Mordet på Julius Caesar den 15 mars 44 f.v.t.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peppe Ekmark är en svensk föreläsare, utbildare och författare, specialiserad på försäljning, ledarskap och personlig utveckling. Med över 40 års erfarenhet inom näringslivet har han hjälpt många företag att förbättra sina resultat genom att skapa engagerade team.Han är känd för sina personliga och djupgående utbildningsmetoder, som lyfter både säljare och ledare till nya nivåer. Han erbjuder ledarskapsutbildningar och inspirerande föreläsningar för företag. Dessutom arrangerar han kurser och workshops på sin kursgård i Toscana, Italien, för att främja teamutveckling i en inspirerande miljö.Han har skrivit två böcker. En av hans mest kända titlar är Leda bra eller leda bäst: 8 steg som hjälper dig att hitta nyckeln till både ditt och dina medarbetares hjärta, där han delar med sig av sina insikter om effektivt ledarskap. Hans nya bok, Mannen som körde vilse i Toscana och hittade hem, handlar om självutveckling och är en skildring av en yttre och inre resa – från vilsenhet i ett stressigt Stockholm med sena kvällar på krogen och minnesluckor vid frukost, till att finna klarhet på den italienska landsbygden med vacker natur, god mat och fantastiska viner.Vi pratar om ledarskap, varför även män mår dåligt, och hur förmågan att öppna upp sig kan skapa glädje och framgång.Kontakta Peppe på peppekmark.seKöp boken: Mannen som körde vilse och hittade hem: Köp Övrig info: Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Vill du komma i kontakt med mig? Besök carolinenorbelie.com.Är du intresserad av Breathwork? Läs mer på carolinenorbelie.com.Nästa retreat äger rum den 21–24 maj i Deia. Gå in på carolinenorbelie.com för att boka din plats.För att boka mig som Breathwork-guide är priset just nu 900 kr (ordinarie pris 1800 kr). Passa på genom att mejla mig via carolinenorbelie.com.Följ mig gärna på:Instagram: @carolinenorbeliecoachingLinkedIn: Caroline NorbelieYouTube: Caroline NorbelieOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arvid Stark och Veronica Thunborg har många års erfarenhet av att utbilda inom ledarskap och gruppdynamik. Nu är dom här för att ge en inblick i vad ett gott ledarskap kan göra för skillnad på en arbetsplats. Vad har gruppen att tjäna på att det finns gemensamma förhållningssätt och riktningar när det kommer till hur verksamheten skall bedrivas, men också hur vi förhåller oss till varandra och alla de känslor som kan uppstå livet - Välkomna! Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

I det här avsnittet möter vi Päivi Paanila, Founding Partner och Managing Director på finska Avant Advisors.Det här är ett förkortat avsnitt och utdrag från vårt samtal med fokus på Päivis karriär- och entreprenörsresa. Om du vill lyssna och lära känna Päivi mer finns ett lite längre och fullmatat avsnitt med henne.Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden , Women for Leaders och SigneProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet pratar med Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, om vad vägvalet innebär för de kommande fyra åren. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Magnus Franzén på Mixum är gäst och berättar om hur han bygger företagskulturen. För det första är det avgörande att ha en tydlig och levande värdegrund som skapar sammanhållning. Ledarskapet bör främja engagemang och ansvar, vilket stärker motivationen hos medarbetarna. För de andra är flexibilitet och anpassningsförmåga viktiga för att hantera förändringar, och god kommunikation säkerställer att alla är informerade. Dessutom bör företag ta ett långsiktigt ansvar för miljö och samhälle. Kreativa metoder som spel kan användas för att engagera och utbilda personalen på ett lekfullt sätt.

Vi minns och hedrar Sven-Göran Eriksson. Gästande tränarkollegan och vännen Hasse Backe efter Svennis bortgång: ”Ledarskapet var unikt med en daglig dialog som chockade storstjärnorna i Europa." Hör berättelserna bakom kulisserna om hur ”Mister Sven” blev Sveriges i särklass störste fotbollstränare genom tiderna, med hyllningar från superstjärnor som Beckham, Mancini och Nesta. Tommy Åström och Lasse Granqvist bjuder också in Zebastian Modin nu när Paralympics startar. Som synskadad längdskidåkare har han tagit fler medaljer i Paralympics än någon annan inom vintersport. Modins medaljkandidater i Paris, men också med förklaringen till varför Sverige får allt svårare att konkurrera med övriga världen. Duplantis med nytt världsrekord, som uppladdning inför duellen på 100 meter mot Karsten Warholm kommande vecka. Men lyssnarnas bragddebatt reser frågan om Mondos Parisrekord verkligen var en större bragd än bordtennisens OS-succé? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Haka på "En intuitiv sommar" gratis! I veckans avsnitt har jag bjudit in två vänner för att prata systerskap, sharings och det feminina ledarskapet. Vi delar med oss av hur vi supportar varandra igenom livets upp- och nedgångar och vad det innebär för oss var och en och tillsammans att bjuda in mer av det feminina i vår vardag. Jag hoppas att avsnittet (trots lite sämre ljudkvalitet) ska ge dig inspiration, pepp och en påminnelse om att vi är här för att göra livet tillsammans. Hör av dig till Sanna, Alexandra eller mig om du vill dela med dig av vad avsnittet väckte i dig! Testa Mindfully gratis I 30 dagar: https://mindfully.nu/det-inre-skiftet Läs mer om vad som är på gång, och coaching med mig: https://helenaonneby.com Följ mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby

Erik Fjellborg har grundat Quinyx, som är världsledande på digital schemaläggning. Bolaget värderas idag till miljardbelopp, finns i stora delar av Europa och USA, och omsätter över 300 miljoner kronor. Detta blir ett fantastiskt avsnitt för dig som är nyfiken på att bygga snabbväxande företag. Vi snackar om: – Hur man tar ett bolag internationellt – Hur man får medarbetare att prestera och trivas samtidigt – Eriks viktigaste morgonrutiner och vanor för att få saker gjorda  – Förutsättningarna för att en entreprenör ska lyckas – Ledarskapet som krävs när ett bolag växer snabbt  och mycket mer Håll i dig, för här kommer det att gå lika snabbt som Quinyx växer. Välkommen! Info: Avsnittet har sänts tidigare, men vi älskade det så mycket att vi bara måste köra det igen. I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Att öka kundcentreringen och skapa en hållbar organisation som når ambitiösa mål, det låter väl som en dröm? Vi lever i en upplevelse-era, en tid när organisationer behöver flytta fokus från att tänka och agera inifrån och ut, till att ha fokus inställt på dem som de finns för, kunderna. Fördelarna med kundcentrering är många, då kundcentrerade organisationer både är mer lönsamma, växer mer och kan påvisa mer engagerade medarbetare än andra. Omställningen omfattar ofta ett transformativt arbete kring customer experience (CX) som spänner över hela organisationen. Hur långt har ni kommit i er omställning?Detta går att läsa på denna poddgästs hemsida. Kundcentrering och CX pratas det mycket om idag men hur får man egentligen till det?Linda Öhling, grundare av House of CX, delar i detta avsnitt med sig av:Hur du får till kundcentrering i din organisation och hur du kan börja ställa om redan idag.Ledarskapet i en kundcentrerad vs icke kundcentrerad organisation.Upplevelseblommans nio förmågor för kundcentrering.Och mycket mer.Lyssna in avsnittet och kickstarta din kundcentreringsresa!Du kan kontakta Linda här:LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/linda-%C3%B6hling/Hemsida: https://houseofcx.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Ledarskapet behöver skapa förutsättningar för att inspirera, hämta in kunskap, utvärdera och ompröva hela tiden.” Johan Kaarme, chef vård- och omsorgsavdelningen SKR, om vikten av att balansera bilden att det finns saker som fungerar och annat som behöver förbättras. Ett samtal om ledarskap, mod, samarbete, eget ansvar och det gemensamma målet. 

Före detta fotbollsspelaren, klubbdirektören och numera sportchefen för Djurgårdens IF, Bo ”Bosse” Andersson, har ägnat sitt liv åt fotbollen. På 80- och 90-talet spelade han på högsta nivå i Sverige och när skorna lagts på hyllan tog han direkt klivet upp för att leda en klubb på fall. Efter bara några år lyckades han vända trenden och Djurgården kom att vinna SM-guld och nå gruppspel i en Europaturnering. Men hur lyckas man med det? Vi pratar mycket om ledarskap och hur man ska tänka när man leder en fotbollsklubb. Vi får höra hur det går till bakom kulisserna när man säljer och köper spelare, om Bosses förhandlingsknep och om hur det fungerar i olika länder. Dessutom får vi höra om arbetet bakom den nya boken, ”Super-Bosse: från blodröda siffror till blårandiga framgångar” och varför en lanthandel kan vara bästa skolan för livet. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Bosse Andersson & Marcus Birro - Super-Bosse: från blodröda siffror till blårandiga framgångar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Före detta fotbollsspelaren, klubbdirektören och numera sportchefen för Djurgårdens IF, Bo ”Bosse” Andersson, har ägnat sitt liv åt fotbollen. På 80- och 90-talet spelade han på högsta nivå i Sverige och när skorna lagts på hyllan tog han direkt klivet upp för att leda en klubb på fall. Efter bara några år lyckades han vända trenden och Djurgården kom att vinna SM-guld och nå gruppspel i en Europaturnering. Men hur lyckas man med det? Vi pratar mycket om ledarskap och hur man ska tänka när man leder en fotbollsklubb. Vi får höra hur det går till bakom kulisserna när man säljer och köper spelare, om Bosses förhandlingsknep och om hur det fungerar i olika länder. Dessutom får vi höra om arbetet bakom den nya boken, ”Super-Bosse: från blodröda siffror till blårandiga framgångar” och varför en lanthandel kan vara bästa skolan för livet. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Bosse Andersson & Marcus Birro - Super-Bosse: från blodröda siffror till blårandiga framgångar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hilmar använder biologiska markörer för att beskriva hur vi påverkas i möten med människor. Han pratar känslosmitta och hur vi kan ta medveten kontroll när negativa känslor riskerar att ta överhanden.

Närvarande, lyhörd, tydlig ... det finns gott om krav på en god ledare. Men vad betyder de där orden i praktiken?Ledarskapet har en avgörande roll när man vill bygga en arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar tillsammans. Det finns hur mycket kunskap och information som helst om det goda ledarskapet. Men hur mycket praktisk och konkret vägledning ger de egentligen? Anna Tebelius Bodin var vår gäst i avsnitt nummer 6 som handlade om hjärnan och fokus. Det blev ett favoritavsnitt vi har återkommit till många gånger. Anna är föreläsare och författare med psykologi och den mänskliga hjärnan i fokus och menar att mycket av det som sägs om ledarskap lätt blir tomma och intetsägande ord.I det här LinkedIn-inlägget satte Anna fingret på något. Vi saknar ofta konkreta råd om vad det faktiskt innebär att vara ledare. Hur kommunicerar vi och hur gör vi saker rent praktiskt?Hur vet man om man är tydlig?Tydlighet, till exempel. Hur vet du att du varit tydlig? Ja det är inget du kan bestämma själv. Det kräver återkoppling från den du kommunicerar med och den eller de behöver komma till tals för att du ska få veta om du varit tydlig eller inte.För att kunna vara tydliga behöver vi först kommunicera regler och överenskommelser, säger Anna. Inte regler som i lagtexter, utan överenskommelser om hur vi jobbar ihop. När de finns på plats finns något att förhålla sig till.Vikten av att få göra sig hördFörst behöver man känna sig trygg, säger Anna, därefter lyssnad på och inkluderad. När det kommer ett påbud "uppifrån" behöver man få göra sina tankar och frågor hörda. Det kan handla om att få ställa frågor till en chef, men det kan lika gärna vara en möjlighet att diskutera med en kollega.Att välja rätt ordEtt annat konkret ämne som Anna tar upp är betydelsen av medvetna ordval. När du som ledare kommunicerar med dina medarbetare blir du inte hjälp av ett språk som innehåller ord som "kanske" och "liksom" eller "litegrann".Våga säg som det är! Du behöver vara tryggast i rummet. Då blir det blir tryggt för dina medarbetare.Hur blir man tryggast i rummet? Det är ingen tävling. Att du hittar trygghet hjälper andra att hitta sin. Som ledare behöver du hitta en trygghet i stunden och den kan du inte få utifrån. Den måste komma inifrån dig själv, när yttre omständigheter utmanar er. Du måste trivas hemma i ditt eget huvud och hitta ditt inre lugn, för du smittar dem som lyssnar på dig.Använd din andning Långa utandningar med djupa andetag är ett sätt att hitta ditt inre lugn. Det löser inte på egen hand långsiktiga kriser men inför ett möte kan det göra stor skillnad.Rikta din uppmärksamhet rättFör att signalera att du är att lita på och att du bryr dig om dina medarbetare behöver du släppa taget om dig själv. Det är kanske den viktigaste insikten en ledare behöver: det handlar inte om dig - det handlar om dina medarbetare.Fokusera din uppmärksamhet på dem och deras trygghet och ta saker för vad de är istället för att skämta bort sånt som är jobbigt eller hamna i försvar. Du kommer inte att kunna göra allt perfekt men lyckas du med de här sakerna har du kommit långt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det tillitsfulla ledarskapet   Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?   Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.   ”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson. 

Del fem av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. En ledare kan ha många bra kvalitéer och beteenden men ändå vara destruktiv i sitt ledarskap. Forskning visar att negativa beteenden ofta får större effekt på medarbetare och organisationen. I det här avsnittet fokuserar vi på vilka ledarbeteenden som uppfattas som destruktiva, vilka effekter de får och vad du som ledare kan göra för att hantera dina destruktiva beteenden. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Hur ofta lyfter du och din organisation blicken för att kritiskt granska vad som händer i omvärlden? I denna podd pratar vi om vikten av att, som ledare, ha koll på sin omvärld och att våga fatta beslut för att möta vad som skådats på horisonten. Vi pratar bland annat om skillnaden mellan att ta medvetna beslut och att ”hamna i en trend”. Vi pratar också om att skapa återkommande strukturer för att säkerställa sin omvärldsanalys med påföljande beslut och handlingar.

Viktiga ingredienser är, positiv grundinställning, möjlighetsinriktad, god lyssnare och förmåga att skapa delaktighet. Det är också viktigt att veta vem jag är i mitt ledarskap, vilka är mina styrkor och mina utvecklingspotentialer. Att jag är väl förknippad med min inre kompass så omgivningen vet vad jag står och är konsekvent. Alla människor har detta i sig i större eller mindre omfattning och med en bra guidning kan man träna upp sig till en trygg ledare. I denna podd delar Lena och Lena med sig av lite verktyg som kan hjälpa på vägen.

Ett gammalt fall med strandade pojkar har återigen fått William Goldings beskrivning av barns grymheter att ifrågasättas. Men situationen och systemet styr vilka vi blir, konstaterar Eva-Lotta Hultén. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.I september 1965 tröttnade sex pojkar mellan 13 och 16 år på sin katolska internatskola på ön Tonga i Söderhavet. De knyckte en fiskebåt nere i hamnen, packade med sig lite bananer och kokosnötter och gav sig iväg med planen att ta sig till Fiji. Det slutade illa. När det blåste upp slets seglen sönder och båten drev i åtta dygn innan de illa rustade pojkarna kunde ta sig iland på den lilla ön Ata. Där blev de kvar i ett år innan de räddades av ett passerande fartyg. Historien, som har likheter med William Goldings ”Flugornas herre”, har återberättats i tidningen The Guardian av författaren Rutger Bregman.I William Goldings roman blir ett flygplan tvunget att släppa av alla sina passagerare, pojkar mellan sex och tolv år, på en ö någonstans i tropiskt klimat. Ön visar sig vara paradisisk. Det finns gott om färskvatten, frukt och vilda grisar och en lagun att bada och fiska i. Under en period fungerar livet på ön väl men snart blir spänningarna mellan de båda ledargestalterna Ralph och Jack starkare och det system av åtminstone relativ demokrati som pojkarna byggt upp vittrar sönder. Ledarskapet glider över på Jack som har en mer auktoritär stil och kräver underkastelse.Ralph och några pojkar till fortsätter att kämpa för att hålla liv i de spillror av demokrati som lever kvar men den som opponerar sig mot Jack riskerar att utsättas för våld. En av Jacks hantlangare sätter ett stort klippblock i rullning och blocket stöter till Ralphs vän Nasse så att han faller nedför en klippavsats och krossas, och med honom dör också allt hopp om att förnuft och demokrati ska råda på ön.Så här ser alltså den mänskliga naturen ut, den starke tar makten och konkurrens vinner över samarbete. Inte alls! Säger Rutger Bregman i sitt reportage. Mycket skiljer nämligen verklighetens skeppsbrutna barn från bokens. Pojkarna från Tonga – Stephen, Kolo, Mano, David, Luke och Sione – höll sams under sin tid på ön och hjälptes åt med odlingar, matlagning, vatteninsamling och allt annat de behövde för att klara sig. Bregman menar att berättelsen om dessa sex pojkar visar att den sedan länge förhärskande idén om människan som självisk är felaktig och att William Goldings bild av den mänskliga naturen är en nidbild. Jag önskar att det var så enkelt som att han hade rätt.I nya situationer kan vi lätt förmås att göra saker som annars vore oss helt främmande. I ”Flugornas herre” beskriver William Golding denna situationens makt på ett mycket trovärdigt sätt: det avgränsade rummet som får barnens ursprungliga moraluppfattning och världen utanför att blekna bort; den starke ledaren som gör att de flesta avsäger sig sin förmåga att tänka självständigt; utpekandet av syndabockar i form av Ralph och Nasse; skräcken för en yttre fiende i form av ett odjur som inte finns men som motiverar våldet och bristen på demokrati; maskerna som avindividualiserar pojkarna och gör att de känner sig fria från personligt ansvar, och så det vi- och domtänkande som i det här fallet symboliseras av att en del av pojkarna tidigare ingått i samma gosskör och bildar ett sammanhållet ”vi” som ställer andra utanför.Men situationer uppstår inte i ett vakuum. Vilka situationer vi hamnar i beror på vilka man bäddat för. Och där kommer systemets kraft in. Systemet som, förklarar socialpsykologen Philip Zimbardo, tillhandahåller institutionellt understöd, auktoritet och resurser som den enskilda situationen hämtar sin kraft ur. I Goldings bok kommer systemet med pojkarna till ön hemifrån. De har en föreställning om hur ett samhälle ska organiseras som de försöker leva upp till. Som skolbarn av 50– talets England har de fostrats in i ett hierarkiskt och ganska empatilöst förhållningssätt till varandra.Som en sorts ö kan kanske också fängelset Abu Ghurayb under Irakkriget beskrivas. Abu Ghurayb blev känt över världen i april 2004 när bilder därifrån läcktes till pressen. De visade på systematisk tortyr av fångar och ett av de mest absurda fotografierna föreställer en ung kvinnlig amerikansk militärpolis som med ett stomatol-leende lutar sig ner över en plastinpackad och till döds misshandlad man.Efter att vad den amerikanska militärpolisen ägnat sig åt i Abu Ghurayb blev känt i USA blev socialpsykologen Philip Zimbardo, som ägnat sin forskning åt bland annat gruppdynamik, kontaktad av en av de åtalades advokat för att delta i försvaret av honom. Chip Frederick hade dekorerats med ett flertal militära utmärkelser och medaljer. De tester Zimbardo senare utförde på honom visade att han var normalintelligent, med normala moraliska värderingar och utan sadistiska eller patologiska tendenser.Abu Ghurayb var under tiden Chip Frederick var stationerad där en plats i närmast totalt kaos. I stora svep förde man dit både barn och vuxna som råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, som när någon bomb sprängts. Från hustaken runtom fängelset sköt krypskyttar mot militärpoliserna. Chip Frederick arbetade tolv timmar per dygn, sju dagar i veckan under extremt stressande förhållanden. Lägg till detta den uppgift han och hans medarbetare fått av den militära underrättelsetjänsten: att förbereda fångar för förhör. En av Chip Fredricks kollegor berättade om förhållandena: ”De överordnade sa: 'Använd er fantasi. Krossa dem. Vi vill ha dem krossade när vi kommer tillbaka hit.' ”När Donald Rumsfeld med anhang efter att skandalen briserat försökte framställa Chip Fredrick och hans underordnade som de ruttna äpplena i en för övrigt utmärkt korg var det alltså bara ett försök att sprida dimridåer kring det faktum att arbetsförhållandena var fruktansvärda och att förutsättningarna för vilka situationer som kunde uppstå getts av människor högre upp i hierarkin. Med Philip Zimbardos terminologi kan man beskriva det som hände i Abu Ghurayb som att systemiska och situationella krafter samverkade och skapade onda handlingar utförda av goda, eller i alla fall helt normala, människor.Även om Jack, den destruktive ledaren i Goldings bok, har en aggressivitet i sig redan från början hade han kanske i en annan omgivning utvecklats åt ett helt annat håll. Men den gode ledaren Ralph har faktiskt tilldelat honom rollen som jägare och utnämnt gosskören till hans underlydande och han agerar därefter. Kanske med den engelska internatskolans hierarkiska mönster som förebild.Rädsla, outvecklad förmåga till empati, ogenomtänkta föreställningar om vad det innebär att vara ledare eller dåliga modeller för samlevnad kan få oss att göra varandra illa. Alla som någon gång sett mobbning i en skolklass vet att även barn tyvärr kan begå grymheter mot varandra, ibland ganska utstuderande sådana. Det som utspelar sig i ”Flugornas herre” är alltså inget osannolikt scenario men som väl är är det heller inte det enda möjliga, vilket visas av berättelsen om de sex pojkarna på Ata.Till alla öar vi reser tar vi med oss idéer och mönster från de situationer och system vi tidigare befunnit oss i – olika beroende på våra erfarenheter. Och vi har enorma möjligheter att påverka vilka situationer både barn och vuxna skapar åt sig genom vilka system vi fostrar dem in i och vilka värderingar och förväntningar vi skickar med dem.Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Del tre av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. Som ledare är din vardag att hantera en komplex miljö med kontinuerliga förändringar. Det innebär att du behöver ha koll inte bara på dig själv utan även omgivningens krav. Det handlar om hur en organisation väljer att organisera sig och den kultur som tillsammans skapas i organisationen. Med kunskap om hur ledarskap och medarbetarskap samspelar kopplat till omvärldens krav kan du som ledare reflektera hur du bäst stödjer den grupp du leder för att den ska utvecklas framåt. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Giovanni Nicoletti, med lång erfarenhet att driva restaurangverksamhet, ger oss nycklarna till hur vi får ut det bästa av kommande generationer. De unga vuxna är inte så konstiga eller sönder curlade som vi tror, de tänker annorlunda och värderar livet på ett annat sätt. Genom sitt trygga ledarskap lotsar han sina anställda varsamt framåt att våga ta för sig och utvecklas. Ledarskapet bygger bla på tillit, närvarande, tydlighet och en stor skopa glädje. I podden är det Lars och Lena som har fått förmånen att samtala med Giovanni Nicoletti.

Linda Corswall, kommunikationsdirektör för Socialstyrelsen inledde sin resa som kommunikatör innan hon steg i graderna och idag är hon högst ansvarig för sextio medarbetare på myndigheten. Hur enkelt är det att gå från att vara kreativ idéspruta till att sitta i ledningsgrupp och ta handen från det operativa arbetet?   I veckans avsnitt av Kommunikationspodden besöker Linda Corswall Max Landergård och Caroline Thunved i studion, och hon reflekterar över hur hennes roll utvecklats. ”I Upplands Väsby landade jag i att vara chef och ledare är väldigt roligt, då får man jobba med mer än kommunikation. Ledarskapet och jag brinner för att skapa team och boosta människors kompetenser och bygga ihop människor. De sociala frågorna ligger mig också varmare om hjärtat, så socialstyrelsen kändes rätt. Det kan fortfarande finnas en sorg när medarbetare kommer på en idé som de sedan får göra ut och jag inte får delta operativt, men jag blev bra skolad i Upplands Väsby där laget går före. Jag som är gammal mittfältare älskar laget. Jag vill känna det i min grupp och då får jag kliva tillbaka. Men jag tror att när jag klev över till chefsroll när jag jobbade i kommun så blev vi som ett slags inhousebyrå och då kunde jag vara operativ i ledarskapet. Det var en bra känsla att jag fick det att fungera”, säger Linda Corswall.   Lyssna på hela avsnittet

I detta avsnitt gästar Thomas Floberg, vice VD på Microsoft där han berättar om distansarbete och ledarskap. Microsoft har sedan innan pandemin haft hybrida arbetsplatser med syfte att gynna produktiviteten, medarbetarna och utvecklingen. HRnytt-poddens programledare är Hanna Bergfäldt, konsult på FEM HR. I podden intervjuar Hanna aktuella personer, ledare, HR chefer och andra som kan ge oss insikt, kunskap, inspiration inom HR området.https://www.femhr.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt fokuserar vi på organisationsutveckling, ledarskap och kreativitet. Hur får man dessa saker att fungera ihop? Och går det att träna upp sin kreativa förmåga? Günther får besök i studion av föreläsaren och kreativitetsexperten Tobias Degsell som tidigare varit verksam som kurator på Nobelprismuseet i Stockholm. I dag hjälper han företag och organisationer i många olika branscher och länder att tänka och agera nytt. Hur gör man svåra förändringsprocesser att bli greppbara och begripliga? Här får du mängder med tips. Lyssna nu!

Lasse Granqvist, Jens Fjellström och Tommy Åström om krisen i svenska fotbollslandslaget: ”Ledarskapet är obefintligt, vem utvärderar förbundskapten Janne Andersson?” Sparkade tränare ger sämre resultat i Allsvenskan 2022. Vem blir först att få kicken i SHL-ishockeyn? Zlatan blir filmstjärna, precis som vi förutspådde i avsnitt #1. Olyckspåsen ger den kaotiska historien om Matti Nykänen, berättad av prisade finske sportkommentatorn Christoffer Herberts. Och Jens har tappat bort sig igen - rejält!

Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.

Hur har ledarskapet förändrats efter corona? Hur motiverar man medarbetare på distans? Thomas Spångberg, sales director på Modern Work Microsoft pratar om att: ”Chefa mindre och leda mer”, om självledarskap, vikten av välmående, kulturella skillnader och om utmaningar i en ny hybrid värld.

Hur når man sina mål och skapar en bättre, roligare och lönsammare arbetsplats? Och hur använder man storytelling för att öka sin försäljning? Det och mycket mer tar vi upp i veckans avsnitt. Günther får besök i studion av författaren, föreläsaren och kommunikationsexperten Antoni Laciani. Han har tidigare haft ett antal ledande positioner inom försäljning och marknadsföring, på företag inom IT och Telekom. Bland annat var han åtta år på Ericsson innan han bestämde sig för att starta eget 2005. Han har skrivit 12 böcker om kommunikation, ledarskap och motivation och prisats som en av Sveriges främsta föreläsare. Ledarskapet har förändrats som en följd av Corona-pandemin när många arbetar på distans. Hur kan man som chef verka i en hybridmiljö? Antoni Lacinai har forskat i ämnet och ger här sina viktigaste tips för dig som leder en grupp i den nya verkligheten. Lyssna nu!

Mental tränare, NLP-coach och utbildare. Mathias Garhed har sammanställt, integrerat och utvecklat tekniker inom personlig utveckling. Med sin bakgrund som beteendevetare och polis har han under långtid pushat högpresterare att bli bättre. Hitta vägen framåt och maxa livet!Mathias läste psykologi i 3 år och blev sedan polis. Varit yttre befäl i Göteborg. Var i en konfrontation med rånare som påverkade honom mycket starkt. Författare till den utmärkta boken ”Mindexpand”. Den som först kontakter Mathias på sociala medier får ett exemplar gratis. Utbildad coach som hjälp många till ett bättre liv. Mathias är klok och erfaren och i avsnittet hittar du många guldkorn. Zonen utanför komfortzonen kallas strech zonen. Den inte delen av den lärzonen och utanför den kaoszonen. Optimal inlärning sker i gränsen mellan lärzonen och kaoszonen.  Det är jobbigt och stressande att vara i stretchzonen. Komfortzonen är bra för återhämtning. Hjärnan mår bäst av variation. Lär dig hitta det som fungerar bäst för dig.  Vi pratar bland annat om tre typer av coping. 1.     Problemorienterarad coping. Ta tag i och lös problemet. 2.     Emotionell coping.3.     Agera inriktad coping (Kristian). Skapa resultat. Det tar dig loss när du fastnat, ger dig självförtroende och gör dig mentalt starkare. Mathias Garhed hittar du på sociala medier och på www.mindexpand.se .Enjoy

Ett gammalt fall med strandade pojkar har återigen fått William Goldings beskrivning av barns grymheter att ifrågasättas. Men situationen och systemet styr vilka vi blir, konstaterar Eva-Lotta Hultén. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.I september 1965 tröttnade sex pojkar mellan 13 och 16 år på sin katolska internatskola på ön Tonga i Söderhavet. De knyckte en fiskebåt nere i hamnen, packade med sig lite bananer och kokosnötter och gav sig iväg med planen att ta sig till Fiji. Det slutade illa. När det blåste upp slets seglen sönder och båten drev i åtta dygn innan de illa rustade pojkarna kunde ta sig iland på den lilla ön Ata. Där blev de kvar i ett år innan de räddades av ett passerande fartyg. Historien, som har likheter med William Goldings Flugornas herre, har återberättats i tidningen The Guardian av författaren Rutger Bregman.I William Goldings roman blir ett flygplan tvunget att släppa av alla sina passagerare, pojkar mellan sex och tolv år, på en ö någonstans i tropiskt klimat. Ön visar sig vara paradisisk. Det finns gott om färskvatten, frukt och vilda grisar och en lagun att bada och fiska i. Under en period fungerar livet på ön väl men snart blir spänningarna mellan de båda ledargestalterna Ralph och Jack starkare och det system av åtminstone relativ demokrati som pojkarna byggt upp vittrar sönder. Ledarskapet glider över på Jack som har en mer auktoritär stil och kräver underkastelse.Ralph och några pojkar till fortsätter att kämpa för att hålla liv i de spillror av demokrati som lever kvar men den som opponerar sig mot Jack riskerar att utsättas för våld. En av Jacks hantlangare sätter ett stort klippblock i rullning och blocket stöter till Ralphs vän Nasse så att han faller nedför en klippavsats och krossas, och med honom dör också allt hopp om att förnuft och demokrati ska råda på ön.Så här ser alltså den mänskliga naturen ut, den starke tar makten och konkurrens vinner över samarbete. Inte alls! Säger Rutger Bregman i sitt reportage. Mycket skiljer nämligen verklighetens skeppsbrutna barn från bokens. Pojkarna från Tonga   Stephen, Kolo, Mano, David, Luke och Sione höll sams under sin tid på ön och hjälptes åt med odlingar, matlagning, vatteninsamling och allt annat de behövde för att klara sig. Bregman menar att berättelsen om dessa sex pojkar visar att den sedan länge förhärskande idén om människan som självisk är felaktig och att William Goldings bild av den mänskliga naturen är en nidbild. Jag önskar att det var så enkelt som att han hade rätt.I nya situationer kan vi lätt förmås att göra saker som annars vore oss helt främmande. I Flugornas herre beskriver William Golding denna situationens makt på ett mycket trovärdigt sätt: det avgränsade rummet som får barnens ursprungliga moraluppfattning och världen utanför att blekna bort; den starke ledaren som gör att de flesta avsäger sig sin förmåga att tänka självständigt; utpekandet av syndabockar i form av Ralph och Nasse; skräcken för en yttre fiende i form av ett odjur som inte finns men som motiverar våldet och bristen på demokrati; maskerna som avindividualiserar pojkarna och gör att de känner sig fria från personligt ansvar, och så det vi- och domtänkande som i det här fallet symboliseras av att en del av pojkarna tidigare ingått i samma gosskör och bildar ett sammanhållet vi som ställer andra utanför.Men situationer uppstår inte i ett vakuum. Vilka situationer vi hamnar i beror på vilka man bäddat för. Och där kommer systemets kraft in. Systemet som, förklarar socialpsykologen Philip Zimbardo, tillhandahåller institutionellt understöd, auktoritet och resurser som den enskilda situationen hämtar sin kraft ur. I Goldings bok kommer systemet med pojkarna till ön hemifrån. De har en föreställning om hur ett samhälle ska organiseras som de försöker leva upp till. Som skolbarn av 50 talets England har de fostrats in i ett hierarkiskt och ganska empatilöst förhållningssätt till varandra.Som en sorts ö kan kanske också fängelset Abu Ghurayb under Irakkriget beskrivas. Abu Ghurayb blev känt över världen i april 2004 när bilder därifrån läcktes till pressen. De visade på systematisk tortyr av fångar och ett av de mest absurda fotografierna föreställer en ung kvinnlig amerikansk militärpolis som med ett stomatol-leende lutar sig ner över en plastinpackad och till döds misshandlad man.Efter att vad den amerikanska militärpolisen ägnat sig åt i Abu Ghurayb blev känt i USA blev socialpsykologen Philip Zimbardo, som ägnat sin forskning åt bland annat gruppdynamik, kontaktad av en av de åtalades advokat för att delta i försvaret av honom. Chip Frederick hade dekorerats med ett flertal militära utmärkelser och medaljer. De tester Zimbardo senare utförde på honom visade att han var normalintelligent, med normala moraliska värderingar och utan sadistiska eller patologiska tendenser.Abu Ghurayb var under tiden Chip Frederick var stationerad där en plats i närmast totalt kaos. I stora svep förde man dit både barn och vuxna som råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, som när någon bomb sprängts. Från hustaken runtom fängelset sköt krypskyttar mot militärpoliserna. Chip Frederick arbetade tolv timmar per dygn, sju dagar i veckan under extremt stressande förhållanden. Lägg till detta den uppgift han och hans medarbetare fått av den militära underrättelsetjänsten: att förbereda fångar för förhör. En av Chip Fredricks kollegor berättade om förhållandena: De överordnade sa: 'Använd er fantasi. Krossa dem. Vi vill ha dem krossade när vi kommer tillbaka hit.' När Donald Rumsfeld med anhang efter att skandalen briserat försökte framställa Chip Fredrick och hans underordnade som de ruttna äpplena i en för övrigt utmärkt korg var det alltså bara ett försök att sprida dimridåer kring det faktum att arbetsförhållandena var fruktansvärda och att förutsättningarna för vilka situationer som kunde uppstå getts av människor högre upp i hierarkin. Med Philip Zimbardos terminologi kan man beskriva det som hände i Abu Ghurayb som att systemiska och situationella krafter samverkade och skapade onda handlingar utförda av goda, eller i alla fall helt normala, människor.Även om Jack, den destruktive ledaren i Goldings bok, har en aggressivitet i sig redan från början hade han kanske i en annan omgivning utvecklats åt ett helt annat håll. Men den gode ledaren Ralph har faktiskt tilldelat honom rollen som jägare och utnämnt gosskören till hans underlydande och han agerar därefter. Kanske med den engelska internatskolans hierarkiska mönster som förebild.Rädsla, outvecklad förmåga till empati, ogenomtänkta föreställningar om vad det innebär att vara ledare eller dåliga modeller för samlevnad kan få oss att göra varandra illa. Alla som någon gång sett mobbning i en skolklass vet att även barn tyvärr kan begå grymheter mot varandra, ibland ganska utstuderande sådana. Det som utspelar sig i Flugornas herre är alltså inget osannolikt scenario men som väl är är det heller inte det enda möjliga, vilket visas av berättelsen om de sex pojkarna på Ata.Till alla öar vi reser tar vi med oss idéer och mönster från de situationer och system vi tidigare befunnit oss i  olika beroende på våra erfarenheter. Och vi har enorma möjligheter att påverka vilka situationer både barn och vuxna skapar åt sig genom vilka system vi fostrar dem in i och vilka värderingar och förväntningar vi skickar med dem.Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Alexander Axén och Erik Edman fokuserar på helgens kvartsfinaler i Svenska Cupen, tar ner samtalen från tisdagens livesändning och utvecklar sina tankar om vad ett starkt ledarskap innebär i rollen som fotbollstränare.  Programledare & redaktör: Simon Pålsson  Fans Corner Sverige sänder live varje tisdag klockan 21:00 och har linjerna öppna för lyssnarsamtal. Ring in på 020 - 21 26 00 eller skicka ditt telefonnummer till info@fcsverige.se för att bli uppringd under sändningen.  Produktion: Mayulla Media AB

Drottning Blanka fortsätter satsa på att stärka ledarskapet i klassrummet - Ledarskapet i klassrummet är ständigt aktuellt och på Drottning Blankas gymnasieskolor finns det sen läsåret 20/21 en förstelärare på varje skola som har det som sitt fokusområde. I det här poddavsnittet diskuterar vi klassrumsledarskap med Marcus Samuelsson, bitr. professor i pedagogik vid Linköpings universitet, som under läsåret stöttar våra förstelärare i ledarskapsfrågor. Podden gästas också av skolchef Anne Engardt som har ett särskilt ansvar för att driva utbildningsinsatsen för våra förstelärare. Vi samtalar om hur ett bra ledarskap i klassrummet kan se ut, på vilket sätt det kan göra skillnad för elever, lärare och rektorer och hur fortsättningen av samarbetet med Marcus Samuelsson kommer vara. Tävling blir det också i avsnittet med fina priser förstås!

I det femtiofemte avsnittet, det första i säsong 7, pratar vi om tillit i ledarskapet. Hur man gå till väga som ledare och hur man tar emot det som medarbetare. Dessutom kommer vi in på hur man leder möten till effekt, möten på hybrid och helt digitala träffar. Ett avsnitt som riktar sig till dig som är ledare. Utmanarpodden är en podcast av och med ledarskapscoachen Ing-Marie Rundwall och kommunikatören Magnus Carlsson. Podcasten finns på Spotify, Acast och Apple Podcasts. Besök oss på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/utmanarpodden

I detta avsnitt möter vi Ledarnas förbundsordförande Andreas Miller i ett samtal om att leda i det nya normala. Vad är viktigt för dagens ledare, vilka utmaningar finns, varför vill färre unga bli chefer och vad bör man tänka på när man leder en hybridorganisation?  

Ulf Wagner är en av Sveriges bästa kockar och krögare. På hans meritlista finns allt från Göteborgs första stjärna hos Guide Michelin till titeln som Sveriges bästa sommelier. I detta avsnitt kommer du att få följa med på baksidan och se vad som krävs för att kunna driva en lyckad restaurang. 

Genom hållbart ledarskap kan vi både få mycket gjort samtidigt som medarbetarna mår bra och har balans mellan livets olika delar. Anna Liebel gästar avsnittet från Island. Hon är mindshifter, en 'global citizen' och har en bakgrund i konsultbranschen. Att arbeta långsiktigt och hållbart är en förutsättning för att lyckas. Att göra en energibudget kan vara en start men hur tränar vi oss i självledarskap? Vi får även Mattias spaning från konsultvärlden och på klimattemat fortsätter diskussionen om det goda ledarskap och hur det används i stora förändringar. Poddvärdar är Håkan Mildh Svensson, Helena Torhage & Mattias Loxi

Vad gör du som chef när Olle, som skaffat hund, vill fortsätta jobba hemifrån på heltid; Emil tycker alla ska vara på jobbet eftersom det är viktigt för sammanhållningen i gruppen och Sabrina vill gärna jobba hemifrån ibland, men har inte förutsättningar i hemmet för att göra det. Camilla å sin sida har tydligt tagit ställning mot vaccinering och Zoran vill inte vara på kontoret om inte alla är vaccinerade. Det här väcker frågor och funderingar som vi kommer att vända och vrida på i det här avsnittet av Chefsrådgivarna. Medverkande: Anki Udd, ledarskapsutvecklare, Anna Widing chefsrådgivare och Sara Kullgren, chefsjurist. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Tieto gick ihop med EVRY 2020 bildades en IT-konsultjätte med 24 000 anställda. Bolagets Sverige-vd Karin Schreil fick uppdraget att sy ihop den svenska organisationen på 4 500 personer samtidigt som pandemin rullade in och omöjliggjorde fysiska möten. I avsnitt 240 berättar hon om hur man på TietoEVRY har kämpat med att skapa en gemensam företagskultur på distans. Dessutom pratar vi om symbiosen mellan hållbarhet och digitalisering, samt kunskapsklyftor, jämställdhet, lärande och framtid. Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

I det här avsnittet pratar Kristina med Margaretha Öström, som har skrivit om hur mindfulness kan gagna ledarskap genom att på olika sätt påverka vår pannlob och självmedvetenhet. Att vara medvetet närvarande kan öka förmågan att fokusera på rätt saker, minska risk för att reaktioner på våra naturliga emotioner kommer i vägen för våra relationer och beslut. Margarethas bok heter "Hållbar hjärna med mindfulness" och kom ut 2021. Samtalet handlar en hel del om erfarenheterna av mindfulness, effekterna i kropp och hjärnan och hur det kan ge nytta för ledarskap. För att kontakta Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se eller kontaktar Kristina via hemsidan https://exist.se  

Att vara förälder är en utmaning men också en källa till glädje för många av oss. Vi gör vårt bästa för att leda våra barn i den riktning som vi tror skall gagna dem bäst i livet. När barnen blir äldre ifrågasätter de ofta föräldrarnas råd och idéer. Hur blir det då? Är föräldrar och barn nöjda med det ledarskap som blev och vad har vi lärt oss av varandra?  Lyssna på dagens podcast där Lars Engström och Lena Järlo från Leadership2Grow diskuterar med Lenas son Daniel Goz, 24 år, hur ett bra föräldraledarskap ser ut.

Får du lägga för mycket tid på administration och to-do-listor och för lite på kreativitet och problemlösning? Vi har pratat med ett företag som har valt att jobba annorlunda. Vår gäst den här veckan är Niclas Sigholm, vd på teknik- och konsultföretaget Sigholm. De jobbar enligt en organisationsfilosofi som kallas Teal. Ledarskapet är utspritt i organisationen. Var och en har både stor frihet och stort ansvar. Beslut fattas snarare genom kollegial rådgivning än genom att en person bestämmer något som de andra ska genomföra. Men de har också en mycket mer detaljerad - och transparent - aktivitetsstyrning än många andra. Mail är för grovkornigt Vårt intresse för vad Sigholm gör om dagarna började med att vi läste en artikel i tidningen Chef om hur de bestämde sig för att sluta med internmail. Hur landade de i det beslutet? - Sättet att kommunicera är för grovkornigt, säger Niclas Sigholm. Mottagaren måste fundera på vad avsändaren egentligen vill. Är det en aktivitet som krävs? Är det något jag behöver läsa på om? Ska jag blanda in någon annan? Han menar att mail bara fungerar om man har ganska låga förväntningar på hastighet och kvalitet i sina processer. Men problemet med traditionella organisationer är mycket större än så, menar Niclas. Mellanchefen är ofta en flaskhals En klassisk mellanchef blir ofta en flaskhals i sin organisation med ansvar för en mängd olika saker samtidigt: HR-frågor, metoder och processer, produktutveckling och ovanpå det både marknadsföring och försäljning. Det är för mycket för någon att hålla i och det leder till fördröjda beslut. Det i sin tur skapar frustration och sänkt engagemang bland medarbetarna. Dessutom har medarbetarna många gånger stor kunskap om frågorna som mellanchefen ska fatta beslut om, kunskap som inte används. Så bakom beslutet om att jobba på ett annat sätt fanns både en vilja att öka effektiviteten och att skapa en arbetsplats där människor mår bra och trivs. Decentralisering kräver struktur Men när man ska jobba decentraliserat blir allting också mer komplext. Därför har Sigholm väldigt tydliga strukturer runt var kommunikationen sker, hur processer flödar och vad som ska göras i vilka steg. Ett mer eller mindre automatiserat informationsflöde stöttar medarbetarna när det gäller den löpande planeringen. Syftet är att avlasta varje individs arbetsminne så att man behöver färre egna to-do-listor och slipper hoppa mellan olika kalkylark i diverse projekt för att få ihop helheten under en arbetsdag. Det Niclas beskriver är stort ansvar och stor frihet för var och en och samtidigt en extremt tydlig styrning i mycket av det praktiska som ska utföras. Man behöver också vara mer transparent med hur man jobbar mot kollegorna. Frigöra tid för kreativitet och problemlösning Å andra sidan är syftet just att frigöra tid för kreativitet och problemlösning. Ingen ska behöva leta efter information, istället är det enkelt att få en överblick över en hel arbetsprocess och var man ligger till med olika delar av helheten. Det blir lättare att må bra och hitta den egna motivationen, säger Niclas. Samtidigt kräver det en hel del av individen. Man måste vara redo att ibland leda och andra gånger ledas, att se feedback i vardagen som en rättighet och att ständigt jobba med problemlösning som verktyg och inte bara skjuta avgöranden till andra. Vår samarbetspartner Twitch Health har levererat mycket hälsorelaterade tjänster digitalt på sistone och fortsätter med det. För långt ifrån alla har kunnat återgå till att jobba på plats. Och många kommer kanske aldrig att göra det, åtminstone inte på samma sätt som före pandemin. Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har skrivit mycket om det här med kommunikation förstås. Den här veckan tipsar vi om vikten av att kommunicera just om kommunikationen. Det är kanske där man många gånger ska börja?

Som chefsrekryterare besitter man en hel del makt över framtiden - både när det gäller glastak, inkludering och de egenskaper eller meriter som premieras. Rekryteringsföretaget Novares grundare och vd Fredrik Hillelson tar sitt uppdrag på stort allvar, och kan på nära håll följa - och främja - den positiva utvecklingen av fler perspektiv och mer "mänsklighet" i näringslivets toppskikt. Och han menar att utvecklingen går ganska fort till det bättre. Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Kitchen Studio i Stockholm. // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Susanne Holmström, vd för Netonnet, har gjort mycket rätt. Pandemin har inneburit ett uppsving för e-handeln och där har hennes snabbväxande företag kommit ut som vinnare. Med ett starkt kundfokus och tidigt krisarbete har hon framgångsrikt ställt om hemelektronikkedjan. Ledarskapet ser hon som ofantligt mycket viktigare är branschkompetens. Mångfald och hållbarhet är frågor som drivs aktivt. Varför kom kunderna till just Netonnet under pandemin? Hur kan ledarskapet anpassas efter alla nya möjligheter och utmaningar som kommer i snabb takt? Hur ser Susanne på Amazons intåg i Sverige? Och hur jobbar hon med jämställdhetsfrågorna i en bransch som kan uppfattas som mansdominerad? Susanne blev av Ledarna utsedd till Framtidens kvinnliga ledare 2013. Lyssna på Susanne Holmström i Miller möter ledare. Avsnittet spelades in den 29 april 2021.

Ann Hellenius är Managing Director på IT- och konsultbolaget Capgemini Invent sen 2020, hon sitter även med i styrelsen för Synsam, MSAB och Volvo Finans. Tidigare har Ann verkat inom svenskt näringsliv och utvecklat dess digitala verksamhet vilket har gett henne en plats i Regeringens digitaliseringsråd. Ann har också 2020 skrivit boken Alltid relevant - nycklarna till framgångsrikt ledarskap i en snabbrörlig värld. Anmäl dig till Arash nyhetsbrev https://bit.ly/3v0RbJy och ta del av en exklusiv krönika varje månad.

Erik Fjellborg har grundat Quinyx, som är världsledande på digital schemaläggning. Bolaget värderas idag till miljardbelopp, finns i stora delar av Europa och USA, och omsätter över 300 miljoner kronor. Detta blir ett fantastiskt avsnitt för dig som är nyfiken på att bygga snabbväxande företag. Vi snackar om: – Hur man tar ett bolag internationellt – Hur man får medarbetare att prestera och trivas samtidigt – Eriks viktigaste morgonrutiner och vanor för att få saker gjorda – Förutsättningarna för att en entreprenör ska lyckas – Ledarskapet som krävs när ett bolag växer snabbt och mycket mer Håll i dig, för här kommer det att gå lika snabbt som Quinyx växer. Välkommen! I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Vi träffar ledaren, coachen och rådgivaren Maria Narbom från Capalead och diskuterar personlig utveckling, ledarskap, självledarskap och vikten av resiliens.

Jarno Vanhatpio, vd och grundare av NA-KD. Tidigt såg han den stora potentialen med e-handel och startade Nelly.com 2003 vilket han gjorde exit från för att senare starta NA-KD. Idag, år fem, är det ett av Europas 20 mest snabbväxande bolag med en omsättning på 2 miljarder, 300 anställda, försäljning i 70 länder och 4000 följare i sociala medier. Anmäl dig till poddens nyhetsbrev https://bit.ly/2KKZd7K och ta del av en exklusiv krönika varje månad från Arash Gilan.

Hur vana är landets ledare att ha existentiella samtal? Blir det mer av den varan i pandemikrisen? Vad behöver ledarna för att kunna möta medarbetares oro, rädsla och sorg i en tid som är svår för oss alla? Hur tycker våra chefer att det har gått att ställa om till t.ex. distansarbete? Sedan knappt tre år tillbaka är Andreas förbundsordförande för fackförbundet Ledarna, som får gott om vittnesmål om att den psykosociala situationen för många chefer är väldigt pressad p.g.a. pandemin. Andreas skulle önska att framför allt cheferna inom äldreomsorgen skulle få andra förutsättningar – det skulle kunna rädda liv. Johanna Fellenius möter Andreas Miller i ett samtal om ledarskap.