Podcasts about helst

Tivolit är Peter Janssons livsverk. Han har inte jobbat med något annat. Men hälsan är inte vad den borde vara. Ska han orka en säsong till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Jansson, eller Peter Pan som han kallas, har drivit sitt tivoli i nästan fyrtio år. Från april till oktober bor Peter och hans sambo Ulla i en buss och reser från plats till plats: Lidköping, Vara, Norberg, Knivsta, Katrineholm, Köping, Motala, Hudiksvall, Rättvik och många fler ställen.Om och om igen bygger de upp sitt tivoli, river det och drar vidare.På ena armen har Peter Jansson tatuerat sagofiguren Peter Pan och elva bokstäver i svart: ”Never grow up” – bli aldrig stor.Peter Pan vill stanna i världen med karusellerMen i takt med att åren snurrar på, precis som karusellerna, blir tivolijobbet mer och mer slitsamt. Efter ett helt liv i tivolibranschen börjar Peters kropp säga ifrån. Det börjar bli dags för Peter att bestämma sig för när han ska lägga av.Men det är svårt att överge ett livsverk.Helst skulle Peter Pan vilja vara kvar i sin värld med sockervadd och karuseller för alltid.Reporter: Randi Mossige-NorheimProducenter: Anna Frey och Håkan EngströmSlutmix: André Ljungberg

I et opslag på det sociale medie X skriver folketingskandidat fra Radikale Venstre, Ole Lynggard, at politiske partier ikke bør modtage donationer. Alligevel skal der penge til at drive valgkamp, og de penge Radikale Venstre tidligere har fået fra private donerer, var han sådan set glad for. Men andre partier får langt mere, siger han. Og derfor bør alle have det samme. Eller slet ingenting. Værter: Mathias Wissing og Laura LinSee omnystudio.com/listener for privacy information.

20260217 - 03 Helstáb Martin a visszafiatalodó by Bochkor

20260217 - 04 Helstáb Martin a visszafiatalodó hallgatói reakciók by Bochkor

Etter danskleidd modernisering og assimilering har fleire grønlendarar jobba for full lausriving frå Danmark. Kva stoppar dei? Og kva har Grønland med Noreg å gjere? I denne episoden av Viten og snakkis møter vi forskar og forskingssjef ved By- og regionforskingsinstituttet NIBR, Tone Huse. Programleiar for episoden er Pål Arne Kvalnes.

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Hur påverkas ekonomin bortom börsen av den senaste tidens oro och hur ser riskaptiten ut på valuta-  och räntemarknaden? Dagens gäster är Amanda Sundström, valuta- och räntestrateg på SEB och Ulf Andersson, chefsekonom på DNB.Programledare: Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Varför är Hanna så trött? Varför är Michelle så trött? Vi försöker reda ut detta och mycket mer i dagens podcastavsnitt. Michelle och Hanna glömmer bort hur gamla de är, går på fester och diskuterar auditions. De försöker också göra sitt bästa att inte prata om Michelle's hundar. Om ni vill melja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie HertzbergOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Småhusfrågan är en del av den ekonomiska politiken som regeringssidan vill göra valfråga av – och det är välkommet att de tyngsta ministrarna tar plats i debatten. Frågan om att bygga blandat – och framför allt göra ingrepp i fungerande områden – är mer infekterad än vad både höger- och vänstersidan tror, menar vår expertkommentator Kent Persson, som i Veckans Aktuellt också analyserar högerpartiernas positionsförflyttning i hyressättningsfrågan, SD:s bostadspolitiska taktik inför budgetförhandlingarna, KD:s Stockholmsförslag och Mats Wilhelmssons ”deppiga” segregationsforskning. Och så ger han Jan Jörnmark rätt i den infekterade debatten om förtätning. Programledare: Anna Bellman.

I anledning #styrkeuka, deler vi to styrkeøkter som kan trenes hjemme og på treningsstudio. I denne episoden hører du blant annet oppdatering på 10 ukers styrkemålene til Andreas, Sindre og Linnea. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kommer att finnas med på veckans topplista? Spelplanen är vidöppen! ----- Du kan stötta Björn och Johans fikastund genom att skicka en slant till Fem i Topps Swish-nummer: 123 500 69 52 Björn och Johan finns också på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Vi har flera konton på Instagram. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@johanochbjorn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ är det officiella samlingskontot där vi lägger ut roliga klipp, nyheter, information om föreställningar och en hel del annat skoj. Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@bragjort2000⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och hitta inspiration till dina brodyrer på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@brasagtifemitopp⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Mail: bragjort2000@gmail.com Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Vasapodd igen och Anton har en pigg och motiverad Linnea på tråden. Hon har nu bestämt sig för att inför kommande vinter är hon rutinerad och Anton håller med. De minns tillbaka till en stakrörelse (Linneas egen när hon startade i teamet) som inte längre finns. Vi hör om lärdomar från åren som gått, men också om nuläget och om Linneas fokusområden just nu. Rörande överens är de båda förstås. Även angående Antons favoritämne, Vasaloppsstarten. 

På jakt efter Josef Frank heter en ny bok av Ulrica Sievert som handlar mer om människan Josef Frank än om arkitekten och formgivaren bakom alla färgstarka mönster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De flesta har säkert sett den österrikiske formgivaren och arkitekten Josef Franks färggranna mönster virvla förbi, de gula och rosa och röda tulpanerna eller de exotiska frukterna och bladverk av olika slag. På tyger, tapeter och soffor. Han är också starkt förknippad med Estrid Ericson och butiken Svenskt Tenn.Nu kommer en ny bok som fokuserar på människan och privatpersonen bakom möblerna och mönstren. Boken heter ”På jakt efter Josef Frank”, är skriven av journalisten och författaren Ulrica Sievert, och bygger delvis på en helt nyupptäckt låda med Josef Franks privata brev till hans livsvän och kanske kärlek, Dagmar Grill. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj fick kika ner i den där lådan, som just då förvarades bakom en soffa hemma hos Ulrica Sievert.

Mette Frederiksen kommenterer nu på sms-sag. L&F får medhold i sag om dobbelttatovering af grise. Seges Innovation og Vikingdanmark indgår to nye partnerskaber om kvægsundhed. Og så køber Himmerlandskød A/S besætning og brand fra kødkvægsgården Kildegaarden.

Hildes liv blir brutalt endret da hun oppdager at noen har opprettet en falsk datingprofil i hennes navn. Den som står bak, chatter med fremmede menn og sier at Hilde har en vill fantasi om å bli voldtatt. Helst av flere. Så oppgis adressen til Hilde og beskrivelser av hvordan de fremmede mennene kan finne frem til soverommet hennes. Hvis du vil høre hele serien nå, kan du bli Svarttrost-medlem via Spotify: https://creators.spotify.com/pod/show/svarttrost/subscribe , i Apples podkastspiller eller på vår YouTube-kanal.«Forfulgt» er laget av Line Alsaker og Naja Søtje-Thomsen i Fenomen. Lyddesign er ved Hans Kristen Hyrve. Musikken er laget av Chelsea McGough. Redaksjonsledelse ved Monica Flatabø. Ansvarlig redaktør i Svarttrost er Kari Hesthamar. Serien er fra 2025.

Läkaren Märit Halmin berättar om att arbeta fem veckor i ett fältsjukhus utanför Rafah, om att behöva ge alvedon som enda smärtstillande efter operation och om hoppet och att höra om bröllopsplaner mitt i misären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Liberalernas partiledare om friskolor, kriget i Gaza och svenskarnas värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Liberalernas landsmöte senare i höst ska partiet ta ställning till vilken regering de ska ställa sig bakom efter valet nästa år. I Ekots lördagsintervju upprepar partiledaren Simona Mohamsson att hon tycker att Tidö-samarbetet som det ser ut idag fungerar bra, och att hon helst skulle se en liberal statsminister.”Det vore konstigt om jag inte tycker att liberaler borde ha den mäktigaste posten. Men det samarbete vi har idag i Tidösamarbetet funkar bra. Jag ser inte varför vi ska ändra på det.”, säger Simona Mohamsson.Men SD kräver att få sitta i en regering efter valet. Är du beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om han vill leda en regering med SD -ministrar?”Min utgångspunkt är att vi ska fortsätta ha det samarbetet vi har. Jag tycker ytterst att frågor om hur man ska hantera Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet behöver ställas till dem som ska komma fram med ett regeringsförslag. Men min utgångspunkt är att vi ska fortsätta med det samarbetet på det sättet vi har idag, även efter nästa val.”, säger Simona Mohamsson.Vinstbegränsningar för friskolorEtt statlig utredning har lagt fram förslag om vinstförbud för bland annat nystartade friskolor, skolor som missköter sig samt skolor som får riktade statsbidrag. Skolverket anser att förslaget om vinstförbud för nystartade skolor kommer att gynna de stora skolkoncernerna.Vad tror du, kommer ditt förslag att leda till det?”Jag försöker vara väldigt tydlig och kan vara tydlig igen här till dig. Jag kommer inte att utesluta något när det gäller att kunna mota de krafter i svensk skola som inte är intresserade av barnens utbildning och sätter andra intressen före. Vi har sett hur extremister har tagit ut pengar, eller haft våffelstugor. Men vi har också sett konsekvenserna. Det handlar om obehöriga lärare, glädjebetyg eller att man skär ner på utbildning.” säger Simona Mohamsson.”Mitt löfte är att lägga fram förslag som har majoritet i Sveriges riksdag för att se till att barnens utbildning går före börsintressen. Det kommer jag att göra.” säger Simona Mohamsson.Utredningsförslagen kommer göra det möjligt för skolföretagen att fortsätta ta ut vinst.På vilket sätt tycker du att det är bra att det finns möjligheter att dela ut vinst till aktieägare i skolbolagen?”Barnens utbildning är ingen vara som vilken vara som helst. Det är inte mjölk som du ska kunna plocka ner från hyllan i mataffären. Jag tycker inte att systemet vi har idag har fungerat för att alla barn ska kunna ha en rättvis start i skolan. Därför gör vi om det. Jag utesluter inte något för att bevisa att det är just barnen som ska gå före andra intressen.” säger Simona MohamssonDet låter på dig som att du inte alls tycker det är bra att det finns möjlighet att dela ut vinster till aktieägare i skolbolagen?”Jag tycker att det är dåligt när man skär ner på barnens kunskap och möjlighet till skola genom att ha obehöriga lärare stora barngrupper och betygsinflation. Det är dåligt, inte bara för barnen och skolgången utan också för att det är våra gemensamma skattepengar som ska gå till en av välfärdens viktigaste byggsten: skola och utbildning.” säger hon.Vill inte flytta Sveriges ambassad i IsraelFör en tid sen sa KD:s partiledare Ebba Busch att hon vill att Sverige ska flytta sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, vilket väckte en del uppståndelse. Vad tycker du om det förslaget?”Jag tycker att vår roll ska vara att fokusera på minska det humanitära lidandet och få hem gisslan. Jag tror att det är ganska dåligt om Sverige, istället för att tillsammans med andra europeiska länder kroka arm för realistiska förslag som kan få Israel att få in humanitärt stöd och pusha Hamas att släppa gisslan, istället fokuserar på andra frågor. Det är olyckligt och fel i tiden.” säger Simona Mohamsson.Också Liberalerna har ställt sig bakom att flytta den svenska ambassaden till Jerusalem, vid lämplig tidpunkt, som partiet formulerade det när frågan var uppe i partiets riksdagsgrupp 2019. Men frågan är laddad, eftersom Israel har annekterat den östra delen, och både Israel och Palestina betraktar Jerusalem som sin huvudstad. Inget EU-land har för närvarande sin ambassad i staden.Simona Mohamsson vill inte driva frågan nu.”Jag uppfattar inte att det är lämpligt just nu. Fokus behöver vara att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar pressen på Israel för att få in viktig nödhjälp för att stoppa den humanitära katastrofen och få hem gisslan”, säger Simona MohamssonProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 5 september 2025.

Beckheim & Ness diskuterer i dag valget, den rød-grønne ondskapen, klorofyll-kommunister, hamas-supportere, Andreas Kraviks krigssamtale på P2, Støres skamløshet, hvordan Rødt og SV er åpenbart antisemittiske partier, og at dersom du har Oslo Vest-uniform med blådress fra Ris og lav BMI, ja da kan du komme unna med å si hva som helst. Og bør man helst rømme til Sveits eller Israel? Opplev Beckheim & Ness LIVE:Kom til showet vårt på Røverstaden i Oslo den 27.9. Det blir debfrief etter Valget, norsk politikk, Israel og Palestina, hvordan det oppleves å være jødisk i Norge, og ikke minst sløsing av våre norske skattepenger.Billetter her: https://oslokonserthus.no/program/livepodkast-beckheim-ness► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Það er NÓG að gerast þó árið sé meira en hálfnað. Gamescom er í gangi og fullt af kynningum þar. Helst má nefna stiklu fyrir seríu 2 af Fallout þáttunum, meira gameplay úr Ghost of Yotei, DLC fyrir Kingdom Come Deliverance 2 og innlit í Resident Evil Requiem!Fáið fréttaskot Tölvuleikjaspjallsins beint í æð í þætti vikunnar!Þátturinn er í boði Elko Gaming.

Har du någonsin fått lyfta upp din egen haka från golvet efter att du fått ett klagomål som är så korkat och orimligt att det måste finnas någon lag som är applicerbar på den uppkomna situationen?Vi tar upp er era märkligaste klagomål som ni skickat in. Det är allt från folk som klagar på att de inte fått havsutsikt trots att man befinner sig flera mil ifrån närmaste hav eller sjö, till folk som klagar på ens röst eller till och med på att man inte ens jobbar på stället man befinner sig på.Tack ni som skickat in veckans historier: Malin Olofsson, Nicole Lindqwister Elb, Magnus Sikrot, Anna ”Myran” Myring (extra på Patreon), Pernilla Åberg fd Åkerberg, Mattias Envall, Henrik Carlsson, Sandra Karlsson, Sara Lemmouh, Henrik Ståhlberg, Maddä Andersson, Daniel Andersson, Tim ”Timpa” Köning (extra på Patreon), Lena Borgenstrand (extra på Patreon), Ulrika Sundin, Elin, Ludvig Johansson, Evalena Lichtermann, Katarina Johansson, Eli Hellsten, Gustaf Rosander och Veronica SandströmOch extra mycket tack till er som skickat bidrag via våra Swish: David Burman x5, Martina Jansson x3, Johanna Nyholm x2, Elin Bergman, Oscar Petersson, Katrin Andersson, Elina Fröjd, Magnus Granmyre, Dennis Jansson, Alexandra Grins, Astrid Ericson, Jim Jonsson, Simon Roshagen, Johanna Nyholm, Malin Gille, Edward Eriksson, Emelie Forsblom, Nerima Ouma, Oscar Pettersson, Magnus Foss, Philip Tisting, Cilla Jarminde, Axel Skog, Malin Ervik, Kim Johansson, Jon Larsson, Anne Tysnes, Jonna Broberg, Pelle Eriksson, Helen Andersson och Erik Ekstrand! Hjältar är ni! Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier och om du lyssnar via Spotify kan även delta i våra olika omröstningar. Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Henrik Olsen, Lisa Bengtsson, Patrik TapperStöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/HantparestaurangSwish: 1234 8689 64 - Hänt På ABFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På Restaurang / Threads: RestauranglivMaila in din egen historia till: jesper@hantparestaurang.seSponsor / Annonsering: agnes@hantparestaurang.seMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeStarship - Nothing's Gonna Stop Us NowABBA - Mama MiaLynyrd Skynyrd - Sweet Home AlabamaLjud från:SVT - Elaka PolisenFoto:Leo Josefsson / Light Box Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Prædiken ved Sune Skarsholm over Mat 7,15-21 – 8. søndag efter Trinitatis d. 10. august 2025 i Løsning kirke.

Precis som Gud sände Mose, sänder Han oss. Men vi behöver inte gå själva, utan vi har löfte om Guds dagliga omsorg, Hans ledning och hans gudomliga tålamod.

Precis som Gud sände Mose, sänder Han oss. Men vi behöver inte gå själva, utan vi har löfte om Guds dagliga omsorg, Hans ledning och hans gudomliga tålamod.

Morten Wichmann er komiker og podcaster, og så er han netop nu aktuel med sit seneste show på YouTube. I dag er han med i Go' tur hjem for tredje gang. Som altid bliver det en dejlig comedy-nørdet snak, når Wichmann er med, og du kan blandt andet glæde dig til at høre om, hvorfor han har udgivet sit show som PDF og hvorfor han takkede nej til at blive cowboy.Go' lytter!Hop ind og find billetter og meget mere på: https://oliverstanescu.dk/Vært: Oliver StanescuKlip: Martin Riise Nielsen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I måndags kom A-kursen i global hälsa och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Anna-Mia Ekström som är professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet samt infektionsläkare på Södersjukhuset. Anna-Mia berättar bland annat om varför klimatförändringar är ett så stort hot mot den globala hälsan, vilka insatser som har varit av största vikt för att lyckas fördubbla medellivslängden i världen på 100 år och hur Sverige borde agera nu när många länder skär ner på sina bistånd.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Andrev Walden svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carita har alltid älskat stjärnhimlen och trodde länge att hon såg in i framtiden när hon tittade ut i evigheten. Men allt hon ser har ju redan varit och tagit miljarder ljusår för att nå fram till jorden. Hon frågar: Om allt jag ser redan har varit, var finns då framtiden?Nina, nio år, har en fråga: Varför kan människor bli så avundsjuka när andra gör något som man själv vill göra men att man inte kan? Som när någon ritar finare än en själv.Boel vill veta varför en bilist som ska köra av vid en avfart först måste köra om henne och sedan svänga av mitt framför hennes bil. Helst som det är tomt på bilar både framför och bakom. Hon undrar också om detta händer bara i Västerås?Hör Andrev Waldens svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Majgull Axelsson som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250327. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba.Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

En tuff start, men efter en smäll i ribban vände det lite förvånansvärt för Sverige. Det slutade med en tung 2–0-seger borta mot Ungern i värmen i Budapest och kanske fick man precis det genrepet man ville ha inför VM-kvalet? Som förbundskaptenen hade sagt: Vad som helst kan hända! Med: Mattias Tengblad och Therese Strömberg

Enn annar fréttaþáttur beinustu leið í eyrun ykkar!Arnór Steinn og Gunnar taka fréttir síðasta mánaðar. Helst í fréttum er að EA hefur myrt annað fyrirtæki undir sér og þar með hætt framleiðslu á Black Panther leiknum.Trailer fyrir nýjan 007 leik frá IO Interactive kemur í vikunni!Nightreign og Doom: Dark Ages eru að fá góða dóma!Þetta og meira í stúffullum fréttaþætti!Þátturinn er í boði Elko Gaming.

Nijasov har givet sig selv et nyt navn: Türkmenbasy - turkmenernes leder. Det er det han vil kaldes fra nu af. Han bestemmer over folket og landet - og det gør han på en måde som minder mere om computerspillet Sims end den virkelighed de fleste af os ellers lever i. Alt bliver opkaldt efter ham. Byer, lufthavne, moskeer, januar-måned. Han får endda omdøbt en særlig melon efter sig - og indfører i samme omgang en national helligdag hvor melonen skal hyldes! Og ligesom i The Sims - så skal der bygges. Meget og stort! Helst i hvid marmor og guld. Store gyldne Türkmenbasy-statuer skyder op overalt. Men bag al ekstravagancen og selvglæden ligger der en snedig udenrigspolitisk plan, hvor millioner og atter millioner af kroner bliver pumpet direkte fra udlandet og ned i den store leders egne lommer. Manus: Anne Pilegaard Petersen. Lyddesign og musik: Anton Færch. Klip: Camille Guerry. Redaktør og fortæller: Emil Rothstein-Christensen. DR Redaktør: Anders Eriksen Stegger. Produceret for DR P3 af MonoMono. Litteraturliste: Ruhnama Bog 1 & 2; Saparmurat Niyazov The Temptations of Tyranny in Central Asia; David Lewis It's a Gas - Funny Business in the Turkmen-Ukraine Gastrade; Global Witness When a Kleptocratic, Megalomanûacal Dictator Goes Bad (New York Times); Ilan Greenberg The Golden Man (The New Yorker); Paul Theroux

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba. Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

starboost._: https://www.instagram.com/starboost._/?igsh=MXN6cjY0dGJrNDJjYw%3D%3D# Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet träffar vi Alex, mitt under pågående gängkrig 2023 är han en av alla unga som lockas att ta uppdrag åt kriminella nätverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Min vän hade lagt till mig i en chattgrupp. Jag sa att jag ville göra något jobb för pengar och sånt, vilket jobb som helst. Dom skulle fixa boende och mat”, säger Alex som egentligen heter något annat – vi har också bytt ut hans röst. Alex är 15 år idag, när han var 14 greps han av polisen i en bil med en skarpladdad pistol på sig. Uppdraget hade han fått i en chattgrupp. I det här avsnittet försöker vi ta reda på vad det är som lockar barn att bli utförare åt kriminella nätverk. Alex berättar att hans kompisar får kontakt med nätverk och han lockas också av det. ”Då tyckte jag det var coolt, jag vet inte, Fox och sånt. Men det var mest för att Fox var väldigt populärt då”, säger han. När Alex är ännu yngre har han problem i skolan, han diagnostiseras med ADHD och får ofta raseriutbrott. Han stängs av från skolan och blir ”hemmasittare”. Alex mamma Sanna, som vi kallar henne, medverkar också i avsnittet och berättar att hon förstår att Alex har börjat röka cannabis och att han umgås med äldre. Han placeras i familjehem men rymmer. ”Jag fick ju en chock till en början, nu har det gått åt helvete. Jag bröt ut i tårar för jag visste inte vad jag skulle göra, vad gör man när ens barn har gjort nåt sånt där, eller är på väg att göra nåt”, säger Sanna som fick ett samtal från polisen att de gripit hennes son med ett skarpladdat vapen. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I denne nytårsudgave af Radio Information ser kulturredaktør Anita Brask Rasmussen og chefredaktør Rune Lykkeberg tilbage på året og forsøger at uddrage nogle erkendelser, vi kan tage med os ind i det nye   Nytåret er statustid. Og fordi 2024 har været et ekstra udfordrende et af slagsen, har vi fundet det nødvendigt at køre det helt tunge skyts frem. Årets nytårsudgave af Radio Information – den du hører, mens du koger fonden eller bare går en tur – har derfor besøg af både kulturredaktør Anita Brask Rasmussen og af chefredaktør Rune Lykkeberg. Sammen gennemgår de året og fremhæve begivenheder i den store verden, herhjemme og i kulturen, som de synes afstedkom vigtige erkendelser. Vi skal (selvfølgelig) til USA, hvor det kan undre, at Demokraterne klamrer sig så desperat til magten, at de ikke evner at forstå, hvad der sker omkring dem. Men vi skal også tale om den grønne kapitalisme, der er kollapset med så stort et brag, at de mest vulgære marxistiske forudsigelser viste sig sande. Om den grønne trepart, der nok havde problemer, men som satte gang i en frugtbar debat om, hvad vi vil med vores lands areal. Og om Mette Frederiksen, der igen er blevet en slags rød. Og så anbefaler Anita podcasten Vi blev statens børn, om en skole for blinde børn og dilemmaerne i velfærdsstaten, mens Rune fortæller, hvorfor han altid finder trøst i B.S. Ingemanns Dejlig er Jorden. Helst sunget af Caroline Henderson i en kirke. Men sgu da også den med Gasolin. Radio Information ønsker dig et rigtig godt nytår!

Han lovte å ikke gjøre det, likevel benådet Joe Biden sønnen. Presidentens benådning kan være en livbøye for mange, spesielt når den innkommende presidenten truer med å fengsle sine politiske motstandere. Med Kristoffer Rønneberg. Foto: REUTERS/Nathan Howard

VERKFÆRASALAN - EKILL - SONAX - ARENA - BOLI - DOMINOS - ASKJA - DORITOS - ADVANIA - DURACELL Kristján Einar og Bragi fara yfir allt það helsta sem hefur gerst í heimi Formúlu 1 síðustu vikurnar.

En granskning av WIRED visar att meddelandeappen Telegram blivit ett näste för bottar vars enda syfte är att generera fejkade nakenbilder med hjälp av AI. Får man verkligen göra såhär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrik får besök av Daniel Nilsson som berättar om hur han och Hogia jobbar med att ta in nyanställda och LIA-studenter. Daniels viktigaste tips: ta med de nya som vanliga medlemmar i teamet på de vanliga arbetsuppgifterna. Fördelar med att vara produktbolag snarare än konsultbolag. Låt LIA ta tid, det ger mest för alla då. Daniel berättar också hur man intervjuar och tar in nyutexaminerade, med en månads introduktion där man lär sig hela Hogias stack och bygga en applikation i stacken. Skillnaden mot LIA är egentligen att man får en större introduktion till företaget som helhet, medan LIA kanske handlar mer om att komma in i ett team. Konsultbolag är fegare med att ta in studenter och nya än vad de borde vara? Stereotypen om utvecklare stämmer inte längre - det handlar mycket mer om kommunikation idag. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Daniel Nilsson Tidigare avsnitt med Daniel Hogia På meetupen spelades också snacket med Woody Zuill in LIA - lärande i arbete Mobbande - mobbprogrammering, ett arbetssätt i grupp som används ganska mycket på Hogia Parprogrammering Stöd oss på Ko-fi! VB6 - en klassisk version av Microsofts Visual basic Nösnäs teknikcollege Titlar Vi jobbar ju så fort vi hinner Hyfsad korvstoppning Superdjupa i backend En liten tunn grund Han är på fyra bolag Hela poängen med LIA Det är okej att göra fel Som vem som helst i teamet Kravlöst Jag har inga förväntningar Det får ta tid

Vi tackar för all kärlek som vi fick efter premiäravsnittet och sätter nu tänderna i alla löpares favoritämne nummer ett: LÖPARSKOR! Och med oss i studion har vi ingen mindre än en professor som forskar på just löparskor: Toni Arndt! Vi kommer bland annat in på varför det tog så lång tid innan superskorna lanserades, att man nu vet att dämpade skor inte skyddar mot skador, varför Toni helst hade sett att superskorna aldrig sett dagens ljus och Runes 10 000-kronorsfråga till Toni, Malin har övergett Nike Pegasus och också börjat med superskor – och mycket, mycket mer. Alla som gillar att springa är varmt välkomna att lyssna på oss. Varmt välkommen hit, nu köööör vi!Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Spring med Petra & CO+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om att vara av och på såväl podden som instagram, att vara en stark trygg ledare som blir sedd av sin häst, att vara i barnafödaråren, nya vägar i medvetandet MED MERA. Avsnittet innehåller reklam (för oss). Vi missade att säga att vi kommer till Improfest i GBG lördag 24 augusti - missa inte!!!!! Biljetter till alla gig på Inkonst i Malmö i höst på www.inkonst.com

I denne podcastepisode deler jeg en husketeknik, jeg selv har brugt i mere end 20 år. Jeg lærte den i sin tid på universitetet, da jeg lærte forskellige studieteknikker, der gjorde mig bedre til at tage noter og huske ting til eksamen. Siden har jeg brugt denne enkle teknik til at huske indkøb, citater, begreber og idéer til mit arbejde samt at muligt andet.Da jeg brugte husketeknikken i fitnesscenteret den anden dag, da jeg hørte en podcast og gerne ville huske nogle pointer til senere, kom jeg i tanke om, at I derude måske kunne have brug af denne enkle teknik.  Lyt her herunder (eller læs herunder) og lær teknikken og hvad, du kan bruge den til:Om mindmapping og billeder og hvordan, hjernen husker bedstHvordan jeg præsterede unaturligt godt i et hukommelsesforsøg på psykologistudiet, selvom jeg er ret distrætHvad jeg bruger husketeknikken til nu om dageHvordan du lavet 10 mentale talbilleder og kan bruge dem til at huske hvad som helstHvorfor det er vigtigt at involvere flere sanser, når du skaber dine mentale "huskeknager".At jeg har delt et opslag på Instagram, hvor du kan se mine talbilleder (du kan bare bruge mine, men brug billeder, der er levende og giver mening for dig personligt.

Hen over sommerferien vikarierer Rune Lykkeberg for Anna von Sperling i to særlige afsnit af Radio Information. Vi kalder dem for 'sommersamtaler'. I denne anden sommersamtale besøger han den snart 80-årige forfatter Suzanne Brøgger i hendes hjem på Vestsjælland til en snak om at bo på landet, om at blive gammel og om udsigterne til engang at skulle dø. Udgangspunktet for samtalen er Suzanne Brøggers nye bog, På væggen, der udkom tidligere i år. Her fortæller hun blandt andet om, hvordan hun for 50 år siden flyttede ud af byen til en nedlagt skole på landet og dekorerede væggene med billeder af de forfattere og kunstnere, hun gerne ville føre dialog med, mens hun gradvist udviklede sig som forfatter og offentlig figur. Men også om hvordan denne offentlige forfatterfigur kun er en persona, hun tager på sig, når hun er i byen – og aldrig, når hun er på landet. Bogen indeholder samtidig brutale beskrivelser af alderens konsekvenser, når man som Suzanne Brøgger har mistet et bryst, rygerlungerne piber og benene værker – og så alligevel bevare et ukueligt ønske om, at livet skal fortsætte på trods af skavankerne. Samtalen mellem Rune Lykkeberg og Suzanne Brøgger er optaget i sidstnævntes hjem på Vestsjælland.  Lyt med.

Få al info om min Masterclass i Adfærdesign lige her:  https://mortenmunster.com/masterclass/ Vil du have fat i bogen 'Personlig indflydelse', så finder du den her: https://rb.gy/eneummDu kan i øvrigt se interviewet på Youtube her: https://youtu.be/jcUcM3LCdFE///I dag skal det handle om: Styrk relationenOm Roosevelt, Emma Gad og hvorfor fodboldspillere er uintelligente Som du spørger, får du svar- Smutvejen til sympati og resultater- Spørgsmål giver kontrol- Spørgsmål giver dig nødvendig information1. Brug problemløsende spørgsmål 2. Brug spørgsmål, der skaber følelsesmæssig motivation 3. Brug præsupponerende spørgsmål 4. Stil overraskende og originale spørgsmål Hold din kæft (og lyt)- Derfor er det så svært at lytte ordentligt- Lign en lytter- Stil opfølgende spørgsmål- Lyt efter de rigtige tingBliv en del af familien1. Fokusér på fælles baggrund 2. Kommunikér som din modpart3. Vis, at I har en fælles referenceramme 4. Spejl dem

This episode was recorded last week on a road trip I did in Kirgizstan with my good friend, Cynthia. We've done this before when we did another drive through Saudi Arabia. It's basically about choosing between two travel related bucket list things – and a great way of getting to talk about travel.  This time we've asked ChatGPT to give us the questions:  Would you rather:  … hike the Inca Trail to Machu Picchu in Peru or the Torres del Paine Circuit in Chile?  … take a hot air balloon ride over Cappadocia in Turkey or watch the Northern Lights from a glass igloo in Finland?  … camp under the stars in Wadi Rum desert in Jordan or in the Sahara Desert in Morocco?  … attend the Rio Carnival in Brazil or the Holi Festival of Colours in India?  … visit the Pyramids of Giza in Egypt or the Moai statues on Easter Island in Chile?  … explore the fjords of New Zealand or the Scottish Highlands?  … take a scenic train ride through the Swiss Alps or the Rocky Mountains in Canada?    I hope you will play along. Let me know what you think of what we say in the comments on Facebook or YouTube.   I'll be ready with a regular travel episode next Tuesday.  

Alle, jeg kender, har et ønske om at kunne slappe godt og grundigt af i sommerferien, men det kan være nemmere sagt end gjort. Bekymringer, uro, rastløshed, en krævende familiesituation eller andre ting kan nemt stille sig i vejen for stunder med ren afslapning. I dag deler jeg en gratis meditation med dig. Den er kort og hedder "Ren afslapning" og kan bruges i ferien eller i hverdagen. Meditation er en del af sommerferieforløbet "SommerRO", som indeholder 21 korte meditationer hver med et forskelligt fokus. De er designet til at tage med på ferie men kan også bruges i hverdagen. Du kan lytte til dem fra en ende af eller vælge det fokus, der passer til din dag. SommerRO koster ikke ret meget (210 kr. eller 10 kr. om dagen i de 21 dage), da jeg gerne vil bidrage til, at alle kan få en sommer med mindre stress og mere ro og nærvær. >>> Læs mere om SommerRO og tilmeld dig her. Her kan du lytte til podcasten, hvor jeg først introducerer meditationen og siger noget om, hvordan vi bedst finder ind i afslapning og hvad, der kan stille sig i vejen. Det handler om at træne evnen til nærvær men også om at tillade uro i krop og sind i stedet for at forsøge at få tanker og spændinger til at gå væk.

Komdu og vertu með í samfélagi sem skiptir máli. Áskrift kostar ekki nema 10$ á mánuði. www.patreon.com/skodanabraedur Góðan daginn kæra bræðralag. Þetta er guðdómlegur þáttur sem tekur á móti ykkur þessa vikuna. Helst er talað um hvernig maður býr til vöru sem nær til venjulegs fólks. Þú gerir það með því að vera skýr. Í þessu samhengi ræðum við um sögur, skáldskap og hvernig hver og einn býr til sinn veruleika. Þarf maður óvin til þess að ná til massans? Hver er óvinurinn í dag? Þessu er svarað.

Alfons ska ha födelsedagskalas. Helst vill Alfons bara bjuda Viktor och Milla, men Faster Fiffi vill gärna ordna en riktig jättefest, med tårtor och ballonger och många barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och fest blir det, med lekar och ståhej. Men när det stora kalaset är slut och klockan slår sex är Alfons inte alls ledsen. För man kan ju fira igen. På sitt eget vis."Kalas, Alfons Åberg" är en klassiker för många barn och vuxna. Det är en saga om att det roligaste kalaset inte alltid behöver vara det största.En mysig inläsning med Björn Gustafson från 1991 av Gunilla Bergströms bilderboksklassiker från 1986. I sagan hörs även fin musik av Georg Riedel.Alfons Åberg 50 år!2022 fyller Alfons Åberg 50 år. Men i böckernas värld är Alfons fortfarande en liten kille. En glad och busig kille som också kan bli ilsken, svartsjuk, mörkrädd…Berättelserna om Alfons Åberg skrevs och ritades av Gunilla Bergström och böckerna handlar om det mesta – från vardagstrassel till livets stora gåtor. Många barn kan känna igen sig i Alfons och kanske är det därför han varit så omtyckt i så många länder i hela fem decennier.För att uppmärksamma 50-årsjubiléet passar vi på att sända ett par omtyckta Alfons-sagor i Barnradion. Grattis Alfons Åberg 50 år!Om serienDe första böckerna om Alfons Åberg lästes in redan 1979. Björn Gustafson är för många en välbekant röst och har ni sett TV-serien från samma år känner ni säkert igen berättarrösten och musiken när ni lyssnar på sagorna om Alfons.MedverkandeFörfattare och bokomslag: Gunilla BergströmUppläsare: Björn GustafsonAlfons: Charlie ElvegårdAlfons pappa: Lars Erik BengtssonMusik: Georg RiedelProducent: Nicke Wöhrmann

Vad är grejen med traillöpning? Hur ska man träna inför traillopp och hur ska man tänka kring utrustning och lopptaktik? Och sist men verkligen inte minst: hur förvarar man sina geler på bästa sätt? Helst utan blodbad... ;-) Luta dig tillbaka och njut av massvis med inspiration och kunskap om traillöpning med experterna Karin Spjuth och Elisabeth Hansson från Trailrunning Sweden, som är Sveriges största sajt om traillöpning.Craft Idre Fjällmaraton 24/8-2024USWE Paradiset Sthlm 14/9-2024Bohusläns bästa 12/10-2024Hoka Torekov-Båstad 29/3-2025Mer om ”trailklassikern”, Trails of SWE c/o DaciaFölj Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Numera höjs allt fler kritiska röster mot hur floskeltunga värdegrunder och rättvisepolitik tagit över inom akademin och i Myndighetssverige. Men om det som ofta kallas woke är på väg ut, vad är i så fall på väg in? Jörgen Huitfeldt söker upp företaget som antagit en policy för att främja ett fritt tankeutbyte och motverka ängslighet. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det finnes selvfølgelig litteratur som handler om forskjellen og forholdet mellom eksempelvis ekstrovert og introvert, intuitiv eller sansende og emosjonelt åpne mennesker og mer lukkede mennesker. Det finnes et hav av polariteter som betegner ulike aspekter ved det å være menneske, og hvert enkelt menneske befinner seg på et kontinuum mellom denne typen polariteter, og vi sklir nok litt frem og tilbake mellom ulike poler avhengig av dagsform, kontekst og tusenvis av andre faktorer. Jeg mener at polariteter som beskriver ulike holdninger eller tendenser i menneskets psykologi kan være fruktbare dikotomier for å forstå oss selv i møte med andre. Det kan kaste lys over likheter og forskjeller som bidrar til en større forståelse oss i mellom. I dag skal jeg ta for meg en slik dikotomi som er litt mer betent enn de andre, nemlig forholdet mellom det maskuline og det feminine. Kort sagt er maskuline kvaliteter assosiert med handlekraft, regler, hierarkier og dominans, mens det feminine assosieres med tilknytning, omsorg, intuisjon og relasjon. Jeg mistenker at dette er en dikotomi som opererer på en dynamisk måte i alle menneskers psykologi. Hos noen finner vi en overvekt av maskuline krefter, mens andre har en overvekt i feminin retning. For stor ubalanse kan føre til bestemte former for patologi og skjevutvikling, både hos enkeltmenneske og på samfunnsnivå. Problemet med disse begrepene er at de også gir assosiasjoner til kjønn. Det betyr at sjansen for å havne i en skuddveksling mellom de kjønnsliberale og de mer kjønnskonservative, hvis det er en betegnelse som kan brukes, er ganske stor. Og den type skuddvekslinger er ofte mer utmattende enn lærerike, mer fiendtlige enn forsonende og mer stivnakkede enn fleksible. Helst vil jeg nok utenom denne kontroversen, og forhåpentligvis klarer jeg det sånn noenlunde i dagens episode. Kanskje kan polaritetene mellom det maskuline og det feminine nesten skilles fra våre kjønnskonstruksjon, og sånn sett åpne for at dette er et dikotomi som kan kaste lys over ulike elementer i oss selv, og ikke minst samfunnet for øvrig. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.