Podcasts about brandbergen

På onsdagskvällen inträffade tre skjutningar i Stockholm på kort tid. I det här extraavsnittet berättar vi vad vi vet om de här händelserna just nu och hur de kan hänga samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid 21:40-tiden igår ikväll larmades polisen om en skjutning mot en lägenhet i Brandbergen söder om Stockholm. Några minuter senare sköts det mot några personer i Farsta och bara en kvart efter den skjutningen besköts ett flerfamiljshus i Farsta strand. Ingen person skadades vid någon av de här skjutningarna. En av polisens teorier är att skjutningarna, och flera andra händelser de senaste dagarna, kan kopplas till en konflikt mellan två nätverk från Farsta, som polisen kallar Farsta Fagersjö respektive Peppar. För några år sen var de ett och samma nätverk men en yngre falang bröt sig ut, vilket ledde till en våldsam konflikt. Flera mord kan kopplas till konflikten, det mest uppmärksammade är kanske mordet på Årstabron 2020.En av personerna i Farsta Fagersjö-nätverket, som polisen ser som en frontfigur, har hamnat i centrum för den senaste veckans händelser. Det är en 25-åring, som har haft en hotbild mot sig en tid tillbaka. Den ena skjutningen i Farsta skedde i anslutning till en adress som är kopplad till 25-åringen och en släkting till 25-åringen är skriven i lägenheten i Brandbergen som besköts.25-åringen från Farsta Fagersjö-nätverket ska ha varit måltavla för flera tidigare dåd och det ska också vara han som var måltavlan i helgens uppmärksammade händelse – då en 15-åring greps med automatvapen utanför Spy bar på Stureplan i Stockholm. När polisen gick igenom 15-åringens telefon kunde de se att han fått i uppdrag att skjuta 25-åringen. Enligt våra uppgifter ska 15-åringen ha fått en bild skickad till sig, som visar 25-åringen inne på Spy bar. Polisen misstänker att 15-åringen skulle skjuta 25-åringen när han kom ut från nattklubben.Poliser vi pratar med säger att det, i värsta fall, hade kunnat ”bli en ny Stureplansskjutning”, med syftning på Stureplansmorden 1994. 15-åringen häktades i veckan, misstänkt för förberedelse till mord. Idag, torsdag, begärde åklagaren ytterligare en person häktad. Det är en 21-årig man som, enligt olika polisutredningar, kan kopplas till nätverket Peppar. 21-åringen misstänks för anstiftan till förberedelse till mord och anstiftan till grovt vapenbrott, han nekar till brott. Programledare: Linus Lindahl och David OhlssonProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa ÅbergKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I februari 2022 görs ett enormt beslag av narkotika. Det blir upprinnelsen på en av de mer blodiga konflikterna i Stockholms undre värld. Under året kommer två utomstående skjutas ihjäl. Och polisen gör ett oväntat fynd. Hos en ung tjej i Jordbro hittas ett fullt fungerande pansarskott tänkt att skjutas in i Bandidos klubblokal. För att få exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av En mörk historia - prenumerera på ThirdEar+ eller Podme. Det gör du på thirdear.studio eller podme.com! Som betalande prenumerant får du exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av En mörk historia. Ett program av Arvid Hallberg Producent David Mehr Ett program av Arvid Hallberg Producent David Mehr Ljudmix: Elin Rosenberg Grafik och omslag: Anne Skoug Obel Originalmusiken är skriven av Joel Lyssarides Ansvarig utgivare på Third Ear Studio är Martin Johnson Det här är en produktion från Third Ear Studio.

Kan Jan Emanuel och Sara Skyttedal skrapa ihop 171 000 röster och ta sig till Bryssel? Svenska Dagbladets politikpodd gräver ner sig i Folklistans föregångare. Vad krävs egentligen för att göra succé i valet till Europaparlamentet? Henrik Torehammar rapporterar från det nya partiets mediespektakel. Maggie Strömberg ser vänstertyckarna drömma om små högerpartier som förintar varandra och Torbjörn Nilsson ändrar sig och spår Folklistans succé. Producent: Tove Leffler Ansvarig utgivare: Lisa Irenius

En strulig skoltid, tonår tillbringade i den Stockholmska hiphopens vardagsrum, en barndom marinerad i musik – trots den starten i livet tog det lång tid innan Rickard Valdez själv valde att viga livet åt musiken. Valdez berättar om uppväxten i Brandbergen, sin fars musikaliska arv och hur det är att från Sverige kämpa för erkännande i en så gigantisk musikkultur som den kubanska. I det här avsnittet lyssnar vi bla på: Bebo Valdez, Earth Wind & Fire & Joe Bataan

En man parkerar om sin bil utanför Bandidos klubblokal i Brandbergen i Haninge när skott avlossas mot honom i mars 2022. Han dör, men skyttarna har tagit fel person. Den kurdiska räven har blivit ökänd som en av centralfigurerna i en av konflikterna som ingår i våldsvågen i Stockholm som pågått sedan årsskiftet. Men det här är inte första gången som Rävens nätverk Foxtrot har blodiga konflikter med andra kriminella nätverk.2022 flaggade polisen i Stockholm för att våldsläget var högt och flera händelser verkade gå att koppla till en konflikt mellan Foxtrot och MC-gänget Bandidos. En konflikt som resulterade i att två män som inte hade något med kriminalitet att göra sköts till döds bara under mars 2022 och där militära vapen utgjort en stor fara för allmänheten.Det ska ha använts en ung utförare som rymt från SIS-hem och som styrts via chattar av de som är högst upp i hierarkin. En ung kvinna ska ha förvarat vapen, till och med en granatkastare, i sin lägenhet.Nyligen dömdes en kille till 11 års fängelse för bland annat mordet utanför Bandidos klubblokal. Han var 17 år när brottet begicks.Medverkande:Ulrika Hammarin - utredningsledare polisenAmir Rostami - kriminologAnna Ekström, NOA, polisens nationella operativa avdelningElin Ternert, advokatFrida Wallin, advokatProgramledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinReporter: Jennifer AhlbomProducent: Kina PohjanenLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Sara Skyttedal gästar oss denna fredag och ger oss otroliga nuggets om sina cannabis trippar, otryggheten i Brandbergen och hennes syn på fritidsgårdar och miljonprogram!Jessika Gedin är med och sidekickar med hennes enorma kulturella kapital och ger oss tips på den absolut bästa reality-serien! Max sitter också med hela sändningen!Tjejnytt med Tora igen om just reality-serien True Love och dokumentären Tinder Svindlaren!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det som började som en trevlig fest med vodka och gitarrspel slutade med fyra döda människor.källor:Domen: gunnaripalmroth DOM.pdfroma_rapport.pdf (stockholm.se)Den döde var massmördare (aftonbladet.se)WikipediaSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sara Skyttedal om sitt behov att uttrycka sina åsikter även om det sker till ett högt socialt pris, om hur uppväxten i det utsatta området Brandbergen har präglat henne, och om tvisten hon nyligen förlorade mot Dagens Nyheter. Programledare är Jörgen Huitfeldt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sara Skyttedal om sitt behov att uttrycka sina åsikter även om det sker till ett högt socialt pris, om hur uppväxten i det utsatta området Brandbergen har präglat henne, och om tvisten hon nyligen förlorade mot Dagens Nyheter. Programledare är Jörgen Huitfeldt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

WE’RE BACK AND WE BETTER! Sommar pausen är officiellt över och Edu orten är tillbaks! I veckans avsnitt gästas vi av ingen annan än Iman, en av mina käraste systrar från orten Brandbergen (söder om Stockholm). Avsnittet handlar om, i förhållande till avsnittet innan, om hur gemenskap är det som håller oss samman och hur våra uppväxer och erfarenheter vi fått från våra orter format oss. Fett skönt och avkopplande avsnitt, tune in, sprid, vi hör inshAllah nästa vecka, take care ✨

Det svåra hundratjugotredje avsnittet med regissören, dramatikern och författaren Martina Montelius. Vi pratade om att vara pinsam förälder, rädslan för att hamna på samhällets botten, skuld, (oproportionerligt mycket om) en av Vällingby-Hemköps kassörer, en oerhört trasig man i Brandbergen och dennes vision om en oljetanker och blödarsjuka, Rickard Günther och Thorsten Flinck, att inte passa in i Täby, att ständigt behöva förhålla sig till sin mor, och givetvis en hel del om trånga jeans och det manliga könet. Avsnittet presenteras av Läkerol – makes people talk. Redaktör och redigering: Lovisa Ohlson. Distribution: Acast. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I över 30 år försörjer han sig som okänd barpianist på olika hotell i Sverige. Först som pensionär återupptäcks den store kubanske musikern och kompositören Bebo Valdés och gör en osannolik come-back med miljoner sålda skivor. 1959 lämnade bandledaren Bebo Valdés sitt Kuba och blev svensk hotellpianist. 35 år senare gör han en enastående come-back med världsturnéer, filminspelningar och hela 9 amerikanska Grammys. Ändå förblev han nästan helt okänd i hemlandet Sverige till sin död 2013. Bebo Valdés var en centralgestalt i Havanna inom den kubanska musiken på 40-och 50-talen. Efter Castros revolution, lämnade Bebo landet eftersom han vägrade gå med i kommunistpartiet. Han gifte om sig med svenskan Rose-Marie Pehrsson och fick två söner och försörjde sig under 30 år som hotell- och restaurangpianist fram till pensioneringen 1990 i Sverige. Fyra år senare ringer den kubanske altsaxofonisten Paquito d’Rivera som undrar om de ska spela in en ny skiva tillsammans. Det är starten på en omvälvande tid och en närmast osannolik come-back för Bebo Valdés med världsturnéer, filminspelningar, inte mindre än sju amerikanska grammys och miljoner sålda skivor. Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Bebo Valdés levnadsöde och musik i två minnesprogram. Hon intervjuade Bebo Valdés i Brandbergen 2004 när han stod på toppen av sin nya karriär. Andra som berättar om honom i programmen är Bebos levnadstecknare Mats Lundahl, musikern Paquito d’Rivera i New York som återupptäckte honom på gamla dar och musikern Mateus Aleluia i Brasilien. (Repris från dec-13) En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Bandledaren Bebo Valdés lämnade Kuba av politiska skäl och blev svensk hotellpianist. Men trots att han plötsligt som pensionär sålde miljontals skivor och fick 9 Grammys förblev han nästan helt okänd i Sverige. Bebo Valdés var huspianist på Havannas mest populära nattklubb Tropicana under den kubanska musikens guldålder på 40- och 50-talen. 1963 var Bebo Valdés bandledare för dåtidens populäraste latinband Lecuona Cuban Boys som en kväll gästade restaurang Tyrol på Gröna Lund i Stockholm. Där träffade han sin livs stora kärlek Rose-Marie Pehrsson och bosatte sig i Sverige. I mer än trettio år försörjde han sig som barpianist på olika hotell i Sverige. Det är först som pensionär Bebo Valdés återupptäcks som den store kubanske musiker och kompositör han är och gör en närmast osannolik come-back med världsturnéer, filminspelningar, amerikanska grammys och miljoner sålda skivor. Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Bebo Valdés levnadsöde och musik i två minnesprogram. Hon intervjuade Bebo Valdés i Brandbergen 2004 när han stod på toppen av sin nya karriär. Andra som berättar om honom i programmen är Bebos levnadstecknare Mats Lundahl, musikern Paquito d’Rivera i New York som återupptäckte honom på gamla dar samt musikern Mateus Aleluia i Brasilien. (Repris från dec-13) En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Om det våld som hotar när diktatorn faller. Reportage från Tripoli där Kadaffis flykt har lett till ett vakuum som blir farligare för varje dag. Hör också från Damaskus, där Assad klamrar sig kvar samtidigt som det irakiska sektkrigets skugga faller över de fortfarande hoppfulla demonstranterna. Samtal om sönderfall - kan stabiliteten överleva när diktaturernas hårda grepp äntligen släpper? Se vad som händer i Somalia? Vill ni att ert land blir som Somalia, eller Irak? Samma grupp som förstörde dessa länder är den som nu finns i Libyen och som vill att Libyen följer samma väg som Afghanistan och Somalia. Och så blir Bayda och Benghazi som Falluja. Det är samma gäng, samma grupp. Muammar Kadaffi i ett av sina upphetsade tal i februari, innan han själv tvingades på flykt och hans eget skräckvälde kollapsade. Rädslan har ackompanjerat de arabiska upproren som en återkommande refräng sedan det dramatiska året inleddes med den tunisiske diktatorn Ben Alis fall. Kanske inte så mycket för oss här i väst. Men i Mellanöstern har rädslan kastat sin mörka skugga över händelseförloppet, och då särskilt när hotade härskare talat.  Rädslan har varit diktatorernas effektivaste redskap för att befästa sin ställning mot medborgarna –  genom att hålla folket under ständig uppsikt och möta varje försök att ifrågasätta makten med brutal bestraffning. Men rädslan har också motiverat en slags omvänd – om än självpåtagen – legitimitet för regimer, som ser sig den enda garanten för folkets trygghet och för kontinuitet och stabilitet, såväl hemma som i regionen. För vad var väl Egyptens president Hosni Mubarak eller Tunisiens Ben Ali om inte ett värdefulla värn mot islamisterna och det oundvikliga kaos som skulle bryta ut utan dem vid rodret. Argument som fann välvilligt gensvar i omvärlden och som idag fortsätter att prägla synen på Syrien. Det gäller att till varje pris bevara den bräckliga balansen i regionen – och att undvika ett nytt Irak. Men nu, när fler och fler av dessa diktatorer faller uppstår frågan: hur mycket av rädslan bygger på skräckpropaganda och hur mycket finns det att rädas på riktigt? I Libyen har de senaste veckorna varit dramatiska – en utveckling som också sätter sina spår här i Sverige, där över tusen libyer lever i exil. Sara Wåhlin åkte till Brandbergen där hon hos familjen Harari mötte lättnad och glädje över Kadaffis fall men också en gnagande oro över vad som ska hända härnäst. I maj kunde ni här i Konflikt höra frilansreportern Urban Hamid som följde rebellerna i de strategiskt viktiga Nafusabergen i västra Libyen. Då väntade de otåligt på order att bege sig mot Tripoli. En av de många frivilliga som anslöt sig till det väpnade Kaddafi-motståndet var den 33-årige oljeingenjören Issam från Tripoli. Hade jag stannat i Tripoli hade jag blivit fången i mitt eget hus, aldrig fått se solen igen, berättar Issam, för hade jag gått ut hade jag tvingats bevittna Gadaffis soldaters illdåd, agerat och själv dödats. Tre månader senare fanns rebellerna från Nafusabergen med bland de många olika motståndsgrupper som snabbt ryckte fram och intog större delen av huvudstaden. Men Issam var inte längre med. Han hade stupat, fick Urban Hamid veta när han återvände till Libyen för ett par veckor sedan. Han kom till ett Tripoli rusigt av seger men där orosmolnen också började hopa sig. Efter att ha följt kriget i Irak på nära håll, fanns det en del som kändes bekant men också avgörande skillnader. Den gångna veckan har vi sett vad som säkert bara är början på en allt tätare skytteltrafik till Libyen. Höjdpunkten var när de första västledarna, från Frankrike och Storbritannien besökte landet i onsdags. Nicolas Sarkozy och David Cameron – de ivrigaste påhejarna av Nato-insatsen i Libyen, togs emot av jublande personal på ett sjukhus i Tripoli. Och i skarp kontrast till sin föregångare Tony Blairs och andra västledares tidigare besök hos Kadaffi för att välkomna honom tillbaka in i den internationella gemenskapens värme – så hyllade nu Cameron Kadaffi-motståndarnas stora mod. Och i går följdes deras besök av den turkiske premiärministern Erdogan. Han hyllade martyrerna som dött i kampen för demokrati. Och med udden tydligt riktad mot Syrien, förklarade han att ledare som förtrycker sitt folk oundvikligen går samma öde till mötes som Kadaffi. Som ännu ett steg i det internationella erkännandet av det libyska övergångsrådet NTC lättade FN.s säkerhetsråd igår på delar av sanktionerna mot Libyen. Men kampen är långt ifrån över - det betonar såväl ledare för den libyska oppositionen som de utländska besökarna. Igår pågick hårda strider om städerna Sirte och Bani Walid som fortfarande kontrolleras av Kadaffi-trogna styrkor. Men tillståndet inom rebellrörelsen väcker också frågor - rivaliserande fraktioner kämpar allt mer öppet om makten och det finns väpnade grupper som inte alls vill inordna sig under övergångsrådet. Risk för splittring samtidigt som utmaningarna inför framtiden är många och stora - val ska hållas, en ny konstitution författas, grundläggande samhällsinstitutioner - ett fungerande rättsväsende, en enhetlig säkerhetsapparat bejöver komma på plats - och vad ska hända med Kadaffi-regimens medlöpare, hur ska man ta itu med de allvarliga övergrepp som Amnesty International i veckan rapporterade har begåtts på båda sidor under revolten? Ett annat land där den irakiska skuggan vilar särskilt tungt är just Syrien - närmaste granne till Irak dit en och en halv miljon irakier har tagit sin tillflykt sedan den amerikanska invasionen 2003. I ett land som redan präglas av rädslan för splittring och instabilitet på grund av rivalitet mellan många olika etniska grupper har de irakiska flyktingarnas närvaro spätt på den oron. Det har nu gått sex månader sedan revolten mod Bashar al-Assads regim bröt ut. Han biter sig envist kvar vid makten. Men trots regimens våldsmma framfart mot demonstranterna – minst 2 600 har hittills dödats enligt FN beräkningar – fortsätter protesterna lika envetet vecka efter vecka. Gäst i studion är Emma Jörum, statsvetare vid Uppsala universitet, som har forskat om konflikthantering och konflikter med etniska motsättningar. För bara några veckor sedan disputerade hon på sin avhandling om Syrien. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman