Podcasts about egyptens

Varför byggde egyptierna så himla stora monument i form av pyramider, tempel och obelisker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den stora berättelsen om människan intar väven en avgörande plats. Maria Küchen följer den ut i rymden, ner i jorden och in i skriften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-04-06.Varje gång jag använder mina ärvda kökshanddukar föreställer jag mig min farmor och hennes tillvaro som småbrukare i ett svunnet Sverige. I början av förra seklet vävde hon handdukarna för hand. Det samtidigt lena och sträva linnet vibrerar av en tyst berättelse. De är en text som aldrig skrevs, de bär på en röst som inte hörs.Det latinska ordet textus betyder både ”text” och ”textil”. På grekiska har ordet hýfos samma tvetydighet. Det läser jag i Jesper Svenbros essäbok ”Myrstigar” från 1999, där han avsöker skrift och läsning i antikens Grekland.En hellenistisk dikt som Svenbro citerar presenterar sig själv som hýfos leptón. Det betyder både ”fin väv” och ”subtil text”. Bilden av texten som väv är med andra ord mycket gammal. Men hur är det med väven som text? Kan vävda tyger, precis som den skrivna litteraturen, påtagligt härbärgera berättelser?Jag möter väven som text i min farmors handdukar, och i poeten Burcu Sahins dikter, i hennes debutbok ”Broderier” från 2018. ”Vi ärver tunga tyger i turkos” står det, ”en symaskin / viknålar / blekta garnnystan / ryggen som sårbarhet, skydd”.Meterlånga gardiner och sidenöverkast, sjalar, lapptäcken, innehållet i linneskåpet – alla dessa textilier i Burcu Sahins poesi bär på berättelser om mödrar och döttrar, hårt arbete, flykt, migration, kärlek och sorg.I essän ”Tyst text” i tidskriften Ord och bild, fortsätter Sahin att konkret avsöka sin mors och mormors textilier som kunskapsbärare. ”Jag rörde vid tyget och trådarna. Jag betraktade stygnen” skriver hon. ”Jag förstod med tiden att även min mors och mormors handarbeten var en källa till kunskap; stygn och mönster som kunde dechiffreras. Jag började föreställa mig ett språk som gick att känna, fibrer och fingertoppar, bortom det talade och skrivna.”Textiliernas berättelse, vävens språk, är tyst text om kvinnors arbete. I andrahandsbutiker för välgörande ändamål finns ofta drivor av sådana textilier, sådan text, som säljs mycket billigt – förmödrars handarbeten ur skänkta dödsbon, kökslinne, sänglinne, grytlappar.Text, väv och minne är intimt länkade till varandra. Ibland blir detta extra påtagligt, som i den tidiga rymdfartens repminnen, rope memories.Core rope memory användes på 1960-talet i Nasas första Mars-sonder och i månfärdernas datorer. Mjukvaruprogrammet skrevs på den tekniska högskolan MIT och vävdes sedan, bokstavligen, av erfarna textilväverskor. Till minnesvävarna användes tunn koppartråd och magnetiska ringar.Det komplexa informationsflödet i datorer förmedlas binärt, med hjälp av enbart ettor och nollor. En koppartråd som träddes genom en ring i de tidiga rymdfärddatorernas minne representerade 1, en tråd som leddes förbi en ring representerade 0.Kvinnor vävde de tidiga rymdfärdernas minnen. Genom deras vävar av koppartråd och metallringar strömmade information – i blygsam mängd om man jämför med dagens datorer, men tillräckligt för att astronauter skulle kunna ta sig fyrtiotusen mil ut i rymden, ända till månen och tillbaka igen.Dessa minnesvävar av koppartråd och magneter tillhör redan det förflutna. De visas i museer och påminner om arkeologiska fynd. Tidiga textilier – tillverkade före det skrivna språket, före historien – kan se ut ungefär som ett rope memory i datorn på en tidig rymdfarkost.Arkeologiska textilfynd är inte lika vanliga som föremål av ben, lera och sten. Tyg multnar bort fortare, men kan bevaras mycket länge om omständigheterna är gynnsamma, som i torvdammen Windover pond i mellersta Floridas träskmarker.Dammen grävdes ut på 1980-talet i samband med ett bygge. Den ligger ett par hundra meter från motellet Space Shuttle Inn, i utkanten av staden Titusville nära Kennedy Space Center. Från Kennedy Space Center har NASA sedan 1960-talet sänt upp raketer med rymdfärjor, satelliter, sonder och månfarare. I Windover Pond återfanns kvarlevor av 167 ursprungliga invånare i det som långt senare skulle bli USA. Fynden var mer än sjutusen år gamla.De döda låg i fosterställning med huvudet västerut och ansiktet mot norr. De var svepta i tyg. Tretusenfemhundra år innan Egyptens pyramider byggdes, vävde dessa jägare och samlare på den amerikanska kontinenten textilier av palmblad – inte bara stora begravningssvepningar utan också mattor och väskor. Minst sju olika komplexa vävmetoder användes och det antyder att någon form av vävstol krävdes. Medan årtusendena gick, förvandlades deras textilarbeten i dammen sakta till torv.Tygerna i Windover vävdes långt före den skrivna historien, av människor som inte hade något skriftspråk. Textilierna är äldre än texten. Det är skriften som är en metafor för väven, snarare än tvärtom.Men relationen mellan text och textil är inte bara metaforisk. Den kan vara oerhört påtaglig, som i rymddatorernas repminnen och inkafolkets khipu-trådar. I sin essä berättar Sahin om khipu, ”ursprungligen ett slags skriftsystem som användes av inkabefolkningen före kolonieringen av Amerika.”En khipu”, skriver Burcu Sahin, ”bestod av färgade trådar, spunna eller flätade, av alpacka- eller lamahår. Trådarna hade numeriska värden och kodades i form av knutar i ett decimalsystem. Det sägs att när spanjorerna anlände till Amerika förstörde inkabefolkningen sina textilier för att förhindra att de hamnade i händerna på kolonisatörerna eftersom det var där de dokumenterade sin troslära och kunskap.”Den etymologiska relationen mellan textil och text finns i fler språk än grekiska och latin. Orden ”sutra” och "sutur", kirurgtråd, har samma rot i sanskrit. En sutra i den indiska klassiska litteraturen är en koncentrerad litterär form för undervisning i huvudsakligen muntliga traditioner, en skriven tråd att följa när stora mängder muntlig tradition memoreras.Den skrivna indiska sutran speglar något som egentligen primärt är muntligt. Och även i den arkaiska grekiska diktningen som Jesper Svenbro beskriver i ”Myrstigar”, är skriften egentligen sekundär. Dikten han citerar tycks av poeten själv ha uppfattats som en väv, ett spindelnät, som fångar rösten och dödar den. ”I denna metaforiska väv” skriver Svenbro, ”har rösten fastnat som en snara.”Inte bara Burcu Sahins förmödrars tyger är tysta texter, nät som har fångat och tystat en röst. Den skriva dikten i sig, är det också. Och även i de sjutusenåriga tygerna från Windover pond finns en tystnad, en tystad röst. Vilka var dessa människor? De talar inte längre, utom genom resterna av sina kroppar och textilier.Alla dessa trådar och tystnader, texter och fibrer, rymdfartens repminnen och ursprungsfolkens svepningar – de ingår i den stora texten om människan, en enorm mångskiftande väv i tid och rum. Också den här betraktelsen, den här rösten som har befriat sig själv ur den skrivna textens nät, ingår där som ett litet inslag, en av alla oräkneliga trådar.Maria Küchen, författare och kulturjournalist

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var präglad av syskonäktenskap och syskonmord. För eftervärlden är hon mest känd genom sina förhållanden med romarrikets två mäktigaste generaler Julius Caesar och Marcus Antonius.Bilden av Kleopatra är starkt påverkad av den romerska propagandan som Octavius, senare kejsare Augustus, spred i kampen om Egyptens rikedomar. Världens mest kända kvinna som pratade tio språk och hade studerat i Alexandrias berömda bibliotek gick därför till eftervärlden som en depraverad hora.Detta är det första avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr. Den makedoniska dynastin började följa den egyptiska seden med syskonäktenskap för att hålla det ”gudomliga blodet” rent.Detta är en repris.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Marmorbyst av Cleopatra VII av Egypten från ca. 40-30 f.Kr. En forntida romersk byst av den ptolemaiske härskaren Kleopatra VII av Egypten som bär ett kungligt diademband över håret; daterad till mitten av 1:a århundradet f.Kr. (dvs. runt tiden för hennes besök i Rom), upptäcktes den i en villa längs Via Appia. Det ligger nu i Altes Museum, Berlin, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tanja Dyredand är en mångsidig person med omfattande kunskap och utbildning inom flera områden. Hon arbetar bland annat som författare, medium och numerolog, och har en djup passion för att utforska Egyptens historia. När Tanja berättar om sina upplevelser, såsom sitt möte med en beduin och sin djupa själsliga upplevelse i Dendra-templet, känns magin i hela hjärtat och skapar en glödhet energi. Låt Tanja ord väcka dig och häng med på ett mycket inspirerande avsnitt. Det kommer en del 2 för denna själ är som en skattkista så mycket kunskap. Köp Numerologi-Orakelkorten https://www.adlibris.com/se/bok/magisk-numerologi-9789187512971 Mer av Tanja https://stressaav.nu/ https://www.youtube.com/c/TanjaDyredand Avsnitt med Charlotte och Joel Nylander kika nedan https://www.youtube.com/watch?v=Rlkqy2_J1q0

Året är 1920, och i Alexandrias trånga gränder gör en äldre man en makaber upptäckt under en lägenhetsbyggnad. Det som börjar med ett skelett leder snart till en av Egyptens mest ökända kriminalhistorier. Systrarna Rayya och Sakina blir centrum för en chockerande mordserie som skakar hela nationen. Med hjälp av sina makar och medbrottslingar lurar de in kvinnor i sitt hem – bara för att mörda dem och stjäla deras värdesaker.I detta avsnitt av Brottshistoria dyker vi ner i historien om hur desperation och ekonomisk nöd ledde till dessa brutala brott, och hur media förvandlade Rayya och Sakina till syndabockar och symboler för moralens förfall. Det är en berättelse om kön, fattigdom och hur myter kan forma bilden av förövare.Missa inte heller våra Patreon-exklusiva avsnitt!Instagram: @Brottshistoria_Kontakt: brottshistoria@gmail.comÄlskar du Brottshistoria? Stöd vår podcast och få tillgång till exklusivt innehåll, bonusavsnitt och mycket mer på Patreon! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:00): Alternativet er bekymrede for bivirkningerne ved Bovaer og ønsker en mærkningsordning på mælk. Medvirkende: Torsten Gejl, Klimaordfører og politisk ordfører for Alternativet. (13:00): Royal korrespondent: Ekstra Bladet gik over stregen til gallafest for Egyptens præsident. Medvirkende: Jakob Steen Olsen, royal korrespondent, Berlingske. (29:00): Israelske tropper trækker sig tilbage fra første by i det sydlige Libanon. Medvirkende: Jacob Kaarsbo, sikkerhedspolitisk senioranalytiker i Tænketanken Europa. (45:00): Journalist: Lav en hesteburger, hvis du vil skåne klimaet og pengepungen. Medvirkende: Tobias Lind Larsen, journalist på Berlingske. Værter: Anne Phillipsen & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det var en sælsom blanding af glitrende rober, flotte ordener og iskold diplomati, da Egyptens kontroversielle præsident Abdel Fattah al-Sisi kom til Danmark, modtog elefantordenen og var til gallafest med både kongen, dronningen og statsministeren. Men hvorfor får en mand, der har kuppet sig til magten, bliver beskyldt for ikke at overholde menneskerettighederne og som fængsler politiske modstandere så flot en modtagelse? Det ser vi nærmere på i dagens udgave af Slotsholmen, hvor vi også vender de omdiskuterede samtaler i Folketinget med tre personer, der ønsker dansk statsborgerskab. Værter: Jens Ringberg og Pia Glud Munksgaard. Medvirkende: Christine Cordsen, politisk korrespondent, Jeppe Bruus, minister for Grøn Trepart, Rikke Gjøl Mansø, politisk analytiker, DR. Tilrettelægger: Theodora Renard.

(02:00): Selvdestruerende telefoner er guld værd for kriminelle. Medvirkende: Peter Christian Bech-Nielsen, redaktionschef på techmediet Radar og tech-korrespondent på Ingeniøren. (15:00): Den franske regerings skæbne hviler i Marine Le Pens hænder. Medvirkende: Kirsten Biering, seniorrådgiver på DIIS og fhv. ambassadør i Frankrig. (29:00): Israel og Hizbollah skyder på hinanden, selvom der er våbenhvile. Medvirkende: Jacob Kaarsbo, selvstændig sikkerhedsrådgiver og tidligere chefanalytiker i FE. (42:00): På fredag kommer Egyptens kontroversielle præsident, Abdel Fattah al-Sisi, på statsbesøg i Danmark. Medvirkende: Rasmus Boserup, direktør i menneskerettighedsorganisationen EuroMed Rights. Værter: Anne Philipsen & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Den 29 oktober 1956 inledde Israel en invasion av Sinaihalvön. Detta var en förevändning för Storbritannien och Frankrike att ingripa militärt. De krävde att både Egypten och Israel skulle dra sig tillbaka från kanalen, samtidigt som de attackerade egyptiska mål.USA och Sovjetunionen fördömde attacken. President Eisenhower vägrade stödja sina allierade och krävde ett eldupphör. FN:s generalförsamling röstade för att skicka en fredsbevarande styrka. Under ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka i december.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om Suezkrisen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Suezkrisen.Den 29 oktober 1956 inledde Israel sin invasion av Sinaihalvön. Operationen, kallad "Kadesh", syftade till att återöppna Tiransundet och Aqabaviken. Israeliska fallskärmsjägare landade nära Mitlapasset, vilket markerade början på en snabb framryckning. Två dagar senare anslöt sig brittiska och franska styrkor till offensiven.Striderna intensifierades snabbt. Israeliska styrkor avancerade genom Sinai, medan brittiska och franska trupper landade vid Port Said och Port Fuad för att ta kontroll över Suezkanalen. Egyptens president Nasser svarade med att blockera kanalen genom att sänka 40 fartyg.Konflikten mötte omedelbart internationellt motstånd. USA:s president Eisenhower och Sovjetunionens ledare Chrusjtjov fördömde invasionen. Under intensivt diplomatiskt tryck, särskilt från USA, tvingades de invaderande styrkorna snart att dra sig tillbaka. En FN-ledd fredsbevarande styrka (UNEF) sattes in för att övervaka tillbakadragandet och upprätthålla freden.Under starka ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka. I december 1956 lämnade de sista brittiska och franska trupperna Egypten. Israel drog sig tillbaka från Sinai i mars 1957.Suezkrisen blev en diplomatisk seger för Nasser och Egypten. Nasser framstod som en hjälte i arabvärlden för att ha stått emot de gamla kolonialmakterna. Den visade också USA:s växande inflytande i Mellanöstern på bekostnad av de gamla kolonialmakterna. Suezkrisen markerade slutet på Storbritanniens och Frankrikes roll som stormakter.Bild: Premiärminister Gamal Abdel Nasser och några medlemmar av RCC (Revolutionära kommandorådet) välkomnas av jublande folkmassor i Alexandria efter undertecknandet av ordern om brittiskt tillbakadragande. (Salah Salem sitter framför Nasser med solglasögon), Kamal el-Din Husseini (bakom Salem), Anwar Sadat (endast delvis synlig, bakom Husseini), Abdel Hakim Amer (står bakom Nasser, ansiktet syns inte). Abdel Latif Boghdadi och Hussein el-Shafei är närvarande i bilen, men syns inte. Wikipedia. Public Domain.Musik: "Allahu Akbar" (arabiska: الله أكبر, bokstavligen 'Gud är störst') är en egyptisk pro-militär patriotisk sång komponerad av låtskrivaren Abdalla Shams El-Din 1954 och skriven av poeten Mahmoud El-Sherif 1955. Den användes först av de egyptiska väpnade styrkorna som marschsång under Suezkrisen 1956. Sången användes också som Libyens nationalsång under Muammar Gaddafis styre från 1969 till 2011. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att Egypten nationaliserade Suezkanalen den 26 juli 1956 inledde Storbritannien, Frankrike och Israel ett militärt anfall mot Egypten. Målet var att återta kontrollen över Suezkanalen och avsätta den egyptiske ledaren Gamal Abdel Nasser. Krigshandlingarna hotade att utlösa det tredje världskriget.Suezkrisen satte ljuset på spänningarna mellan de gamla kolonialmakterna och framväxande nationalistiska rörelser i tredje världen, med Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser som en alltmer självklar ledare, samtidigt som kalla krigets konfliktlinjer stärktes.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om Suezkrisen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med idéhistorikern Klas Grinell, som är aktuell med boken Suezkrisen.Fransmannen Ferdinand de Lesseps fick 1854 koncession av den osmanske vicekungen Said Pasha att bygga Suezkanalen. Suezkanalen invigdes med pompa och ståt den 15 november 1869. Bygget hade kostat dubbelt så mycket som budgeterat och krävt tusentals arbetares liv. Kanalen blev snabbt en viktig handelsled och strategisk tillgång.Under 1900-talets första hälft kontrollerades kanalen av brittiska och franska intressen. Efter andra världskriget växte egyptiska krav på självständighet och kontroll över kanalen. 1952 tog en grupp unga officerare, däribland Gamal Abdel Nasser, makten i en militärkupp i Egypten.Gamal Abdel Nasser föddes 1918 i en enkel familj. Som ung officer deltog han i kriget mot Israel 1948. Frustrerad över korruptionen och ineffektiviteten i den egyptiska armén grundade han den hemliga organisationen De fria officerarna. Den 23 juli 1952 genomförde De fria officerarna en statskupp som störtade kung Farouk. Inledningsvis utsågs den äldre generalen Muhammad Naguib till president, men 1954 tog Nasser över makten.Nasser blev Egyptens president 1954. Han ville modernisera landet och minska beroendet av väst. Ett viktigt projekt var Assuandammen, som skulle ge elektricitet och bevattning. När USA drog tillbaka sitt löfte om finansiering 1956 beslutade Nasser att nationalisera Suezkanalen för att finansiera dammen.Den 26 juli 1956 höll Nasser ett tal i Alexandria där han tillkännagav nationaliseringen. Detta utlöste en internationell kris. Storbritannien och Frankrike, som hade stora ekonomiska intressen i kanalen, protesterade kraftigt. De hävdade att Egypten inte kunde garantera fri passage och effektiv drift. Och i hemlighet började de att planera en militär intervention tillsammans med Israel.USA:s president Eisenhower var mer återhållsam. Han ville undvika en militär konflikt och föreslog en diplomatisk lösning. Sovjetunionen stödde Egyptens rätt att nationalisera kanalen.Bild: Rök stiger från oljetankar bredvid Suezkanalen som träffades under den inledande anglo-franska attacken mot Port Said den 5 november 1956. Wikipedia. Public DomainMusik: "Allahu Akbar" (arabiska: الله أكبر, bokstavligen 'Gud är störst') är en egyptisk pro-militär patriotisk sång komponerad av låtskrivaren Abdalla Shams El-Din 1954 och skriven av poeten Mahmoud El-Sherif 1955. Den användes först av de egyptiska väpnade styrkorna som marschsång under Suezkrisen 1956. Sången användes också som Libyens nationalsång under Muammar Gaddafis styre från 1969 till 2011. . Wikipedia. Public DomainLyssna också på Palestinierna betalade priset för Europas antisemitismKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Skeveriet Podcast pratar Charlie och Alex om Rosettastenen. Tack vare sina olika inskriptioner, bland annat hierogflyfer, blev stenen nyckeln som öppna upp Egyptens antika historia.Men hur hittades den? Vad står det på stenen? Och vem var personen som lyckades lösa hierogflyfernas gåta?Allt detta i veckans avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. Joel Halldorf reflekterar över religiös och sekulär ikonoklasm, och över möjligheten till samexistens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Mose kommer ner från det heliga berget Sinai möts han av en chockerande syn. De israeliter som han med Herren hjälp nyss befriat ur Egyptens slaveri, verkar redan ha glömt sin Gud. I stället sjunger och dansar de kring en guldkalv som de själva tillverkat. Utom sig av vrede kastar Mose stentavlorna med budorden till marken, sedan förstör han guldkalven. Han gör ett grundligt jobb: Bränner upp den, maler den till stoft och strör ut den i vattnet. Inte ett spår av den falska gudabilden ska finnas kvar.Mose är en ikonoklast, en som förstör religiösa bilder och symboler. Och han är varken den första eller den sista i historien. Såväl Koranen som en judisk Midrash berättar om hur Abraham – stamfader inom judendom, kristendom och islam – slår sönder avgudabilder i sin hemstad Hebron.I religionernas världar finns bilder, byggnader och böcker som betraktas som heliga. De påkallar de frommas respekt – men ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. En sådan linje löper genom religionernas historia: hebréerna krossar kanaanesiska statyer, kristna bränner judiska bokrullar, muslimer målar över kristna bilder, protestanter förstör katolska ikoner och så vidare.I dag hör vi så ofta om religion och våld att det är lätt att tro att två grupper med olika idéer om det heliga omöjligen kan leva fredligt tillsammans. För om den ena uppfattar något som heligt, då kommer den andra snart se det som sin heliga plikt att förstöra det. Men bredvid berättelsen om den religiösa ikonoklasmen löper en annan linje: En bortglömd historia som handlar om respekt för, ja till och med en nyfikenhet på grannarnas gudabilder.Den brittiske journalisten William Dalrymple upptäckte den under sina resor i Mellanöstern på 1990-talet. Här har kristna och muslimer levt sida vid sida i sekler, och genom åren har många stigar mellan dem trampats upp. Visst trätte de lärda om läran, men folkets perspektiv var annorlunda. De förhöll sig praktiskt till religionen och besökte heliga platser för att få hjälp. Om en viss plats erbjöd bot mot sjukdomar eller dåliga skördar då sökte sig många nyfikna dit, utan att fråga om platsen var kristen eller muslimsk. Huvudsaken var att man fick hjälp.I boken ”Från det heliga berget” berättar Dalrymple om ett besök vid helgonet Nebi Uris grav i Syrien. Här finns en helgedom som muslimer, katoliker och kristna armenier besöker för att sova en natt och förhoppningsvis vakna upp fria från åkommor. Den muslimske föreståndaren berättar att han nyss tagit emot en kristen flicka, som rest dit efter att helgonet visat sig för henne i en dröm. Hon tillbringade en natt där och vaknade upp frisk. Som tack återvände hon med en bagge som hon offrade till Nebi Uri.I en annan stad gästar han ett nunnekloster och inser att många muslimer deltar i gudstjänsten. De knäböjer på sina bönemattor och tänder ljus vid ikonerna, medan prästen svingar rökelsekaret och läser ur Bibeln. I Johannes döparens kyrka i Damaskus ber kristna och muslimer tillsammans inför relikerna från det helgon som båda religionerna hyllar. I Libanon finns en undergörande bild som lockar till sig både kristna och muslimer. Och så vidare. I dag har politiseringen av de religiösa identiteterna gjort att de förlorat sin porösa karaktär. Gränserna stärks, och stigarna mellan religionerna bevakas hårt. Det har gjort sådana här platser sällsynta – men några lever ännu kvar, som påminnelser om sedvänjor som en gång var utbredda. Dalrymple skriver: ”Det är först på 1900-talet som denna hävdvunna tolerans fått ge vika för en ny, hårdare islamistisk attityd, och det är inte förrän helt nyligen som den synkretism jag bevittnat blivit en raritet av oändligt värde.”Dessa folkliga mötesplatser, där man inte bara tolererar den andre utan faktisk tillber dennes heliga symboler, ger en annan bild av samexistensen än historien om ikonoklasm. Men båda är sanna, vilket påminner oss om att fromheten kan fungera både som bro och slägga. Den kan vara en väg till den andre, men också ett vapen mot henne.Det moderna sättet att hantera religiösa spänningar har stavats sekularisering. Om staten är neutral och religionen privat, då leder det till att religiösa spänningar desarmeras. Så har vi tänkt, och många gånger har det fungerat. Resultatet har blivit en sval tolerans med öppenhet mot mångfald. Som den amerikanske presidenten Thomas Jefferson formulerade det: ”Det skadar mig inte om min granne tror på tjugo gudar eller ingen gud. Det varken kostar mig pengar eller bryter benet på mig”.Toleransens styrka och svaghet är svalkan. I Jeffersons ord ryms inte bara öppenhet, där ekar också ett ointresse. Han bryr sig inte om vad hans grannar håller på med. Och om nyfikenheten saknas trampas det upp färre stigar mellan husen. I stället lever man sida vid sida som främlingar.Men främlingskap blir lätt till fiendskap, därför riskerar även den sekulära svalkan slå över i het ikonoklasm. ”Min vän”, skrev den franske upplysningsfilosofen Diderot i ett brev år 1765, ”om vi älskar sanningen mer än konsten, låt oss be att Gud sänder oss några ikonoklaster.” Han ville att Europa skulle bryta upp från sitt religiösa förflutna, och då behövde de gamla bilderna krossas – oavsett hur vackra de var. I denna revolutionära anda har sekulära ikonoklaster gett sig på religiösa symboler.Vi lurar oss om vi tror att sekulariserade samhällen inte betraktar något som heligt. Tvärtom kan både nationen, demokratin och mänskliga rättigheter beskrivas som heliga. Ganska ofta stöter man också på texter där politiker eller ledarskribenter säger att ”Yttrandefriheten är helig”. Det vill säga att rätten att kritisera andras föreställningar är en så viktig grundsten för demokratin att den inte får kränkas eller inskränkas.Men då och då dyker det upp personer som tar detta ett steg längre. Som inte nöjer sig med att vörda yttrandefriheten, utan betraktar det som sin heliga plikt att i yttrandefrihetens namn kränka eller förstöra symboler som andra betraktar som heliga. Man bränner heliga böcker och smädar religiösa symboler i ett slags yttrandefrihetsfundamentalism. Ikonoklasmen i vår tid följer alltså samma mönster som den gjort genom historien. En del stannar inte vid att vörda sitt eget utan känner ett tvingande behov av att ge sig på andras heliga bilder. Fromheten slår över i fanatism.Det verkar svårt att skapa en ideologi som är befriad från den ikonoklastiska frestelsen. Den letar sig in över allt. Men det bästa skyddet individen kan utveckla är nog en öppenhet som inte stannar vid sval tolerans, utan tillåter sig att vara nyfiken. Som inte bara rycker på axlarna och accepterar att den andre existerar, utan vågar besöka honom för att se vad som finns att upptäcka. Kanske inser jag då att den heliga bilden kan vara ett fönster till en värld som står öppen också för mig.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribentLitteraturWilliam Dalrymple: Från det heliga berget – en resa i skuggan av det bysantinska riket. Översättning: Katarina Sjöström. Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförbundet, 2001.

Dr. Khaled ElSherbini er stifteren af The Consciousness Academy i mellemøsten, der arbejder med integral coaching og psykologiske og spirituelle emner.  Khaled ElSherbini relaterer til type 5 og er en videnskabsmand, der lancerede Egyptens første satelit og var med til at designe den første egyptiske vindmølle.    Han har en Ph.D. som ingenør med speciale i klimaet.     Her taler han med Flemming Christensen om:    ✔ Hvordan Ennegrammet er et værktøj til øget bevidsthed.  ✔ Khaled ElSherbini´s ønsker for Enneagrammet.  ✔ Hvordan Enneagrammet er et værktøj til inklusion.  ✔ Hjertet af Enneagrammet handler om, hvordan man er menneske.    Links:   Dr. Khaled ElSherbini and the Consciousness Academy https://consciousness-academy.com/    Enneagram kurser https://thinkaboutit.nemtilmeld.dk/    IEA Egypt News Media https://www.flemmingchristensen.com/iea-egypt-conference    

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.Programledare är Tobias Svanelid.

Alia Saleh er en Enneagram lærer fra Egypten og er blandt andet uddannet fra The School of Conscious Living. Hun er også involveret i IEA konferencerne i Egypten.  I denne samtale med Flemming Christensen taler de om: ✔ Håbet for en bredere repræsentation i Enneagramverden af kvinder fra mellemøsten og den arabiske verden ✔ Hendes rejse som type 6 overlever ✔ Hvordan Enneagrammet kan hjælpe os til at samle en splittet verden ✔ Egyptens forbindelse med Enneagrammet   Links The School of Conscious Living https://www.goconscious.com/school-of-conscious-living/    Flemming Christensen https://www.flemmingchristensen.com/iea-egypt-conference    Enneagramkurser https://thinkaboutit.nemtilmeld.dk/ 

I dagens Lumos-episode laver vi en afstikker til (det gamle) Egypten! Vi starter med at undersøge, hvornår Egypten på den ene eller anden måde optræder i Harry Potter-serien og i den magiske verden. Vi kommer bl.a. omkring Egypten som arnestedet for magi, Egyptens forbindelser til alkymi og de magiske væsner fra Egypten. Herefter dykker vi ned i den egyptiske mytologi, hvor vi ser på nogle af lighedspunkterne mellem fortællingerne her og Harry Potter-serien. Vi stiller skarpt på myten om den egyptiske gud Horus for at finde ud af, hvordan den kan forbindes til Harrys liv. Herunder diskuterer vi bl.a. faderløse drenge på hævntogter samt det store (egyptiske) fokus på død og udødelighed. I Hedvigs hjørne diskuterer vi Weasley-tvillingernes frustration over Percys mange fortræffeligheder. Lyt med, og bliv klogere på alt fra gamle gravkamre og betydningen af Nilen i den Egyptiske kultur.

Sexdagarskriget inleddes i gryningen den 5 juni 1967, när Israel genomförde en av världshistoriens mest lyckade överraskningsattacker. Med hjälp av moderna franska jetstridsplan attackerade Israels flygvapen ett stort antal egyptiska flygbaser och slog ut mer eller mindre hela den egyptiska flygvapenarsenalen på bara timmar.280 egyptiska stridsplan, varav 90 st sovjetiska MiG-21, och samtliga av Egyptens strategiska tunga bombflyg förstördes i attacken. Inte nog med det så genomfördes liknande flygräder mot Syrien, Jordanien och även Irak, samt ett otal luftstrider.Inom loppet av ett dygn hade Israel tillskansat sig totalt luftherravälde över i princip hela Mellanöstern. Hur gick det till? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Sexdagarskriget 1967.Det framgångsrika överraskningsanfallet mot flygvapnet följdes av en snabb offensiv på marken, fördelat i tre kilar genom Sinai-halvön. Målet var att nå Suezkanalen i väster, men kanske än viktigare, att återta kontrollen av Sharm-El-Sheik vid Tiransundet för att på så vis återta kontrollen över sjöfarten sydöst ifrån Israel.Anfallet över land blev precis som flygattacken mycket lyckad, men var helt beroende av att de egyptiska luftstridskrafterna var utslagna. Under den snabba förflyttningen västerut fanns få möjligheter att få stöd från israeliskt artilleri, vilket ställde krav på att flygvapnet skulle kunna understödja marktrupperna. Så länge egyptiskt flyg fanns tillgängligt skulle det alltså vara svårt att nå taktiska fördelar på marken. På det sättet var en lyckad flygattack helt avgörande för den israeliska framgången på land. Själva operation ”Focus”, som överraskningsanfallet skulle kallas, var också en välövad och välplanerad operation som hade diskuterats i flera år före det slutgiltiga anfallet.Samtidigt som den israeliska offensiven började nå sitt mål i väst den 7-8 juni, nådde man också framgångar österut, i Jerusalem och med riktning mot Jordanien. Även nordöst sattes en omtalad offensiv igång – attacken mot Golanhöjderna i Syrien. Denna markstrid var betydligt mer komplicerad än den snabba ökenvandringen över Sinai, och stödet för en utbyggd offensiv mot Syrien var inte helt odelad, om än framgångsrik.Att säga att kriget var koncentrerat till endast sex dagar är dock något av en överdrift. Sexdagarskriget föregicks av en 10-årsperiod av politiska spänningar och mängder av regelrätta krigshandlingar mellan Israel och dess arabiska grannar med ursprung ibland annat Suezkrisen 1956-1957. Vapenvilan skulle också följas av en period av ständiga avsteg och regelrätta utnötningsoffensiver fram till utbrottet av ett nästa krig – Oktoberkriget 1973, eller Yom Kippur-kriget som det också kallas.Bild Israeliska stridsvagnar på frammarsch mot Golanhöjderna. juni 1967, Israels presskontor, CC BY-SA 4.0, Wikipedia.Lyssna också på Oktoberkriget 1973 – när israelerna slogs för sin överlevnad.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grænsen mellem Gaza og Egypten er først nu blevet - kortvarigt - åbnet for et mindre antal lastbiler med nødhjælp til de to millioner palæstinensere, der reelt er spærret inde. Men hvad handler det om for præsident Al-Sisi, når han står så stejlt på at lade grænsen være lukket og ikke vil lade palæstinensiske flygtninge komme ind i Egypten? Argentina kæmper stadig med den dybe økonomiske krise, der for 20 år siden sendte både land og befolkning på en voldsom og pludselig deroute. Vil man forstå, hvad der foregår ved det spektakulære præsidentvalg, der udspiller sig nu, må man også forstå dén baggrund. Gæster: Rasmus Alenius Boserup, direktør for menneskerettighedsorganisationen Euromet Rights, tidl. seniorforsker DIIS og Kristian Almblad, DRs korrespondent i Sydamerika. Tilrettelæggelse: Inge Scheel Kelstrup og Asta Handberg. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktører: Nickolaj Sander og Tine Møller Sørensen.

Vi prøver at finde en form på det hele i dette program. Udover det raporterer vi fra monsoonen, Egyptens sidste stemme melder ind, Nicolas anmelder Grøndlandsk-Thailandsk mad i Nuuk, Jacob fortæller om et mystisk mord, hvor de mistænkte dræbte med 20 knivstik i ryggen. Det og meget mere kan I høre, hvis I lytter med.

Vid midnatt drog mordängeln - fördärvaren - över hela Egyptens land och slog allt förstfött. Israels barn räddades tack vare det slaktade Lammets blod. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 mil söder om Kairo ligger Tuna el-Gebel. Det var en plats ägnad åt guden Thoth, visdomens och kunskapens gud – och den största kända djurkyrkogården i forna Egypten. Fylld till bredden av omsorgsfullt balsamerade djur, människomumier och ett och ett annat orakel. Följ med ned i gångarna i en av Egyptens största nekropoler. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Egyptens farao fortsätter att förhärda sig mot Mose och hans krav. Gud sänder plågor över landet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag ville jag vore grisen hos Montaigne. Så säger Bodil Malmsten i denna personliga essä om mannen som gav essägenren dess namn: Michel de Montaigne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades först år 2010.Att jag kom att läsa Montaigne beror på en folkbildningsbesatt professor som tyckte att jag behövde Montaigne och skickade alla tre essäerna i Jan Stolpes översättning till huset där jag bodde i Finistère på franska atlantkusten.Alla behöver Montaigne – det var bara det att för mig var det femtio år för sent.Vad jag hade behövt var att läsa Montaigne från början, när jag – i och med att jag lärde mig läsa - började forma någon sorts tänkande från första klass i folkskolan i inre Norrlands fjälltrakter. Jag hade behövt Montaigne som stöd för att tänka för mig själv, som mig själv, för att vara mig själv på mina villkor.Att jag inte fick essäerna när jag bäst behövde dem beror på att där jag kommer ifrån var Montaigne och hans essäer ett okänt begrepp.Klassföreståndaren var mer inne på utantillärning av psalmer, kroppsaga och skamvrå än på Montaigne, det var som på Montaignes tid, även om Montaigne inte gick i någon liten B-skola i Norrlands inland.Montaigne gick i en progressiv skola där han placerats av sin – för sonens räkning – extremt ambitiöse far.Jag tänker på Montaigne, hans farsarv, hans slott, hans torn, hans bibliotek, hans fru - alla hushållsnära tjänster han fick och slapp betala för, hans privilegierade självkritik, jag tänker – från Montaigne och till min uppväxt, mina magistrar i byskolan i Norrlands inland och fjälltrakter.När magistern kom in i klassrummet skulle flickorna niga och pojkarna bocka.En gång såg inte magistern att jag neg och lappade till mig.– Här niger vi.Vilka vi? Men det sa jag inte, det enda jag sa var att jag neg.– Jag neg, sa jag.Och han lappade till mig igen.Det var inte för att jag inte neg som han dängde till mig. Han retade sig på mig och hade väntat på ett tillfälle att dänga till mig och jag vet varför han gjorde det.För att han måste, han ville lära mig en läxa som hans uppgift var.Det handlade om min personlighet, om hur jag verkade vara och hur jag var.Kaxig på ytan och uppstudsig, strykrädd inuti.Varken eller och både och.En dubbelgångare till mig själv med motsatta egenskaper och motsatt personlighet.Så var det och så är det.Montaigneskt.Men säg det till magistern och han lappar till mig den dag som i dag är.Att komma in på läroverket var inte fy skam där jag kommer ifrån och där jag kommer ifrån vet man allting om skam.Skammen är min arvedel.Skammen och några kubik granskog som jag ärvde och sålde så fort arvsskatten var betald.Michel de Montaigne ärvde ingen skam eller också gjorde han det och essäerna är hans sätt att utmana skammen, att bemästra den, att undersöka hur långt han kan vågar gå för låta sig bli sedd som Montaigne, essäernas Montaigne, den för essäbruk tillsnyggade och motsägelsefulle Montaigne.”Blyg och oförskämd, kysk och kättjefull, pratsam och tystlåten, hård och känslig, snillrik och korkad, sur och snäll, lögnaktig och sanningsenlig, lärd och okunnig och frikostig, girig och slösaktig…” skriver Montaigne.”Någon tar anstöt, det kan inte hjälpas. Det är bättre att han tar anstöt en enda gång än att jag själv gör det varenda dag; det vore ett ständigt slaveri.”Visst, monsieur Montaigne, det är bättre att andra tar anstöt en och annan gång än att man gör det själv varenda dag, självklart är det bättre, ändå gör jag inte annat än granskar anstötlighetsgraden – anstötlighetskoefficienten - i mina ord och meningar, ständigt slaveri, så har jag det.Omontaigneskt.”Vad tjänar det till att lära känna tingen om vi förlorar all den frid och ro som vi annars skulle ha och om vetandet sätter oss i sämre läge än Pyrrhons gris? ” skriver Montaigne.”När filosofen Phyrron en dag var ombord på ett fartyg i storm så uppmanade han dem som var rädda att titta på en gris ombord som inte alls brydde sig om stormen.”Jag ville jag vore grisen hos Montaigne, Pyrrhons gris.Någon har räknat ut frekvensen av ordet jag i Montaignes essäer, jag vet att jag har antecknat uppgiften, men jag kommer inte åt den.Mitt Montaignematerial – essäerna, böckerna om Montaigne och alla mina Montaigne anteckningar ligger i en felmärkt flyttkartong bland alla andra felmärkta flyttkartonger i det vindskontor som hör till lägenheten i Stockholm där jag tillfälligt och i andra hand bor efter min flyttning från Frankrike.Det är som det är med allting, jag har det men jag kommer inte åt det.Totalt omontaigneskt.”Det är mig själv jag målar.”Kan han säga! Han är ju sig själv till skillnad från alla mini-Montaigne, det här är mitt trettonde försök att få ihop den här essän, tretton sömnlösa nätter, månader, år.Sedan jag öppnade en hemsida har jag gjort mer än trettio inlägg om Montaigne och det var med Montaigne som mental sponsor och garant jag skrev min första bloggtext:”Hade Montaigne levt nu och inte mellan 1533 och 1592 hade han direkt insett vilket behändigt verktyg internet är och skaffat sig en blogg.Den flytande bloggformen hade varit perfekt för Montaigne. Där hade han kunnat lägga till nya tankar och löpande kunnat visa ”vilket vidunderligt fåfängligt, skiftande och fladdrande ting människan är.””Världen är en evig gungbräda” skriver Montaigne. ”Allt i den gungar oupphörligt: jorden, Kaukasus klippor, Egyptens pyramider – de gungar allmänt och de gungar särskilt. Själva beständigheten är inget annat än en långsammare gungning…”Det gungar allmänt och det gungar särskilt, jag blir sjösjuk.Montaigne har ju redan sagt allting bättre eller stulit det från de gamla grekerna.Allt som finns att säga har han sagt om vanan, om lidandet – ”den som är rädd för att lida han lider redan för att han är rädd”, om njutningen med att klia sig – ”Jag kliar mig mest på öronen, som periodvis kliar inuti.” Om den njutning man får av andras gillande: ”Bland alla njutningar finns det ingen som är farligare… än den njutning man får av andras gillande.”Han har skrivit om sina njurstensanfall, om döden och döendet, om lärdom, resor, vänskap, skrivande – jag vill lära mig av Montaigne, men det är för sent, jag har ingen grund.Jag måste börja från början varenda gång, jag skäms och beklagar mig över mina oöverstigliga skrivproblem, jag kan inte skriva och även när jag gör det så känns det inte så.En gång fick jag ett brev från en läsare som ville trösta mig för mina skrivproblem, särskilt problemet med den stora romanen, den som ska bli tredje delen av en trilogi där jag för länge sedan – obegripligen - har skrivit de första två.Hej Bodil!Jag är uppfylld av beundran av ditt författarskap o längtar efter din Stora Roman.Jag föreslår att du gör som Moigntain (eller vem det nu var) och skriver om dig själv och du ska sen ha en romans med en av dina litterära idoler, ni får varandra och han dör på slutet.Ok, jag vet att han är död men nån konstnärlig frihet kan man väl ta sig...Ta ut ett fett förskott, lycka till!Ett så fint tröstbrev och ändå är jag otröstlig, jag kan lika litet skriva min stora roman som min essä om Montaigne.Jag vill lära av Montaigne men jag lär mig inte, så går det inte till.Man kan inte lära gamla hundar sitta.Gamla hundar måste lära sig själva eller stå tills de stupar.Jag vill inte stupa stående, jag ska göra som Montaigne, dra mig tillbaka från offentliga uppdrag och viga mitt liv åt mitt lugn och mina sysslor, jag ska rista in mitt uppdrag i en takbjälke som Montaigne.”I Herrens år 1571, 38 år gammal, den sista februari, på sin födelsedag, drog sig Michel de Montaigne tillbaka, sedan länge led på slavtjänst vid domstol och i offentliga ämbeten...””Det hänger på din vilja, inte på antalet år, om du har levt tillräckligt.””Jag har försonat mig med detta liv med sten”, skriver Montaigne ”i det finner jag saker som ger mig tröst och hopp.”Bodil Malmsten, författare (1944–2016)Litteratur:Michel de Montaigne: Essais, Larousse, 2002På svenska:Michel de Montaigne, Essayer. Bok 1 (Jan Stolpe, översättare) Stockholm, Atlantis, 1986Michel de Montaigne, Essayer. Bok 2, (Jan Stolpe, översättare) Stockholm, Atlantis, 1990

Hemliga esoteriska sällskap Hur har de gamla esoteriska traditionerna förvaltats och vidareförmedlats genom hemliga sällskap sedan Egyptens storhetstid? Vi blickar in i Egyptens mysteriekulter, de Elusinska mysterierna, tempelriddarna, rosenkreuzarna, frimurarna, martinismen, Golden Dawn mm som på olika sätt fortfarande verkar än idag. Musik: Menk Kadj Tohmi Sacred Knowledge: sacredknowledge.se/ Alkemiska Akademin: alkemiskaakademin.se/

Få härskare är lika mytomspunna som Alexander den store. Litteraturhistorien har förvandlat honom till allt från den förste muslimen till from kristen, från Baron von Münchhausen till Humphrey Bogart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes ursprungligen 2018-12-05.Det enda som kan vara mer storslaget än Alexander den stores liv – är väl hans död.Kanske var det också det enda möjliga för en sådan oövervinnelig krigarkung. Efter att ha genomfört sitt beryktade så kallade massbröllop mellan makedonier och perser, av politiska skäl, och proklamerat sig själv som gudomlig, började Alexander planera sitt allra största fälttåg: mot vad som kallades ”Arabien”.Men först var han ju tvungen att fira sin nyvunna gudomliga status ordentligt. Efter ett rejält dryckesslag under dagar och nätter i Babylons hetta, då han bland annat sägs ha tömt en sexliters bägare med vin till Herakles ära, fick han feber – och dog. 33 år gammal, av alla åldrar.Och sedan började Alexanders efterliv. Som bara gjorde den store ännu större.Myterna hade för all del börjat att frodas redan under hans levnad. Som till exempel när han inför det avgörande slaget mot Persien år 332 före Kristus blev erbjuden en gynnsam fred av fiendens härskare Dareios. Då lär hans egen general Parmenion ha sagt: ”Om jag vore Alexander, skulle jag acceptera erbjudandet”. Medan Alexander själv svarade: ”Jag skulle acceptera om jag vore Parmenion”.Alexander tycks helt enkelt ha varit lika stor i orden som på jorden. Med ingen mindre än Aristoteles som privatlärare och repliker som knappast skulle skämmas för sig i Humphrey Bogarts mungipa.Och i boken ”Alexanderlegenderna i tid och rum” från 2018 granskas hela den här mytbildningen minst sagt omsorgsfullt. Större delen handlar om hur den har sett ut i olika språkområden, som ägnas var sitt kapitel av var sin specialist. Det slaviska, arabiska och bulgariska. I Främre Orienten, på Island och i södra Europa. På latin, fornengelska, persiska och tyska.Historien om Alexander tycks helt enkelt ha erövrat världen minst lika effektivt som huvudpersonen själv gjorde.Men som så ofta i äldre litteraturhistoria handlar det också om försvinnande, förlust, fragment. De ursprungliga berättelserna är till största delen borta. Ögonvittnesskildringarna av Alexanders samtida kasserades under romarriket, eftersom de inte ansågs motsvara den tidens stilistiska ideal.Mycket grundar sig i stället på den så kallade ”Alexanderromanen”, som skrevs under 300-talet efter Kristus: alltså mer än sex sekel efter hans död. En sorts äventyrsroman med närmast kameleontisk förmåga att anpassa sig till varje nytt landområdes respektive språk, kultur och politik.Därför kunde han i tidiga arabiska tolkningar framställas som den allra förste muslimen – och i den medeltida etiopiska versionen snarare påminna om Kung Seyon och hans fälttåg mot just muslimerna. Medan krigarkungen i den nybulgariska översättningen på 1800-talet hade förvandlats till en from kristen: den av Aristoteles elever som sägs ha lärt sig Psaltaren utantill snabbast. Så kan man fortsätta genom världslitteraturen, över kontinenter och sekler. I italienska skildringar fick han nedstiga i helvetet som hos Dante. Och även på Island, där han på 1100-talet liknade en typisk sagohjälte i strid med sitt eget öde, kommer Alexander ned till underjorden för att till sist förgiftas av en demon som straff för vad som på isländska kallas ágirni.Eller som det står i den isländska Alexandersagan: ”Var kommer din girighet att stanna, store Alexander? Den kommer inte att mättas även om du lägger under dig hela världen.”Den frågan, om hans mod, högmod och övermod, tycks också ha getts en varierande betoning genom seklerna.I Första Macabeerboken, från 200-talet före Kristus, står till exempel så här: ”Ända till jordens yttersta gränser trängde han fram och plundrade folk efter folk; hela jorden låg kuvad inför honom, och hans stolthet och övermod växte.”I den persiska skildringen, med rötterna i 900-talet och som än i dag läses flitigt, skildras han däremot omväxlande som en rättvis kung sökande efter vishet och en maktlysten, grym härskare.Och i den brittiska medeltida ”The Wars of Alexander” tycks pendeln ha slagit över mot en mer kontemplerande regent. ”Jag som i går var så kraftfull och styrde hela världen, har i dag fullständigt blivit till stoft, sorg och plåga” får han här säga med sin egen röst.Långt tillbaka går också ett annat av legendernas stråk: det som beskriver hans mer fantastiska äventyr.I den arabiska Alexandertraditionen, som nyare forskning menar är den kanske allra rikaste, finns till exempel motivet om hur han upptäcker livets källa. Som i sin tur uppvisar likheter med berättelserna om Namron Sin. Härskaren över världshistoriens första imperium, Mesopotamien, flera tusen år före Kristus.Med tiden tycks också Alexander den Store kunna förvandlas till en sorts Baron von Münchhausen. Den här mer skrönaktige figuren blir synlig redan i vissa latinska versioner – där det berättas att Alexander efter att ha erövrat jorden ger sig i kast med himmel och hav. Hur han först stiger upp till himlen i en järnbur, hållen av fåglar, och sedan upp till havets botten i en dykarklocka konstruerad av hans astrologer.I tyska texter förvandlas han slutgiltigt till en medeltida stålman som obesvärat färdas genom luft och vatten. Där får också Alexanders högmod sitt kanske yttersta uttryck, när han säger sig vilja erövra själva paradiset.Hur är det då här i Sverige? Jo, vi har också vår egen version av Alexanderlegenden. På 1300-talet infogades den antika härskaren i riddarromanens höviska och aristokratiska ideal. Några sekel senare blev parallellerna mellan ”Konung Alexander”, som han kallades i ett versepos, och Sveriges konungar allt vanligare.Att både Gustav II Adolf och Karl XII liknades vid världserövraren, av sig själva och ibland av omgivningen, är väl inte särskilt förvånande. Däremot att också Drottning Kristina var helt besatt av Alexander den Store.Hon, som nuförtiden ofta framställs som fritänkare och religiös sökare, ser hans grymheter som fläckar på solen. Prisar i stället hans mod, skönhet, generositet mot besegrade motståndare och – inte minst – bildning.I den eviga frågan om Alexander den Stores egentliga natur återkommer Drottning Kristina till vad många andra påtalat. Att han handlade under inflytande av vad som under antiken kallades Fortuna: ett svåröversatt begrepp som kan betyda både tur, lycka och det förutbestämda ödets komplexa verkningar.Och frågorna kvarstår, både kring mytens och verklighetens Alexander.Fortfarande vet ingen var hans kvarlevor ligger. Efter att ha begravts i staden han grundade, det egyptiska Alexandria där mausoleet blev en vallfärdsplats för både romerska kejsare och allmänt historieintresserade, försvann själva liket därifrån någon gång på 300-talet efter Kristus. Alltså ungefär samtidigt som myten om Alexander började få fötter, förvandla honom till en sorts vandrande vålnad.Sedan dess har otaliga försök gjorts att hitta graven: Egyptens arkeologiska myndigheter känner till åtminstone 140 regelrätta utgrävningar. Så tillsammans med Nefertiti är väl Alexander den Store världens mest efterlysta lik. Liksom en av våra allra mest levande legender.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturKarin Hult & Gunhild Vidén (red): Alexanderlegenderna i tid och rum. Appell förlag, 2018.

Välkomna till ännu ett spännande avsnitt av vår podcast "Universums Hemligheter". Jag är Oscar Panizza, er värd, och idag har jag den stora äran att ha med mig en sann expert inom arkeologi och kinesiologi, Hans Oreheim. Vi ska utforska det fascinerande ämnet Toth från Atlantis och pyramidernas mysterium. Låt oss dyka rakt in i det. Toth från Atlantis är en mytologisk figur som ofta nämns i samband med pyramiderna. Hans, berättar för mig lite om Toth och hans eventuella koppling till Atlantis?Toth, även känd som Thoth, är en viktig gestalt inom egyptisk mytologi. Han associeras med visdom, skrivkonst, vetenskap och magi. Enligt vissa teorier sägs han ha sina rötter i den forntida civilisationen Atlantis, som enligt myter och legender var en avancerad och högt utvecklad kultur som gick under i en katastrofal översvämning. Vissa forskare spekulerar om att Toth kan ha varit en länk mellan Atlantis och Egypten, och att hans kunskaper och visdom kan ha influerat byggandet av pyramiderna. Köp Hans böcker. https://www.bokus.com/bok/9789198285833/den-fordolda-kunskapen/

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Møde nr. 37 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 2) 1. behandling af lovforslag nr. L 63: Forslag til lov om ændring af lov om social service. (Hurtigere og mere fleksibel hjælp og støtte til borgere med en hastigt fremadskridende sygdom). Af social- og boligministeren (Pernille Rosenkrantz-Theil). (Fremsættelse 15.03.2023). 3) 1. behandling af lovforslag nr. L 64: Forslag til lov om ændring af lov om social service, lov om retssikkerhed og administration på det sociale område, lov om forpligtende kommunale samarbejder, lov om almene boliger m.v. og lov om leje af almene boliger. (Omlægning af indsatsen mod hjemløshed og udvidelse af ordning om udslusningsboliger og indretning af bofællesskaber m.v.). Af social- og boligministeren (Pernille Rosenkrantz-Theil). (Fremsættelse 15.03.2023). 1) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Med henvisning til statsministerens besøg i Egypten og møder med præsident al-Sisi vil ministeren så svare på, hvilke danske interesser det er, Egypten er relevant for, og herunder om regeringens melding om at vise respekt og lydhørhed over for samarbejdspartnere forskellige steder i verden er årsagen til, at demokrati og menneskerettigheder ikke var på dagsordenen? (Spm. nr. S 407. Medspørger: Peder Hvelplund (EL)). 2) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvad mener ministeren om, at der i Egypten sidder omkring 65.000 politiske fanger i fængslerne, og mener ministeren, at det er foreneligt med danske interesser at gennemføre et officielt møde med Egyptens præsident uden at drøfte det forhold samt den bredere dagsorden om retsstat, menneskerettigheder og god regeringsførelse? (Spm. nr. S 409. Medspørger: Peder Hvelplund (EL)). 3) Til forsvarsministeren af: Alex Ahrendtsen Hvor mange penge synes ministeren der skal sættes af til at fejre NATO's 75-årsfødselsdag næste år? (Spm. nr. S 321 (omtrykt)). 4) Til erhvervsministeren af: Betina Kastbjerg Er det ministerens opfattelse, at den kilometerbaserede afgift på vejgodstransporten sikrer, at vognmandserhvervet har de rette betingelser til en grøn omstilling? (Spm. nr. S 395, skr. begr. Medspørger: Kenneth Fredslund Petersen (DD)). 5) Til erhvervsministeren af: Sigurd Agersnap Mener ministeren, at der er udfordringer med forbrugerpriserne på bl.a. dagligvarer, og hvordan vil ministeren i så fald sikre en ordentlig kontrol hermed, når Forum for Forbrugerpriser først mødes igen til oktober? (Spm. nr. S 406. Medspørger: Lisbeth Bech-Nielsen (SF)). 6) Til beskæftigelsesministeren af: Nick Zimmermann Hvad mener ministeren om, at kun 39 pct. af kvindelige indvandrere fra Mellemøsten, Nordafrika, Pakistan og Tyrkiet er i beskæftigelse? (Spm. nr. S 387). 7) Til børne- og undervisningsministeren af: Lotte Rod Hvad er ministerens holdning til at udbetale midlerne, der var afsat til klimaerhvervsskolerne, til erhvervsskolerne bredt og med det samme? (Spm. nr. S 384). 8) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Susie Jessen Hvad er ministerens holdning til, at Kommissionen for den glemte kvindekamp fortsat ikke er kommet med sine endelige anbefalinger, når kommissionen skulle afslutte sit arbejde i begyndelsen af 2023? (Spm. nr. S 382). 9) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Rosa Lund Ministeren har i dagbladet Politiken den 11. maj 2022 udtalt, at »det er fair, at de, der bidrager til vores samfund, også kommer tættere på en opholdstilladelse. I den ordning der er, betyder det meget, at man er i job, og det er man jo også, hvis man er lærling eller elev på et plejehjem eller på en byggeplads«, synes ministeren nu ikke længere, at det er fair, at dem, der bidrager til samfundet, kommer tættere på en opholdstilladelse, og er det at være i lære på en byggeplads eller et plejehjem ikke længere at være på arbejde? (Spm. nr. S 398). 10) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Mener ministeren, at det er rimeligt, at den kriminelle udlænding Asad Ali Osman kan få to advarsler og tre betingede udvisningsdomme, og synes ministeren, at det er ærligt at foregøgle over for de danske borgere og vores retssystem, at der vil ske udvisning ved gentagen kriminalitet, når der intet sker? (Spm. nr. S 408, skr. begr. (omtrykt)). 11) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Vil ministeren skabe et klart og forståeligt retssystem, hvor en advarsel faktisk er en advarsel, og en betinget dom faktisk er en betinget dom – og som i alle andre sager altså konverteres til ubetinget ved gentagen kriminalitet? (Spm. nr. S 410, skr. begr. (omtrykt)). 12) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Per Larsen Hvad er ministerens holdning til, at 21 ud af 25 avlere, der venter på afgørelse i kalibreringssagerne i forbindelse med minkskandalen, har fået besked fra Minksekretariatet om, at deres sag igen er udsat? (Spm. nr. S 399). 13) Til transportministeren af: Kenneth Fredslund Petersen Finder ministeren det rimeligt, at udenlandske lastbilchauffører skylder den danske statskasse 14,4 mio. kr. som følge af de udenlandske chaufførers forsømte bødebetalinger? (Spm. nr. S 400, skr. begr.). 14) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Mette Thiesen Mener ministeren, at pædagogstuderende skal undervises i, at det er staten, som aktivt »kønner« sine borgere og fordeler visse goder og pligter til det ene køn, f.eks. ved at optage børnene i CPR-registeret og registrere børn med enten lige eller ulige nummer afhængigt af barnets køn, sådan som det beskrives i bogen »Køn, seksualitet & mangfoldighed«, som bl.a. anvendes på pædagoguddannelserne i Aarhus og Horsens, og mener ministeren, at det er på sin plads, at pædagogstuderende bibringes en virkelighedsopfattelse, hvor forestillingen om køn er konstrueret? (Spm. nr. S 376). 15) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Mette Thiesen Mener ministeren, at pædagog- og lærerstuderende skal undervises i, at samfundets normer bør ændres, således at heteroseksualitet ikke længere opfattes som en norm, sådan som der opfordres til i de to nye bøger henvendt til henholdsvis pædagog- og læreruddannelsen, »Køn, seksualitet & mangfoldighed« og »LGBTQ+ i skolen«, og mener ministeren, at det er på sin plads, at pædagog- og lærerstuderende bibringes den opfattelse og dermed må antages at videreformidle den opfattelse, at heteroseksualitet, som trods alt betegner over 90 pct. af befolkningens seksualitet, ikke bør være normgivende for samfundet? (Spm. nr. S 377). 16) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Sofie Lippert Vil ministeren kommentere på nyheden om, at ansøgningerne til kvote 2 er faldet på de tre (pædagog, socialrådgiver og sygeplejerske) ud af fire af de store professionsbachelorer til velfærdsområdet? (Spm. nr. S 385, skr. begr.). 17) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Sofie Lippert Er ministeren enig i, at faldet i ansøgningerne til kvote 2 på alle de store professionsbachelorer til velfærdsområdet på nær læreruddannelsen – hvor der for nylig er aftalt en ny uddannelse – peger på et akut behov for at styrke professionsbachelorerne til velfærdsområdet? (Spm. nr. S 386, skr. begr.). 18) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Lotte Rod Hvilket initiativ vil ministeren tage, for at lærerstuderende lærer om højtbegavede børn i den nye læreruddannelse? (Spm. nr. S 401). 19) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Katrine Robsøe Under henvisning til, at regeringen i det nye udspil »Forberedt på fremtiden I« foreslår, at der skal oprettes flere engelsksprogede uddannelser, er det da ministerens intention, at disse nye uddannelsespladser kan placeres i København, Aarhus, Odense og Aalborg, uden at andre uddannelsespladser i disse byer så skal lukkes ned? (Spm. nr. S 402). 20) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Katrine Robsøe Under henvisning til, at ministeren i regeringens nye udspil »Forberedt på fremtiden I« argumenterer for, at der på nuværende tidspunkt er mangel på undervisningstimer og tid med undervisere på mange kandidatuddannelser, tror ministeren så, at de tidligere årlige 2-procentsbesparelser på uddannelsesområdet kan være en af årsagerne til disse udfordringer? (Spm. nr. S 403).

Møde nr. 37 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 2) 1. behandling af lovforslag nr. L 63: Forslag til lov om ændring af lov om social service. (Hurtigere og mere fleksibel hjælp og støtte til borgere med en hastigt fremadskridende sygdom). Af social- og boligministeren (Pernille Rosenkrantz-Theil). (Fremsættelse 15.03.2023). 3) 1. behandling af lovforslag nr. L 64: Forslag til lov om ændring af lov om social service, lov om retssikkerhed og administration på det sociale område, lov om forpligtende kommunale samarbejder, lov om almene boliger m.v. og lov om leje af almene boliger. (Omlægning af indsatsen mod hjemløshed og udvidelse af ordning om udslusningsboliger og indretning af bofællesskaber m.v.). Af social- og boligministeren (Pernille Rosenkrantz-Theil). (Fremsættelse 15.03.2023). 1) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Med henvisning til statsministerens besøg i Egypten og møder med præsident al-Sisi vil ministeren så svare på, hvilke danske interesser det er, Egypten er relevant for, og herunder om regeringens melding om at vise respekt og lydhørhed over for samarbejdspartnere forskellige steder i verden er årsagen til, at demokrati og menneskerettigheder ikke var på dagsordenen? (Spm. nr. S 407. Medspørger: Peder Hvelplund (EL)). 2) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvad mener ministeren om, at der i Egypten sidder omkring 65.000 politiske fanger i fængslerne, og mener ministeren, at det er foreneligt med danske interesser at gennemføre et officielt møde med Egyptens præsident uden at drøfte det forhold samt den bredere dagsorden om retsstat, menneskerettigheder og god regeringsførelse? (Spm. nr. S 409. Medspørger: Peder Hvelplund (EL)). 3) Til forsvarsministeren af: Alex Ahrendtsen Hvor mange penge synes ministeren der skal sættes af til at fejre NATO's 75-årsfødselsdag næste år? (Spm. nr. S 321 (omtrykt)). 4) Til erhvervsministeren af: Betina Kastbjerg Er det ministerens opfattelse, at den kilometerbaserede afgift på vejgodstransporten sikrer, at vognmandserhvervet har de rette betingelser til en grøn omstilling? (Spm. nr. S 395, skr. begr. Medspørger: Kenneth Fredslund Petersen (DD)). 5) Til erhvervsministeren af: Sigurd Agersnap Mener ministeren, at der er udfordringer med forbrugerpriserne på bl.a. dagligvarer, og hvordan vil ministeren i så fald sikre en ordentlig kontrol hermed, når Forum for Forbrugerpriser først mødes igen til oktober? (Spm. nr. S 406. Medspørger: Lisbeth Bech-Nielsen (SF)). 6) Til beskæftigelsesministeren af: Nick Zimmermann Hvad mener ministeren om, at kun 39 pct. af kvindelige indvandrere fra Mellemøsten, Nordafrika, Pakistan og Tyrkiet er i beskæftigelse? (Spm. nr. S 387). 7) Til børne- og undervisningsministeren af: Lotte Rod Hvad er ministerens holdning til at udbetale midlerne, der var afsat til klimaerhvervsskolerne, til erhvervsskolerne bredt og med det samme? (Spm. nr. S 384). 8) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Susie Jessen Hvad er ministerens holdning til, at Kommissionen for den glemte kvindekamp fortsat ikke er kommet med sine endelige anbefalinger, når kommissionen skulle afslutte sit arbejde i begyndelsen af 2023? (Spm. nr. S 382). 9) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Rosa Lund Ministeren har i dagbladet Politiken den 11. maj 2022 udtalt, at »det er fair, at de, der bidrager til vores samfund, også kommer tættere på en opholdstilladelse. I den ordning der er, betyder det meget, at man er i job, og det er man jo også, hvis man er lærling eller elev på et plejehjem eller på en byggeplads«, synes ministeren nu ikke længere, at det er fair, at dem, der bidrager til samfundet, kommer tættere på en opholdstilladelse, og er det at være i lære på en byggeplads eller et plejehjem ikke længere at være på arbejde? (Spm. nr. S 398). 10) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Mener ministeren, at det er rimeligt, at den kriminelle udlænding Asad Ali Osman kan få to advarsler og tre betingede udvisningsdomme, og synes ministeren, at det er ærligt at foregøgle over for de danske borgere og vores retssystem, at der vil ske udvisning ved gentagen kriminalitet, når der intet sker? (Spm. nr. S 408, skr. begr. (omtrykt)). 11) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Vil ministeren skabe et klart og forståeligt retssystem, hvor en advarsel faktisk er en advarsel, og en betinget dom faktisk er en betinget dom – og som i alle andre sager altså konverteres til ubetinget ved gentagen kriminalitet? (Spm. nr. S 410, skr. begr. (omtrykt)). 12) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Per Larsen Hvad er ministerens holdning til, at 21 ud af 25 avlere, der venter på afgørelse i kalibreringssagerne i forbindelse med minkskandalen, har fået besked fra Minksekretariatet om, at deres sag igen er udsat? (Spm. nr. S 399). 13) Til transportministeren af: Kenneth Fredslund Petersen Finder ministeren det rimeligt, at udenlandske lastbilchauffører skylder den danske statskasse 14,4 mio. kr. som følge af de udenlandske chaufførers forsømte bødebetalinger? (Spm. nr. S 400, skr. begr.). 14) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Mette Thiesen Mener ministeren, at pædagogstuderende skal undervises i, at det er staten, som aktivt »kønner« sine borgere og fordeler visse goder og pligter til det ene køn, f.eks. ved at optage børnene i CPR-registeret og registrere børn med enten lige eller ulige nummer afhængigt af barnets køn, sådan som det beskrives i bogen »Køn, seksualitet & mangfoldighed«, som bl.a. anvendes på pædagoguddannelserne i Aarhus og Horsens, og mener ministeren, at det er på sin plads, at pædagogstuderende bibringes en virkelighedsopfattelse, hvor forestillingen om køn er konstrueret? (Spm. nr. S 376). 15) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Mette Thiesen Mener ministeren, at pædagog- og lærerstuderende skal undervises i, at samfundets normer bør ændres, således at heteroseksualitet ikke længere opfattes som en norm, sådan som der opfordres til i de to nye bøger henvendt til henholdsvis pædagog- og læreruddannelsen, »Køn, seksualitet & mangfoldighed« og »LGBTQ+ i skolen«, og mener ministeren, at det er på sin plads, at pædagog- og lærerstuderende bibringes den opfattelse og dermed må antages at videreformidle den opfattelse, at heteroseksualitet, som trods alt betegner over 90 pct. af befolkningens seksualitet, ikke bør være normgivende for samfundet? (Spm. nr. S 377). 16) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Sofie Lippert Vil ministeren kommentere på nyheden om, at ansøgningerne til kvote 2 er faldet på de tre (pædagog, socialrådgiver og sygeplejerske) ud af fire af de store professionsbachelorer til velfærdsområdet? (Spm. nr. S 385, skr. begr.). 17) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Sofie Lippert Er ministeren enig i, at faldet i ansøgningerne til kvote 2 på alle de store professionsbachelorer til velfærdsområdet på nær læreruddannelsen – hvor der for nylig er aftalt en ny uddannelse – peger på et akut behov for at styrke professionsbachelorerne til velfærdsområdet? (Spm. nr. S 386, skr. begr.). 18) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Lotte Rod Hvilket initiativ vil ministeren tage, for at lærerstuderende lærer om højtbegavede børn i den nye læreruddannelse? (Spm. nr. S 401). 19) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Katrine Robsøe Under henvisning til, at regeringen i det nye udspil »Forberedt på fremtiden I« foreslår, at der skal oprettes flere engelsksprogede uddannelser, er det da ministerens intention, at disse nye uddannelsespladser kan placeres i København, Aarhus, Odense og Aalborg, uden at andre uddannelsespladser i disse byer så skal lukkes ned? (Spm. nr. S 402). 20) Til uddannelses- og forskningsministeren af: Katrine Robsøe Under henvisning til, at ministeren i regeringens nye udspil »Forberedt på fremtiden I« argumenterer for, at der på nuværende tidspunkt er mangel på undervisningstimer og tid med undervisere på mange kandidatuddannelser, tror ministeren så, at de tidligere årlige 2-procentsbesparelser på uddannelsesområdet kan være en af årsagerne til disse udfordringer? (Spm. nr. S 403).

En familjetragedi, thriller, religiöst drama eller smäktande romantik? Berättelsen om drottning Kleopatra har allt! För drygt 2 000 år sedan levde drottning Kleopatra ett dramatiskt liv. Med hjälp av mod, list och politisk skicklighet kämpade hon för att bevara Egyptens självständighet, och regerade i 21 år.

Hatshepsut var forna Egyptens längst regerande kvinna.Hon trotsade systemet och såg till att bli förmyndarregent åt en pojke om inte var hennes son, byggde omfattande tempel, vidgade Egyptens gränser, skickade en delegation till det mytomspunna Punt och såg till att själv bli farao i egen rätt. Det här avsnittet handlar om hennes väg till makten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nogle af planetens mest monumentale og berømte fortidsminder kan være væk om 100 år. Advarslen kommer fra Egyptens tidligere kulturarvsminister Zahi Hawass, der forsøger at råbe deltagerne op på den internationale COP-27-klimakonference, der afholdes netop nu i Egypten. Kulturen vurderer klimatruslen mod fortidsminderne og ser på et nyt tiltag, der skal gøre danske museer mere bæredygtige. Værter: Linnea Albinus Lande og Maja Nyvang Christensen.

Under utgrävningar på slutet av 1800-talet upptäckte brittiska arkeologer en väldigt välbevarad stenpalett. När motiven på paletten studerades närmare föll en pusselbit på plats. För visst var det Narmer på paletten? En av det forna Egyptens första faraoner – han som enade riket? Paletten var ett fynd som påverkade historiskrivningen under de kommande dencennierna, men var det verkligen Narmer som enade Övre och Nedre Egypten? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse. Jag ser underbara ting rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.Programledare är Tobias Svanelid.

För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok. För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.Programledare är Tobias Svanelid.

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var präglad av syskonäktenskap och syskonmord. För eftervärlden är hon mest känd genom sina förhållanden med romarrikets två mäktigaste generaler Julius Caesar och Marcus Antonius.Bilden av Kleopatra är starkt påverkad av den romerska propagandan som Octavius, senare kejsare Augustus, spred i kampen om Egyptens rikedomar. Världens mest kända kvinna som pratade tio språk och hade studerat i Alexandrias berömda bibliotek gick därför till eftervärlden som en depraverad hora.Detta är det första avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr. Den makedoniska dynastin började följa den egyptiska seden med syskonäktenskap för att hålla det ”gudomliga blodet” rent.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Marmorbyst av Cleopatra VII av Egypten från ca. 40-30 f.Kr. En forntida romersk byst av den ptolemaiske härskaren Kleopatra VII av Egypten som bär ett kungligt diademband över håret; daterad till mitten av 1:a århundradet f.Kr. (dvs. runt tiden för hennes besök i Rom), upptäcktes den i en villa längs Via Appia. Det ligger nu i Altes Museum, Berlin, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hemliga esoteriska sällskap Hur har de gamla esoteriska traditionerna förvaltats och vidareförmedlats genom hemliga sällskap sedan Egyptens storhetstid? Vi blickar in i Egyptens mysteriekulter, de Elusinska mysterierna, tempelriddarna, rosenkreuzarna, frimurarna, martinismen, Golden Dawn mm som på olika sätt fortfarande verkar än idag. Musik: Menk Kadj Tohmi Sacred Knowledge: sacredknowledge.se/ Alkemiska Akademin: alkemiskaakademin.se/

Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester. Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades Flickorna på Revolutionsgatan.Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

Den heliga fastemånaden Ramadan är för många en from och lugn tid, då man avstår från mat och dryck och stillar sig för att komma närmre gud. Men i Egyptens huvudstad Kairo är Ramadan också en kulturell högtid - en karneval! En fest när mörkret sänker sig. Följ med vår reporter Edgar Mannheimer på en promenad kantad av konserter och dansande dervischer.

Berättelsen om den egyptiske anfallsstjärnans krokiga väg till toppen. Från den arabiska våren till Champions League och kultstatus i Liverpool. Som 20-åring lämnar den egyptiske fotbollsspelaren Mohamed Salah (född 1992) sitt turbulenta hemland bakom sig för att följa sina proffsdrömmar i Europa. Knappt ett decennium senare har den ödmjuke målsprutan vunnit såväl Premier League som Champions League med sitt klubblag Liverpool, och på kuppen blivit en nationalikon i Egypten.Det här är berättelsen om hur han tog sig från de dammiga grusplanerna i hembyn till den moderna fotbollens absoluta toppskikt. Det handlar också om att komma ihåg sina rötter, den omöjliga kravbilden som uppstår när man börjar betraktas som ambassadör för en hel religion och vad det innebär att vara en inspirationskälla för sin generations post-revolutionära drömmar.I avsnittet medverkar Gilda Hamidi-Nia, utrikesreporter på SVT, och Rami Shaaban, före detta fotbollsproffs.Klippen i programmet är hämtade från BeIN Sports, CNN, Modern Sport, Chelsea TV, Sky Sports, Napoleon Hill, On Time Sports, LFCTV, BBC, Redmen TV, GQ, BT Sport, Amazon Prime Sport och Sveriges Radio.Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022 och publicerades 11 april 2022.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanLjudmix: Fredrik Nilsson

Berättelsen om den egyptiske anfallsstjärnans krokiga väg till toppen. Från den arabiska våren till Champions League och kultstatus i Liverpool. Som 20-åring lämnar den egyptiske fotbollsspelaren Mohamed Salah (född 1992) sitt turbulenta hemland bakom sig för att följa sina proffsdrömmar i Europa. Knappt ett decennium senare har den ödmjuke målsprutan vunnit såväl Premier League som Champions League med sitt klubblag Liverpool, och på kuppen blivit en nationalikon i Egypten.Det här är berättelsen om hur han tog sig från de dammiga grusplanerna i hembyn till den moderna fotbollens absoluta toppskikt. Det handlar också om att komma ihåg sina rötter, den omöjliga kravbilden som uppstår när man börjar betraktas som ambassadör för en hel religion och vad det innebär att vara en inspirationskälla för sin generations post-revolutionära drömmar.I avsnittet medverkar Gilda Hamidi-Nia, utrikesreporter på SVT, och Rami Shaaban, före detta fotbollsproffs.Klippen i programmet är hämtade från BeIN Sports, CNN, Modern Sport, Chelsea TV, Sky Sports, Napoleon Hill, On Time Sports, LFCTV, BBC, Redmen TV, GQ, BT Sport, Amazon Prime Sport och Sveriges Radio.Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022 och publicerades 11 april 2022.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanLjudmix: Fredrik Nilsson

Parfymerade brevpapper, vacker handstil och smäktande kärleksbekännelser ett brev kan innehålla stora känslor och även en hel del stil. Men vi skickar inte längre handskrivna brev till varandra i samma utsträckning som vi en gång gjorde. Det sägs att författaren Oscar Wilde på sin tid brukade sitta i sitt hem på Tite Street i London och arbeta med sin korrespondens, men när han var klar brydde han sig inte om att gå till postlådan med breven. Nej, han öppnade istället sitt fönster och kastade ut kuverten, som sakta singlade ner och landade på gatan utanför. Oscar Wilde trodde med stor säkerhet att någon skulle se breven, plocka upp dem och lägga på närmaste låda. Kanske skulle samma sak inte riktigt fungera idag. Men under pandemin ökade faktiskt intresset för brevskrivande. Då kunde man se en uppgång i försäljningen av frimärken. Det finns idag också klubbar som hyllar den långsammare snigelposten och kopplar ihop människor som vill brevväxla med varandra. Inte sällan läggs då stor möda på brevens estetiska uttryck. För det är ändå något visst med ett handskrivet brev, som inte går att jämföra med e-post och textmeddelanden. Att skriva är mänskligt, att få brev gudomligt! som författaren Susan Lendroth sa.I veckans program berättar vi om drottning Elizabeths brev med pannkaksrecept till president Eisenhower och poeten Emily Dickinsons handstil som liknats vid fossila fågelspår. Vi tittar också närmare på brevbärarens uniform och dess historia, samt 1700-talets brevroman som fick en ny stilförebild i den unge Werther.I programmet besöker vi också Egyptens huvudstad Kairo för att undersöka hur det står till med den arabiska kalligrafin konsten att skriva vackert. Efter att under de senaste åren tagit något av en tupplur mycket på grund av digitaliseringen håller konstformen just nu på att väckas till liv igen, men klivet in i den digitala eran välkomnas inte av alla. Och så berättar vi historien om Nils Strindbergs kärleksbrev till fästmön Anna Charlier, som han skrev när han befann sig på den otursdrabbade Andrée-expeditionen.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Are there cases for ancient aliens that an archeologist would not be able to explain? Buzzfeed Unsolved seems to think just that and did release a video presenting what they think is the best evidence for ancient aliens. Our host Fredrik is usually on a mission to discover what is genuine, fake, and somewhere in between on the TV-show Ancient Aliens. In this episode we will be guided by Ryan Bergara and Shane Madej into the world of unsolved mysteries.  The cases that's going to be presented in this episode are as follow: Wandjina paintings, Tassili N'ajjer, Lid of Pakal,  Temple of Seti I, Greek funeral marker, Dendera Light, Dogon Tribe, Tiwanaku, Cheops pyramid. Remember to https://www.facebook.com/DUAncientAliens (check out our facebook) page for more history knowledge and other topics that come up. https://diggingupancientaliens.com/ (Visit our website) for a full reference list and further reading suggestions! Sources, resources and further reading suggestionsTassili N'Ajjer (Algeria) | African World Heritage Sites. [online] Available at: https://www.africanworldheritagesites.org/cultural-places/rock-art-pre-history/tassili-najjer.html (https://www.africanworldheritagesites.org/cultural-places/rock-art-pre-history/tassili-najjer.html). The J. Paul Getty in Los Angeles. (n.d.). Grave Naiskos of an Enthroned Woman with an Attendant (Getty Museum). [online] Available at: https://www.getty.edu/art/collection/objects/7009/unknown-maker-grave-naiskos-of-an-enthroned-woman-with-an-attendant-east-greek-about-100-bc/ (https://www.getty.edu/art/collection/objects/7009/unknown-maker-grave-naiskos-of-an-enthroned-woman-with-an-attendant-east-greek-about-100-bc/). Pearse, R. (2017). The log book of Inspector Merer from Wadi al Jarf and the pyramid of Cheops / Khufu. [online] Roger Pearse. Available at: https://www.roger-pearse.com/weblog/2017/09/27/the-log-book-of-inspector-merer-from-wadi-al-jarf-and-the-pyramid-of-cheops-khufu/ (https://www.roger-pearse.com/weblog/2017/09/27/the-log-book-of-inspector-merer-from-wadi-al-jarf-and-the-pyramid-of-cheops-khufu/)  TARIK BATU KUBUR. [online] Available at: https://www.youtube.com/watch?v=XrPmb3Fkhkc (https://www.youtube.com/watch?v=XrPmb3Fkhkc)  [Accessed 21 Mar. 2022].  Andy White Anthropology. (n.d.). Normal-Sized People Can Move Big Rocks: A Quick Note on the Megalithic Traditions of Nias, Indonesia. [online] Available at: https://www.andywhiteanthropology.com/blog/normal-sized-people-can-move-big-rocks-a-quick-note-on-the-megalithic-traditions-of-nias-indonesia (https://www.andywhiteanthropology.com/blog/normal-sized-people-can-move-big-rocks-a-quick-note-on-the-megalithic-traditions-of-nias-indonesia).  Sagan, C. (1993). Broca's brain : reflections on the romance of science. New York: Presidio Press. Billing, N. (2011). Egyptens pyramider : evighetens arkitektur i forntid och nutid. Stockholm: Carlsson. Waitkus, W. (2002). Die Geburt des Harsomtus aus der Blüte Zur Bedeutung und Funktion einiger Kultgegenstände des Tempels von Dendera. Studien zur Altägyptischen Kultur, 30, pp.373–394.  Bedaux, R.M.A., Blier, S.P., Bouju, J., Crawford, P.I., Douglas, M., Lane, P. and Meillassoux, C. (1991). Dogon Restudied: A Field Evaluation of the Work of Marcel Griaule [and Comments and Replies]. Current Anthropology, 32(2), pp.139–167. John Wayne Janusek and Ebrary, I. (2004). Identity and power in the ancient Andes : Tiwanaku cities through time. New York: Routledge. María Longhena and Alva, W. (1999). Splendours of the ancient Andes. London: Thames & Hudson. Michael Edward Moseley (2001). The Incas and their ancestors : the archaeology of Peru. London ; New York: Thames & Hudson. Silverman, H. (2004). Andean archaeology. Malden, Ma: Blackwell Publishing Ltd. Schele, L., Mary Ellen Miller, Kerr, J. and Kimbell Art Museum (2001). The blood of kings : dynasty and ritual in Maya art. New York: G. Braziller ; Fort Worth....

Forna Egypten är känt för sina pyramider, sfinxer och faraoner. Män med mycket makt, pråliga gravar och spännande pantheon. Men gång på gång klev en kvinna fram och satt på tronen i ett av antikens mäktigaste riken. Egyptens första kvinnliga farao var Sobekneferu. Eller var hon verkligen först? Det här avsnittet ägnas Sobekneferu, den kvinna som traditionellt framhålls som den första kvinnan med titeln farao.

What do stone work, table saws, Puma Punku, Macu Picchu, Nicolas Tesla, Stone vases, Manna, algae and Sundays have in common? Why do obelisks have water wheels in this episode? Find out answers to these questions and more in the second part of “The Evidence”. My name is Fredrik and I have an background in archeology and I'll break down the TV-show ancient aliens. Together we will laugh, learn and take a deep dive in to the strange and unnerving history of aliens. Are the claims made in the show true or what is the real history behind this. Sources and further reading: Egyptens pyramider : evighetens arkitektur i forntid och nutid - Nils Billing E. S. Edwards, The Pyramids of Egypt Silverman, ed., Andean Archaeology.  Janusek, Identity and Power in the Ancient Andes. Nicholson, P. T. and Shaw, I. 2000, Ancient Egyptian materials and techniques, New York. Aston, B. G. 1994, Ancient Egyptian stone vessels: materials and forms, Heidelberg. Petrie, W. M. F. 1974, Tools and Weapons, Warminster. https://www.britishmuseum.org/collection/object/Y_EA27628_10 http://www.oocities.org/unforbidden_geology/ancient_egyptian_stone_vase_making.html (Egyptian stone vase making - British Museum) Contact: https://my.captivate.fm/dashboard/podcast/d5804038-53cc-4ffe-8f65-5e82f4808134/diggingupancientaliens.com (diggingupancientaliens.com) Music used in this episode: Music: “Now we ride” by Alexander Nakarada (https://my.captivate.fm/dashboard/podcast/d5804038-53cc-4ffe-8f65-5e82f4808134/serpentsoundstudios.com (serpentsoundstudios.com)) Licensed under Creative Commons BY Attribution 4.0 License http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/%EF%BF%BC%EF%BF%BCThe (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)

Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover. I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till de dödas stad och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för sopfolket. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad. Fakta om Kairo: En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånareKänd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséetDöptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsenNu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför KairoMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

Faraoner, dynastier och riken. Det är inte alltid helt enkelt att ha koll på hur alla händelser och personer i historien hänger ihop. Därför har vi en serie referensavsnitt där vi benar ut vad som händer var, och när. Denna del i serien handlar om forna Egypten och dess historia.   Vill du gå tillbaka till, eller är bara intresserad av, en viss period hittar du dem här: Fördynastisk tid: 05 min 40 s Tidig dynastisk eller arkaisk tid: 07 min 18 s Gamla riket: 10 min 49 s Första mellanperioden: 20 min 48 s Mellersta riket: 23 min 38 s Andra mellanperioden: 28 min 24 s Nya riket: 31 min 59 s Tredje mellanperioden: 39 min 37 s Sentiden: 41 min 08 s Ptolemeiska perioden: 42 min 18 s Romerska perioden: 46 min 32 s