Podcasts about Geir Lundestad

Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?I den nymixade reprisen av avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.Lästips:Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?I avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.Lästips:Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trump raser på meningsmålingene og det er krise i Det hvite hus. Kanskje er det et lyspunkt å være nominert til Nobels fredspris? – Jeg tviler på at de brukte lang tid på å behandle den nominasjonen, sier Geir Lundestad, tidligere direktør ved Nobelinstituttet.

Geir Lundestad må kunne sies å være en vaskeekte USA-Ekspert. Han har en doktorgrad i historie fra Universitetet i Tromsø, hvor han også var ansatt som professor i amerikakunnskap. Han har forsket ved Harvard og skrevet flere bøker om USA og amerikansk politikk. I tillegg var han også med å dele ut fredsprisen til president Barack Obama i 2009. Bli med i vår Facebookgruppe og bli med på diskusjonen. Søk etter 'Mitt Amerika - Podcast'. Programleder: Hans-Olav Thyvold Produsent: Johannes Grindheim Ølfernes Musikk: Epidemic Sounds & Universal Music Group

This week Patrick looks at the best of Irish and International history publications for February 2020. Books covered on the show include: 'Churchill and Stalin: Comrades in Arms during the Second World War' with Geoffrey Roberts, 'Ireland's Revolutionary Diplomat: A Biography of Leopold Kerney' with Barry Wheelan, 'Don Eugene Boylan: Trappist Monk, Scientist and Writer with Thomas J Morrisey SJ, 'The World's Most Prestigious Prize: The Inside Story of the Nobel Peace Prize' with Geir Lundestad and 'Social Life in Pre-Reformation Dublin 1450-1540 with Peadar Slattery.

Geir Lundestad var sekretær for Den norske Nobelkomite gjennom 25 år. Sammen med Harald Stanghelle deler han historier, anekdoter og muntre minner fra disse årene

- Bli med på bompengeavtalen eller gå ut av regjering sa Erna Solberg igår kveld.og fikk til slutt med et motvillig venstre Hvordan kunne bompengerabalderet gå så lang? Alle lo da Donald Trump prøvde å kjøpe Grønland tidligere i uka- men Norge ikke det spøtt bedre hevder Geir Lundestad : vii prøvde å annektere øya på 30 tallet Stadig flere veteraner får avslag om erstatning, i følge Veteranforeningen. Odd Forseth sliter 40 år etter at han var FN-soldat i Libanon: Hvor vi også spør: Er årets valgkamp blitt mer som et Reality Show ? Realitydeltaker og ex politiker Per Sandberg og programleder fra Ex on the beach Hasse Hope varer i Ukeslutt. Mitt navn er Synnøve Svabø.

Aldri siden 1989 har verden forandret seg så raskt som nå. I en serie podcasts vil journalist og meditasjonslærer Rolf Brandrud intervjue personer som kaster lys over forandringene. Først ut er historikeren Geir Lundestad om Norge i en post-amerikansk verden.

Her kan du lytte til gårsdagens foredrag med Geir Lundestad. Lundestad foredro, uten manus og i kjent og engasjerende stil, om den amerikanske valgkampen. Følgende temaer ble belyst: - Hvorfor ble Trump republikanernes kandidat? - To teorier om amerikanske presidentvalg, det territorielle og det etniske. - Hvorfor Clinton sannsynligvis vinner. - Krise i amerikansk, og også i europeisk politikk.

Geir Lundestad, a Norwegian historian, who until 2014 served as the director of the Norwegian Nobel Institute, delivered the 2016 Cyril Foster Lecture, 'Twenty-five Years in the Search for Peace: Reflections on the Nobel Peace Prize', on 3rd March 2016. The Cyril Foster Lecture is the University's principal annual guest lecture in the field of International Relations. It has attracted a most distinguished group of lecturers. The Cyril Foster bequest specifies that the lectures are to deal with the ‘elimination of war and the better understanding of the nations of the world.’ Geir Lundestad was the director of the Norwegian Nobel Institute and the secretary of the Norwegian Nobel Committee, which awards the Nobel Peace Prize, from 1990 to 2014. In 2015 Geir published a frank account of his 25 Nobel years. The lecture is based on Geir's book, and in particular, discusses what the Nobel Peace Prize can realistically achieve.

I 15 år skal fire menn ha kjent sannheten om drapet i Stavanger - Linda mistet søsteren Kristin, og unner dem som bærer på grufulle hemmeligheter om drap, alt vondt. Fredens sekretær Geir Lundestad har hisset på seg hele Nobelkomiteen, men spesielt Torbjørn Jagland. De vasser i penger, men vi vet nesten ingenting om dem. Hvem er egentlig Norges anonyme overklasse? Hei, og velkommen til Ukeslutt her i NRK P1 og P2. Jeg heter Jean Erik Bjørnskau.

Er skam vår store samtidslidelse? Ja, mener terapeut Dora Thorhallsdottir. Men det finnes også sunn skam. Linn Skåbers oppskrift på å dempe skammen: Del de dårligste historiene om deg selv. Geir Lundestad om sin mest stormfulle uke, etter utgivelsen av boken Fredens sekretær. Programleder Marte Spurkland. Produsert av Magne D. Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Her i Nyhetsmorgen skal vi straks snakke med vår asiakorrespondent om bortføringen på Filippinene. ** Det kommer til å bli flere og større flommer i Norge i framtiden. Vi skal snakke med ordføreren i Skien der vannmassene fylte kjellere og førte til store ødeleggelser nylig. ** Tidligere medlem av Nobelkomiteen, Sissel Rønbeck, stiller seg bak kritikken av Geir Lundestad som Nobelkomiteen er kommet med. ** Seks av ti kommuner sliter med å få tak i ingeniører. Skaper trøbbel for "grønt skifte" sier fagforening. ** App som fjerner reklame skaper hodepine for norske mediehus.

** Han beskylder Jagland for å lekke, Støre for å prøve å påvirke Nobelkomiteen, og Kaci for å være konfliktsky. Geir Lundestad takker for seg etter 25 år med boka "Fredens sekretær". ** Bjørnar Moxnes er ikke kriminell. Tingretten frifant Rødt-lederen, men hvem kan stole på ham etter dette? ** Kjendiser toger inn i kommune- og bystyrene. De fortrenger hverdagsheltene, mener statsviter. - Jeg vet ikke hva jeg har gitt meg ut på, innrømmer skuespiller Geir Kvarme. ** 16- og 17-åringene fikk prøve å stemme i noen kommuner, men kommunalminister Sanner beskyldes for å ha gjort det han kan for at forsøket skulle mislykkes.

Ny forskrift for asylbarna trer i kraft allerede i dag. Men i to år har både den rødgrønne og dagens regjering prioritert å sende ut lengeværende barn. Arbeiderpartiet fortalte ikke SV om det. Nobeldirektør Geir Lundestad skapte bråk da han kritiserte hele Nobelkomiteen, bare få dager før fredsprisutdelingen. - Direkte ufint, mener VGs Hanne Skartveit. Fall i oljeprisene og avgiftslettelser må merkes på bensinprisene, krever Siv Jensen, som møtte bensinselskapene i dag. Dette rår Siv Jensen over mer enn oss, svarer kjedene. Programleder Fredrik Solvang

** Media fulgte EN ebolasmittet kvinne med helikopter og direktesending. - Hele Norge har fått ebola i navlen, mener Filip Rygg i tankesmien Skaperkraft. ** Nobeldirektør Geir Lundestad gleder seg til å slippe bettingselskaper og andre spekulanter når han går av med pensjon. ** Konspirasjonsteorier om Malala vekkes til live i Pakistan etter at det ble kjent at hun får Nobels fredspris.

** Superdiplomaten Kofi Annan skal finne freden i Syria, men hvordan tenker og jobber han? Det vet hans gamle medarbeider Jan Egeland. ** Britenes statsminister har vært i Washington og blitt godt mottatt. Hva er det med disse to landene? Vi spør seniorkjennerne Per Edgar Kokkvold og Geir Lundestad. ** Vi skal til Cape Town og møte den store krimforfatteren Deon Meyer. ** Vi skal til Riga, det eneste sted hvor de ærer Waffen SS. ** Den britiske kongefamilien reiser verden rundt for å hylle mor. ** Og vi skal på kino i Teheran, eller i Tel Aviv, for de ser den samme filmen.