POPULARITY
Suzanne Osten blev regissör när yrket var närmast hundraprocentigt en uppgift för män. 1974 skapade hon tillsammans med Margareta Garpe kvinnopjäsen ”Jösses flickor, befrielsen är nära”. I sin nyutkomna självbiografi beskriver hon sig som en prärievarg, en coyote. Anledningen till hennes fokus på barn och unga hänger inte ihop med hennes svåra barndom, säger hon. – Det är en fråga om rättvisa. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Suzanne Osten blev regissör när yrket var närmast hundraprocentigt en uppgift för män. 1974 skapade hon tillsammans med Margareta Garpe kvinnopjäsen ”Jösses flickor, befrielsen är nära”. I sin nyutkomna självbiografi beskriver hon sig som en prärievarg, en coyote. Anledningen till hennes fokus på barn och unga hänger inte ihop med hennes svåra barndom, säger hon. – Det är en fråga om rättvisa. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I programmet Filmkvinnor och kvinnofilm 1974 intervjuar Stefan Johansson skådespelaren och regissören Gunnel Lindblom om kvinnor framför och bakom kameran. I kölvattnet efter bland annat "Jösses flickor" av Margareta Garpe och Suzanne Osten uppstod en av flera debatter om kvinnosynen inom filmen, inte minst efter Sverigepremiären på Bernardo Bertoluccis skandalomsusade "Sista tangon i Paris".
I programmet Filmkvinnor och kvinnofilm 1974 intervjuar Stefan Johansson skådespelaren och regissören Gunnel Lindblom om kvinnor framför och bakom kameran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I kölvattnet efter bland annat "Jösses flickor" av Margareta Garpe och Suzanne Osten uppstod en av flera debatter om kvinnosynen inom filmen, inte minst efter Sverigepremiären på Bernardo Bertoluccis skandalomsusade "Sista tangon i Paris".
-En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram. I tredje programmet i serien Musiken har ordet möter vi librettisten, dramatikern och författaren Kerstin Perski, tonsättaren och professorn Karin Rehnqvist och kompositören Gunnar Edander. Kerstin Perski har samarbetat med Orionteatern, Bouffonteatern och Judiska Teatern. Hon har skrivit nya texter till klassiska musikdramatiska verk som Glada Änkan och Enleveringen ur Seraljen. Kerstin Perski har jobbat med tonsättarna Hans Gefors, Karin Rehnqvist, Paula af Malmborg Ward, Jonas Forssell, Carin Bartosch-Edström och Niels Martinesen. Perskis och Martinesens gemensamma opera Skriftestolen vann 2007 det danska Reumert-priset som bästa danska opera. Vad skiljer musikdrama från taldrama? Varför skall det sjungas? -Opera är för mig framför allt drama, dramatik. Dramat måste vara så känslomässigt laddat att personerna måste brista ut i sång, förklarar Kerstin Perski, som ofta inspireras av myter när hon gestaltar operakaraktärer. Dagisfröken Lollo fick drag av Jeanne dArc och gisslantagaren Lyckos fick drag av ensamvarg i operan Vargen kommer, med musik av Hans Gefors. Operan hade premiär på Malmö Musikteater 1997. Kerstin Perskis senaste libretto till en opera har arbetsnamnet The emperor of Qin. Hon skriver det på engelska och musiken komponerar den japansk-amerikanska tonsättaren Moto Osada. The emperor of Qin har beställts av Vadstenaakademien och uruppfördes sommaren 2015. -En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram, säger Kerstin Perski, som vid tiden för intervjun skrev libretto till Göteborgsoperan. Alfreds Hitchcocks film Notorious blev opera med Hans Gefors som tonsättare. -Mans- och kvinnorollerna i filmen är gammaldags och jag måste hitta ett språk för att göra Gary Grants roll, som den tyste och mystiske mannen, till en som vi idag kan förstå. Även Ingrid Bergmans karaktär behöver byggas ut. Varför blir hon kär i den här mannen på en sekund? skrattar Kerstin Perski. Kerstin Perski blev förälskad i tonsättaren Karin Rehnqvists speciella klangvärldar, vilka är inspirerade av folkmusik. Tillsammans skapade de barnoperan Sötskolan, en rysare för barn, och orkestersagan När jorden sjunger för skådespelerska och orkester. Vi besöker tonsättaren Karin Rehnqvist hemma i arbetsrummet i Stockholm där hon just nu komponerar partitur till en helaftonsopera på Kungliga Operan i Stockholm. Operan blir i två akter med fem sångsolister, kör och orkester. Arbetsnamnet är Strandad och librettot skriver Kerstin Perski. De har ett nära samarbete och läser och lyssnar på varandras alster efter hand. -Det är alltid en större frihet att jobba med en textförfattare eller librettist som lever. Då kan vi ju prata med varandra. Kerstin Perski skriver otroligt bra! Hon har en stark känsla för vad som krävs för musiken, säger Karin Rehnqvist. Vad är det för skillnad på att skriva konsertmusik och operamusik? -Att skriva operamusik är ett oändligt arbete, men väldigt roligt! Jag är pedant och skriver ut alla detaljer, till exempel exakt hur artikulationen skall vara eller exakt hur långt och HUR ett crenscendo skall utföras. Formmässigt är konsten att skriva konsertmusik något helt annat. Då får musiken sträcka ut sig och klinga till slut, men i opera kan det bli drastiskt med härliga och snabba kast mellan olika känslor. Det måste dock bli rätt känsla för den person som sjunger just då. Annars blir det platt. Är det librettot som styr? -Nja, dramat styr musiken. Musiken måste lämna plats till rummet, ljussättningen och karaktärernas agerande. Men det är intrikat. Känslorna måste höras i musiken och ibland kan personen uttrycka en känsla medan musiken visar något annat. Då vinner musiken över ordet. Den 8 juni 2013 kl 11.00 uruppfördes En Mycket Stor Konsert tonsatt av Karin Rehnqvist. Musik för världens största musikinstrument nämligen Gotlands alla kyrkklockor. Sveriges Radio direktsände över Sverige, över Europa, och dessutom via Internet till hela världen. Kompositören Gunnar Edander skrev musik till dikter av den 1977 avlidna poeten Sonja Åkesson. -Jag skrev musik till alla sånger på skivan Sånger om kvinnor som gavs ut 1971, då jag var huskompositör hos Susanne Osten och Margareta Garpe på olika Stockholmsteatrar. Många har sagt att det var konstigt att en man skrev all musik till flera kvinnoskivor. Då fanns det inte många kvinnor som skrev musik. Killar både skrev och spelade. Men det har hänt mycket sedan dess. Idag finns det en massa tjejer som skriver och spelar. Det har skett en revolution, berättar Gunnar Edander på Skype från Kalifornien där han är på turné med föreställningen Djävla karl!!! om August Strindberg med text av Agneta Elers-Jarleman och 9 sånger ur Gunnar Edanders sångbok 63 Strindbergsånger. Kerstin Perskis hemsida: http://www.kerstin-perski.se Kerstin Perski, DramaDirekt: http://www.dramadirekt.com/presentationer.php?authorlist=40466 Karin Rehnqvists hemsida: http://www.karin-rehnqvist.se Karin Rehnqvist hos Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/search?q=Karin%20Rehnqvist Gunnar Edander, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Edander Låtlista: Crepuscolo Oscar Bianchi Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder dB Productions dBCD143 Vargen kommer Lollos rage Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto. Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg. Shuya okatsu Malmö operaorkester dB Productions dBCD60/61 Vargen kommer, Jag känner igen din röst Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto. Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg. Shuya okatsu Malmö operaorkester dB Productions dBCD60/61 Vargen kommer, Krossa Madonnan Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto. Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg. Shuya okatsu Malmö operaorkester dB Productions dBCD60/61 Vargen kommer, Crossfire Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto. Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg. Shuya okatsu Malmö operaorkester dB Productions dBCD60/61 Sötskolan, Vampyrarian Karin Rehnqvist, musik. Kerstin Perski, libretto. Monica Danielsson. Ensemble i Länsmusiken i Kronoberg Privat inspelning Ärret, Hunden blir människa Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto. Mikael Axelsson, Nikola Matisic, Catarina Lundgren, Henrik Holmberg, Balcarras Crafoord, Karina Blixt mfl. Dirigent: David Björkman SR P2 augusti 2004 Ärret, Människan blir hund igen Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto. Mikael Axelsson, Nikola Matisic, Catarina Lundgren, Henrik Holmberg, Balcarras Crafoord, Karina Blixt mfl. Dirigent: David Björkman SR P2 augusti 2004 Notorious Roy Webb Utah Symphony Orchestra, conducted by Charles Ketcham. Passionsspel (som fyra sporter) Boxning Radiofoniskt verk för 7 sångare, kör, slgv., stråkorkester och tape. Karin Rehnqvist, musik. Staffan Olzon, text. Cecilia Rydinger Alin, dir. Sveriges Radios SO. 080200, Sveriges Radio. Passionsspel (som fyra sporter) Rugby Radiofoniskt verk för 7 sångare, kör, slgv., stråkorkester och tape. Karin Rehnqvist, musik. Staffan Olzon, text. Cecilia Rydinger Alin, dir. Sveriges Radios SO. 080200, Sveriges Radio. Till ängeln med de brinnande händerna Karin Rehnqvist, musik. Div texter. Svenska kammarkören. Dirigent: La Cappella, Helena Ek, Backa Katarina Eriksson m fl. Sötskolan Karin Rehnqvist, musik. Kerstin Perski, libretto. Monica Danielsson. Ensemble i Länsmusiken i Kronoberg Privat inspelning När jorden sjunger Karin Rehnqvist, musik. Kerstin Perski, libretto. Svenska Kammarorkestern, Örebro. Petter Sundkvist, dir. Isabelle Moreau. SR P2, Uruppförande 9/10 2004 i Örebro Konserthus. Ska bli sjuksyster jag tralala Gunnar Edander, musik. Sonja Åkesson, text. Lottie ejebrant m fl.
Suzanne Osten är en av landets absolut främsta regissörer. Som gäst hos Anneli Dufva pratar om sitt arbete vid den banbrytande scenen Unga Klara i Stockholm, om sina filmer, om sitt konstnärskap. Just nu är Suzanne Osten dubbelt aktuell. Dels med den redan internationellt omtalade urpremiären i Drama i P1 med det hittills ospelade manuset av Ingmar Bergman Sextiofyra minuter med Rebecka. Och dels med uppsättningen Falla ur tiden på Dramaten, efter David Grossmans bok om sorg och förlust. Osten är född 1944 i Stockholm, hon studerade på universitetet i Lund (konst, litteratur, historia) och där började hon också hålla på med studentteater. Hon grundade först Fickteatern och sedan, 1975, Unga Klara. Som dramatiker skrev hon under 70-talet en mängd pjäser: t ex Jösses flickor, Tjejsnack, Kärleksföreställningen och Fabriksflickorna samtliga tillsammans med Margareta Garpe. På Unga Klara har hon under åren regisserat många redan legendariska uppsättningar; Underjordens leende, Hitlers barndom, I Lusthuset, Irinas nya liv, Det allra viktigaste, Flickan mamman och soporna och Affären Danton. Bland hennes filmer finns: Mamma, Bröderna Mozart, Skyddsängeln, Livsfarlig film, Tala det är så mörkt och nu senast Flickan mamman och demonerna för att nämna några. Hon har skrivit flera böcker bland annat finns hennes samlade texter i Mina Meningar. Hon har varit professor i regi vid Dramatiska Institutet. Och hon är just nu Sveriges barnfilmsambassadör. Suzanne Osten valde Frihet av Rainer Werner Fassbinder från 1972 som sitt klipp ur våra arkiv. Tyvärr finns föreställningen inte att lyssna på av upphovsrättsliga skäl.
Teaterlegendaren Margareta Garpe om kamp, kvinnor och klass och vad hon lärde sig av tv-såpan Skilda Världar. Redan på 1970-talet som en av förgrundspersonerna inom Grupp 8 definierade hon den nya samtiden tillsammans med Suzanne Osten med pjäser som Jösses Flickor och Kärleksföreställningen. Ständigt aktuell har hon behållit sitt grepp om publik och debatt sedan dess, som dramatiker, regissör och dokumentärfilmare. Som regissör har Margareta Garpe gjort allt från dokusåpor till Ibsen som TV-teater. Många kommer ihåg Hedda Gabler med Lena Endre och Gengångare med Agneta Ekmanner. På Dramaten satte hon 2010 upp Pygmalion med Alexandra Rapaport i rollen som Eliza.Margareta Garpes pjäser kretsar kring frågeställningar om relationer, livsval, frigörelse och frihetens pris med kvinnor i fokus; Till Julia handlar om ett mor-dotterförhållande, Limbo, som också gjorts som radiopjäs, handlar om missbruk, Älskar dig också om kärnfamiljen och den senaste pjäsen Hjärtats dubbla slag om frihetens villkor och tvångssterilisering i Folkhemmets 1950-tal.Under hösten 2015 gick hennes uppsättning av egna pjäsen Alla dagar alla nätter på Stockholms Stadsteater med Meta Velander i rollen som åldrande moder.Margareta Garpe har även haft styrelseuppdrag i bland annat Sveriges Radio och Svenska Filminstitutet och varit ordförande i Svenska Dramatikerförbundet.Kuriosa: I arkivinslaget från Dagens Eko är det Jan-Olov Ullén som intervjuar Margareta Garpe. Ullén som sedermera blev chef för kanalen P1.Programmet sändes första gången i P1 den 4 september 2015.
Redan på 1970-talet som en av förgrundspersonerna inom Grupp 8 definierade hon den nya samtiden tillsammans med Suzanne Osten med pjäser som Jösses Flickor och Kärleksföreställningen. Ständigt aktuell har hon behållit sitt grepp om publik och debatt sedan dess, som dramatiker, regissör och dokumentärfilmare. Som regissör har Margareta Garpe gjort allt från dokusåpor till Ibsen som TV-teater. Många kommer ihåg Hedda Gabler med Lena Endre och Gengångare med Agneta Ekmanner. På Dramaten satte hon 2010 upp Pygmalion med Alexandra Rapaport i rollen som Eliza. Margareta Garpes pjäser kretsar kring frågeställningar om relationer, livsval, frigörelse och frihetens pris med kvinnor i fokus; Till Julia handlar om ett mor-dotterförhållande, Limbo, som också gjorts som radiopjäs, handlar om missbruk, Älskar dig också om kärnfamiljen och den senaste pjäsen Hjärtats dubbla slag om frihetens villkor och tvångssterilisering i Folkhemmets 1950-tal. Just nu går hennes uppsättning av egna pjäsen Alla dagar alla nätter på Stockholms Stadsteater med Meta Velander i rollen som åldrande moder. Margareta Garpe har även haft styrelseuppdrag i bland annat Sveriges Radio och Svenska Filminstitutet och varit ordförande i Svenska Dramatikerförbundet. (I arkivinslaget från Dagens Eko är det Jan-Olov Ullén som intervjuar Margareta Garpe. Det sades aldrig under intervjun. Ullén som sedermera blev chef för kanalen P1.)
I tredje programmet i serien "Musiken har ordet" möter vi librettisten, dramatikern och författaren Kerstin Perski, tonsättaren och professorn Karin Rehnqvist och kompositören Gunnar Edander. Kerstin Perski har samarbetat med Orionteatern, Bouffonteatern och Judiska Teatern. Hon har skrivit nya texter till klassiska musikdramatiska verk som Glada Änkan och Enleveringen ur Seraljen. Kerstin Perski har jobbat med tonsättarna Hans Gefors, Karin Rehnqvist, Paula af Malmborg Ward, Jonas Forssell, Carin Bartosch-Edström och så danske Niels Martinesen. Deras gemensamma opera Skriftestolen vann 2007 det danska Reumert-priset som bästa danska opera. Vad skiljer musikdrama från taldrama? Varför skall det sjungas? -Opera är för mig framför allt drama, dramatik. Dramat måste vara så känslomässigt laddat att personerna måste brista ut i sång, förklarar Kerstin Perski, som ofta inspireras av myter när hon gestaltar operakaraktärer. Dagisfröken Lollo fick drag av Jeanne d’Arc och gisslantagaren Lyckos fick drag av ensamvargen i operan Vargen kommer, med musik av Hans Gefors. Operan hade premiär på Malmö Musikteater 1997. Kerstin Perskis senaste libretto till en opera har arbetsnamnet The emperor of Qin. Hon skriver det på engelska och musiken komponerar den japansk-amerikanska tonsättaren Moto Osada. The emperor of Qin har beställts av Vadstenaakademien och kommer att uruppföras sommaren 2015. -En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram, säger Kerstin Perski, som just nu skriver libretto till Göteborgsoperan. Alfreds Hitchcocks film Notorious ska bli opera med Hans Gefors som tonsättare. -Mans- och kvinnorollerna i filmen är gammaldags och jag måste hitta ett språk för att göra Gary Grants roll, som den tyste och mystiske mannen, till en som vi idag kan förstå. Även Ingrid Bergmans karaktär behöver byggas ut. Varför blir hon kär i den här mannen på en sekund, skrattar Kerstin Perski. Kerstin Perski blev förälskad i tonsättaren Karin Rehnqvists speciella klangvärldar, vilka är inspirerade av folkmusik. Tillsammans skapade de barnoperan Sötskolan, en rysare för barn, och orkestersagan När jorden sjunger för skådespelerska och orkester. Vi besöker tonsättaren Karin Rehnqvist hemma i arbetsrummet i Stockholm där hon just nu komponerar partitur till en helaftonsopera på Kungliga Operan i Stockholm med planerad urpremiär 2014. Operan blir i två akter med fem sångsolister, kör och orkester. Arbetsnamnet är Strandad och librettot skriver Kerstin Perski. De har ett nära samarbete och läser och lyssnar på varandras alster efter hand. -Det är alltid en större frihet att jobba med en textförfattare eller librettist som lever. Då kan vi ju prata med varandra. Kerstin Perski skriver otroligt bra! Hon har en stark känsla för vad som krävs för musiken, säger Karin Rehnqvist. Vad är det för skillnad på att skriva konsertmusik och operamusik? -Att skriva operamusik är ett oändligt arbete, men väldigt roligt! Jag är pedant och skriver ut alla detaljer, till exempel exakt hur artikulationen skall vara eller exakt hur långt och HUR ett crenscendo skall utföras. Formmässigt är konsten att skriva konsertmusik något helt annat. Då får musiken sträcka ut sig och klinga till slut, men i opera kan det bli drastiskt med härliga och snabba kast mellan olika känslor. Det måste dock bli rätt känsla för den person som sjunger just då. Annars blir det platt. Är det librettot som styr? -Nja, dramat styr musiken. Musiken måste lämna plats till rummet, ljussättningen och karaktärernas agerande. Men det är intrikat. Känslorna måste höras i musiken och ibland kan personen uttrycka en känsla medan musiken visar något annat. Då vinner musiken över ordet. Den 8 juni 2013 kl 11.00 uppförs En Mycket Stor Konsert tonsatt av Karin Rehnqvist. Musik för världens största musikinstrument nämligen Gotlands alla kyrkklockor. Sveriges Radio direktsänder över Sverige, kanske över Europa, och dessutom via Internet till hela världen. Kompositören Gunnar Edander skrev musik till dikter av den 1977 avlidna poeten Sonja Åkesson. -Jag skrev musik till alla sånger på skivan ”Sånger om kvinnor” som gavs ut 1971, då jag var huskompositör hos Susanne Osten och Margareta Garpe på olika Stockholmsteatrar. Många har sagt att det var konstigt att en man skrev all musik till flera kvinnoskivor. Då fanns det inte många kvinnor som skrev musik. Killar både skrev och spelade. Men det har hänt mycket sedan dess. Idag finns det en massa tjejer som skriver och spelar. Det har skett en revolution, berättar Gunnar Edander på Skype från Kalifornien där han är på turné med föreställningen Djävla karl!!! om Strindberg med text av Agneta Elers-Jarleman och 9 sånger ur Gunnar Edanders sångbok 63 Strindbergsånger. Kerstin Perskis hemsida: http://www.kerstin-perski.se Kerstin Perski, DramaDirekt: http://www.dramadirekt.com/presentationer.php?authorlist=40466 Karin Rehnqvists hemsida: http://www.karin-rehnqvist.se Karin Rehnqvist hos Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/karin_rehnqvist Gunnar Edanders Algonet: http://www.algonet.se/~edander/ Gunnar Edander, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Edander
Jag blev så rörd när männen kände till kampsången Ååå, tjejer som jag och Margareta Garpe skrev texten till en gång i tiden! Trots att flera av männen hade negativa synpunkter på feminism så tycker jag att all beröring mellan människor är bra fortsätter Suzanne Osten. Möt dramatikern, regissören och feministen Suzanne Osten i ett samtal om hatet mellan feminister och antifeminister, önskan om rättvisa mellan könen och oviljan att vara ful. Ett program av Mia Blomgren
Jag blev så rörd när männen kände till kampsången Ååå, tjejer som jag och Margareta Garpe skrev texten till en gång i tiden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Trots att flera av männen hade negativa synpunkter på feminism så tycker jag att all beröring mellan människor är bra fortsätter Suzanne Osten.Möt dramatikern, regissören och feministen Suzanne Osten i ett samtal om hatet mellan feminister och antifeminister, önskan om rättvisa mellan könen och oviljan att vara ful. Ett program från 2012 av Mia Blomgren.
Idag får Nordegren i P1 besök av skådespelaren Alexandra Rapaport, aktuell i rollen som en skånsktalande version av Eliza i Dramatens nya uppsättning av George Bernard Shaws klasskildring Pygmalion. Regissör är Margareta Garpe, som också kommer till studion. Frågetecknen kring hjälptransporterna i katastrofdrabbade Haiti kvarstår och vi försöker under dagen nå folk som kan förklara vad det är som hindrar hjälpen från att ta vägen från grannlandet Dominikanska Republiken, där bättre infrastruktur finns. Vi pratar också om könsuppdelningen i svenska moskéer. Fazeela Selberg-Zaib, muslimsk skribent och debattör, tycker att män och kvinnor ska kunna be i gemensamma utrymmen. I de flesta moskéer i Sverige sitter män och kvinnor idag på olika våningar. Och så kommenterar vi förstås årets första partiledardebatt i riksdagen! Bisittare är Nina Lekander.
Snittet: När är det egentligen rätt att svära? Om språkets roll som klassmarkör. Snittet tar sig an frågan om klass och språk via Bernard Shaws Pygmalion som snart har premiär på Dramaten. En pjäs som just handlar om en förortstjej, Eliza, som får hjälp att förvandlas från betongdrottning till väluppfostrad överklasstjej. Anneli Dufva har träffat regissören Margareta Garpe och dramaturgen Sven Hugo Persson för att prata om klass och språk på svenska teaterscener. Dessutom har Cecilia Blomberg träffat kulturskribenten Nina Lekander för att prata om svordomar, klass och kön. Och så har Katarina Wikars tagit med sig författaren Anneli Jordahl på bio och sett den brittiska regissören Andrea Arnolds nya film Fish Tank som rör sig i den brittiska arbetarklassen. Med hjälp av sociologen Beverly Skaggs lägger de ett klassraster över de filmkritikernas recensioner. Hur viktigt är egentligen språket för att ta sig upp i samhället? Hur mycket krävs de av total personlighetsförvandling för att göra en klassresa? Eller för den delen för att markera att man inte vill tillhöra eliten. Snittet tar sig an frågan om klass och språk via Bernard Shaws Pygmalion som snart har premiär på Dramaten. En pjäs som just handlar om en förortstjej, Eliza, som får hjälp att förvandlas från betongdrottning till väluppfostrad överklasstjej. Anneli Dufva har träffat regissören Margareta Garpe och dramaturgen Sven Hugo Persson för att prata om klass och språk på svenska teaterscener. Dessutom frågar sig Snittet varför svordomar har så olika status. När Ingmar Bergman kryddade sitt språk med invektiv var det bara ett bevis på hans bildning, men när Anna Anka sprider sina svordomar runt sig blir den bildade medelklassen upprörd. Cecilia Blomberg har träffat kulturskribenten Nina Lekander för att prata om svordomar, klass och kön. Och så har Katarina Wikars tagit med sig författaren Anneli Jordahl på bio och sett Andrea Arnolds nya film Fish Tank som rör sig i den brittiska arbetarklassen. Snittet ställer frågan hur den skildras på film och synar de svenska filmkritikernas hyllande, men inte helt fördomsfria, recensioner. Programledare: Cecilia Blomberg
P3 Kultur undersöker omstarter och nyversioner i film, tv, böcker, serietidningar och på teatern. Begreppet reboot används när man startar om en berättelse eller ett koncept och börjar om från början för att komma närmare berättelsens själva essens - och ofta för att anpassa den för en ny generation konsumenter. Det blir samtal om lyckade och misslyckade reboots mellan filmkritikerna och populärkulturexperterna Fredrik Strage och Teresa Axner, reportage om digital återupplivning av döda skådespelare, samtal om omtolkningar på teaterscenen med regissörerna Andreas Boonstra och Margareta Garpe. Dessutom berättar manusförfattarna Henrik Dorsin och Rikard Ulvshammar om sitt projekt för att återuppliva buskislegenden Åsa-Nisse. Programledare: Johanna Koljonen.