Podcasts about begreppet

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är skillnaden mellan psykopati och att ha psykopatiska drag? Överanvänder man begreppet psykopat och vilka är farorna med det? Karolina Sörman är forskare vid centrum för psykiatriforskning och berättar mer.Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i appen Podplay. Följ också @alskadepsykopat på Instagram.

Vare sig vi bryr oss om hälsa eller prestation behöver vi förstå hur klimakteriet kan påverka arbetet.I detta engagerande och viktiga avsnitt får jag ett engagerande samtal med Monika Björn om kvinnohälsa, klimakteriet och vad arbetsgivare kan göra för att stötta kvinnor i arbetslivet genom denna livsfas. Med sin bakgrund som tränare, författare och expert på kvinnohälsa delar Monika insikter från både forskning, praktik och sina egna erfarenheter.Kvinnor lever längre – men i sämre hälsaVi hänvisar i samtalet med en internationell rapport från World Economic Forum och McKinsey Health Institute som visar att kvinnor visserligen lever längre än män, men spenderar 25 % mer av sina liv i dålig hälsa. Detta har stor påverkan både på individens livskvalitet och på samhället i stort. Monika lyfter att det fortfarande finns ett betydande forskningsglapp när det kommer till kvinnor och kvinnors hälsa. Trots vissa framsteg är kvinnokroppen fortfarande underrepresenterad i medicinsk forskning – även i Sverige.Hon beskriver hur så kallad "Bikini Science" fortfarande är vanligt förekommande: forskningspengar riktas till kvinnors fertila period och reproduktionsorgan, medan sjukdomar som påverkar kvinnor i stor omfattning, som osteoporos, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, är eftersatta.Klimakteriet påverkar arbetslivet – men kan hanterasMonika delar med sig av siffror om klimakteriet och dess påverkan på kvinnors arbetsliv från den brittiska Fawcett-studien som visar att:59 % av kvinnorna behövde sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär10 % valde att helt lämna sitt arbeteDet mest slående är att många av kvinnorna i studien uttryckte att de önskat att de haft mer kunskap om klimakteriet – för att tidigare kunna söka hjälp. Vad pågår i hjärnan?Monika förklarar hur modern hjärnforskning med fMRI-scanning visar att kvinnors hjärnor faktiskt programmeras om under klimakteriet. Ämnesomsättningen i hjärnan förändras, vilket kan leda till minnesproblem, svårigheter att fokusera och känslor av självtvivel. Det som ibland avfärdas som stress eller inbillning är i själva verket en neuroendokrin transformation.Begreppet "hjärndimma" är vanligt förekommande, och Monika trycker på vikten av att inte misstolka detta som depression eller utmattning. De flesta kvinnor kommer ut på andra sidan och återfår sin kognitiva förmåga, men det behövs stöd och förståelse under processen.Vad kan arbetsgivare göra?Monika lyfter flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till:Skapa information och resurser på intranätetRusta både medarbetare och cheferErbjuda flexibilitet vid behov (t.ex. vid sömnsvårigheter)Klimatanpassa arbetsmiljön för de som behöverHon påminner dock om att oavsett yttre anpassningar är hormonbehandling är det mest effektiva för många, och att kvinnor behöver få stöd att ta informerade beslut om sin hälsa.Avslutande tankarAtt prata om klimakteriet på jobbet handlar inte om att kvinnor måste "komma ut" med sina symptom. Det handlar om att erbjuda kunskap, stöd och struktur – till dem som vill. Det skapar en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö, där kvinnor inte behöver lämna arbetslivet mitt i sin mest erfarna och kompetenta fas.Monika avslutar med att rekommendera sin plattform Stark genom klimakteriet för vidare kunskap och inspiration. Ett varmt tack för hennes viktiga röst i debatten om kvinnohälsa – och ett starkt medskick till arbetsgivare: Det här är inte en kvinnofråga. Det är en arbetslivsfråga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "Autism i ett utvecklingsperspektiv - småbarns- och förskoleåren" och gäst är författaren Elisabeth Nilsson Jobs.Idag vet man att tidig upptäckt av autistiska beteenden och anpassat stöd, är viktigt för barnets fortsatta utveckling. I boken introduceras en modell för hur vi kan förstå autism bättre, för att man ska kunna upptäcka autistiska beteenden hos barn i förskoleåldern. Begreppet "automatiska inlärningsbeteenden" introduceras för beteenden som annars beskrivs som udda, begränsade och repetitiva. Här beskrivs också likheter och skillnader i utvecklingen mellan barn med typisk respektive autistisk utveckling. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: - Vad är och innebär autism?- Hur fungerar automatiska inlärningsbeteenden och varför är dom viktiga för barnets utveckling?- Hur skiljer sig inlärning och beteenden mellan barn med typisk respetive autistisk utveckling?- Hur kan man hjälpa och stötta barn med autistiska beteenden?Hemsida: https://larafranlarda.comInstagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många föräldrar känner oro för att deras barn är mindre framåt än andra barn. Att de är osäkra och inte riktigt vågar ta för sig. Barnpsykologerna Martin Forster och Malin Bergström delar med sig av råd om hur man kan förhålla sig till barn som avstår från sånt som känns svårt. Begreppet tolerans för osäkerhet reds ut.

Vad hände med filterbubblan? Begreppet har varit hett till och från och har en viss koppling till amerikanska valen!   För drygt sex år sedan, i IT-säkerhetspoddens andra avsnitt diskuterades begreppet filterbubblor och om detta existerade eller inte. Detta fenomen som sägs presentera olika information för olika användare har varit debatterat.   Då vfärdade forskare filterbubblan som en myt men hur är det egentligen idag när vi läser år 2025 i kalendern? Det råder faktiskt en del debatt om hur mycket filterbubblor verkligen påverkar oss. Vissa forskare menar att de är ett stort problem, medan andra hävdar att deras effekt är överdriven.   Mattias Jadesköld och Erik Zalitis diskuterar om vad en filterbubbla är. Finns den? Vilka tekniker är det som utgör dina svar och information på internet? Hur fungerar sociala medier? Historia om sökmotorer och AI-genererade bilder och en hel del annat!

Dessutom om amerikanska oligarker och den kinesiska minoriteten i Kanada samt panelen, kåseri och krönika i Sveriges Radios veckomagasin Godmorgon världen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1* USA och Ryssland i samtal om Ukraina. Hur ska Europa agera nu?* Efter fångutbytet mellan Ryssland och Ukraina - vår korrespondent har mött en av dem.* Ser vi en ny världsordning formas? Intervju med tidigare utrikesminister Ann Linde (S).* Efter dådet i Örebro - vi besöker gärningsmannaprofilgruppen.* Krönika: Nina Wormbs* Veckans panel om försvarsbudgeten, betygssystemet och förtroendet för våra politiker:Kajsa Kettil, Borås tidningAnnie Croona, Dagens ETC Adam Cwejman, GöteborgspostenTimme 2* Tyskarna går till valurnorna - ska CDU:s Merz ta makten? * Begreppet oligarker brukar förknippats med Ryssland, men förekommer nu också i USA. Intervju med statsvetaren Jeffrey Winters. * Påven är svårt sjuk och samtidigt gestaltas maktkampen efter påvens död i Oscarsnominerad film.* Reportage om en av de största etniska minoriteterna i Kanada: kineserna.* Och går det egentligen att vara helt säker på nätet? Reportage om cybersäkerhet. * Kåseri: Augustin Erba. Programledare Nina BennerTekniker Mikael SarabiProducent Anders Diamant / Mårten Färlin

Sprängningar och skjutningar får bostadsköpare att tveka. Bottenplan går bort, och det är svårt att få lägenheterna sålda. Samtidigt har bostadsrättsföreningarna små möjligheter att kasta ut kriminella medlemmar som kan vara måltavlor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På flera av de adresser där det varit sprängningar har det också varit lägenheter till salu. Enligt en tidigare studie från KTH kan värdet på en bostad minska kraftigt om det varit en skjutning i närheten.Trygghet allt viktigare – köpare kollar upp grannarnaSamtidigt visar en annan undersökning att trygghet seglat upp som den allra viktigaste faktorn när man väljer var man ska flytta, och fastighetsmäklare märker också att köparna har börjat kolla upp vilka grannar som bor på adressen innan de kommer på visningen. Begreppet ”läge, läge, läge” har fått en ny innebörd.Räntan sänks igenI veckan sänktes styrräntan igen. Men frågan är om det var för sista gången, och vad det innebär för bostadspriserna i stort. Vissa analytiker tror på kraftig prisuppgång i år, andra är mer skeptiska.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tor Borg, analyschef CityMark Analys & ByggfaktaThomas Heldmark, reporter P4 StockholmJoakim Lusensky, analys- och kommunikationschef MäklarsamfundetErik Holmberg, analytiker HemnetUlrika Blomqvist, vd BostadsrätternaKonstantin Åström, fastighetsmäklare i AkallaAdi Stukan, fastighetsmäklare i Enskedeekonomiekotextra@sverigesradio.se

I den här podden pratar Karoline och Anna (äntligen) om utvärdering av samverkan. I samverkan bryter vi ju ny mark och befinner oss i ett okänt landskap, på en expedition med flera olika organisationer. Att intressera oss för hur vi utvärderar samverkan kan vara viktigt utifrån flera olika aspekter. För att få viktig information kring hur samverkansprocessen kan utvecklas men också för att se att vi faktiskt kommer framåt i den viktiga frågan vi samverkar kring. Det skapar värde att kunna fånga både väntade och oväntade resultat och effekter. Vi pratar bland annat om: - Gemensam förändringsteori som ramverk för utvärdering i samverkan - Begreppet processuell utvärdering - Vikten av att fånga förändring i det gemensamma, i våra organisationer och i samverkanskontexten - Att ställa frågor till en samverkansprocess kan påverka utvecklingen - Hur vilken fas av samverkan vi är i påverkar vad vi kan fråga kring - Hur vi kan fånga framgång i processen och i produktiviteten av samverkan

Vi är trötta på ryssarna och deras släpankare. Och drabbade av julförkylning. Men språket har vi alltid. Borde vi inte upprätthålla skillnaden mellan prat och tal och tala lite mera? Inte minst i public service. Och på tal om ekensnack: kan ni inte skilja det från rikssvenska kan ni lyssna på Björnen Baloo, dvs Beppe Wolgers, i Djungelboken. Där har nu ekensnack. Borde det förresten inte finnas en bra svensk term för voice over? Vi lanserar den: "överröst" som i Johan Rabaeus är överröst till Krösus Sork. Kungen har hållit tal och värmt Widar Anderssons hjärta. Och Johan fyller år, just i dag. Vi gör en aningen planlös utvikning i astrologin, men tar oss sedan tillbaka till jultidningar och därifrån till Tatler och historien om spionen Aline Griffith - rafflande läsning. Boken som artikeln bygger på heter Sisterhood of spies. Och förkylningen har givit Johan ro att läsa Torgny Lindgren igen. Alltid stärkande. Och missa inte Thomas Steinfelds artikel om Musk och de andra grabbarna i kapitalets fantasyklass. Finns i Fokus. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Johan Pehrson rycker nu på axlarna åt att ge SD regeringsplats.

Anna Blennow beskriver sitt sökande efter biblioteket som har tillhört den man som tros ligga bakom 1600-talspseudonymen Skogekär Bergbo. Och funderar över bokryggarnas mystiska verkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Klockan på väggen tickade. Sekund för sekund blev synlig, oändligt lång, som om sekundvisaren tvekade för varje slag. Tiden i den predigitala eran kunde vara så totalt tom, det ensamma rummet, möblerna som stod stilla på sina platser. Den enda vägen ut ur tiden var via bokstäverna. Böckernas ryggar i bokhyllan var som brev från en framtid, ett liv som kanske skulle komma att bli mitt eget när jag blev vuxen. ”Ekelöfs nej”. ”Brott och straff”. ”Rutiga kokboken”. Jag läste titlarna om och om igen, så att orden förlorade sin betydelse och blev besvärjelser som skulle hjälpa mig genom den tomma tiden.När jag långt senare kom att öppna böckerna vars ryggar var så välbekanta blev jag ofta besviken. Innehållet kunde inte mäta sig med de drömmar som de kortfattade titlarna hade skapat i mig. Det var alltså inte där livet fanns. Kanske var det i stället ensamheten som bodde i bokbanden, sökandet efter betryggande svar och fasta strukturer.”Siste quisquis ante portam es. Stanna, vem än du är, framför porten. Knacka inte på dörren och ge inte ett ljud ifrån dig. Den här platsen är helig. Detta är de gudomliga och mänskliga vetenskapernas helgedom. Här är de dödas rådsförsamling och dyrkan. Härifrån må alla arbetets mödor, allt larm och de som är okunniga om litteratur vika hädan. Stör inte ägarens ensamhet och frid.”Så stod det skrivet på latin ovanför dörren till ett av författaren Schering Rosenhane den äldres bibliotek. Länge visste man inte mer om hans boksamling än att den funnits. I en lista över de inventarier den noggranne Rosenhane förvarat på sitt kontor förtecknades boklistor från alla hans gods: Torp och Tistad i Södermanland, Säby i Järfälla, det Rosenhaneska palatset på Riddarholmen, och hans ståthållarvåning på slottet Tre Kronor. Men listorna själva är inte bevarade, och boksamlingen skingrad. Det var i samband med mitt forskningsprojekt om Rosenhane som den troliga författaren bakom diktarpseudonymen Skogekär Bergbo som jag påbörjade jakten på hans böcker.Schering Rosenhane var ämbetsman under drottning Kristinas regering på 1600-talet, ofta på statliga uppdrag utomlands. Men var han än befann sig var han på jakt efter böcker. I Paris fick han som ung student utan pengar låna till sig den läsning han längtade efter. När han sändes till de Westfaliska fredsförhandlingarna köpte han redan på väg dit, visar räkenskaperna, en hög med böcker – och en luta, för att kunna spela och dikta på lediga stunder. I Münster bodde han hos den beryktade boksamlaren Bernhard Rottendorff, vars ”sköna bibliotek” han fick begagna. Ur den svenska stormaktstidens krigsbyten belönades han för sitt fredsmäkleri med mängder av böcker. Till sonen Johan, på studieresa i Holland, sände han inköpslistor på vackra objekt till biblioteken: glober, kopparstick, kartor.Johan Rosenhane älskade också böcker. Och det var i hans bibliotekskatalog som jag hittade den: en boklista skriven med Scherings hand, om totalt nästan 600 volymer. Här var det: Schering Rosenhanes bibliotek. Men inte hela. Ett bibliotek värdigt en boksamlare rymde vid den här tiden tusentals böcker. Johan hade ärvt godset Tistad efter faderns död, och troligen var det böckerna i det biblioteket som fanns i listan.Men det var en kryptisk förteckning: oftast bara en förkortad titel och författarens efternamn. Inga tryckorter och årtal. ”Cicero, två band”. ”Apuleius verk”. Om jag ville spåra just de här böckerna skulle det bli svårt. Men det fanns, visade det sig, en lösning. Efter Johans död såldes snart biblioteket på Tistad. Det gamla huset skulle rivas, bibliotekssalen försvann, och böckerna såldes till ett kansliråd vid namn Eckleff. Men han hade det svårt ekonomiskt och lät sälja alltihop igen. Auktionskatalogen finns kvar, och där kunde jag para ihop verk efter verk med exemplaren i boklistan. Och så kunde jag ge mig ut till de samlingar och bibliotek dit många av böckerna vandrat på olika vägar. Att jag hittat rätt exemplar kunde jag se från Eckleffs ex libris; ibland fanns Johan Rosenhanes signatur i boken, ibland initialerna S.R. – Schering Rosenhane. Och på böckernas ryggar i vita pergamentband hade Schering med egen hand tecknat titel och författare i brunt bläck.Böckerna skulle innehålla fler indicier till lösningen på gåtan om Skogekär Bergbo, men det mest omvälvande för mig var inte innehållet, utan att hålla böckerna i mina händer. Känslan var långt starkare än när jag undersökt hans brev och manuskript. Det förvånade mig först, men så förstod jag: När jag bläddrar i böckerna och läser en rad här och där gör jag precis samma sak som han själv gjorde. Hans händer har vänt de här bladen precis som mina gör nu, och precis som jag har han sökt kunskap mellan de här pärmarna. I böckerna möts våra världar och är precis desamma.Böcker är inte bara objekt i sig. De bär på ytterligare fysiska spår bortom sig själva: tummade smutsiga sidor, spår av kyssar på en illuminerad helgonbild i en medeltida codex, utflutet bläck där någon strukit under eller antecknat. Böckernas historia är bibliotekens historia, men också materialens: papyrus, pergament, papper.De stora biblioteken, skriver Irene Vallejo i ”Papyrus – om bokens födelse i den antika världen”, utsattes lättare för plundring och bränder. De antika verk vi läser idag skyddades i perifera och obetydliga samlingar där de klarade sig från förödelse. Biblioteken har genom historien utgjort skyddsrum både för böcker och läsare. ”Stör inte ägarens ensamhet och frid”, stod det i biblioteket på Tistad. Begreppet, otium et solitudo, är lånat från Petrarca, som i sin tur fått det från antiken: Cicero skriver om författaren och statsmannen Cato den äldre att han aldrig var ”mindre sysslolös än när han var ledig, och aldrig mindre ensam än när han var för sig själv”. I biblioteken kunde Cicero, Petrarca och Schering Rosenhane tala med det som var förgånget och försvunnet. Och jag kan stå intill och lyssna.Bredvid universitetet där jag arbetar ligger biblioteket. När jag kommer upp för backen brukar jag alltid välja biblioteksentrén, förbunden med universitetet genom en inglasad passage, för att få en fläkt av den trygghet som strömmar ut från bokhyllor, läsplatser och bokmagasin insprängda i berggrunden. Det som präglar det tryckta ordet i motsats till digitala publikationer, skriver Lothar Müller i sin studie ”Vit magi – papperets epok”, är inte bara böckernas tredimensionella form och materialitet, utan också det fastslagna, oföränderliga. En bok kan till skillnad från en e-bok inte formateras om eller uppdateras. Det förgångna går inte att förändra, men inte heller att förlora, viskar böckernas ryggar, och det fyller mig med trygghet. Den torra doften av papper, den lite syrliga lukten av bokband, otium et solitudo. Tiden står stilla, men inte i väntan och ensamhet, utan närvaro.Anna Blennowlatinforskare och poetLitteratur Irene Vallejo: Papyrus – om bokens födelse i den antika världen. Översättare: Annakarin Thorburn. Albert Bonniers förlag, 2023.Lothar Müller: Vit magi: papperets epok. Översättare: Tommy Andersson. Glänta Produktion 2023.Kathryn M. Rudy, ”Touching parchment: how medieval users rubbed, handled, and kissed their manuscripts”, OpenBook Publishers 2023, Open access https://www.openbookpublishers.com/books/10.11647/OBP.0337Anna Blennow, ”Schering Rosenhanes kärleksvisa. En herdes väg från Seine till Sverige”, Tidskrift för litteraturvetenskap 1/2024, Open access https://publicera.kb.se/tfl/issue/view/1798

Få känner till att Hitler inspirerades av en svensk statsvetares teori när han drömde om ”Lebensraum” för Tyskland. Men idag har ”geopolitik” blivit rumsrent och ett avgörande begrepp för att förstå världen. Idéhistorikern Svante Nordin skriver i denna del av artikelserien Idéerna som skakar världen om teorin att internationell politik betingas av geografin. Inläsare: Staffan Dopping

Myten om Eko och Narkissos har i alla tider fångat människors fantasi. Men hur berättas egentligen historien om Narkissos som gett namn åt personlighetsdraget Narcissism? Och finns det andra varianter av myten?Wikipedia säger sitt om Narkissos. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I säsongens första avsnitt möter vi Lisa Wiklund, organisationskonsult, samtalsterapeut och coach. Lisa berättar om ekopsykologi och hur stark mening vi kan uppleva när vi ser vår sammankoppling med naturen. Begreppet naturvakenhet använder sig Lisa av som den praktiska tillämpning då vi är i kontakt med naturen. I avsnittet guidar Lisa genom en naturmeditation, den finns även som ett separat bonusavsnitt om du vill lyssna på bara den fler gånger.  Böckerna som Lisa nämner är: Ecopsychology av Allen D Kanner Coming back to life av Joanna Macy och Molly Young Brown Ordet vi söker efter i avsnittet är Fibonacci-sekvensen. Vill du komma i kontakt med Lisa Wiklund så finns hon på innerwell.se  

Nostalgin anklagas för att ligga bakom allt från politisk populism och håglöshet till dålig smak och undermålig arkitektur. Kristoffer Leandoer ger en gammal diagnos en ny chans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Begreppet ”nostalgi” myntades år 1688 av den nittonårige läkarstudenten Johannes Hofer som en medicinsk term för ett sjukdomstillstånd han upptäckt hos unga soldater som förlamats av hemlängtan. Diagnosen var ytterst allvarlig, sjukdomsförloppet fick ofta dödlig utgång.Begreppet vann omedelbart gehör i ett krigshärjat Europa, med tiden utvidgades dess användning från det rent medicinska och dess offer inskränktes inte längre till militärer i fält (även om amerikanska arméläkare så sent som under andra världskriget uppmanades att leta efter just dessa symptom).Nostalgi blev åkomman på modet, en längtan som gällde mer än en geografisk plats. Kant talade om ”ett tillstånd som inte kan botas genom återvändande”. Det som fattades var inte bara rummet utan även tiden: ett grundtillstånd av förlust vilket kom att passa romantiken perfekt: inbillningens kraft fick ersätta världens grundläggande brist.Nostalgin har aldrig hämtat sig från denna forna popularitet och är idag känslornas strykpojke som får klä skott för vad man än ogillar. Allt från politisk populism och håglöshet till dålig smak och undermålig arkitektur skrivs på dess konto. En känslans motsvarighet till kitsch, har det sagts. Idéhistorikern Karin Johannisson talar om ”en saknad utan objekt”, oärlig till sin natur: ”Den nostalgiska upplevelsen, den känsla som en gång tillhörde de sanna nostalgikerna – de sårbara, rotlösa och längtande – blir till en stulen känsla.”En stulen känsla – bättre kan inte popkulturens estetiska kärna uttryckas. “The bitter comes out better on a stolen guitar”, som David Bowie sjunger i “Hang on to Yourself”, den postmodernistiska narcissismens nationalsång. Trots nostalgins centrala plats i vår kultur sedan drygt trehundra år dyker ordet i sin moderna definition, gällande en förlorad tid lika väl som en förlorad plats, upp i ordböcker först i mitten på sextiotalet. Det är knappast en slump, skriver populärhistorikern Tobias Becker. Det var i juni 1964 som Beatles spelade in tillbakablickandets nationalsång nummer ett som gett titeln på hans bok Yesterday. A New History of Nostalgia. Det var också nu som retromodet började omfamnas av alternativkulturen, jugendslingor dyka upp på skivomslag och affischer och vart och vartannat popband besjunga barndomens gator till ackompanjemang av mässingsorkester eller stråkkvartett.Nostalgins nya storhetstid sammanfaller med att västvärlden går in i en ny era. I sin bok Postmodernismen daterar Frida Beckman denna isms början till 1966.Framtiden finns inte, säger postmodernismen, det är omöjligt att göra något genuint nytt: låt oss därför ha det förflutna som smörgåsbord och simulation. Det finns alldeles för mycket framtid, säger nostalgin, den överväldigar oss, låt oss därför ha det förflutna som smörgåsbord och simulation.Nostalgi framställs som ett automatiskt gensvar på förändring: ju snabbare samhället och teknologin rör sig framåt, desto större blir behovet av tillbakablick, som om nuet alltid måste vara ett nollsummespel mellan framtid och dåtid.Nostalgi innebär alltså i grunden en överdriven tro på tidens framåtskridande kraft. På samma sätt som postmodernismen menar att nuet innehåller mer än det förflutna, vilket föder en känsla av överlägsenhet som ger oss nutidsmänniskor rätt att gripa tillbaka i tiden och plocka det vi vill ha.Tobias Becker beskriver hur tempot accelererat under det förra seklet, hur vi allt snabbare vänt oss till det förflutna för inspiration: ett modes omloppsbana från banbrytande till retro har blivit allt snävare.Ändå påminner de klassiska berättelserna i vår kultur oss om att det är förknippat med livsfara att vända sig om och se tillbaka. Tänk bara på Lots hustru som förvandlas till en saltstod, eller myten om Orfeus och Eurydike:Jag tror inte att det egentligen handlar om längtan. Det som väcker vår nostalgi är inte det perfekta förflutna, utan tvärtom det ofullgångna och lite löjliga, det som väcker känslan av att vi själva kommit längre. Annars skulle vi inte ha ett begrepp som ostalgi – alltså nostalgi efter det gamla kommunistiska östblocket – en roman som bulgaren Georgi Gospodinovs Tidstillflykt eller en bar med komplett åttiotalsinredning som Komitet i Tirana. Ingen inne på Komitet vill på allvar ha tillbaka kommunistårens estetiska tafflighet och materiella armod; det man njuter av är att ha dess attribut i sin makt, att konsumera dem är att förminska dem och göra dem till sina. På samma sätt längtar få skräckfilmsälskare efter riktiga yxmördare: umgänget med dem på bio upplevs som ett ofarliggörande som sker helt på ens egna villkor.Men det som väcker vår nostalgi allra mest är ändå framtiden! Framgången för teveserien Stranger Things tillskrevs dess ohämmade 80-talsnostalgi. Men detta 80-tal visade sig bestå av lika delar framtidsfantasier om hemliga laboratorier och avancerad militär teknik och ren och skär 50-talsnostalgi – från filmer som Tillbaka till framtiden, Blue Velvet och Stand by Me till filmstjärnan Ronald Reagans presidentkampanj. Det är alltså inte det förflutnas närvaro som vi längtar efter utan tvärtom dess frånvaro, dess egen förlorade längtan.50-talet är ett favoritdecennium för nostalgiker och det som lättast lånar sig till fetischism, eftersom det var då framtiden togs över av konsumismen som ideal. Framtiden var inte längre i första hand något man skulle skapa, utan något man skulle äga; blänkande nya maskiner. I det sammanhanget blev retro, vintage och second hand aktiva och kreativa val, en form av motståndshandling. På samma sätt som William Morris och arts and crafts-rörelsen hämtade sin radikalitet i det förindustriella förflutna, finner popkulturen sin inspiration i ett mer urbant nyssförlutet. Vive la resistance, för att citera retrons okrönte kung Bryan Ferry.För hur nostalgin än må begabbas i politiska sammanhang, har den alltid varit ett grundelement inom popkulturen, där det förflutna kan liknas vid bassängkanten som simmaren måste ta avstamp mot för att få full fart framåt.Det genuint nya skapar man på samma sätt som man ror en eka: med ryggen mot framtiden och blicken bakåt. ”Up the hill backwards”, för att åter citera David Bowie, som var just denna fortskaffningsmetods absolute mästare. Antingen det rörde sig om rysk futurism, Ralph Laurens kostymer till The Great Gatsby eller 60-talets svarta gatumode, förefaller Bowie ha skaffat sig ingående detaljkunskaper enbart för att kunna lämna dem bakom sig. Först i backspegeln blev framtiden synlig.Kristoffer Leandoer, författare, skribent och översättareLitteraturTobias Becker: Yesterday. A new history of nostalgia. Harvard university press, 2023.Frida Beckman: Postmodernismen. Fri tanke förlag, 2023.

Syntes är viktigt, svårt och ofta underskattat. Begreppet flygplatslitteratur eller beskrivningar som "att måla med den breda penseln" används ofta lite nedsättande, men vad skiljer egentligen en bra syntes från en dålig? LÄNKAR: GårdsfiskRestarting the future: How to fix the intangible economy (Haskel och Westlake 2022)Berghs betraktelser: Elefantkurvan (world inequality)Bergh och Wernberg: Den omätbara produktiviteten (avsnitt 8)Open: How Collaboration and Curiosity Shaped HumankindFuture of Humanity Institute 2005-2024: Final Report Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  Begreppet kan tyckas komplext och skitnödigt, men Charlie och Lennart ger sig ändå på att dissekera detta begrepp – som verkligen är en nyckel till ett rikt liv. Lennart berättar varför det är en större utmaning för honom att titta bakåt, och Charlie berättar varför det – för honom – istället är en större utmaning när han tittar framåt.

I detta avsnitt djupdyker vi i temat hållbarhet och grön lön tillsammans med vår gäst Jeanne Sinclair, Chief Legal and Sustainability Officer på Wise Group. Begreppet grön lön, myntat av Zennie Sjölund, branschansvarig för lön på Srf konsulterna, innebär att hantera löneprocesser och lönedata med fokus på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Med de ökade rapporteringskraven inom hållbarhetsområdet har löneavdelningen en unik möjlighet att bidra till organisationens hållbarhetsarbete. Vi utforskar vilka frågor som förenar lön och hållbarhet samt hur detta arbete kan se ut i praktiken. Förrydligande: Lagändringarna avseende de nya reglerna om hållbarhetsrapporteringen träder i kraft den 1 juli 2024.  

I en dold inspelning hörs SD-politikern Julian Kroon säga att partiet inför valet 2018 hade anställt tio personer för att ”vara nätkrigare”. – Man kan kalla det för en trollfabrik, tillägger han. Just anklagelser om trollfabriker och dold opinionsbildning i sociala medier har riktats mot Sverigedemokraterna i många år. TV4:s Kalla Fakta har i ett reportage återaktualiserat trollanklagelserna mot Sverigedemokraterna. Detta sedan en reporter med dold kamera går undercover på partiets kommunikationsavdelning, och på Youtube-kanalen Riks. Programmet har titeln ”Undercover i trollfabriken” och i första delen beskriver SD-politikern Julian Kroon hur partiet ska ha jobbat inför valet 2018, men säger sig inte veta om SD fortfarande arbetar på samma sätt. Åkesson: Rent struntprat SD-ledaren Jimmie Åkesson ser inget kontroversiellt med att politiska partier på olika sätt försöker föra ut sitt budskap. – Som jag minns det handlade det om tio personer från ungdomsförbundet som var aktiva på internet på arbetstid under egna namn, så det finns inget hemligt bakom det på något sätt, säger Åkesson om de tio så kallade ”nätkrigarna”. Trollverksamhet mot USA-val Trollanklagelser har riktats mot SD i många år. I svallvågorna efter Donald Trumps vinst i presidentvalet 2016 hamnade sociala medier i intensivt medialt blickfång. Rapporter om rysk påverkan på USA-valet med hjälp av trollfabriker i Sankt Petersburg och Cambridge Analytica-skandalen demonstrerade hur de internationella sociala medie-plattformarna potentiellt kunde användas för att påverka den demokratiska processen. SVT kunde 2017 visa att den stora Facebook-sidan ”Stöd svenska polisen” sponsrade inlägg för att nå Socialdemokraternas följare. I en intervju med SVT bekräftade Joakim Wallerstein att man ”hjälper andra sidor”, men ville inte precisera vilka som hjälptes. SD har tidigare bekräftat att de samarbetar med influencers och har konton där SD-inblandningen inte tydligt framgår. Att det skulle finnas en trollfabrik avfärdar Jimmie Åkesson helt. – Begreppet troll och trollning och trollfabrik bygger ju på att man medvetet och systematiskt sprider desinformation. Någonting sånt framkommer inte i det här reportaget, säger han. Vilken trollig kommentar tycker vi... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I snart 25 år har Henrik Brandão Jönsson bott i Brasilien och varit en trogen latinamerikakorre för Dagens Nyheter. Nu har han skrivit en bok om saudade och ger oss en grundlig genomgång av det bitterljuva begreppet. Vi pratar med Henrik Brandão Jönsson om galna rödhåriga, kulturkrockarna som svensk i Rio och så ger Henrik Linnea en fotbollslektion! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Sveriges demografi förändras fort. Propagandan mot att skaffa barn är stark. Födelsetalen är skrämmande låga. I vissa områden är över hälften av förstaklassarna barn till två utländska föräldrar. Hur ser Sverige ut om en generation?0:00:41 Inledning med nyheter0:06:41 Ekonomihörnan: Hur priser inte uppstår0:14:17 Tema: Demografi0:15:28 Begreppet skin in the game, om barnlösa politiker0:25:27 Summerad fruktsamhet, det genomsnittliga antalet barn per kvinna0:34:10 Thomas Robert Malthus lag0:58:36 Delar av Sverige är döende1:01:29 Exemplet Kramfors: demografisk utveckling1:09:09 Statens krig mot landsbygden1:22:11 Calhouns experiment om samhällens död Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med läkaren och partiledaren Nils Littorin, som även är initiativtagare till Läkaruppropet, och demonstrationsledaren och vaccinkritikern Filip Sjöström. De pratar om pandemin, vaccination, restriktioner och vaccinpass samt ansvaret för hur man kommunicerar i en tid av rädsla, vilka rättigheter och skyldigheter frihet medför och vad en antiva(xXx)are egentligen är.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med läkaren och partiledaren Nils Littorin, som även är initiativtagare till Läkaruppropet, och demonstrationsledaren och vaccinkritikern Filip Sjöström. De pratar om pandemin, vaccination, restriktioner och vaccinpass samt ansvaret för hur man kommunicerar i en tid av rädsla, vilka rättigheter och skyldigheter frihet medför och vad en antiva(xXx)are egentligen är.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är Sverige? En ekonomisk förening där skattebetalande är den högsta dygden? Eller en grupp människor med gemensamt ursprung och gemensamma intressen i en fientlig värld?0:00:39 Inledning och information0:01:30 Nyheter0:05:49 Veganer ger upp, kommer ut som köttätare0:10:39 Boeing smörjer flygplansdörrar med diskmedel0:12:13 Den gröna bubblan0:15:55 Väderkvarnsnytt0:22:31 Ekonomihörnan: Vad nationalekonomi är för slags vetenskap0:33:24 Dagens tema: Blod och jord0:44:55 Begreppet kappsäckskultur0:51:53 Begreppet kulturell gökunge0:56:34 Folket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UPPLÄSNING: Aya Kanbar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med ”Hyperverklighet” 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris.I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet ”hyperverklighet” myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: ”vi är unga & ren fantasi”. I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen ”med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu.”Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, ”Aftongata”, som av förlaget beskrevs som ”ett bokslut över tonåren”. Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland ”kickade klichéer”, ”makabert vacker kitsch” och ”euforiska ordlekar”.DIKT: ”betraktelser (intro)” av Aya KanbarDIKTSAMLING: Hyperverklighet (Nirstedt litteratur, 2021)MUSIK: Trad från Skottland: Aoidh na dèan cadal idirEXEKUTÖR: Andy Sheppard, saxofon, Eivind Aarset, gitarr, Michel Benita, kontrabas och Sebastian Rochford, trummor

UPPLÄSNING: Aya Kanbar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med ”Hyperverklighet” 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris.I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet ”hyperverklighet” myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: ”vi är unga & ren fantasi”. I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen ”med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu.”Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, ”Aftongata”, som av förlaget beskrevs som ”ett bokslut över tonåren”. Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland ”kickade klichéer”, ”makabert vacker kitsch” och ”euforiska ordlekar”.DIKT: ”persika” av Aya KanbarDIKTSAMLING: Hyperverklighet (Nirstedt litteratur, 2021)MUSIK: Georges Ivanovich Gurdjieff: Danse thibétaineEXEKUTÖR: Gunter Herbig, gitarr

UPPLÄSNING: Aya Kanbar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med ”Hyperverklighet” 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris.I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet ”hyperverklighet” myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: ”vi är unga & ren fantasi”. I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen ”med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu.”Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, ”Aftongata”, som av förlaget beskrevs som ”ett bokslut över tonåren”. Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland ”kickade klichéer”, ”makabert vacker kitsch” och ”euforiska ordlekar”.DIKT: ”romantik (klassisk kärleksdikt)” av Aya KanbarDIKTSAMLING: Hyperverklighet (Nirstedt litteratur, 2021)MUSIK: Gustavo Santaolalla: LongingEXEKUTÖR: Gustavo Santaolalla och Mac Quayle

MÅNADENS DIKTARE (MARS) UPPLÄSNING: Aya Kanbar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med ”Hyperverklighet” 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris.I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet ”hyperverklighet” myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: ”vi är unga & ren fantasi”. I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen ”med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu.”Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, ”Aftongata”, som av förlaget beskrevs som ”ett bokslut över tonåren”. Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland ”kickade klichéer”, ”makabert vacker kitsch” och ”euforiska ordlekar”.DIKT: ”Tonårsdikten” av Aya KanbarDIKTSAMLING: Aftongata (Nirstedt/litteratur, 2023)MUSIK: Bill Frisell: Small townEXEKUTÖR: Bill Frisell, gitarr

MÅNADENS DIKTARE (MARS) UPPLÄSNING: Aya Kanbar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med ”Hyperverklighet” 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris.I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet ”hyperverklighet” myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: ”vi är unga & ren fantasi”. I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen ”med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu.”Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, ”Aftongata”, som av förlaget beskrevs som ”ett bokslut över tonåren”. Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland ”kickade klichéer”, ”makabert vacker kitsch” och ”euforiska ordlekar”.DIKT: ”paradis” av Aya KanbarDIKTSAMLING: Aftongata (Nirstedt/litteratur, 2023)MUSIK: Patrik Kindvall/Ole-Björn Talstad: EntangledEXEKUTÖR: Klur, Ole-Björn Talstad

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

MÅNADENS DIKTARE (MARS) UPPLÄSNING: Aya Kanbar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med ”Hyperverklighet” 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris.I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet ”hyperverklighet” myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: ”vi är unga & ren fantasi”. I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen ”med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu.”Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, ”Aftongata”, som av förlaget beskrivs som ”ett bokslut över tonåren”. Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland ”kickade klichéer”, ”makabert vacker kitsch” och ”euforiska ordlekar”.DIKT: ”skymning” av Aya KanbarDIKTSAMLING: Aftongata (Nirstedt/litteratur, 2023)MUSIK: Grigor Narekatsi (Gregorios av Narek): Havun, havunEXEKUTÖR: Lux beata, Fredrik Hildebrand, dirigent

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är. För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskolaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie) Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Jacob och Wille diskuterar termen ultraprocessad mat och den forskning som finns kring det idag. Det här blev ett längre avsnitt där du först får höra varifrån begreppet kommer och hur det är definierat. Du får också lära dig lite kring forskningen som finns idag och alla de svårigheter som finns kring hur man tolkar dessa resultat när det gäller orsakssamband. Till sist blir det även en hel del diskussion kring problemet med att reglera någonting som är som har så luddiga gränser. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring bristfällig träning (00:05:29) Termen ultraprocessad mat är som början på kostdokumentärer (00:07:49) Det du behöver veta kring ultraprocessad mat (00:09:47) Etymology kring, och definitionen av, termen ultraprocessad mat (00:19:12) Jacob gillade begreppet när det först lanserades och när det var med i Brasiliens kostråd 2014 (00:21:34) Kostråd som inte berör själva valet av mat utan hur man äter (00:24:42) Ska man ge råd även om man inte tror att de har någon effekt i praktiken? (00:27:06) Ingenting talar för att brasiliens kostråd har haft någon effekt på befolkningen (00:29:41) Att ultraprocessad mat korrelerar med negativa saker är självklart (00:34:57) Kategorin ultraprocessad mat är väldigt bred och har riktigt luddiga gränser (00:40:07) Man har bara studerat kategorier av livsmedel, inte ultraprocessad glass vs "naturlig glass" eller liknande (00:45:53) Kevin Halls interventionsstudie är väldigt intressant men ger få svar kring varför (00:53:46) Det finns flera möjliga förklaringar till resultatet i Kevin Halls studie som inte behöver ta med ultraprocessande (01:01:42) Reglering kring ultraprocessad mat är nästan omöjligt utan bättre definitioner (01:05:12) De som arbetat med folkhälsa har sagt att det behövs mer reglering i decennier (01:16:42) Begreppet hyper-palitable food är betydligt enklare rent regelmässigt (01:21:37) Studier där man har skapat olika kategorier av ultraprocessad mat pekar ut de vanliga bovarna (01:26:54) De nya näringsrekommendationerna för norden valde att inte ta med ultraprocessad mat

I vårt mest ”vi trollar med knäna på smågruppsnivå”-inspirerade avsnitt hittills så kör vi igenom del två av tre i vår trilogi om slaget om Hürtgenskogen. Den här gånger beskriver vi tyskarnas situation. En situation som går att sammanfatta som ”suboptimal”.Per inleder med att beskriva tyskarnas ersättningssystem och med det den amorfa organisation som kallades Ersatzheer. Begreppet ”fritt fall” används flitigt. Mattis håller sig däremot på lägre nivåer och harvar igenom hur förbanden skolades (när de väl var i fält) och även Folksgrenadjärdivisionerna. Begreppet ”fallhöjden mellan KStN och verklighet var stor” används återkommande.Dessutom: Luftwaffes Festungsabteilung, fantasier om vad uppdragstaktik kan uppnå, frustration över tyskar, StG 44, brister på allt, stabspersonal som klädhängare, ”tyskarna såg hela människan”, nassarnas politiska officerare, och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätterUttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .Från Svensk ordbok)Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

”2024 - Drakens år! Draken är det femte djuret i den kinesiska zodiaken. I den kinesiska kulturen representerar draken lycka, styrka, hälsa och även det manliga elementet Yang. Draken är unik eftersom den är den enda mytiska varelsen av alla djur i den kinesiska zodiaken och fler bebisar föds under drakens år än under något annat djur. I många andra kulturer, som den västerländska, ser de på draken som en symbol för ondska och mörker. Men i Kina betraktar de draken som en symbol som representerar imperialistisk makt och auktoritet. Personlighetsdragen hos människor födda i drakens år är: karismatiska, intelligenta, självsäkra, kraftfulla och de är naturligt lyckliga och begåvade. I allt de gör tenderar de att göra det efter bästa förmåga med höga krav. Med draksådd menas utspridande av fördärvbringande åsikter eller läror, eller en handling som leder till ödesdigra följder. Begreppet härstammar från den forngrekiska sagan om Jason där Kadmos sådde draktänder och ur sådden såg vapenklädda män stiga upp vilka ville förgöra honom. God fortsättning önskar vi er alla! ” Nu är det måndagsmys! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i april.)Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant

För Sanja från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monika slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monika Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monika Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Nina Wormbs, kåseri av Augustin Erba, satir med Public Service och Panelen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. På plats i studion vår mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Våldet på Västbanken eskalerar Vi synar begreppet brottsförebyggande - vad är det?Så ser framtiden för seriemarknaden utKrönika av Nina WormbsPanelenTimme 2: Så minns vi våra döda - med hjälp av AI-teknikPublic ServiceUkraina vill bli medlemmar i EU - i veckan får landet ett viktigt besked. Kommentar av vår EU-kommentator Susanne PalmeSir David Attenborough gör sin sista Planet Earth - detta har han betytt för planetenVi besöker den nyzeeländska floden som var den första i världen som fick egna juridiska rättigheter - hur har det gått?Kåseri av Augustin Erba

Förklimakteriet är ett begrepp som media och företag som vill tjäna pengar har hittat på. Och klimakterievård är så mycket mer än att skriva ut östrogen. Om mensbortfall, p-piller, menopaus, östrogen, progesteron, myom, inkontinens och hur man enkelt kan åtgärda detta med en operation, hur du skriver en egenremiss, två pågående studier som det går att ansöka till, att det är dravel att påstå att det är bra att träna när man har mensvärk och en massa annat superintressant med överläkaren, gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid mitten av 1950-talet lanserade den franske filmkritiker Francois Truffaut ett helt nytt begrepp – auteuren. Det var ett ideal som också var en kritik av läget i fransk film. Filmregissören skulle vara något mer än en hantverkare, demokratiskt inkilad i filmteamets kollektiv. Som auteur skulle regissören vara filmens konstnärliga visionär. Filmerna skulle vara omedelbart igenkännbara genom regissörens personliga stil; kameran liknades vid en författarpenna. Truffaut blev senare själv en de nya regissör som bar fram denna självbild. Begreppet blev djupt förknippat med den franska nya vågen och 60-talets stora filmregissörer som Ingmar Bergman, Federico Fellini, Michelangelo Antonioni och Agnès Varda. Hur stor roll spelade auteur-begreppet för filmens mytomspunna 60-tal? Och hur har begreppet åldrats? Kan vi alls tala om auteurer idag, i strömningstjänsternas massproducerande tidevarv? Gäst i studion är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad bland annat på Ingmar Bergmans filmvärld och rörlig bild i olika genrer. Koskinen har också varit mångårigt verksam som filmkritiker i Dagens Nyheter.

Stockholmssyndromet är ett psykologiskt tillstånd där kidnappningsoffer eller personer hållna fångar mot sin vilja utvecklar en relation till kidnapparen/kidnapparna och tar parti för förövaren mot polisen. Detta kan vara ett uttryck för identifikation med förövaren. Denna solidaritet kan ibland bli en riktig delaktighet, med fångar som hjälper kidnapparna att uppnå sina mål eller att rymma från polisen. Syndromet har studerats av olika forskare inom viktimologin och det har hypotetiserats att det delvis baserar sig på rädsla för att råka ännu värre ut och en vädjan till den inre godheten hos den som tagit gisslan. Det finns lite forskning på området och det är inte en officiell diagnos. Syndromet är uppkallat efter det uppmärksammade Norrmalmstorgsdramat efter ett rånförsök mot Kreditbanken på Norrmalmstorg i Stockholm, som ägde rum mellan 23 och 28 augusti 1973. Gisslan Kristin Enmark intervjuades i radio och sa bland annat "Jag är inte det minsta rädd för Clark och den här andra killen. Jag är rädd för polisen." Offren fortsatte att försvara kidnapparna även efter att deras sex dagars fysiska kvarhållande var över. De visade också ett tystlåtet uppträdande i de efterföljande rättsprocesserna. Kriminologen och psykiatern Nils Bejerot, som assisterade polisen under rånet, myntade termen Norrmalmstorgssyndromet i en nyhetssändning – utomlands blev det däremot känt som Stockholmssyndromet, då "Norrmalmstorg" var alltför okänt i övriga världen. Stockholmssyndromet var lämpligare med tanke på att staden/ordet Stockholm är relativt välkänd. Denna term har sedan lånats tillbaka till svenskan och blivit i stort sett allenarådande även i Sverige. Begreppet har sedan det myntades använts av många psykologer världen över. #StockholmSökerSittSyndrom De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vi berättar också om hur Skolverket vill få fler att upptäcka traditionella hantverk på gymnasiet. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Vi möter journalisten Maria Hagström som berättar om sin resa mot graviditeten och sin son. Maria tog saken i egna händer och skaffade barn ensam. Hur är det att gå igenom hela graviditeten och förlossningen och att bli förälder själv? Begreppet systerskap får en ännu starkare innebörd när du hör Maria berätta om sina och hennes vänners erfarenheter! Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maffia är ett samlingsnamn för en organisation eller globalt nätverk av kriminella organisationer, engagerade i kriminell verksamhet och ekonomisk brottslighet, ofta blandat med legitima affärsområden. Mutor, hot och infiltration av samhällsapparaten och särskilt rättsväsendet är åtgärder som syftar till att låta maffian arbeta så ostört som möjligt. I de fall stater är inblandade i maffian talar de ibland om maffiastater eller om statligt organiserad brottslighet. Begreppet maffia är mycket gammalt och har blivit känt från södra Italien, bland annat förknippat med den ökända Cosa Nostra på Sicilien, samt dess historia och spridning i USA. Senare har det blivit en term som används för liknande fenomen över hela världen. Omertà är en syditaliensk kod för tystnad och heders- och uppförandekod som lägger vikt vid tystnad. Repressalier mot informatörer är vanligt förekommande i kriminella kretsar, där de ofta beskrivs med termer som "råttor" eller "snackare". Så säg mig, vad är egentligen skillnaden i dagens underrättelsegemenskap globalt? De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner. Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg. Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden. Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system? Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders DiamantHar du egna tankar i ämnet eller vill tycka om programmet:mejla: mot@svergiesradio.se eller ring vår telefonsvarare 08 784 1530

Över 100 miljarder klädesplagg tillverkas i världen varje år. Under flera år har vi sett hur modeindustrin bara växer och växer. Begreppet fast fashion verkar också vara här för att stanna. I Bangladesh, landet som ligger mellan Indien och Myanmar, finns mängder av fabriker som tillverkar kläder åt klädjättarna. Svenska H&M är en av landets största kunder. I Bangladesh är det förbjudet att förstöra vattnet. Det finns lagar och regler för klädfabrikerna, att de som färgar och tvättar kläderna måste använda sig av reningsverk. Trots det så fortsätter föroreningarna. Aftonbladets team åkte ner till Bangladesh för att granska H&M:s klädtillverkning. De såg vatten som förklarats som biologiskt döda efter alla föroreningar. Hur har det blivit så här med klädfabrikerna? Vilket ansvar har H&M och andra klädjättar för miljön? Gäst: Staffan Lindberg, reporter Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se