Podcasts about grupp

Programledare: Linus RosenbergExperter: Siavoush Fallahi & Leonard Jägerskiöld VelanderPå länk: August Spångberg & Daniel OlenklintKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: August SpångbergExperter: Siavoush Fallahi & Leonard Jägerskiöld VelanderPå länk: Daniel OlenklintKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Am Kader vum brutalen Iwwerfall op e jonke Mann zu Mamer géif elo d'anti-Terror-Unitéit vun der Police, géint eng Gruppéierung aus dem rietsextreme Milieu enquêtéieren.

Vi pratar handtvål och hudrutiner, betoningar och norska recensioner, mail och festivaler. Välkomna till Män i Grupp! Köp vår merch HÄR Blir Patreon till oss HÄR

Dagens gäster i MHV-podden är Anna Akselsson, samordningsbarnmorska och Jennie Lenntorp, projektbarnmorska och leg. psykoterapeut. Anna och Jennie  pratar om vinsten med att hålla föräldraskapsstöd i grupp och ger oss en inblick i den gruppledarskapsutbildning för barnmorskor som genomförts i Region Stockholm. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.

Zil ass et, op Demokratie a Fräiheeten ze sensibiliséieren. Ech spieren, datt et verschiddene Schüler um Häerz läit. De Georges Urwald arrangéiert a komponéiert selwer Wierker, ma ass gläichzäiteg Enseignant zu Iechternach am Lycée. Zesumme mat senge Schülerinnen a Schüler hunn si ee gemeinsame Projet mam Ensemble Vocal du Luxembourg: Iwwer Demokratie, Fraerechter a Fräiheete sangen an domat de Publik sensibiliséieren. Ënnert dem Motto: Do you hear the People? Entstanen si bei dësem Projet eng sëllege Lidder, dorënner och véier Stécker déi bei engem Concert Méindes, den 19. Mee 2025 am Trifolion zu Iechternach gesonge ginn. Am Gespréich mam Lex Kauffmann schwätzt de Museker iwwert d'Konzept, ma och d'Erfarungen déi am Grupp bei dësem Projet gemaach goufen.

In dieser Jubiläumsfolge werfen wir einen Blick hinter die Kulissen von trigema, Deutschlands größtem Hersteller von Sport- und Freizeitbekleidung. Bonita Grupp, Teil der Geschäftsführung und Tochter von Firmeninhaber Wolfgang Grupp, spricht über ihren Weg ins Familienunternehmen, die Bedeutung einer werteorientierten Unternehmensführung und den Balanceakt zwischen Tradition und Innovation. Dabei wird deutlich, wie stark das Leitbild „Made in Germany“ trigema seit jeher prägt – nicht nur als Qualitätsversprechen, sondern auch als Ausdruck sozialer und ökologischer Verantwortung.Im Gespräch geht es außerdem um nachhaltige Produktion und die Rolle von Digitalisierung in einem traditionsreichen Betrieb. Bonita Grupp teilt ihre Sicht auf die Zukunft des Unternehmens und erklärt, warum sie fest an die Stärke des Produktionsstandorts Deutschland glaubt. Eine inspirierende Episode über unternehmerischen Wandel, mutige Entscheidungen und die Kraft von Familienwerten im Business.__________Links

De Mozart an de Reger hunn zu verschiddenen Zäite gelieft a sech deemno ni kennegeléiert. Beim nächste Concert vun der Kammerata Luxembourg begéinen déi zwee sech awer an engem eenzege Programm. Ganz nom Motto "Mozart a Reger am Dialog" geet et dorëms ze weisen, wat déi zwee gemeinsam hunn a wat si vuneneen ënnerscheet. D'Presidentin a Geiistin vum Grupp, d'Sandrine Cantoreggi, verréit méi am Gespréich mam Marie Schockmel.

In dieser Folge des Immo Insider Podcasts spreche ich über die Frage: Sind Werkswohnungen eigentlich noch zeitgemäß? Der Begriff "Corporate Living" mag moderner klingen, doch das Prinzip reicht zurück bis in die Zeit der Industrialisierung. Damals war es beinahe Standard, dass Unternehmen wie Thyssen oder Grupp ihren Mitarbeitenden Werkswohnungen zur Verfügung stellten – ein Zeichen von Verantwortung und sozialem Engagement. Heute erleben wir eine Renaissance dieses Modells. In einem stark angespannten Wohnungsmarkt können Werkswohnungen einen spürbaren Beitrag zur Entlastung leisten. Zwar sind viele dieser Wohnungen in den letzten Jahrzehnten privatisiert worden, dennoch keimt aktuell erneut der Ruf nach mehr Engagement von Unternehmen. Ob es nun steuerliche Rahmenbedingungen, Mietpreisbremsen oder ESG-Ziele sind – Werkswohnungen könnten wieder relevanter werden, auch als Teil einer nachhaltigen Unternehmensstrategie. Natürlich gibt es Herausforderungen. Werkswohnungen binden Mitarbeitende ans Unternehmen – was in einer Zeit sinkender Betriebszugehörigkeiten nicht nur Vorteile hat. Unternehmen tragen Fixkosten und organisatorischen Aufwand. Doch auf der anderen Seite steht die Chance, gerade in Ballungsräumen attraktivere Wohnmöglichkeiten zu schaffen und soziale Verantwortung aktiv zu leben. Ich bin überzeugt: Werkswohnungen sind kein Relikt vergangener Zeiten, sondern können unter den richtigen Rahmenbedingungen eine zeitgemäße Antwort auf aktuelle Probleme des Wohnungsmarktes sein.

Tjajor i Grupp har åkt till rymden! Gick det verkligen som det skulle? Björn har en vendetta mot Glassbilen. Folk som marknadsför lokala pizzerior i facebookgrupper. Har vi det stora pizzakriget på gång? Hur svårt kan det vara att använda en mail? Och så får ni som lyssnar klart hela avsnittet vara med om ett litet fir! PUSS.   Vår öl ska ha lanseringsfest den 10 maj: https://www.facebook.com/events/545584598647861 Innan lanseringsfesten (samma dag, samma ställe) ska vi ha PUBQUIZ: https://billetto.se/e/pubquiz-med-man-i-grupp-biljetter-1263355

In dieser Episode von Behind the C spricht Franz Kubbillum mit Bonita Grupp, Geschäftsführerin von TRIGEMA. Grupp gibt spannende Einblicke in die Herausforderungen eines Familienunternehmens, ihre Rolle in der Unternehmensführung und die Innovationsstrategien von TRIGEMA. Als einer der führenden deutschen Textilhersteller steht TRIGEMA für Nachhaltigkeit und regionale Produktion. "Wir haben die Verantwortung, zukunftsfähige Lösungen zu schaffen." – Grupp teilt ihre Sicht auf nachhaltige Produktion, digitale Transformation und das Bewahren von Unternehmenswerten. Sie gibt zudem Antworten auf folgende spannenden Fragen: - Wie navigiert TRIGEMA durch wirtschaftliche Herausforderungen und bleibt dennoch nachhaltig? - Welche Rolle spielt Künstliche Intelligenz in der Textilindustrie? - Warum ist Mitarbeiterintegration in ländlichen Regionen so entscheidend? - Weshalb baut TRIGEMA Tiny Häuser? Themen: - Vorbereitung auf die Geschäftsführung in einem Familienunternehmen - Nachhaltigkeit in der Textilindustrie - Digitale Transformation und Innovation bei TRIGEMA ---- Über Atreus – A Heidrick & Struggles Company Atreus garantiert die perfekte Interim-Ressource (m/w/d) für Missionen, die nur eine einzige Option erlauben: nachhaltigen Erfolg! Unser globales Netzwerk aus erfahrenen Managern auf Zeit zählt weltweit zu den besten. In engem Schulterschluss mit den Atreus Direktoren setzen unsere Interim Manager vor Ort Kräfte frei, die Ihr Unternehmen zukunftssicher auf das nächste Level katapultieren. ▶️ Besuchen Sie unsere Website: https://www.atreus.de/ ▶️ Interim Management: https://www.atreus.de/kompetenzen/service/interim-management/ ▶️ Für Interim Manager: https://www.atreus.de/interim-manager/ ▶️ Profil von Bonita Grupp: https://www.linkedin.com/in/bonita-grupp-396a4923/ ▶️ Profil von Franz Kubbillum: https://www.atreus.de/team/franz-kubbillum/

Författaren och illustratören Pija Lindenbaum är en av Sveriges främst barnboksskapare. Nu är hon aktuell med nya boken Vi måste ha ketchup! Möt henne i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I decennier har vi läst Pija Lindenbaums färgrika, fantasifulla och formsäkra böcker – figurer som Gittan, Lill-Zlatan, Åke, Elsie och småpapporna och många, många fler har sin självklara plats i våra hjärtan. I vår är Pija Lindenbaum dessutom med på tre utställningar – på Lunds konsthall, Prins Eugens Waldemarsudde och på Junibacken i Stockholm. Nu kommer boken ”Vi måste ha ketchup”!”, en bilderbok där Pija Lindenbaum skrivit texten, men som är illustrerad med foton av konstnären Anna Åkerström.Programledare Johar BendjelloulProducent Maria Götselius

Bei der Klimabeweegung denkt een*t vläicht als éischt u jonk Leit, déi Freides op d’Strooss ginn oder sech op d’Strooss pecht. Zu Lëtzebuerg waren dës zwou Aktiounsformen zwar ni immens staark, mä trotzdeem dominéieren esou Biller den ëffentlechen Discours. Mä et ginn och ganz aner Klimaaktivist*innen, déi och mat anere Methode schaffen. Esou zum Beispill d’Klimasenior*innen, ëm déi et dës Woch am Podcast geet. Engersäits ginn et d’Klimaseniorinnen aus der Schwäiz, déi eng grouss Victoire zu Stroossbuerg virum Europäesche Geriichtshaff fir Mënscherechter errongen hunn. Wat dat Urteel bedeit a wat d’Schwäiz elo maache muss, erkläert d’María Elorza am Podcast. Si schwätzt och doriwwer, wat deen nach klenge Grupp vu Lëtzebuerger Klima-Senior*innen esou wëlles huet. Den Artikel, iwwert deen mir geschwat hunn: Klimaklagen: Sie zeigen den WegThe post Wéi Senior*innen sech an d'Klimabeweegung abréngen first appeared on Radio ARA.

Bonita Grupp erzählt von ihrer Kindheit im Internat, wie sie ins Unternehmen hineinwuchs – und natürlich auch von ihrem Vater Wolfgang Grupp.

Am Donnerstag und Freitag ist im ehemaligen Breuninger in Reutlingen die "Ignitions" Gründungsmesse. Am ersten Tag wird Bonita Grupp erwartet, die über ihre Arbeit bei Trigema berichtet. Hören Sie hier, was die Messe bietet und an wen sie sich richtet. | Videos in der RTF1 Mediathek: www.rtf1.tv | RTF1 - Wissen was hier los ist! |

Bayerisch direkt und unterhaltend diskutieren Gastgeber Hans Werner Kilz und seine beiden Stammgäste Ursula Münch und Christian Neureuther mit Bonita Grupp und Katharina Schulze die Themen der Woche.

“inVISIBLE Women” ass de Motto vun engem Concert, deen d'Commission d'égalité du genre vun der Uni Lëtzebuerg den 22. Mäerz am MUDAM organiséiert. Net nëmmen de Grupp deen optrëtt, ass 100 Prozent weiblech, mee et stinn och nëmme Komponistinnen um Programm. Ze héieren ass ënner anerem Musek vun der Lili Boulanger an dem franséischen Impressionismus, bei déi grouss Lëtzebuerger Musekerin Lou Koster, bis bei déi zäitgenëssesch belsch Komponistin Line Adam. D'Skerdi Zanaj huet dëse Concert op d'Bee gestallt. Si ass net nëmme Professorin fir Ekonomie op der Uni Lëtzebuerg, mee och nach Deleguée vun der Commission d'égalité du genre. Am Gespréich mam Marie Schockmel huet si ënnert anerem verroden, wéi wichteg et ass esou Concerten net nëmmen den 8. Mäerz ze organiséieren, a wéi d'Onvisibilitéit vun de Fraen net nëmmen an der Wëssenschaft siichtbar ass, mee och an der Welt vun der klassescher Musek.

Män i Grupp - podden som talar till den nya generationens fyllo. Idag pratar vi löpning, vårkänslor hos alkisar och självklart om punghår. Häääääääng med! För att köpa biljett till VÄRLDENS STÖRSTA ÖLPROVNING klickar du HÄR! För att supporta MiG på Patreon klickar du HÄR! För att köpa merch (NU MED SWISH!) klickar du HÄR!

Die Mitglieder des VfB Stuttgart wählen am 22. März 2025 ein neues Präsidium – und wir haben mit allen Kandidaten gesprochen. In dieser Folge erzählt uns das aktuelle Präsidiumsmitglied Andreas Grupp, wie er die ersten sieben Monate beim VfB Stuttgart erlebt hat, warum er sich auf eine volle Amtszeit freut und welche Pläne er für die kommenden fünf Jahre hat. Wie bei allen anderen Kandidaten auch gibt es von Andreas Grupp eine Bestandsaufnahme zum aktuellen Zustand des Vereins, seine Antworten auf unsere zehn steilen Thesen und seine Pläne und Visionen zum VfB Stuttgart. Viel Spaß! Die Gespräche mit Bernadette Martini, Dr. Bertram Sugg, Michael Reichl und Stefan Jung findet ihr in diesem Podcastfeed. Vielen Dank an alle Kandidaten für ihre Zeit, an den Wahlausschuss für das Vertrauen und an das VfB Fanprojekt fürs Möglichmachen! ···················································································· Schon abonniert? VfB-Newsletter: http://www.vfb.de/newsletter YouTube: http://go.vfb.de/youtubeabo Facebook: https://www.vfb.de/facebook Twitter: https://www.vfb.de/twitter Instagram: https://www.vfb.de/instagram TikTok: https://www.tiktok.com/@vfb VfB STR auf X: https://twitter.com/VfBSTR VfB STR auf Instagram: https://www.instagram.com/vfbxstr Photo by Pressefoto Baumann

Jonny berättar att han varit på en resa med sina killkompisar till Gdansk. En i resesällskapet föreslog att de skulle berätta varför de tycker om varandra. I tur och ordning fick de på en sunkig bar i Gdansk berätta varför vänskapen dem emellan är så viktig som den är. Johannes och Tomas har en liknande erfarenhet från en svensexa. Det blev ett oväntat gråtkalas när de i tur och ordning berättade varför de tycker om personen som var på väg att gifta sig. De snackar även om en undersökning gjord av Kamratposten som besvarades av nästan 1 700 barn i åldern 8–14 år. De hade bland annat ställt frågan: ”Vem vill du helst prata med när du är ledsen?”. Största delen (46 procent) svarade att de pratar med mamma när de är ledsna, medan endast sju procent svarade att de pratar med pappa om det är något som tynger.

Årets lokala utvecklingsgrupp 2024 är RÅEK - Råne Älvdal Ekonomiska förening. I RÅEK, utanför Boden, blir det omöjliga möjligt - där ger man sig inte förrän man hittat en lösning och är ett lysande exempel på ett samarbete mellan kommun och lokalsamhälle - när det fungerar som bäst. Hör hur ordförande Ingrid Stridfält och verksamhetsledaren Jenny Engström berättar om föreningen som tillsammans med Bodens kommun skapar både utveckling och service genom innovativa lösningar. Winn-winn för såväl by som kommun - och med en levande landsbygd som gemensamt mål. Idag driver RÅEK bygdens Servicepunkt, jobbar på uppdrag av kommunen med näringslivsutveckling och samarbetar kring hur bygden kan förbättras och öka attraktiviteten både för boende och turister. Just bostäder och inflyttning är en prioriterad fråga. Bland annat har man skapat en STL-buss (smarta-transport-lösningar), som bland annat gör att fler barn kan ta sig till ortens kommunala skola, även från grannkommunen, vilket säkrat skolans överlevnad. När bussen inte kör barn, fungerar den som servicebil och kör ut matkassar eller möjliggör service till äldre. Det RÅEK gör är sann inspiration som kan användas på så många platser på Sveriges landsbygder! Programledare: Terese Bengard

Bli patron redan idag så får du en länk till den nya Facebook-gruppen, en länk till streamen på lördag och ytterligare chanser att vinna ett exemplar av Finnkampen.Klippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under ett oktoberderby mot Djurgården föddes idén om att dra ihop en riktig klack på Skytteholms IP. Matcherna som följde hade en för AIK Dam unik inramning.I det här avsnittet gästar Kristoffer från Grupp 171 - damernas senaste supportergruppering. Stötta Grupp 171 och Black Ladies swishkampanj! Nummer: 123 147 58 13

„Zwei Persönlichkeiten, die für Zukunft stehen und Verantwortung tragen“, sind zu Gast bei Carsten Linnemann. „Beide haben den Standort Deutschland gebucht.“ Seit 2024 hat Bonita Grupp bei TRIGEMA das Sagen. Die Unternehmerin lebt Verantwortung, auch im Kreistag ihrer Heimatregion. Christoph Werner leitet seit 2019 die Drogeriekette dm. Beim DIHK setzt er sich für die Interessen der Familienunternehmen ein. „Wie bekommen wir den Politikwechsel hin?“, fragt Carsten Linnemann. „Geht einfach machen heute noch?“ Bonita Grupp hält beides für möglich: „Wenn es brennt, kann auch Politik Dinge sehr schnell umsetzen. Wenn man zu lange wartet, ist der Trend weg. Dann sind die Kunden weg. Dann hat man‘s verpasst.“ Christoph Werner sagt: „Es ist wichtig, dass wir vom Bürger aus denken, von den Menschen her. Wenn wir ein Zukunftsbild haben das positiv ist, dann ist Veränderung eine Chance.“ #einfachmalmachen #cdu #linnemann #dm #trigema

Di 101. Editioun vun der Brussels Motor Show am Januar war en Erfolleg. Welt- an Europapremièren haten et bis dohi gepakt, och därer aus dem Stellantis Grupp. Zu deem jo Marke wéi Citroën, Peugeot, Opel, DS, Fiat, Alfa Romeo an och Lancia gehéieren.Wéi positionéiert sech de Grupp fir Zukunft, wéi eng Ambitiounen huet een? De Christian Schmit huet sech mat de Responsabelen aus der Chef-Etage kënnen ënnerhalen.

Radio Salous sista avsnitt bjuder på en intervju med chefstränare Lukas Syberyjski och en matig summering av våra upplevelser och intryck från träningslägret. Ett enormt tack till alla som gjorde Radio Salou möjligt och till alla som lyssnat. Heja AIK! Överskottet till Grupp 171 och Black Ladies redovisas under nästa vecka. Om du vill bidra direkt till en levande supporterkultur kring AIK dam är deras Swishnummer:Black Ladies - 1231475813Grupp 171 - 0769451932Den uppskattade jingeln är skapad av Fabian Carlén (Fabilous Beats).

tenThing Brass spillt fir déi alleréischte Kéier zu Lëtzebuerg am Artikuss zu Zolwer. tenThing Brass ass een 100 Prozent weiblechen Ensembel - et sinn 10 Musekerinnen aus Norwegen. Si spillen elo hiren alleréischte Concert als Grupp hei am Land, an dat am Artikuss zu Zolwer (Gemeng Suessem). 2007 huet d'Tine Thing Helseth de Grupp gegrënnt an hiren éischten Nonumm ass dofir och am Numm vum Grupp erëmzefannen. Si huet dem Marie Schockmel méi verroden, ënner anerem, wéi si et hikréie sech aus allen Ecke vun Norwegen ze treffen, a wéi wichteg et hinnen ass Musek vu Komponistinnen ze spillen.

In Deutschland braucht es dringender denn je mehr Unternehmermut und frische Ideen. In unserer heutigen Folge sind Dr. Georg Kofler und Isabel Grupp-Kofler gemeinsam im Gespräch mit Host Carsten Puschmann. Beide kommen aus ganz unterschiedlichen Richtungen: Er ein bekannter Multiunternehmer mit langjähriger TV-Präsenz, sie eine engagierte Familienunternehmerin, die in der Kunststoffbranche ihre eigene Handschrift hinterlässt. Im Talk erklären sie, warum Unternehmertum für sie nicht bloß ein Beruf, sondern eine Lebensform ist – und welche Rolle Risikobereitschaft gerade jetzt spielt.Wie lässt sich moderne Führung in einer schnelllebigen Welt gestalten, ohne dabei die persönlichen Werte zu vernachlässigen? Während Isabel Grupp-Kofler schildert, wie sie im eigenen Betrieb kontinuierlich Innovation vorantreibt und sich zugleich für Startups oder Frauen in MINT einsetzt, betont Georg Kofler die Bedeutung von echten Freiräumen für unternehmerisches Handeln. Beide sind überzeugt, dass sich die Wettbewerbsfähigkeit Deutschlands nur durch mehr Eigeninitiative, klare Kommunikation und die richtigen Netzwerke sichern lässt.Wer wissen möchte, wie ein Power-Paar Alltag, berufliche Ziele und große Visionen miteinander verbindet, sollte hier definitiv reinhören. Ob Familienunternehmen, disruptive Projekte oder Investitionen in junge Talente: Dr. Georg Kofler und Isabel Grupp-Kofler geben Einblick in ihre Arbeitsweise und zeigen, wie man trotz aller Herausforderungen Lebensfreude und Tatendrang behält.Unsere Werbepartner: Qonto ist das Online-Geschäftskonto mit integrierten Finanz-Tools. Ab dem 1. Januar 2025 müssen B2B-Unternehmen E-Rechnungen empfangen und verarbeiten können. Mit Qonto gelingt der nahtlose Umstieg: Ein eigenes Rechnungstool zum Erstellen, Verarbeiten und rechtskonformen Speichern ist bereits integriert. Eröffne jetzt in wenigen Klicks dein Qonto Geschäftskonto und teste Qonto 30 Tage kostenlos. Mehr Infos auf qonto.de. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Dis-Placed” ass den Titel vun enger Gruppenexpo, déi Dir nach bis den 19. Januar an d'Escher Konschthal kënnt kucke goen. Eng Dosen international an national Kënschtler:inne vun Omer Fast bis Lisa Kohl thematiséieren, a verschiddene Konschtdisziplinnen, den Deplacement, de Verloscht vum Doheem, also net just vun enger Architektur oder engem Territoire, mee och vum Gefill vu Sécherheet, vun Zougehéieregkeet zu engem Grupp an all de Konsequenzen. Mat dobäi och de Guillaume Delaperrière mat senger Videoinstallatioun “Lisboa Orchestra” op 4 Ecranen, déi esou guer net bei de Sujet ze passe schéngt. D'Kerstin Thalau ass vum Paräisser Realisateur méi dozou gewuer ginn.

Veckans Pazzapodden hamnar både lite här och lite där och vi tvungna att ta in dubbla Silly-svep efter två sena toppnyförvärv. Vi tittar så klart på Sveriges EM-grupp som både hade kunnat vara bättre och sämre men såklart börjar vi med Hammarbys avslutande CL-match i Österrike!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Dis-Placed” ass den Titel vun enger Gruppenexpo, déi Dir nach bis den 19. Januar an d'Escher Konschthal kucke goe sollt. Eng Dosen international an national Kënschtler:innen thematiséieren, a ganz ënnerschiddleche Konschtdisziplinnen, den Deplacement, de Verloscht vum Heem, vu sengem Doheem, also net just vun enger Architektur oder engem Territoire, mee och vum Gefill vun der Sécherheet, der Zougehéieregkeet zu engem Grupp an all de Konsequenzen. E Curateuren-Team huet d'Crème de la Crème fir d'Expo gewanne kënnen, weist Aarbechte vum Omer Fast, vun der Marlène Dumas, vum Gregor Schneider, vun nationaler Säit vun der Lisa Kohl. An och vum Palästinenser Taysir Batniji, deen extra op Esch gereest war, an do bereet war, dem Kerstin Thalau Froen ze beäntweren.

Den älskade och hatade julen är nu här och med den blossar även ”skrytet högtid” upp. Vi tar även en funderare kring fenomenet sminkade barn och hur man bäst kan hantera denna trend. I föräldrabikten blir det fortsatt snack om separation är bäst innan eller efter jul…Go julferid tillönskas ni alla!

Gabor Steingart präsentiert das Pioneer Briefing

Die Mitgliederversammlung steht vor der Tür und wir haben die beiden Kandidaten für das Präsidiumsamt zu Gast im Fanprojekt: Andreas Grupp und Berti Sugg stellen sich unseren Fragen und erläutern uns und dem Livepublikum ihre Pläne für eine kurze Amtszeit und nehmen Stellung zu brisanten Themen wie dem Aufsichtsratsvorsitz, den möglichen Konstellationen im Präsidium, 50+1, der Rolle von Investoren und vielem mehr! ···················································································· Schon abonniert? VfB-Newsletter: http://www.vfb.de/newsletter YouTube: http://go.vfb.de/youtubeabo Facebook: https://www.vfb.de/facebook Twitter: https://www.vfb.de/twitter Instagram: https://www.vfb.de/instagram TikTok: https://www.tiktok.com/@vfb STRxVfB auf X: https://twitter.com/VfBSTR STRxVfB auf Instagram: https://www.instagram.com/vfbxstr Photo by Pressefoto Baumann

– ”Turkiet: Upp till bevis” – Georgien i sitt första EM: ”Chanslösa” – Avstängda: "Gick på nattklubb inför kvalmatch” Pontus Wernbloom gästar tillsammans med evighetsmaskinen Makoto Asahara och tar sig an Grupp F. En intressant grupp med stjärnfyllda Portugal, som kanske är bättre utan CR7?! Ett varningens finger höjs för unga Turkiet och vad ska Tjeckien och debutanten Georgien göra för att gå vidare? Programledare: Erika Raisa Nielsen.

Grupp D : "Är bäst i världen" – "Han är svaga länken i Frankrike" – "Bäst ledare sett till övrig kvalitet" – "De ser faktiskt riktigt trötta ut"  En av de absoluta förhandsfavoriterna till EM-titeln 2024, Frankrike, bildar Grupp D tillsammans med Nederländerna, Österrike och Polen. Och även om maktbalansen kan kännas klar på förhand finns det frågetecken och utropstecken i alla lag. I studion: Oskar Kiisk, Patrik Syk och Makoto Asahara.

– Förvirringen över Belgien: ”Vadå, har det skurit sig?” – Udda lösningen i Slovakien: ”Vad är det för sidogig?” – Namnet sticker ut i anonyma (?) Rumänien: ”Joho! Joho!” Sportbladets EM-podd har nått grupp E. Där är Belgien favorit. Men dramat utanför planen kanske öppnar upp för Slovakien och Rumänien. Och framför allt för Ukraina som kan bli en obehaglig överraskning för flera jättar i turneringen. Medverkande: Ex-proffset och Belgien-experten Pär Zetterberg, Makoto Asahara och Erika Raisa Nielsen.

Sportbladets EM-podd vandrar vidare till Grupp B - dödens grupp, bestående av Spanien, Kroatien, Italien och Albanien. • ”Rätt man på rätt plats” • ”De har ett väldigt bra lag” • ”Ska vara glada över att vara med”  I studion: Oskar Kiisk, Makoto Asahara, TV4-experten och italofilen Vicki Blommé samt TV4-kommentatorn och Spanienexperten Adam Pinthorp.

England går in i EM som en av de stora favoriterna till titeln. Silvermedaljören från 2020 års europamästerskap möter Serbien, Danmark och Slovenien i gruppen. Oskar Kiisk, Patrik Syk och Makoto Asahara ger er genomgången i Sportbladet EM. • ”Kan inte kallas dark horse igen” • ”En helt galen offensiv” • ”Blir farliga - om laget håller ihop”

Sportbladets EM-podd är här! Först ut i genomgången är Grupp A, med värdnationen Tyskland, Skottland, Ungern och Schweiz. • ”Får gåshud bara av tanken” • ”Chanslösa - givet skadorna” • ”Generationsväxling på gång” I studion: Oskar Kiisk, Makoto Asahara och TV4:s reporter och Bundesligaexpert Keven Bader.

In episode 14 of the Jersey Jack Pinball Podcast, Ken Cromwell invites JJP founder Jack Guarnieri, Elton John pinball software lead Bill Grupp, and Elton John pinball designer Steve Ritchie into the studio. Jack Guarnieri - Factors considered when choosing a pinball license, working with licensors, the progression of pinball licensing, and more. Bill Grupp - Coding Elton John pinball, working with Steve Ritchie, releasing new code for Guns N' Roses, and more. Steve Ritchie - Designing Elton John pinball, working with Bill Grupp, general approach to pinball design, and more. RePlay Magazine / Jersey Jack Pinball article: https://www.replaymag.com/jersey-jack-pinball-0524/ Guns N' Roses code update 3.0 (AVAILABLE NOW) changelog: https://marketing.jerseyjackpinball.com/gnr/gnr_changelog.txt Email the show (questions, suggestions, and/or feedback): podcast@jerseyjackpinball.com Email your resume (career opportunities): careers@jerseyjackpinball.com Subscribe to the JJP monthly newsletter - Quick Flips (FREE) https://lp.constantcontactpages.com/su/4q5KnFV/email  

I veckans avsnitt diskuterar vi tjejer som analyserar bilder på sociala medier in i minsta detalj, diddy-gate och artister som säljer sina själar för fame, varför den korte tar selfies underifrån och varför tjejer stör sig på det, saker sthlmare är före med same efter än oss göteborgare, ifall rikedomar hade gjort en ond och gränslös, bachelorette och mycket merLivepodd i Sthlm 20/4Livepodd i GBG 27/4Biljetter via @sdbevents på instagramSupport till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

In this episode of ITB's Travel Hero podcast, we are excited to welcome Bonita Grupp, Managing Director of TRIGEMA, for a 300-second conversation with podcast host Madlen Schwing from the Chair of Tourism at the Catholic University of Eichstätt-Ingolstadt. Following an interesting introduction to Bonita's background and career path, the podcast delves into the unique challenges faced by TRIGEMA, the sole remaining textile manufacturer in Germany, and how it navigates these challenges in a difficult environment. With 1,200 employees from 40 nationalities at TRIGEMA, Bonita shares valuable insights into managing diversity. Additionally, she reflects on the key challenges in leadership and explains how to deal with them, which are relevant not only to TRIGEMA but also to the tourism industry. This podcast episode offers a sneak peek into the Future Work Track of the ITB Berlin Convention at the green stage in hall 3.1, where Bonita will deliver a keynote speech and participate in a panel titled 'Leading the Change: Corporate Culture in the Future Workforce' on March 7th. With tourism industry leaders, she will explore how to foster a positive corporate culture that adapts to evolving demands.

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Doktorn i socialt arbete och regeringens utredare av socionomutbildningen Michael Tärnfalk intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Den eskalerande ungdomskriminaliteten är ett av vår tids allvarligaste problem och lagstiftningen går snabbt i repressiv riktning. Samtidigt upprepas ständigt samma mantra: "Vi måste satsa mer på det förebyggande arbetet!" Men vad innebär det i praktiken? Vet vi ens vad som fungerar och varför socialtjänstens gängse metoder inte längre tycks vara särskilt framgångsrika?

Doktorn i socialt arbete och regeringens utredare av socionomutbildningen Michael Tärnfalk intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Den eskalerande ungdomskriminaliteten är ett av vår tids allvarligaste problem och lagstiftningen går snabbt i repressiv riktning. Samtidigt upprepas ständigt samma mantra: "Vi måste satsa mer på det förebyggande arbetet!" Men vad innebär det i praktiken? Vet vi ens vad som fungerar och varför socialtjänstens gängse metoder inte längre tycks vara särskilt framgångsrika?

För att låsa upp avsnittet – klicka på den här länken https://sesa.my/lli5fp och följ instruktionerna. Lyssnar du på Spotify trycker du på det lilla hänglåset! Nu är det äntligen dags för WWWQ att gå in i finalomgångarna. Gruppspelet har bjudit oss på både riktigt tajta matcher och underhållning i världsklass och i finalomgångarna kommer detta skruvas upp ytterligare ett snäpp! Vilket lag tror ni kommer gå hela vägen nu och kamma hem den allra första upplagan av When We Were Quiz? Semifinalerna väntar enligt nedan. I den första semifinalen kommer vi få höra vinnarna i grupp 2, det gränsöverskridande laget med Jacob Widell Zetterström och Jesper Hofmann, tampas mot Jonas Olsson och Fritte Fritzson som tog sig vidare som bästa tvåa med minsta marginal från Grupp 1, eller ”Dödens grupp” som vi kallat den på redaktionen. Trevlig lyssning!

Wed, 08 Nov 2023 04:29:59 +0000 https://www.thepioneer.de/originals/thepioneer-briefing-business-class-edition/podcasts/trigema-chef-wolfgang-grupp-gibt-seine-nachfolge-bekannt ff8e11d5fdc1b598a766c2fdd1f3dec7 Gabor Steingart präsentiert das Pioneer Briefing Sie möchten Teil unserer Mission werden und unabhängigen und werbefreien Journalismus unterstützen? Dann werden Sie jetzt Pioneer Bilder aus dem Studio und Redaktionsalltag auf der Pioneer One: Das The Pioneer Podcast Team ist jetzt auch auf Instagram! Inhalt der heutigen Folge: 1.(00:00:16) This is a non-smoking Country: King Charles erklärt Großbritannien zur rauchfreien Zone. 2.(00:07:07) Im Interview: Seit 1969 leitet Wolfgang Grupp das Textil-Unternehmen Trigema in Burladingen. Nun hat der Unternehmer seine Nachfolge bekannt gegeben. Welches seiner beiden Kinder es geworden ist und wie er zu seiner Entscheidung kam, das bespricht Gabor Steingart mit ihm im Interview. 3.(00:19:41) Unsere Börsenreporterin Anne Schwedt berichtet über die Insolvenzanmeldung von WeWork. 4.(00:24:19) Das Naturwunder, der "Arbre du Ténéré", wurde vor 50 Jahren in der Südsahara zerstört. Sie haben Feedback oder Fragen? Melden Sie sich gerne beim Pioneer Support. 2420 full Gabor Steingart präsentiert das Pioneer Briefing no Gabor Steingart