Familjeliv

Det finns allt för lite beröm och uppmuntran i skolan idag. Vi poängterar fel och brister hos eleverna i stället för att lyfta fram möjligheter och även små framsteg. Hur kunde man tillsammans bygga upp ett mer uppmuntrande klimat där man fokuserar på elevernas potential och allas välmående? Psykiatern Ben Furman anser att vi helt och hållet kunde sluta tala om problem och i stället fokusera på de färdigheter som kan hjälpa barnet att övervinna sina utmaningar. I diskussionen deltar också Micaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare vid Hem och Skola i Finland och läraren Petter Wallenius. Red. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

I de flesta skolor runt världen fokuserar man på prestationer, vitsord och tillrättavisningar. Ändå vet vi att kunskapsivern frodas i ett positivt och uppmuntrande klimat. Geelong Grammar School i Autralien är den första skolan i sitt slag som tillämpar positiv pedagogik i stor skala. Där fokuserar man på styrkor och möjligheter i stället för problem. Charlie Scudamore, vicerektor vid skolan berättar om häpnadsväckande resultat. Mobbningen har minskat och elevernas och personalens välbefinnande har ökat. Vi hör också forskaren och neuropsykologen Åse Fagerlund som startar ett pilotprojekt i Finland kring positiv pedagogik i höst. Mia Förars-Pöytäniemi, rektor vid Hoplaxskolan i Helsingfors, säger att man i skolvärlden har mycket att lära sig kring hur man kommunicerar konstruktivt med både barn och föräldrar. Redaktörer: Annika Sylivn-Reuter och Nina Sederlöf.

“Det räcker inte med att barnen klipper och klistrar på dagis, det behövs en pedagogiskt uppbyggd konstfostran och den ska börja i tid”. Det här säger Paul Olin, teaterchef vid Unga Teatern. Idag är det oftast föräldraföreningar som söker stipendier för konst- och kulturverksamhet till daghemmen. Om daghemmet saknar aktiva eldsjälar, blir barnen utan. Varför är det viktigt med barnkultur och vad borde göras för att alla ska få ta del av den? Vi hör bland andra Harriet Abrahamsson som är verksamhetsledare för Ung Dramatik och Anders Grönroos alias Apan Anders. Vi frågar också föräldrar om det är daghemmet eller föräldrarna själva som ska stå för upplevelserna? Redaktörer för programmet är Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter

Att prata om småbarnspedagogik i stället för dagvård är någonting som många insiktsfulla pedagoger föredrar idag. Daghemsvistelsen även för de allra minsta, borde vara mer än enbart vård, mat och vila. Verksamheten ska bygga på en medveten pedagogik som utgår från barnets behov och delaktighet, säger daghemsföreståndarna Mirjaleena Enkenberg-Kuisma och Dan Engström. Men vad innebär en insiktsfull småbarnspedagogik i praktiken och vad står högst på föräldrarnas önskelista när det kommer till ett bra bra dagis? Redaktörer: Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Osaklig bestraffning av barn, ingen utevistelse och ständigt växlande personal. Vardagen på dagis kan vara otrygg och kaotisk och i värsta fall blir daghemmet en förvaringsplats där alla vantrivs. Många dagisbarn får en förträfflig vård men de regionala skillnaderna är stora. Vad kan man som förälder kräva av ett daghem och vad ska man göra om barnet vantrivs och magkänslan säger att något är fel? I Familjeliv hör vi oroliga föräldrars berättelser om dagisar som inte håller måttet. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf pratar också med Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors, Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen och Astrid Packalén som har 40 års erfarenhet av barndagvård. Hur ska en kvalitativ småbarnsfostran se ut?

Samtidigt som alkoholbruket bland ungdomar stadigt minskar, ökar andelen unga som dricker större mängder i kombination med andra rusmedel. Många ungdomar börjar intressera sig för alkohol redan i lågstadiet. Men det betyder inte att barnet vill börja dricka, menar Sofia Sjöblom som åker runt i skolor för att tala om alkohol och droger med barn och ungdomar. Det är viktigt att föräldrar och vuxna diskuterar om alkohol och bemöter barnens nyfikenhet, säger hon. Familjeliv pratar med 17-åriga ungdomar som gjorde sin alkoholdebut i åttan. De saknar inte ungdomens vilda hemmafester. Hur ska vi förhålla oss till ungdomars drickande och hurudana förebilder är vi själva? Red. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Enligt rådande skönhetsideal ska flickorna vara smala och ha stora bröst medan pojkarna ska vara muskulösa och manliga. Strävan efter den perfekta kroppen sätter press på både pojkar och flickor och kan leda till en osund bild av verkligheten. "När jag var som smalast och vackrast var jag som olyckligast", säger en en tonårstjej Familjeliv talar med. Redaktörer: Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Vad är egentid och får man som förälder checka ut och ta semester från familjen? Hur ser vi på egentid och varför har en del större behov av tid för sig själva än andra? Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf talar med föräldrar om vikten av kravlösa stunder i tillvaron och ringer upp författaren Sanna Tahvanainen som är i New York för att få egentid. Sofia Torvalds funderar i sin nya bok på sitt behov av egentid och pejlar det med de tidigare generationernas behov. Vi hör också Mikaela Sonck, Fredrik Westerlund och Tatiana Brandt. Det talas mycket om egentid, men är inte all tid egentid?

Många unga söker psykologisk hjälp på grund av utmattning och ångest. Symtomen beror ofta på förträngda känslor och en okunskap om dem. Ju tidigare barn lär sig känna igen alla sina känslor och lära sig vad de försöker signalera, desto bättre. Red. Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter. Hur pratar man om känslor med barn och ungdomar och vad kan det leda till om man lägger locket på och kväver dem?

I de flesta idrottsföreningar är föräldrarnas engagemang en förutsättning för att verksamheten ska rulla. I många föreningar förväntas föräldrarna ställa upp, det räcker inte enbart med att kuska och betala. Vad innebär ett aktivt idrottsföräldraskap och vad betyder det för barnet? I Familjeliv hör vi föräldern och tränaren Tom Lindholm. “Visst går min tid till det här men jag ser hur roligt killarna har det”, säger han. Vi hör också ungdomar och tränare samt psykologen och forskaren Nikolaus Koutakis som säger att barn vars föräldrar engagerar sig i barnens fritidsverksamhet, har bättre skolframgång och använder mindre rusmedel. Red Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

I bästa fall blir förhållandet mellan svärmor och svärdotter en fin och givande relation. I värsta fall blir det en maktkamp som kan leda till komplicerade familjerelationer då olika generationer och familjekulturer möts. Nina Sederlöf träffar familjeterapeuten Kristina Rosenberg som säger att det mest tragiska är när man inte kan komma överens och barnbarnen mister sina mor- eller farföräldrar. Annika Sylvin-Reuter träffar Tua Skand och hennes svärmor Emma Skand som har en god relation. “ Vi har samma dåliga humor och vi skrattar mycket tillsammans, säger Tua”. Hur ska man undvika konflikter och vad kan man göra om det redan skurit sig? Vilka utmaningar stöter svärmorsförhållandet på i nyfamiljer och mångkulturella familjer?

Just nu är 60 miljoner människor i världen på flykt undan krig och förödelse. Över hälften av de som flyr är barn och unga. Folkvandringen, som är den största i sitt slag efter andra världskriget, påverkar också din och min vardag. Vad kan vi och våra barn göra för att stöda de nyinflyttade? Vilket är det ansvar vi finländare borde bära för att integrationen ska lyckas? Enligt sociologen Karin Creutz behöver vi konfrontera våra egna fördomar för att en lyckad integration ska vara möjlig. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf träffar elever som gjorde sitt dagsverke på en flyktingförläggning. Heidi Grandell-Sonck besöker Åland och pratar med syriska barn och deras vänfamiljer om att bryta upp och börja om.

Hur väcker man lusten och hur håller man begärets brinnande låga vid liv? Hur hittar man det kommunikativa samspelet och kan man vara sin partners bästa vän och samtidigt känna passion? Småbarnsåren är en utmanande tid för parrelationen. Minst lyckliga är vi i våra parförhållanden i 30-50 års ålder visar Svenska Yles relationsenkät som också ger vid handen att de barnlösa har ett bättre kärleksliv överlag. Familjeliv besöker Åland, där man är som lyckligast i sina parförhållanden, och pratar med kvinnor och män om lust, sex och attraktion. Redaktörer: Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf.

Varje år skadas kring 450 barn i trafiken i Finland. Barn i åldern 7-14 år är de mest utsatta. Ett barn uppfattar trafiken på ett helt annat sätt än en vuxen. Föräldrar förlitar sig i alltför hög grad på barnens förmåga att röra sig själva i trafiken, anser Patrik Lindholm från Folkhälsan. Hur fungerar barn i trafiken, hur tas barnen i beaktande i trafikplanering och hur mycket påverkar de vuxnas attityder barnens trafikbeteende? Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf pratar med barn och föräldrar samt en yrkesschaufför och trafikplanerare.

I Finland har vi bland de längsta arbetsdagarna i Europa. Samtidigt har våra barn korta skoldagar. Eftermiddagsvården är tänkt för första- och andraklassister samt specialbarn. Men när man börjar trean får man ofta gå hem efter skolan och vara ensam tills mamma eller pappa har slutat jobba. Familjeliv går hem från skolan tillsammans med tioåriga Ida, vi talar med forskare och barnpsykoterapeuter, föräldrar och ungdomsledare - om de där timmarna efter skolan innan mamma och pappa har kommit hem. Redaktörer: Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf.

De flesta finländare anser att två år är den optimala åldersskillnaden mellan syskon. I Finland finns en tanke om att barn är ett projekt som man helst stökar undan i ett och samma skede av livet, det här är något som oroar forskarna. Familjer där syskonen kommit tätt, utsätts nämligen för flera risker både medicinskt och socialt. Vilka är för- och nackdelarna med att ha barn tätt på varandra? Och hur är det motsatta, att ha lång tid mellan barnen? Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf pratar med forskare och föräldrar om åldersskillnad mellan syskon.

Hur ska man som förälder resonera när barnet bara vill ha Star Wars, Hello Kitty eller Iphones? Och är det alltid en dålig sak att ge efter och låta barnet få det som “alla andra har”? För de flesta föräldrar är ”alla andra har”-argumentet svårbemött. Det finns en stark oro över att det egna barnet blir utanför. Terhi-Anna Wilska, professor i sociologi vid Jyväskylä universitet, menar att det inte bara är negativt att barn i så stor grad “fastnar” vid trendande varumärken. Mycket av den vurm för varumärken som man kan se hos barnen härstammar egentligen från föräldrars beteende, anser hon. Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf pratar också med barn, lärare, föräldrar och en leksaksimportör om habegär och varumärken.

Vi vill ha färre barn, senare i livet Nativiteten sjunker i hela världen, också i Finland. Här önskar vi oss nu färre barn, och vi vill ha dem senare i livet, samtidigt som barnlösheten ökar stadigt. Lågkonjunkturen spelar en viss roll, men i bakgrunden finns också en djupare kulturell förändring i hur vi ser på familjebildandet i dag. Vi vill "leva ut vår ungdom" och hitta en perfekt partner. Men hur kan det vara svårare att hitta en partner i dag än det var för 50 år sedan? Familjeliv träffar Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet och unga vuxna, som berättar om hur de ser på familjeplanering. Red. Nina Sederlöf och Heidi Grandell-Sonck.

Egna barn och andras ungar brukar man tala om, men hur är det att leva i en relation där man inte har egna barn? Där bara den andras ungar finns. Vilka utmaningar ställs man inför och hur skapar man trygga relationer i en familj med den konstellationen? Vi får träffa Linda Grönqvist som är bonusmamma till fyraåriga Noa sedan han var drygt ett år gammal. Och Magnus Ljungqvist som blev bonuspappa på heltid åt femtonåriga Kata när han själv var 35. Hur förhållandet mellan bonusföräldern och barnet fungerar har mycket att göra med hur de biologiska föräldrarnas separation går till, säger Anne Bjaerre, familjearbetare på Barnavårdsföreningen. Redaktörer: Nina Sederlöf och Heidi Grandell-Sonck.

Hur ska man ha tid för gudbarn när man knappt har tid för sina egna barn? Och vilken roll spelar egentligen gudföräldraskapet i dag? Var femte förälder är besviken på sina barns gudföräldrar och minst lika många gudföräldrar är besvikna på sina gudbarns föräldrar. Varför talar vi inte mera om förväntningarna? Familjeliv träffar Ivar Karlsson, två månader, och hans mamma och pappa. De beslöt sig för att Ivar inte skall ha några gudföräldrar alls. Carola Ekrem, arkivarie på SLS berättar om fadderskapets historia och prästen Maria Sundblom-Lindberg som har tretton gudbarn, känner sig som en otillräcklig gudförälder. Red. Nina Sederlöf och Heidi Grandell-Sonck

Många intellektuellt särbegåvade barn går ut skolan utan att man lyckats identifiera dem som särbegåvade. De känner sig omotiverade i brist på stimulans och utmaningar, underpresterar och klarar sig ofta sämre i livet än andra barn. 2-5 % av eleverna uppskattas vara särskilt begåvade. De har en inlärningsförmåga utöver det vanliga, dras till komplext lärande, de är nyfikna, kreativa och passionerade i sina intresseområden. Men det råder en stor okunskap om särbegåvade barn i lärarkåren menar specialläraren Camilla Svens-Liavåg. Hur kan vi identifiera de här barnen och stöda dem på bästa sätt för att kunna ta till vara på den potential de besitter? I programmet hör vi också särbegåvade Matilda Hagnäs och hennes mamma Katarina Westeren-Hagnäs. Red. Nina Sederlöf och Anki Westergård.

Hur bestämmer man vem som får lära sig främmande språk tidigt och vem som inte får det? Vad har vi för nytta av att lära oss flera språk tidigt i livet? Och hur fungerar egentligen barnhjärnan? Det sägs att ju fler språk man kan, desto lättare har man också i andra ämnen i skolan. Ändå startar inlärningen av främmande språk först på trean i de flesta skolor. Familjeliv tar dig med på ettornas engelskalektion i Steinerskolan, därifrån till en hjärnforskares kontor och vidare till utbildningsstyrelsen. Vartåt är vi på väg i de här frågorna? I programmet intvervjuas hjärnforskaren Annika Hultén, språkläraren Ann-Charlotte Aminoff och Bob Karlsson vid Utbildningsstyrelsen. Red. Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf

Vad ska man göra om ens barn blir deprimerat? I Familjeliv berättar en pappa om hur hans son går ut på balkongen och hotar att hoppa och beskriver frustationen över att se sin pojke falla allt djupare i väntan på psykiatrisk vård. En ung kvinna berättar om hur pressen på att vara perfekt ledde till att hon blev deprimerad i tonåren. I programmet kommer också spykoterapeuten Petra Berg och skolkuratorn Pia Öhman med konkreta tips till föräldrar med barn som mår dåligt. Redaktörer: Nanette-Marie Forsström och Kira Schroeder.

Romeo föddes nästan elva veckor för tidigt. Ovisshet och känslan av otillräcklighet över att inte kunna ta hand om sitt eget barn präglade den första tiden för mamma Cindy Karlsson. Drygt 400 av alla barn som föds i Finland i dag föds före graviditetsvecka 32 eller väger under ett och ett halvt kilo (0,7% av alla barn). De kallas små prematurer och nio av tio klarar sig. Men den första tiden med en prematur kan vara svår att förstå för en utomstående. Vi träffar förutom Cindy Karlsson sjukskötaren Minna Kirvesmies som har jobbat på barnintensiven i Helsingfors i tjugo år, överläkare Sture Andersson och rehabiliteringshandledare Eva Sepponen. Redaktörer: Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf.

Hur bestämmer man vem som får lära sig främmande språk tidigt och vem som inte får det? Vad har vi för nytta av att lära oss flera språk tidigt i livet? Och hur fungerar egentligen barnhjärnan? Det sägs att ju fler språk man kan, desto lättare har man också i andra ämnen i skolan. Ändå startar inlärningen av främmande språk först på trean i de flesta skolor. Familjeliv tar dig med på ettornas engelskalektion i Steinerskolan, därifrån till en hjärnforskares kontor och vidare till utbildningsstyrelsen. Vartåt är vi på väg i de här frågorna? Redaktörer: Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf.

Virtuell vardag hos Markus och Pernilla Pernilla Böckerman skulle inte kunna leva utan sociala medier. Hon har 45.000 följare på Youtube och har vunnit pris för sin Vlog. Hon är femtonåringen som vill inspirera och hjälpa andra. Markus Andersson har spelat onlinespel sedan han var sex år gammal - i dag är han aderton, och har lärt sig att inte ta illa upp för bryska kommentarer. I spelen kan han vara hjälte. Följ med Familjeliv hem till Markus och Pernilla och hör vad som lockar och fascinerar med onlinevärlden.

Hot, hat och fula ord, det är vardag i många ungas telefoner, ändå är det få som berättar för en vuxen. Hälften av ungdomarna blir nätkränkta men en tredjedel av de vuxna vet ingenting, “De skulle ändå inte förstå”. Föräldrarna måste inte ha stenkoll på barnen, säger mediefostrare Isabella Holm, men ett engagemang i deras vardag är viktigt - och det virtuella är en del av den vardagen. Familjeliv talar nätkränkning ur föräldraperspektiv med henne och med föräldrarna Kimmo Niemistö och Ida Fellman. Red. Nina Sederlöf och Heidi Grandell-Sonck.

Är vi föräldrar för blåögda då vi tror att våra egna barn inte mobbar? I Familjeliv träffar vi 39-åriga Henrik Aalto som berättar hur mobbningen i högstadiet höll på att ta livet av honom. Vi träffar också Minna Seppälä som fick höra att hennes 11-åriga son mobbar i skolan. Rektor Ulrika Willför-Nyman vid Vindängens skola i Esbo berättar hur man nuförtiden motverkar mobbning i skolorna. Red. Annika Löfgren och Marika Mäklin.

Vi kan välja att oroa oss över sjunkande pisaresultat, men över hälften av de 15-åriga flickorna och 41% av pojkarna i Finland upplever skolstress. Skolstress kan leda till utmattning och depression om den inte tas hand om i tid. Kräver vi som föräldrar för mycket av våra barn? Eller är det lärarna som inte klarar av att hålla igång motivationen? Vem är det egentligen som pressar och stressar? Och framför allt - finns det ljus i tunneln? Vi träffar elever, lärare och föräldrar, som berörs av skolstressen varje dag. Redaktörer: Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf.

Barnet har feber och borde stanna hemma, men samtidigt måste den där ena rapporten in just i dag. Hör du till en av dem som den här hösten återvänder till jobbet efter en längre tid hemma? Hur lägger du ditt livspussel? Familjeliv handlar om att kombinera arbetsliv och familj. Skulle du gå så långt som att säga upp dig för att hitta egna lösningar på pusslet? Det gjorde Hanna Wikström som vi träffar. På advokatbyrån Borenius har man märkt att företaget vinner på att ge kvinnor som återvänder från mammaledigheten bättre stöd och flexmöjlighet i arbetslivet, hur går det till i praktiken? Red. Nina Sederlöf och Heidi Grandell-Sonck.

Otrohet är vanligare än man tror och speciellt vanligt är det bland småbarnsföräldrar. Varför det? Vi träffar en som bedragit och en som blivit bedragen. Hur känns det när sanningen kryper fram och går det att förlåta och lappa ihop relationen igen? Anne Bjaerre på Barnavårdsföreningen tror att det handlar mindre om parförhållandet och mer om den person som är otrogen själv. Redaktörer: Annika Löfgren och Annika Sylvin-Reuter.

Föräldrarnas skilsmässa eller separation innebär ofta en kris för barnet. Ju bättre föräldrarna samarbetar kring barnen i samband med en skilsmässa, desto bättre brukar barnen hantera det hela. Men när man är mitt uppe i sin egen kris, kan det vara svårt att se barnets behov. I Familjeliv hör du ungdomar reflektera över sina föräldrars skilsmässa. Jochum von Veh och Maria Sundblom-Lindberg, som båda är skilsmässobarn och som genomlevt en egen skilsmässa på varsitt håll, betonar vikten av vuxenansvar. Du hör också ungdomsinformatör Liselott Nysröm. Red. Nina Sederlöf.

Finland hör till de europeiska länderna som toppar skilsmässostatistiken. Kring hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Särskilt efter semestern, som kanske tärt på relationen, är det många som lämnar in en skilsmässoansökan eller väljer att separera. Men vad är det som föranleder en skilsmässa och när borde varningsklockorna ringa? I Familjeliv samtalar Annika Cleo, Jonas Forsman och Petra Willamo som alla genomgått en skilsmässa, om varför det blev som det blev och vikten av att kunna sätta ord på sina egna känslor. Red. Nina Sederlöf.

Efter förlossningen är det nyfödda barnet totalt utelämnat och beroende av den vuxnas omvårdnadsinstinkt för att överleva. Därför är det så viktigt att finna samspelet och knyta det starka känslomässiga bandet mellan barnet och föräldern. När barnets behov ändras, måste föräldern anpassa sitt sätt att vara och kommunicera för att upprätthålla den goda kontakten. För tvåbarnsmamman Sophie Romantschuk blev det svårt när hennes dotter fick en egen vilja. Psykoterapeuten Katri Kanninen säger att barnets egenskaper och temperament inverkar på hur föräldern svarar på barnets behov. Malin von Koskull från Folkhälsan ger tips på hur man kan öva upp den reflektiva förmågan hos sig själv. Red. Nina Sederlöf.

Många föräldrar gillar inte att leka. Man kanske upplever det svårt eller har dålig fantasi. Men i själva verket är leken inkörsporten till en god kontakt mellan barnet och föräldern. Förutom att leken är viktig för barnet, är leken och lekfullheten viktig för att hela familjen ska må bra. Dramapedagogen Ellinor Silius-Ahonen upplever leken som en frizon i tillvaron och Pia Graniittiaho vid Barnavårdsföreningen säger att det aldrig är för sent att ta igen den förlorade leken. Red. Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter.

När barnvagnen är undanstuvad, blöjorna och babymaten ett minne blott, kan rumban börja på nytt. Vad händer då rollerna blir de ombytta och den en gång så handlingskraftiga föräldern behöver hjälp? Ett hur stort ansvar ska barnen bära över sina åldrande föräldrar? Fembarnsmamman Annika Halmén har valt att jobba deltid för att kunna ta hand om sin Alzheimersjuka pappa. Jonna Skand från Folkhälsan tipsar om stödverksamhet för närstående. Vi hör också skådespelaren Amanda Löfman och hennes mamma Nina Löfman. Redaktörer Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Time out-bänk och andra hårda metoder är vanliga på finländska daghem. Ett barn som gör något dumt ska ofta sitta ensamt och fundera över sitt beteende. Också i hemmen råder fortfarande en ganska kall atmosfär. Men vad säger modern forskning om den här typens barnuppfostran? Börjar barn som känner sig dåliga att bete sig bättre? Familjeliv diskuterar hårda och mjuka metoder på dagis med forskaren Laura Repo och besöker daghemmet Skogsgläntan i Östersundom som förespråkar mjukare metoder. Hur resonerar utvecklingspsykologen Sara Hellsten och kriminalöverkommissarien Thomas Elfgren kring straff? Red. Annika Löfgren och Annika Sylvin-Reuter.

När Tom och Marianne Eklund fick veta att deras äldre son var homosexuell satte det igång en process som de fick bearbeta i flera år. Det fanns en mängd frågor men inga svar, ingenstans att vända sig, det var bara ett svart hål, beskriver Tom. Här berättar de om sin resa från det som en gång var skrämmande och okänt till ett nytt liv som HBT-förälder. Red. Nina Sederlöf

Varför är det så viktigt att läsa böcker med barnen? Hur kan vi uppmuntra barnen att själva läsa mer? Vi besöker Hangö bibliotek där barnen tack vare sagorummet och bibliotekarien Agneta Möller-Salmela har börjat låna böcker som aldrig förr. Föräldrarna Lidia Lehtinen, Katja Näsi-Sundholm och Stefan Edholm i Jakobstad diskuterar vad och hur de läser med sina barn. Red. Annika Löfgren, Annika Sylvin-Reuter och Susanna Rönn.

Familjeliv firar jul i tre olika familjer: I nyfamiljen Hällström-Svensson har barnen flera olika jular, familjen Forssell flyr julvimlet till Jurmo i yttre skärgården och så besöker vi en familj med finlandssvenska, israeliska och algeriska rötter. Red. Annika Löfgren, Annika Sylvin-Reuter och Marika Mäklin.

Hur är det att få barn när man själv är tonåring? Vi träffar Janina Nylund, Daniel Gunnar och Meme Forsstedt, som alla blev föräldrar i tonåren. Redaktörer: Marika Mäklin, Filippa Sundlin och Annika Löfgren.

Finlandssvenska elever är lata - är det föräldrarnas fel? Hur mycket ska man som föräldrar engagera sig i barnets skolgång? Familjeliv pratar med föräldrarna Carina Granholm, Lasse Nyberg och Jan Lindholm på en Hem och skola-träff. Hos familjen Nurmi-Kokko är läxläsning ett sätt att umgås med barnen. Micaela Romantschuk, verksamhetsledare på Hem och skola talar om riskerna med att engagera sig för mycket som förälder. Red. Annika Löfgren och Marika Mäklin.