Podcasts about svenska yles

Vladimir Putin säger sig vara redo att föra samtal direkt med Ukraina om en vapenvila i kriget, uppger Kreml. Samtidigt verkar USA:s tålamod att engagera sig i kriget att vara allt mindre. Slaget analyserar situationen i Ukrainakriget tillsammans med experterna Charlotta Rodhe från Centret för Östeuropastudier vid svenska Utrikespolitiska Institutet, veterandiplomaten Rene Nyberg och Svenska Yles utrikesreporter Dan Helenius. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

En finländsk skolelev vistas i medeltal 2000 timmar på skolgården under sin grundläggande utbildning. Ändå visar Svenska Yles granskning att miljön på skolgårdarna varierar stort mellan skolorna. Alla barn har inte alls samma möjligheter att röra på sig, vara i kontakt med naturen och leka under skoldagen. Bryr vi oss tillräckligt om barnens miljö? Och varför är skolgården viktigt? I debatten deltar: Kristian Åbacka, chef för kulturenheten vid Regionförvaltningsverket, Idamari Johansson rektor på Cronhjelmskolan i Larsmo, Maria Eklund, rektor på Kyrkostrands skola i Jakobstad och Patrik Karlsson, rektor på Västersundoms skola i Vanda. Mikaela Löv leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Ekonomisk turbulens, en het debatt om invandringspolitiken och stora frågor kring stödet för Ukraina. Det är några av samtalsämnena som präglar valkampanjen i Tyskland inför parlamentsvalet om en dryg vecka. Allt tyder på att den sittande förbundskanslern Olaf Scholz och hans socialdemokrater går mot en valförlust. Vilka konsekvenser kan det tyska valet få för resten av Europa? I Slaget medverkade Johnny Sjöblom, Svenska Yles medarbetare i Tyskland och Minna Ålander, forskare, Tysklandsexpert och associate fellow vid tankesmedjan Chatham House. Ville Hupa leder ordet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

EU-ledarna är eniga om att behovet att bygga ut EU:s försvar är akut. Kriget i Ukraina går in på sitt fjärde år och USA:s engagemang för Europas försvar ifrågasätts. Men vad är det EU vill göra? Ska unionen bli en försvarsallians, och var Nato inte den garant vi hoppades på, med Trump som USA:s president? I debatten deltar Nils Torvalds, tidigare Europaparlamentariker för SFP, Laura Lodenius, verksamhetsledare för Fredsförbundet och Svenska Yles korrespondent i Bryssel, Rikhard Husu. Mikaela Löv leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Oron är stor i Ukraina nu då det står klart att Donald Trump valdes till USAs nästa president. Vad kommer hans fredsplan att betyda, och har ukrainarna några alternativ? I Slaget efter tolv möts Ruslan Gunko, ukrainare bosatt i Finland, Jakob Hedenskog, analytiker från Utrikespolitiska institutet i Sverige och tidigare europaparlamentarikern Nils Torvalds, som också arbetat som Svenska Yles korrespondent i både Ryssland och USA. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Fyra blåslagna och torterade män visas nu upp i en domstol i Moskva. De sägs alla vara från Tadzjikistan. Två av dem uppges ha erkänt att de är skyldiga till det förfärliga terrordådet i Moskva på fredag kväll då närmare 140 personer dog. De blev beskjutna under en rockkonsert i Crocus city hall och många skadade vårdas fortfarande på sjukhus. Varför hände det här och vad kan det få för konsekvenser? Tidigare Moskva-ambassadören och rysslandskännaren René Nyberg möter europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) som också arbetat som Svenska Yles korrespondent i Moskva. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Den ryska kringsindustrin spottar ur sig flera miljoner granater per år, långt fler än västvärlden förmår producera och skicka till Ukraina. Vad gör Europa för att förändra läget, vilken roll spelar Europas ekonomiska motor Tyskland och är Europa faktiskt så handfallet som det verkar? I Slaget efter tolv möts Svenska Yles medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom, Anders Gardberg, landschef för försvarskoncernen Saab-group och europaparlamentariker Ville Niinistö. Maria Nylund leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Som Finlands trettonde president kommer Alexander Stubb att ha ett betydligt närmare samarbete med USA än någon annan finländsk president före honom. Vem som väljs till USAs nya president i november kommer att få stor betydelse för Finland och för Alexander Stubbs tid som president. Samtidigt har debatten om Joe Bidens hälsa trappats upp i USA och allt fler frågetecken hopas kring det amerikanska presidentvalet i november. Ett hurdant USA kommer Alexander Stubb att möta? I Slaget efter tolv möts Daniel Olin, Svenska Yles korrespondent i USA och Anderas Elfving, specialmedarbetare för Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz och USA-kännare. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

En jury bestående av lekmän utser vinnaren till Svenska yles litteraturpris. Populistiskt kritikerförakt, lyder en rubrik i Huvudstadsbladet. Vem är kompetent att skilja god litteratur från dålig? Och varför väljer man lekmän i stället för experter? Författaren Merete Mazzarella, Svenska Yles ansvariga producent för kulturinnehåll Linda Grönqvist samt litteraturredaktör Ylva Perera från Hufvudstadsbladet diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. Bilden visar läsarjuryn som då bilden togs hade diskuterat Sofia Parlands bok som är en av kandidaterna i litteraturtävlingen. E-post: slaget@yle.fi

Nobels fredspris utlyses i direktsändning. Svenska Yles utrikesreporter Dan Helenius, reporter Anna Dönsberg och Laura Lodenius, verksamhetsledare för Finlands fredsförbund, analyserar pristagaren under Bettina Sågboms ledning. E-post: slaget@yle.fi

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen ”A”, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling.Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp.Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. ”Blommorna klöser sig fram över huden” står det i 'A', ”och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka.”Att försöka tala, kan vara att gå sönder – särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget.finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande.Diktsamlingen ”A” fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan.Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt.Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta ”hem” till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland.Effekten skulle bli förödande – för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi.Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser.Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Texten till Finlands nationalsång ”Maamme”, är en översättning från det finlandssvenska originalet ”Vårt land” av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848:”Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord” – det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.”Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli” skrev Södergran i debutboken 'Dikter' 1916. ”Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, 
… vi äro de minst väntade och de djupast röda, 
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.”Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en ”renare” och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom.1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. ”Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.” Så skrev Björling i sin tredje diktsamling ”Kiri-Ra!” Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare:”Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt” – skrev Byggmästar 2010 i ”Vagga liten vagabond”.Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk.Hos Cia Rinne, i böcker som ”Zarzoum” från 2001 och ”Notes for soloists” som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne.Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt – de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita.Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism”White monkey” heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut ”Vitsvit” från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis – pojken, mamman, pappan, mormodern.Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, ”skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda.”Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:”Min vän säger att vitheten fyller hen med skam.” står det i ”White Monkey”.”'Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt.' Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest.”Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar – men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär.Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan?Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts."Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk.Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är.Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk.Maria Küchen, författare och kritiker Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare:Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005)Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)" (Schilds & Söderströms 2014)Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916)Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017) "7" (Schilds & Söderströms 2017 )Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

Vi är tillbaka efter vår Berlin-paus, Joanna är sjuk, Sonjas hälsotillstånd rapporteras det inget om. I Berlin såg vi scenkonst som inspirerade oss, publiken var engagerad och allt kändes mer rock'n'roll än på mycket länge. Joannas teori om att teatern inte är en del av samhällsdebatten i Finland bekräftas av Svenska YLEs intervju med Maria Sid och Jussi Sorjanen. Sonja menar att teatern borde se sej själv i spegeln eftersom teaterkonsten i Finland är reaktiv, Joanna menar att denna analys är för tunn: “Om någon sprutar målfärg ur anus (4 FLOORS OF WHORES på Viirus) är det inte reaktiv scenkonst”. Vi pratar också om att det är tre år sedan pandemin bröt ut och en kortis om att människor som småpratar på jobbet är effektivare än de som inte gör det. Lyssna eller låt bli, om en vecka är vi tillbaka!

Vad är vetenskapens förhållande till sanning? Vad betyder Bibelns skapelseberättelse? Kan vetenskapen säga nåt om människan är god eller ond? Jacob nyfikar med Svenska Yles vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund. Häng med i samtalet! Hela samtalet finns också som videopodd på ⁠⁠Youtube⁠⁠! | Stöd oss på ⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠ | Följ oss på ⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠ | Besök vår ⁠⁠⁠hemsida⁠⁠⁠ | Skriv till oss på kontakt@nyfika.fi | Foto och grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik | Musik: Mattias Björkholm | Sponsras av ⁠⁠⁠Fruktcoffeeroasters⁠⁠.

Vad innebär det för oss då EU stoppar importen av råolja från Ryssland? Bränslet blir kanske dyrare, men sätter det mera fart på den gröna omställningen? I Slaget efter tolv hör du gröna europaparlamentarikern Ville Niinistö, Raseborgs Energis vd Frank Hoverfelt och Svenska Yles klimatreporter Marianne Sundholm. Filip Stén leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Hur ser vanliga ryssar på det som händer? Tror de allt som de statliga medierna vill få dem att tro? Märks sanktionerna i vardagliga livet? I Slaget efter tolv diskuterar Anders Mård, Svenska Yles medarbetare i St Petersburg och Tanja Ljungqvist som är född och uppvuxen i Ryssland. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland slår hårt och Ryssland är på väg att bli helt avskuret från den internationella handeln. Hur länge kan ett sådant läge vara och funkar världshandeln om världens största land står utanför? Vilka blir följderna för vår egen ekonomi? I Slaget efter tolv Svenska Yles ekonomiredaktör Pekka Palmgren och bankmannen Frej Björses. Ordet leds av Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

Länderna i Europa försöker begripa vad Ryssland vill och hur vi ska förhålla oss till det upptrappade tonläget. I det här läget efterfrågas enighet i Europa. Men finns det en sådan? I Slaget efter tolv diskuterar Svenska Yles medarbetare i Baltikum, Gustaf Antell, nordenkorrespondent Lucas Dahlström och europakorrespondent Mette Nordström. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Hur ska vi fira jul säkert? En halv miljard européer måste ställa sig den frågan. Alla hade hoppats att allt skulle vara som vanligt igen. Sen kom Omikronvarianten av coronaviruset och kullkastar planerna. Svenska Yles medarbetare utomlands, nordenkorrespondent Lucas Dahlström, Johnny Sjöblom i Tyskland och Svenska Dagbladets londonkorrespondent Charlotta Buxton berättar om läget i Europa i Slaget efter tolv. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Hur motiverade är vanliga människor att göra egna uppoffringar för klimatet - och hur intresserade är de av det? Har beslutsfattarna tillräckligt mod att ta också obekväma klimatbeslut? I Slaget efter tolv riksdagsledamot Anders Norrback (sfp), Korsholmspolitikern Rebecca Åkers (sdp) och Svenska Yles klimatreporter Marianne Sundholm. Ordet leds av Filip Stén.

De är inte många, men de är desto mer högljudda - demonstranterna som hävdar att det inte finns någon coronapandemi och att allt bara är ett ondskefullt påhitt. Att vi under vissa förhållanden är benägna att tro på konspirationsteorier är i sig inget nytt, men idag sprids teorierna på sociala medier snabbare och mer effektivt än någonsin tidigare. Vad borde du och jag ge akt på när vi rör oss på nätet? I Slaget efter tolv torsdag möts Svenska Yles reporter Linus Lång från Spotlightredaktionen med Jonathan Leman från Stiftelsen Expo. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Svenska Yles regionala nyhetsartiklar på webben konkurrerar med de finlandssvenska dagstidningarna och äventyrar deras överlevnad, det anser Medieförbundet med hänvisning till en ny undersökning som det låtit göra. Förbundet vill att den nya Yle-lagen skall begränsa Yles skrivna journalistik till sådant som länkar till audio- och videoinnehåll. Niklas Nyberg, VD och chefredaktör för HSS-media, Carl-Gustav Lindén, biträdande professor i datajournalistik och Johanna Törn-Mangs, direktör och chefredaktör på Svenska Yle debatterar konkurrensen mellan mediahusen. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Har de genomarbetade kulturprogrammen försvunnit ur Svenska Yles utbud och tvingas finlandssvenskarna att välja Yles finska kanaler för att få en seriös kulturbevakning? De här påståendena och frågorna har diskuterats i insändarspalter under hösten. I Slaget efter tolv diskuterar publicisten och litteraturvetaren Trygve Söderling, Fredrik Sonck, kulturchef på Hufvudstadsbladet och Åsa Salvesen, ansvarig producent för kultur, drama och dokumentär på Svenska Yle. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Kinesiska påtryckningar tvingade EU att mjuka upp formuleringar om kinesisk disinformation om coronakrisen. Böjer sig EU för lätt och vilka är egentligen de kinesiska ambitionerna? I Slaget efter tolv diskuterar gröna europaparlamentarikern Heidi Hautala med forskaren i säkerhetspolitik Mariette Hägglund och Svenska Yles medarbetare i Asien Björn Ådahl. Ordet leds av Filip Stén.

Finländarnas främsta resemål är för tillfället avstängt. Vad händer med butikerna och restaurangerna som i vanliga fall fylls av finländska besökare? Hur tänker vårt södra grannland? I Slaget efter tolv diskuterar Yoko Alender, riksdagsledamot för Reformpartiet med finansmannen Joakim Helenius och Gustaf Antell, Svenska Yles medarbetare i Tallinn. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Europa stänger ner för coronaviruset och de flesta verkar inställda på en rätt lång tid av isolering och ovisshet. Medan många kräver strängare åtgärder för att hindra spridningen av smittan höjs också röster för att rädda det som räddas kan av ekonomin. Europas balansgång diskuteras i Slaget efter tolv på onsdag av Svenska Yles medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom, Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl och Dan Ekholm som är ledarskribent vid Vasabladet. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Juhani Westman, Svenska Yles numera pensionerade vetenskapsredaktör refererade den första månlandningen då det begav sig. I det här programmet tar han oss igenom den historiska och spännande händelsen i gnistrande skarp detalj. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: marcus.rosenlund@yle.fi

Resultatet i Europaparlamentsvalet visar att socialdemokratin och den traditionella högern backar. Vilka konsekvenser får det när gröna, liberaler och högerpopulister samtidigt går framåt? Slaget efter tolv diskuterar den europeiska socialdemokratins situation i Eu efter valet. Deltagare är europaparlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri (SDP) (bilden), Ny tids chefredaktör Janne Wass (bilden) och Svenska Yles medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom. Programledare: Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

Slaget efter tolv sänder ett utdrag ur Svenska Yles valdebatt. Vi hör hur diskussionen gick kring ämnena inre säkerhet, gränser och flyktingpolitik samt om hur EU ska hantera Ungern och Polen som bryter mot gemensamma värden. I debatten deltar Mia Haglund (Vf), Peter Östman (Kd), Matilda af Hällström (Saml), Pekka Puska (C), Silja Borgarsdóttir-Sandelin, Olli Kotro (Sannf), Camilla Gunell (Sdp) och Ville Niinistö (Gröna) Programledare: Carin Göthelid och Ville Hupa E-post: slaget@yle.fi

Det blev Centern, De Gröna, Vänsterförbundet och Sfp som ska förhandla fram Finlands nästa regering tillsammans med Socialdemokraterna. I Slaget efter tolv diskuterar statsvetaren Jan Sundberg, Yles politiska reporter Magnus Swanljung och Johan Johansson, tidigare partisekreterare för Sfp under ledning av Bettina Sågbom. Programmet är en del av Svenska Yles direktsändning i samband med att regeringsunderlaget presenterades. I inledningen konstaterar professor emeritus Jan Sundberg att två av största partierna, Sannfinländarna och Samlingspartiet lämnas utanför. slaget@yle.fi

När litteratur är som bäst påverkar den läsaren även efter att man slutat läsa, blicken är klarare, det pirrar lite och man VILL någonting. Det här är effekten vinnarverket av Svenska Yles litteraturpris. Den enväldiga juryn bestående av Ida och Anne samtalar med vinnaren Sara Ehnholm Hielm. Det krävdes tårar, ångest och glädje att fatta beslutet.

Den 14 oktober år 1930 går president Kaarlo Juho Ståhlberg på sin vanliga morgonpromenad tillsammans med sin fru Ester på Brändö i Helsingfors. På vägen möter de en mörkgrön Chevrolet, och två män som stiger ur bilen. Männen lyfter in presidenten i bilen, varmed fru Ester sätter sig i baksätet och meddelar att hon tänker åka med. Nu börjar en 700 kilometer lång bilresa genom Finland under pistolhot. Svenska Yles krimpodd i tre delar berättar om händelserna år 1930, året då Finland var nära en statskupp och diktatur. Under sommaren, mellan maj och oktober, utförde högerradikala aktivister över 250 kidnappningar, skjutsningen av presidentparet var den sista. Manus och regi: Mikaela Weurlander Ljuddesign: Jyrki Häyrinen Dramaturgi: Mikaela Weurlander, Are Nikkinen, Staffan von Martens

Många blivande mammor har i Svenska Yles enkät sagt att de är missöjda med förändringarna inom mödravårde under senare år. Bland annat uppges färre kontrollbesök leda till osäkerhet och rädsla. Hur ser det ut inom mödravården och har Finland blivit ett mindre tryggt land för gravida och födande kvinnor? I Slaget efter tolv diskuterar författaren och utvecklingspsykologen Sara Jungersten (bilden), sjukvårdspolitikern Tuula Närvä (Gröna) och forskaren Mika Gissler från THL. Programledare: Stefan Winiger. E-post: slaget@yle.fi

Lite kort om den magiska dagen Groundhog day. Lite längre om den den mystiska artikeln på Svenska YLEs sidor. Rätt länge om rätten till att få barn. Och så lite kortare igen om NY Times och den nya tekniken. Mycket nöje och lite pk, skulle ngn ha sagt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk.  ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. 2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen A, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling. Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp. Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. Blommorna klöser sig fram över huden står det i A, och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka. Att försöka tala, kan vara att gå sönder särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget. finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande. Diktsamlingen A fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan. Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt. Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta hem till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland. Effekten skulle bli förödande för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi. Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser. Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Texten till Finlands nationalsång Maamme, är en översättning från det finlandssvenska originalet Vårt land av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848: Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld  med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare. Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli skrev Södergran i debutboken Dikter 1916. Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, vi äro de minst väntade och de djupast röda, tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel. Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en renare och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom. 1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar. Så skrev Björling i sin tredje diktsamling Kiri-Ra! Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare: Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt skrev Byggmästar 2010 i Vagga liten vagabond. Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk. Hos Cia Rinne, i böcker som Zarzoum från 2001 och Notes for soloists som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne. Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism White monkey heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut Vitsvit från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis pojken, mamman, pappan, mormodern. Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik: Min vän säger att vitheten fyller hen med skam. står det i White Monkey. Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt. Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest. Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär. Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan? Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts. "Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska. Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk. Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är. Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk. Maria Küchen, författare och kritiker   Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare: Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005) Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)"  (Schilds & Söderströms 2014) Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916) Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017)  "7" (Schilds & Söderströms 2017 ) Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

Säsong två av Svenska Yles bokpodd är här! Hietanen och Henrikson har läst Klara Wikstens serieroman Hjärnan Darrar, som kritiserar dagens arbetsinriktade samhälle, samt årets pulitzervinnare Colson Whiteheads Den underjordiska järnvägen.

Hur väcker man lusten och hur håller man begärets brinnande låga vid liv? Hur hittar man det kommunikativa samspelet och kan man vara sin partners bästa vän och samtidigt känna passion? Småbarnsåren är en utmanande tid för parrelationen. Minst lyckliga är vi i våra parförhållanden i 30-50 års ålder visar Svenska Yles relationsenkät som också ger vid handen att de barnlösa har ett bättre kärleksliv överlag. Familjeliv besöker Åland, där man är som lyckligast i sina parförhållanden, och pratar med kvinnor och män om lust, sex och attraktion. Redaktörer: Heidi Grandell-Sonck och Nina Sederlöf.

Det har rasat in berättelser om depression till Svenska Yles satsning #hurmårdu. Väldigt många unga människor skriver om prestationskrav, ensamhet, ångest och skam. Vad är det som är orsaken till att så många mår dåligt i vårt samhälle? Pia Abrahamsson diskuterar med Mirjam Kalland och psykologen Axel Aminoff