Podcasts about symtomen

Två okända sjukdomar sprids just nu i Kongo-Kinshasa. Hittills har över femtio personer dött och över sjuhundra ska ha smittats. Symtomen inkluderar feber, diarré, kräkningar och blödningar. Det är fortfarande många uppgifter som är obekräftade, men det har rapporterats om ett snabbt insjuknande där hälften av de drabbade avlidit redan inom två dygn efter att de första symtomen visat sig. Vad vi hittills vet om den nya dödliga sjukdomen? Hur ser smittspridningen ut? Och hur stor är risken för att den kommer till Sverige? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, Sveriges Radio, Dr Rubin Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Unfassbare Schmerzen im Rücken, ausstrahlen bis in Arme und Kopf…und dies bei einer 24jährigen. Dieser Anruf erreichte mich vor einigen Tagen. Die Ursache: ein verschobener 4. Brustwirbel. Im Kopf der Patientin kreisten schon dramatische Szenen wie Herzinfarkt und Co. Jeder Wirbel kann Auslöser von bestimmten Symtomen sein. Wichtig zu beachten bei allen Schmerzen und Organbeschwerden. Dickdarmstörungen können mit dem ersten Lendenwirbel in Verbindung stehen; Blasenbeschwerden mit dem vierten Lendenwirbel. Achten Sie gut auf Ihre Wirbelsäule, bewegen Sie diese täglich durch und trinken sie vor allen Dingen ausreichend Wasser. Denn unsere Bandscheibe besteht zu 80% aus Wasser. Dann haben auch Bandscheibenvorfälle keine Chance. Herzlichst Ihre Jutta Suffner Bei Fragen schreiben Sie mir gerne an gesund@juttasuffner.de https://mentoren-verlag.de/werke/gesund-sterben-das-ist-moeglich-das-buch/

Att få urinvägsinfektion under graviditet är vanligt. Men ibland är det lite klurigt att veta att det är just det du drabbats av. Symtomen är inte alltid de klassiska, dvs sveda och täta trängningar. Hos gravida kan det vara mer diskreta symtom, eller bara vara sammandragningar eller molvärk.Samtidigt är UVI viktigt att behandla under graviditet - annars finns risk för komplikationer för den gravida och för fostret.I avsnittet svarar vi på de vanligaste frågorna kring urinvägarna och urinvägsinfektion under graviditet.Blir urinblåsan större eller mindre under graviditet? Varför är det farligare med UVI under graviditet än annars?Vad menas med asymptomatisk bakterieuri, och varför är det viktigt?Behöver jag behandlas med antibiotika, eller funkar det med "huskurer"?Vad händer om jag får upprepade urinvägsinfektioner under graviditeten?Och mycket, mycket mer...Funderar du kring urinvägsinfektion med GBS - grupp B streptokocker? Lyssna HÄR på vårt poddavsnitt från 23 april 2020!Veckans avsnitt sponsras av MAM & NATURAL CYCLES Och du, med koden:BABYZ får du nu möjlighet att testa appen gratis i 7 dagar! Kika in på NATURAL CYCLESTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff. Hör mer om vad vi vet och inte vet om dessa sjukdomar. I lyssnarfrågan svarar forskaren Daniel Berglind på frågan om barn rör sig mindre nuförtiden.

Det här avsnittet handlar om typ-2-diabetes, en av våra vanligaste folksjukdomar. Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet normal. Vanliga symtom är bland annat trötthet och att du behöver kissa oftare. Symtomen kommer ofta långsamt och kan ibland vara svåra att märka. Patienten kan ofta göra en del själv för att sänka blodsockervärdet, men ibland behövs läkemedel.Den som ska berätta för oss om typ-2-diabetes är Boris Klanger. Han är specialistläkare inom allmänmedicin och verksamhetschef för Läkargruppen i Västerås. Han är sedan många år en flitigt anlitad expert och föreläsare inom diabetesområdet.Avsnittet presenteras i samarbete med Novo NordiskHär kan du läsa mer om typ-2-2diabetes:https://www.novonordisk.se/novo-nordisk-i-sverige/nollkomplikation/typ-2-diabetes.htmlProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonPodden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan poddavsnitt pratar vi om boken Vulvasmärta – provocerad, lokaliserad vulvodyni. Det är läkarhalvan av Babyzpodcast, Rebecka Kaplan Sturk, som skrivit en bok om ett smärttillstånd som är underdiagnostiserat och underbehandlat.Lokaliserad provocerad vulvodyni, tidigare kallat vestibulit, är ett smärttillstånd som drabbar ca 8% av kvinnor i ålder 15–40. Symtomen är smärta vid samlag, smärta vid tamponginförande, eller att det gör ont i vulva att cykla och träna. Smärttillståndet påverkar livskvaliteten, och det är viktigt att ställa diagnosen tidigt och sätta in effektiv behandling.Trots att det är så pass vanligt är det bara drygt hälften av de drabbade som söker vård. Många med vulvodyni beskriver att det är svårt att veta vart de ska vända sig för att få hjälp. Andra upplever att de inte fått bra hjälp och behandling av vården.Boken tar upp orsaker, behandling och prognos, och riktar sig till patienter, partner och vårdpersonal. Vulvasmärta – provocerad, lokaliserad vulvodyni ges ut av förlaget Gothia Kompetens och finns där du vanligtvis köper eller lånar dina böcker! Tune in!Vi finns på Instagram @babyzpodcast - Följ oss gärna!Veckans avsnitt sponsras av MAMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ashermans syndrom är ett ovanligt tillstånd som innebär att det bildats sammanväxningar och ärrvävnad inne i livmoderrummet.Detta kan uppstå efter en skada på livmoderslemhinnan efter ett kirurgiskt ingrepp eller till följd av en infektion i livmodern.Den skadade slemhinnan i livmodern ersätts av bindväv, och det leder till att den främre och bakre väggen i livmoderrummet helt eller delvis växer ihop. Symtomen vid Ashermans syndrom är menssmärta, minskat blodflöde vid mens eller helt upphörd mens, upprepade missfall eller infertilitet.I veckans podavsnitt djupdyker vi i ämnet Ashermans syndrom – hur uppstår det, vilka symtom ger det, hur utreder man och vad finns det för behandling? LÄNK TILL ARTIKELN: Ashermans syndrom -ärrvävnad inne i livmodern | Doktorn.comVi finns på Instagram @babyzpodcast - Följ oss gärna!Veckans avsnitt sponsras av MAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bäckensmärta under graviditet, med annat namn kallat foglossning eller symfyseolys, ger smärta i bäckenet, ryggen och i blygdbenet. Cirka 50-75 % av alla gravida kvinnor har ont i ryggen under någon del av graviditeten,och oftast börjar besväret efter graviditetsvecka 25. Orsaken till bäckensmärtan är hormonet relaxin, som mjukar upp broskfogar i bäckenet inför förlossningen. Symtomen på hormonell bäckensmärta är en smärta i korsryggen, över skinkorna, i höfterna, och över blygdbenet. Ibland som ett konstant molande, och ibland en ilande eller skärande smärta som kan stråla ut i ljumskar eller lår. Höften kan plötsligt låsa sig, och det är svårt att böja sig, resa sig eller vrida kroppen. Hormonell bäckensmärta är helt ofarligt för mor och foster, men kan vara väldigt besvärligt! I veckans podcastavsnitt som vi sänder i samarbete med @jollyroom, ger vi tips på vad du kan få hjälp med av råden, men framförallt vad du själv kan göra för att lindra besvären! Häng med oss när vi tipsar om gravidkuddar, bäckenbälte, TENS-apparat, värme och massage! Jollyroom bjuder på en rabattkod som gäller baby- respektive mamma-sortimentet, så skynda att lyssna så du inte missar den! Vill du läsa mer om bäckensmärta - välkommen in på vår blogg: BabyzBlogg Vi erbjuder dig 15% rabatt på Jollyrooms barn- och mammaprodukter tom den 13/11 kl 23.59!Länkar: https://bit.ly/3kJ8T1l och https://bit.ly/3klY6tqJollyrooms Produkttips: https://bit.ly/3CUaWqk@babyzpodcast www.babyzblogg.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Utomkvedshavandeskap, extrauterin graviditet, ektopisk graviditet, eller helt enkelt ”X” – ja, det finns många olika namn för samma graviditetskomplikation. Den innebär att graviditeten sitter någon annanstans än i livmoderrummet, och i en del fall kan det bli livshotande och kräva omedelbar åtgärd.Extrauterin graviditet sker i cirka två % av alla tidiga graviditeter. De allra flesta sitter i äggledaren, men graviditeten kan även sätta sig på äggstocken, på bukhinnan eller i tarmkäxet (en struktur med rikligt med fett och blodkärl). Orsakerna till att graviditeten implanterar sig på fel plats är till exempel en tidigare äggledarinflammation, sammanväxningar i buken, endometrios eller graviditet trots spiralanvändning. Assisterad befruktning ökar också risken för extrauterin graviditet, liksom att ha haft en extrauterin graviditet tidigare.Symtomen är lågt sittande buksmärta, nästan alltid lokaliserad till ena sidan av livmodern, och ofta även kombinerat med vaginal blödning. Blödningen kan variera i mängd, och vara både färsk och röd, eller mer brunaktig. Symtomen kan variera i grad mellan olika personer, ibland väldigt diskreta, och ibland med mer plötslig debut och så kraftigt att man måste åka ambulans till sjukhus.I veckans podavsnitt pratar vi om när och hur ett ”X” brukar visa sig, hur man utreder det och om olika metoder för behandling. Vi pratar också mer om bakomliggande orsaker och hur man brukar göra under nästkommande graviditet. TUNE IN – så får du veta mycket , mycket mer om ”X”!@babyzpodcast www.babyzblogg.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Symtomen kan vara sanna men orsaken falsk" Ett inslag på Markos instagramkonto tipsfrc (tips från coachen) blev starten till vårt fantastiskt spännande samtal som ALLA chefer och ledare borde lyssna på! Det är tredje gången Marko är min gäst i podden och det är alltid lika spännande! Vårt samtal spänner brett, över högt och lågt. Det vi fokuserar på - växer! Så vad händer när vi har fokus på fel saker? Vad skulle hända om vi la lika mycket fokus på människornas individuella utveckling i företaget, som vi lägger på system och teknik? Om vi skapade beröm policys och hade fler framgångsmöten än krismöten? Vad som händer med hjärnan när man är så rädd att göra fel så att man inte vågar göra rätt. Hur er business och människorna i det skulle kunna blomstra på ett helt nytt sätt om ni tog in externa mentala bollplank som hjälpte medarbetare och chefer till självmedvetenhet. Om man som organisation skulle möjliggöra att medarbetarna kan göra så mycket rätt som möjligt, än att kontrollera hur mycket fel de gör... Vad händer på ett energiplan när vi har fokus på bestraffning när man gör fel och inte hyllar framgångarna när vi gör rätt? Detta och mycket mer hinner i beta av i dagens intressanta samtal! Happy listening!

Dieses mal gucken wir uns die Anatomie und einen Teil der Physiologie des Herzens an. Außerdem erzählen wir euch, bei welchen Symtomen ihr das Herz im Verdacht haben solltet. Schlussendlich gibts noch einen Überblick zur HCM, DCM und dem Perikarderguss. Und es hat sich ein Versprecher eingeschlichen. Die ableitenden Gefäße heißen natürlich Arteriae pulmonales, nicht Aortae pulmonales!

Vi tar det viktigaste från avsnittet först, här kan du se Philips nya och jätteofficiella företagsrekord i ryck!   Så där. Vi har laddat upp med en rejäl laddning mumsiga lyssnarfrågor i dag.   Kan du veta ditt genetiska max för styrka och storlek? Varför poddar vi så lite om tyngdlyftning (trots att Philip är så duktig på det)?   Alla frågor i hålltiderna nedan!   Hålltider: 00:00 - Försnack 06:50 - Lyssnarfråga 1: Kan jag veta vad mitt genetiska max för storlek och styrka är? 17:00 - Lyssnarfråga 2: Har ni några planer på att gräva djupare i tyngdlyftning i podden? 22:10 - Lyssnarfråga 3: Vad är symtomen för överträning? 31:50 - Lyssnarfråga 4: Är kortare setvila för samma arbete ett bra sätt att mäta progression? 35:40 - Lyssnarfråga 5: Är det en god idé att byta ut knäböj mot till exempel benpress ett tag, om jag nått en platå i knäböj? 44:20 - Lyssnarfråga 6: Efter en hel dag på jobbet är jag stel i kroppen när jag kommer till gymmet – hur kan jag förebygga detta? Förslag på pausgympa? 49:30 - Lyssnarfråga 7: Jag kan marklyfta tre reps på 97,5 kg men failar alltid på 100 kg, hur kommer jag förbi mina mentala spärrar? 57:35 - Lyssnarfråga 8: Om ni skulle vara Pokémons, vilka skulle ni vara då? ***   Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.   ***   Logga din träning i vår app StrengthLog!

IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en vanlig funktionell tarmsjukdom som kännetecknas av smärta eller obehag i magen och störda avföringsvanor. Symtomen är ofta påtagligt besvärande och begränsar patienters vardag och livskvalitet. Nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad träningsvolym kan förbättra både tarmfunktion och självkänsla vid IBS. Lyssna gärna, och för extra intresserade hittas avhandlingen här [PDF].

Neuro och Neurofonden har delat ut 400.000 kronor till forskning om den vanliga med relativt lite beforskade neurologiska diagnosen idiopatisk polyneuropati. Mottagaren av bidraget är Rayomand Press och hans team på Karolinska universitetssjukhuset, som vill lista ut vilken utlösande orsak som ligger bakom polyneuropati och fintrådsneuropati. Särskilt vid idiopatisk neuropati, det vill säga i de fall där den föregående patientutredningen inte kunnat avslöja en orsak till polyneuropatin.    Neuropati är ett sjukdomstillstånd som går ut på skador på kroppens perifera nerver, dvs de långa nerver som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Fintrådsneuropati är när de fina nervtrådarna ut i huden påverkas. Vid Polyneuropati är det de långa nervtrådarna till fötter och händer som påverkas och man tappar känseln i just fötter, underben och händer. Men polyneuropatin kan också drabba det autonoma nervsystemet som styr olika processer inne i kroppen som vi inte med viljan kan styra över. Symtomen kan till exempel bli; extrem svettproduktion, muntorrhet, ögontorrhet, förstoppning, urinträngningar, problem med blodtrycket och erektionsproblem. Symtomen vid fintrådsneuropati är känselstörning i huden som kan uppstå på olika ställen av kroppsytan, dock oftast i händer och fötter. Muskelsvaghet ingår inte i fintrådsneuropatier, men autonoma symtom är vanliga. Vid tre av fyra fall av neuropati vet man i princip varför den uppstår men inte resten... Vill hitta biomarkörer   Det viktigaste målet med den aktuella forskningen är enligt Rayomand Press att hitta så kallade biomarkörer i blod eller ryggmärgsvätska, som kan hjälpa läkaren att ställa rätt diagnos och även förbättra möjligheter att i ett tidigt skede förutse sjukdomsförlopp och prognos. Detta skulle förbättra omhändertagande av patienter och på sikt kunna ge tillgång till lämplig symptomlindrande behandling.  Biomarkörer som är specifika för en viss typ av polyneuropati ger även värdefull information om bakomliggande orsaker till just den typ av polyneuropati. Tipsa läkare om Viss-portalen Dr. Press tipsar patienter som söker vård för neurologiska symtom att påminna sin primärvårdsläkare om information och tips om polyneuropatiutredning som finns tillgänglig på Viss.nu-portalen. Där finns mycket information för primärvårdsläkarna på vårdcentralerna att kontrollera mot patienternas symtom, för att antingen göra färdig utredningen inom primärvården, eller kunna remittera rätt patient vidare till specialistneurolog. Polyneuropati är ett besvärande tillstånd och diagnosen är vanlig, särskilt bland äldre personer. Enligt Rayomand Press har, utifrån amerikanska undersökningar, cirka 1,6 procent av befolkningen någon form av polyneuropati. Det kan innebära att i det finns 160.000 personer i Sverige, som har diagnosen. Bland dem som är äldre än 60 år är siffran så hög som 6 procent, alltså en av 20 personer, enligt Rayomand Press.    En podcastintervju för Neuropodden av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia          

Am heutigen #StarkeFrauenFriday geht es um die Essstörung Binge Eating. Ich freue mich sehr, dass ich bereits zum zweiten Mal Tina Schwarz zu Gast im Podcast habe. Tina hat uns im letzten Jahr über ihre tollen Abnehmerfolge trotz Lipödem berichtet. Doch dann kam ihr Essstörung Binge Eating zurück, wegen dieser Essstörung war sie bereits vor einigen Jahren in Behandlung. Deshalb hat sie die Anzeichen sofort erkannt uns sich einen Klinikaufenthalt erkämpft. Tina erzählt uns über ihre Erfahrungen mit der Essstörung Binge Eating und von ihrem Klinikaufenthalt in diesem Jahr. Meiner Meinung nach ist die Wahrscheinlichkeit recht hoch, dass Lipödem-Betroffene besonders anfällig für Binge Eating sind. Ich schließe das aus zahlreichen Gesprächen mit Betroffene sowie aus Beiträgen in Facebook-Gruppen, in denen es um das eigene Essverhalten geht. Auch wenn ich mein Essverhalten genauer unter die Lupe nehme, merke ich, dass ich zwar nicht betroffen bin aber dennoch ein ziemlicher Wackelkandidat. Geht es dir vielleicht genauso? Oder hast du von Binge Eating noch nie etwas gehört? Dann möchte ich dir die Essstörung kurz vorstellen. Die Binge-Eating-Störung zählt zu den häufigsten Essstörungen - sie ist aber ebenso wie das Lipödem in der Öffentlichkeit noch nicht so bekannt wie zum Beispiel Magersucht oder Bulimie. Die Betroffenen leiden unter regelmäßigen Essattacken - also richtige Fressanfälle - und verlieren total die Kontrolle über ihr Essverhalten und die Nahrungsaufnahme. Anders als bei der Bulimie wird hier aber nicht erbrochen. An folgenden Symtomen kannst du erkennen, ob du Binge Eating gefährdet oder betroffen bist:  Du hast über den Zeitraum von 3 Monaten mind. einmal wöchentlich eine Fressattacke. Das bedeutet du schlingst große Nahrungsmengen herunter, eventuell warst du sogar extra dafür groß einkaufen. Du isst bei dieser Attacke weit über dein Sättigungsgefühl hinaus und du isst auch sehr schnell. Du schämst dich für diese Attacken, deshalb passieren sie nie in Gesellschaft, du sorgst dafür dabei allein zu sein. Währenddessen oder spätestens kurz danach bekommst du Schuldgefühle und ekelst dich vor dir selbst. Du hast einen Hang zu Depressionen oder du hast sogar richtige Depressionen. Neben den psychischen Folgen ist die Binge-Eating-Störung oft Auslöser von Übergewicht, Diabetes und Herzkreislauferkrankungen, weshalb eine Behandlung unbedingt nötig ist. Es gibt allerdings Chancen aus dieser Essstörung wieder herauszukommen und darüber spreche ich heute mit Tina. Sie ist von der Binge Eating Störung betroffen ebenso wie vom Lipödem. Sie hat sich diese Krankheit eingestanden, ein wichtiger Schritt, um Hilfe zu bekommen. Nun hat sie einen neunwöchigen Klinikaufenthalt hinter sich. Dazu hat sie auch eine Facebook Gruppe eröffnet, in der man ihre Zeit dort und ihre Gedanken und Gefühle, ihre Fortschritte oder auch mal Rückschläge mitverfolgen konnte. Tina hat mir folgende Fragen beantwortet: Worin können die Ursachen einer Binge Eating Störung liegen? Wann hat das bei dir mit den Fressanfällen angefangen?  Wann hast du gemerkt: "Oh, da stimmt irgendwas nicht mit mir, das ist nicht normal?" Wie bist du darauf gestoßen, dass du die Binge Eating Essstörung hast? Hast du erst versucht dir selbst zu helfen? Wenn ja, wie? Hast du Freunden oder Familie davon erzählt? Du warst nun bereits 2 x wegen der Essstörung in einer Klinik. Wann war das erste Mal? Wie ging es dir danach? Du hattest dann tolle Abnehmerfolge, hast dich gesund ernährt und viel Bewegung gemacht. Trotzdem hat dich Binge Eating dann im letzten Jahr nochmal voll erwischt? Was waren da aus deiner Sicht die Auslöser? In welcher Klinik warst du und wie lange warst du dort? Wie war die erste Zeit in der Klinik für dich? Konntest du dich gut einleben? Wie sieht so ein typischer Tagesablauf in der Klinik aus? Wie viele mit dem gleichen Krankheitsbild hast du dort kennengelernt? Wie laufen die Gruppentherapien ab?  Hast du in der Klinik gelernt, die Krankheit zu verstehen und zu erkennen, wo die Ursachen liegen und was die Krankheit aufrecht erhält – oder in deinem Fall – wodurch sie wiederbelebt wurde? Hast du schon mal ein Essprotokoll erstellt? Und hat es dir geholfen? Hast du in der Klinik gelernt, wie man negative Gedanken umsteuern kann und wie man das Selbstwertgefühl stärkt? Kannst du dazu ein paar Tricks verraten? Wenn du nun doch mal wieder den Drang verspürst maßlos zu futtern-- also kurz vor einer Fressattacke stehst - was wurde dir da in der Klinik beigebracht, was du tun kannst, um gegenzusteuern? Wie fühlst du dich jetzt nach dem Klinikaufenthalt? Hast du das Gefühl die Essstörung überwunden zu haben oder liegt noch ein langer Weg vor dir? Wo kannst du dir nun, wo du wieder zu Hause bist, Unterstützung holen, wenn du welche brauchst? Deine persönliche Meinung: Wenn man die Essstörung Binge Eating hat und es erkannt hat, kann man da eigenständig und mit Hilfe von Selbsthilfegruppen raus kommen oder denkst du die professionelle Hilfe ist unumgänglich? Was war dein größtes Learning in der Klinik, das du gerne an die Zuhörerinnen weitergeben möchtest?   Auf Frauensache-Deine Starke Seite gibt es noch einen passenden Artikel von Tina zu ihrer Binge Eating Essstörung. Ich freue mich auch, wenn du die Folge auf iTunes abonnierst, und sage DANKE für jede positive Bewertung! Je mehr positive Bewertungen, desto mehr Sichtbarkeit bekommt der Podcast und desto mehr Lipödem-Betroffenen können erreicht werden, um von den Tipps, dem Wissen und der Motivation von mir und meinen Interviewpartnern profitieren. Möge dir der Podcast von Herzen zu einem guten Leben mit Lipödem verhelfen!

Am heutigen #StarkeFrauenFriday geht es um die Essstörung Binge Eating. Ich freue mich sehr, dass ich bereits zum zweiten Mal Tina Schwarz zu Gast im Podcast habe. Tina hat uns im letzten Jahr über ihre tollen Abnehmerfolge trotz Lipödem berichtet. Doch dann kam ihr Essstörung Binge Eating zurück, wegen dieser Essstörung war sie bereits vor einigen Jahren in Behandlung. Deshalb hat sie die Anzeichen sofort erkannt uns sich einen Klinikaufenthalt erkämpft. Tina erzählt uns über ihre Erfahrungen mit der Essstörung Binge Eating und von ihrem Klinikaufenthalt in diesem Jahr. Meiner Meinung nach ist die Wahrscheinlichkeit recht hoch, dass Lipödem-Betroffene besonders anfällig für Binge Eating sind. Ich schließe das aus zahlreichen Gesprächen mit Betroffene sowie aus Beiträgen in Facebook-Gruppen, in denen es um das eigene Essverhalten geht. Auch wenn ich mein Essverhalten genauer unter die Lupe nehme, merke ich, dass ich zwar nicht betroffen bin aber dennoch ein ziemlicher Wackelkandidat. Geht es dir vielleicht genauso? Oder hast du von Binge Eating noch nie etwas gehört? Dann möchte ich dir die Essstörung kurz vorstellen. Die Binge-Eating-Störung zählt zu den häufigsten Essstörungen - sie ist aber ebenso wie das Lipödem in der Öffentlichkeit noch nicht so bekannt wie zum Beispiel Magersucht oder Bulimie. Die Betroffenen leiden unter regelmäßigen Essattacken - also richtige Fressanfälle - und verlieren total die Kontrolle über ihr Essverhalten und die Nahrungsaufnahme. Anders als bei der Bulimie wird hier aber nicht erbrochen. An folgenden Symtomen kannst du erkennen, ob du Binge Eating gefährdet oder betroffen bist:  Du hast über den Zeitraum von 3 Monaten mind. einmal wöchentlich eine Fressattacke. Das bedeutet du schlingst große Nahrungsmengen herunter, eventuell warst du sogar extra dafür groß einkaufen. Du isst bei dieser Attacke weit über dein Sättigungsgefühl hinaus und du isst auch sehr schnell. Du schämst dich für diese Attacken, deshalb passieren sie nie in Gesellschaft, du sorgst dafür dabei allein zu sein. Währenddessen oder spätestens kurz danach bekommst du Schuldgefühle und ekelst dich vor dir selbst. Du hast einen Hang zu Depressionen oder du hast sogar richtige Depressionen. Neben den psychischen Folgen ist die Binge-Eating-Störung oft Auslöser von Übergewicht, Diabetes und Herzkreislauferkrankungen, weshalb eine Behandlung unbedingt nötig ist. Es gibt allerdings Chancen aus dieser Essstörung wieder herauszukommen und darüber spreche ich heute mit Tina. Sie ist von der Binge Eating Störung betroffen ebenso wie vom Lipödem. Sie hat sich diese Krankheit eingestanden, ein wichtiger Schritt, um Hilfe zu bekommen. Nun hat sie einen neunwöchigen Klinikaufenthalt hinter sich. Dazu hat sie auch eine Facebook Gruppe eröffnet, in der man ihre Zeit dort und ihre Gedanken und Gefühle, ihre Fortschritte oder auch mal Rückschläge mitverfolgen konnte. [caption id="attachment_204582" align="alignleft" width="1500"]Sport & Bewegung sind für Tina nicht wegzudenken - und IMMER mit Kompression[/caption] Tina hat mir folgende Fragen beantwortet: Worin können die Ursachen einer Binge Eating Störung liegen? Wann hat das bei dir mit den Fressanfällen angefangen?  Wann hast du gemerkt: "Oh, da stimmt irgendwas nicht mit mir, das ist nicht normal?" Wie bist du darauf gestoßen, dass du die Binge Eating Essstörung hast? Hast du erst versucht dir selbst zu helfen? Wenn ja, wie? Hast du Freunden oder Familie davon erzählt? Du warst nun bereits 2 x wegen der Essstörung in einer Klinik. Wann war das erste Mal? Wie ging es dir danach? Du hattest dann tolle Abnehmerfolge, hast dich gesund ernährt und viel Bewegung gemacht. Trotzdem hat dich Binge Eating dann im letzten Jahr nochmal voll erwischt? Was waren da aus deiner Sicht die Auslöser? In welcher Klinik warst du und wie lange warst du dort? Wie war die erste Zeit in der Klinik für dich? Konntest du dich gut einleben? Wie sieht so ein typischer Tagesablauf in der Klinik aus? Wie viele mit dem gleichen Krankheitsbild hast du dort kennengelernt? Wie laufen die Gruppentherapien ab? Hast du in der Klinik gelernt, die Krankheit zu verstehen und zu erkennen, wo die Ursachen liegen und was die Krankheit aufrecht erhält – oder in deinem Fall – wodurch sie wiederbelebt wurde? Hast du schon mal ein Essprotokoll erstellt? Und hat es dir geholfen? Hast du in der Klinik gelernt, wie man negative Gedanken umsteuern kann und wie man das Selbstwertgefühl stärkt? Kannst du dazu ein paar Tricks verraten? Wenn du nun doch mal wieder den Drang verspürst maßlos zu futtern-- also kurz vor einer Fressattacke stehst - was wurde dir da in der Klinik beigebracht, was du tun kannst, um gegenzusteuern? Wie fühlst du dich jetzt nach dem Klinikaufenthalt? Hast du das Gefühl die Essstörung überwunden zu haben oder liegt noch ein langer Weg vor dir? Wo kannst du dir nun, wo du wieder zu Hause bist, Unterstützung holen, wenn du welche brauchst? Deine persönliche Meinung: Wenn man die Essstörung Binge Eating hat und es erkannt hat, kann man da eigenständig und mit Hilfe von Selbsthilfegruppen raus kommen oder denkst du die professionelle Hilfe ist unumgänglich? Was war dein größtes Learning in der Klinik, das du gerne an die Zuhörerinnen weitergeben möchtest? Auf Frauensache-Deine Starke Seite gibt es noch einen passenden Artikel von Tina zu ihrer Binge Eating Essstörung. Ich freue mich auch, wenn du die Folge auf iTunes abonnierst, und sage DANKE für jede positive Bewertung! Je mehr positive Bewertungen, desto mehr Sichtbarkeit bekommt der Podcast und desto mehr Lipödem-Betroffenen können erreicht werden, um von den Tipps, dem Wissen und der Motivation von mir und meinen Interviewpartnern profitieren. Möge dir der Podcast von Herzen zu einem guten Leben mit Lipödem verhelfen!

Georgios ”Jojje” Karpathakis fick sin diagnos om ADHD först vid 25-års ålder, men har lärt sig utnyttja sin ADHD på ett positivt sätt. Symtomen var tydlig redan som liten pojk, men med diagnosen fick han svar på varför det blev som det blev. Hör hans berättelse och tips kring hur man kan underlätta för andra som har ADHD. Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet som spelades in under bokmässan 2017.

Att upptäcka en stroke i tid kan vara helt avgörande för hur återställd du blir. Inom några timmar går det ofta att lösa proppen och förhindra stora skador på hjärnan. Carina var på jobbet när hon helt plötsligt kände en enorm trötthet. Det var som om proppen gick ur och hon började prata långsamt, som om kopplingen mellan hjärnan och munnen gick trögt. Hennes första tanke var att hon jobbat för mycket och att alltihop berodde på stress. Inte heller när hon kom hem och var så trött att hon inte ens orkade se på tv anande hon att det kunde röra sig om något annat. Först en månad senare fick hon veta att hon haft en stroke och då var skadan på hjärnvävnaden redan skedd. - Alla måste känna till symtomen på stroke, inte bara den som drabbas. Ofta är det tydliga symtom, säger Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet.Symtomen hos den som får stroke kan vara förlamning, känselbortfall och sluddrigt tal. Om du söker vård direkt finns chans att lösa upp eller avlägsna blodproppen innan skador hinner uppstå.Programmet gästas också av artisten Cinna Bromander som elva år efter sin stroke tycker livet är bättre än innan.Rehabiliteringsforskaren Gunilla Eriksson menar att många av de unga som drabbats skulle kunna komma tillbaka i arbetslivet i mycket större utsträckning.

Många unga söker psykologisk hjälp på grund av utmattning och ångest. Symtomen beror ofta på förträngda känslor och en okunskap om dem. Ju tidigare barn lär sig känna igen alla sina känslor och lära sig vad de försöker signalera, desto bättre. Red. Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter. Hur pratar man om känslor med barn och ungdomar och vad kan det leda till om man lägger locket på och kväver dem?

I det femtiofjärde avsnittet av podden pratar vi om premenstruell dysforisk störning, PMDS. Gäst är Inger Sundström Poromaa som är forskare, läkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet. PMDS är en förbisedd och svår diagnos som drabbar 3-5 procent av alla kvinnor i fertil ålder.Symtomen på PMDS påminner mycket om klassiska depressionssymtom, med bland annat nedstämdhet och ångest. Ofta består behandlingen av antidepressiva SSRI-mediciner som Premalex, men det finns även andra behandlingar. Andra symtom som är vanliga är till exempel humörsvängningar, aggressivitet och bröstsmärtor. Diagnosen är ännu relativt outforskad vilket delvis beror på att det är en psykiatrisk diagnos, men också på att det är en specifikt kvinnlig diagnos. Det här är del 1 av 2 i den här specialen om premenstruell dysforisk störning.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Marie Litsesiö brände ut sig kom det som en chock, hon trodde aldrig att det skulle hända henne. Symtomen på utmattningssyndrom kan dyka upp plötsligt men har ofta byggts upp under många många år. Marie tränade hårt varje dag efter jobbet och mådde fysiskt sett väldigt bra, men psykiskt var hon helt slut. Hon hade jobbet med sig dygnet runt och kunde inte släppa taget om de multisjuka patienterna hon jobbade med. För Pia Dellson var det som ett urverk som stannade. Hon tog sig ur sängen på morgonen men klarade inte att hämta strumpor i tvättstugan. Det var helt tomt i huvudet. Dagens program handlar om varför många människor som borde befinna sig i den friskaste perioden i livet, fulla av styrka, kraft och mod istället blir sjuka av stress och överansträngning. Utmattningssyndrom var en diagnos som ökade kraftigt på 90-talet för att sedan minska något. Nu har stress fått en ny skjuts i sjukskrivningsstatistiken och den vanligaste orsaken till sjukskrivning är akut stressreaktion.

En novembermorgon vaknar Karin av att hon har svårt att andas, har ryggvärk och svettas. Läkarna kan inte förstå vad det är, trots att besvären blir allt märkligare. Hon blir yr, får panikångest och rasar i vikt. Snart känner hon att det sätter sig på hjärnan, hon börjar hallucinera, hör och ser saker och människor som inte finns. Ett tag tror hon att hon håller på att bli galen, men så efter fem månader kommer svaret, det är borrelia, och hon kvicknar till så fort hon börjar medicinera. - Symtomen är egentligen inte märkliga, borrelia är en ny sjukdom som vi inte riktigt har vant oss vid, säger forskaren Dag Nyman. Många borreliafall upptäcks inte direkt, och dessutom finns hundratals svenskar som inte litar på diagnosmetoderna utan åker utomlands för att få diagnos och behandling. Svenska myndigheter undersöker nu alternativa sätt att upptäcka smittan. Dagens program diskuterar varför det ibland är svårt att diagnosticera sjukdomen och hur det kommer sig att en del får kroniska besvär. Sjukdomen upptäcktes på 70-talet i staden Lyme i Connecticut efter att en grupp människor varit oförklarligt sjuka i 20 år. Den unge läkaren Allen Steere lyckades lista ut att den gemensamma nämnaren var fästingbett. Idag vill han helst inte uttala sig om sjukdomen då han fått flera hot från sjuka som känner sig missförstådda. Medverkar i programmet gör också: Anders Tegnell från Smittskyddsinstitutet, Benny Sellberg från Borreliaupproret och Todd Murray, en av de första som diagnostiserades för borrelia