Podcasts about finlandssvenska

Finlandssvenska queerpodden ett år! Julle recappar året som gått med allt vad guldankor och fanfics innebär. Lina har matchat upp sin mens med sin sambo och är arg på livets hastighet. Lina sammanfattar allt nytt på homofronten i homoaktuellt och efter det diskuteras giftermål som komplement till föregående avsnitt.

Finlandssvenska elever upplever betydligt mera psykiskt våld hemma jämfört med de finskspråkiga eleverna. Det rapporterar de unga själva i undersökningen Hälsa i skolan som görs av THL, Institutet för hälsa och välfärd. En bra dialog med föräldrarna var också ovanligare bland svenskspråkiga elever. Det är första gången som THL presenterar separata resultat så att man kan jämföra de två språkgrupperna med varandra. Och resultaten väcker diskussion. Hur gick det nu så här? i debatten deltar Tom Pakkanen (på bilden), rättspsykolog och filosofie doktor, Pia Öhman, sakkunnig i ungdomsarbete på Folkhälsan och Albert Thiangdee, ungdomsledare i Jakobstad. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Bonnier News meddelade på onsdagen att de köper samtliga tre dagstidningar som HSS Media ger ut i Österbotten. Är köpet en god eller dålig nyhet med tanke på de finlandssvenska mediernas framtid? Journalistikprofessorn Tom Moring samt chefredaktören för Ny Tid, Janne Wass, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. På bilden Peter Wolodarski, chefredaktör och affärsområdeschef för Dagens Nyheter där HSS Media också kommer att ingå. E-post: slaget@yle.fi

LIVE-PODD! Homo Lucia, homonens helgon… Lina och Julle agerar kvällens höjdpunkt på regnbågshelgen på Ritz i Vasa. Lina är förolämpad att Julle anser midsommar straight, Julle har gått 9 månader på testo och publiken hjälper till att bua en politiker som inte blivit fälld för hets mot folkgrupp. Tack till regnbågsallians för möjligheten att livepodda!

Avsnitt 201. Bonniers höjer priset på sina pocketar med drygt tio procent med motivet att allt blir dyrare samtidigt som volymerna går ner. Vid förra tillfället, för något år sedan, så var Bonniers måna om att höja pocketpriset utan att det skulle pressa upp priset mot kund över 100 kronor. Ett mål man nu gett upp. Vi reflekterar över regeringens utspel med satsning på bemannade skolbibliotek som överraskade omvärlden med sin tydlighet. Kan det rädda Liberalernas rykte och existens? Under alla förhållande ställer det Socialdemokraterna helt offside. De hade bollen men misslyckades totalt. De finlandssvenska förlagen – Förlaget och Schildt & Söderström – sliter med frågan hur de ska växa. Den egna marknaden är för liten. Vi funderar över alternativen som inte är helt enkla; satsa på finsk utgivning, satsa på ljudböcker och/eller den svenska marknaden? Crimetime ger Jan Guillou ett hederspris på Bokmässan. Men hallå! Det är ren marknadsföring och inget att bry sig om om ni frågar oss. Amerikanska PEN har gett ut en rapport över en alarmerande utveckling – Booklash. Vi pratar om rapporten och tillämpningen på Europa och Sverige med Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård, förläggare på Albert Bonniers förlag. För den som vill läsa rapporten finns här en länk: https://pen.org/report/booklash/   00 33       Pocketpriset höjs, igen 04 33        En förvånande satsning på skolbibliotek 11 25       De finlandssvenska förlagens dilemma 16 55       Dessa korkade priser 19 30       Amerikanska PEN tänder en brandfackla

Finlandssvenska cancerläkaren Peter Strang är Sveriges första professor i palliativ medicin, vård i livets slutskede. Han sommarpratar om den goda döden som finns även om döden är sorglig, tung och många gånger orättvis. Vad är den goda döden och hur uppnår vi den?

Finlandssvenska rasismforskaren Jasmine Kelekay var bara tre år gammal när hennes mamma lärde henne att akta sig för skinheads på tåget. 15 år senare fick hon nog och flyttade från det rasistiska Finland för att forska i rasism. Nu sommarpratar hon om rasism – vad det är och vad vi alla har att vinna på att utrota den.

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen ”A”, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling.Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp.Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. ”Blommorna klöser sig fram över huden” står det i 'A', ”och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka.”Att försöka tala, kan vara att gå sönder – särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget.finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande.Diktsamlingen ”A” fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan.Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt.Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta ”hem” till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland.Effekten skulle bli förödande – för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi.Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser.Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Texten till Finlands nationalsång ”Maamme”, är en översättning från det finlandssvenska originalet ”Vårt land” av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848:”Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord” – det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.”Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli” skrev Södergran i debutboken 'Dikter' 1916. ”Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, 
… vi äro de minst väntade och de djupast röda, 
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.”Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en ”renare” och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom.1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. ”Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.” Så skrev Björling i sin tredje diktsamling ”Kiri-Ra!” Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare:”Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt” – skrev Byggmästar 2010 i ”Vagga liten vagabond”.Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk.Hos Cia Rinne, i böcker som ”Zarzoum” från 2001 och ”Notes for soloists” som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne.Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt – de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita.Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism”White monkey” heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut ”Vitsvit” från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis – pojken, mamman, pappan, mormodern.Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, ”skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda.”Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:”Min vän säger att vitheten fyller hen med skam.” står det i ”White Monkey”.”'Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt.' Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest.”Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar – men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär.Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan?Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts."Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk.Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är.Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk.Maria Küchen, författare och kritiker Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare:Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005)Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)" (Schilds & Söderströms 2014)Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916)Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017) "7" (Schilds & Söderströms 2017 )Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

Först då två barn försvann började snaran dras åt, nog var Karl Granroth en obehaglig man…Källor: Finlandssvenska krimpodden: Pirilö-Karl – en österbottnisk seriemördare? – Kultur och nöje – svenska.yle.fiMorden i Pirilö - Sida 2 av 2 - Katternö Digital | 1 • 2017 (katternodigital.fi)Pietism och herrnhutism | Religion | SO-rummetMicrosoft Word - Kandidatuppsats ht12.docx (lu.se)Finland under den ryska tiden – WikipediaSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den unga Margit och hennes äldre pojkvän Allan dras under 1926 in i det som Margit senare skulle beskriva som ”folie a deux”. Källor:Finlandssvenska krimpodden Skotten på Vårdberget – vem bar egentligen ansvar för brottet som skedde år 1927? – Kultur och nöje – svenska.yle.fiAllers brott, mord och mystik 3/12 2019Allan Törnudd - WikipediaAllan Törnudd | Zenzationella Människor Et Facto (wordpress.com) Merch: https://www.netshirt.se/foreningsklader/historiskabrottSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finlandssvenska arkitekten Thomas Sandell har ritat allt från hus, till skor och pepparkakshus. För Popula avslöjar han nu sitt största designdåd från ungdomen.

Kan man ha en lycklig kärleksrelation fast man inte sover tillsammans eller är särsovande ett tecken på att något skaver? Norrena & Frantz har kartlagt Svenskfinlands sovvanor.

Sidekick: Karin Erlandsson Det är grått och mera grått blir det. Snow on the beach och Hangö. Att erkänna förlust i en demokrati. USA slirar, vad händer sen? Att personligen stöda vapenköp till Ukraina. Hellre stöda barnhemmet? När svärmor ger fel presenter. Dialekt är mera träffsäkert. Jeanette är en trynare. Stickning är grejen och ylle är materialet. Solglasögon från bensisen. Adriana Celentano gjorde perfekta låten för 50 år sen.

I Slaget efter tolv diskuteras i vilken mån de Finlandssvenska kapitalet påverkar kultursektorn. Enligt Huvudstadsbladets ledarskribent Torsten Fagerholm passiverar pengarna från stidftelserna kulturfolket. Vi hör också utvecklingschef Jessica Lerche från Luckan och Konstsamfundets styrelseordförande Gunvor Kronman i Slaget efter tolv som leds av Hasse Sundquist. E-post: slaget@yle.fi

Socialdemokraternas beslut att gå in för ett förbud mot pälsnäringen överraskade både inom och utanför partiet. Hur påverkar den här kursändringen samarbetet mellan partierna och vilken blir utgången för pälsnäringen? I Slaget efter tolv deltar (fr.v.) FSD:s ombudsman Nils-Johan Englund (sdp), ordförande för Finlandssvenska gröna Tuula Närvä (grön) och riksdagsledamot Anders Norrback (sfp). Ordet leds av Filip Sten. E-post: slaget@yle.fi

Anni och Caroline funderar på hur finlandssvenska de är och kommer fram till att Caroline uppfyller en massa stereotyper om finlandssvenskar och att Anni har en fortsatt livskris. Vem är det som seglar, varför studerar alla i Åbo, och vad vet man egentligen om Finlandssvenskar om man bor i Uruguay? Hoppas ni gillar och följ oss gärna på instagram @pk_podden ! 

Finlandssvenska barn och unga lär sig inte tillräckligt bra finska i skolan – och i umgänget över språkgränsen har engelskan kommit in som ett gemensamt språk för svensk- och finskspråkiga. Fokuserar man för mycket på grammatik och för lite på praktik i språkundervisningen? Det diskuteras i Slaget efter tolv på onsdag av specialforskare Katri Hansell (t.h.) från Åbo Akademi, lektorn i finska vid Aalto-universitetet Sanni Heinzmann och ordföranden för elevkåren vid Vasa gymnasium Carl von Walzel (t.v.). E-post: slaget@yle.fi

I hur stor utsträckning har finlandssvenskarna en gemensam syn på livet - trots att Svenskfinland är splittrat och på många sätt heterogent? Finns det något som förenar oss i synen på vad gör oss lyckliga och vilka saker vi prioriterar i livet? Hur stark samhörighet känner vi med varandra egentligen? I Slaget efter tolv deltar forskare Isak Vento från Helsingfors universitet, tidigare språkbadslärare Liisa Suopanki och akademilektor Johan Werkelin. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Varför emigrerar unga utbildade finlandssvenskar från Helsingfors? Sviker man Svenskfinland om man flyttar utomlands? Är man konstig om man bara vill stanna hemma i Finland? Och varför blir finlandssvenskar sårade om de kallas invandrare i Sverige? Vi dyker in i den finlandssvenska flyttvågen.Med folkloristen Blanka Henriksson (Åbo Akademi) och sociologen Kjell Herberts. Mer info om avsnittet: sls.fi/vetskap***Vetskap är podden där humanister och samhällsvetare berättar om sin forskning och ger nya perspektiv på både välkända ämnen och överraskande fenomen. Programvärd: Hanna Nordenswan.

Finlandssvenska indiepopgruppen Vasas flora och fauna är aktuell med Noter och texter och bilder, en alternativ atlas över Österbotten. Bandets sångare Mattias Björkas samtalar med Cecilia Nyholm om musik, rotlöshet och livet i små städer. Medarrangör: Förlaget

Robert Aschberg har en sommarstuga i Iniö och morföräldrar som växt upp i Kronohagen i Helsingfors. Det leder förstås till många roliga spaningar om finlandssvenskar och deras vanor.

I veckans extra långa avsnitt pratar vi bland annat om sexlust, det Finlandssvenska språket och att låta barnen leka själva.   Följ oss gärna på instagram och vår facebooksida, där vi såklart heter - Musikalfamiljenpodden

Finlandssvenska författaren Mirjam Tuominen (1913-1967) är relativt okänd i Sverige, men författarskapet kallas ofta klassiskt. Varför? P1 Kultur har läst Tuominens noveller som nu ges ut på nytt. För första gången ges nu alla hennes noveller ut i två samlingsvolymer och i dagens P1 Kultur samtalar litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Khashayar Naderehvandi om Mirjam Tuominens novellkonst och varför den av så många anses vara något unikt. Hur talar texterna till oss idag? Debuten "Tidig tvekan" kom 1938 och den sista, "Kris" publicerades 1946. I förordet till Samlingsvolym del 1 skriver litteraturforskaren Daniel Pedersen om hur Tuominens texter cirklar kring teman som "sjukdomtillstånd, familj, bildkonst, barn, familj, moderskap och de utstöttas tillstånd" - i ett OBS här i P1 Kultur 2017, sa författaren och kulturskribenten Maria Küchen att "i konstrast till det politiska mörkret omkring oss, står Mirjam Tuominens lika mörka, beska, varma och djupa medkänsla med det levande och hennes krav på godhet." Fotoboken är en kategori inom den konstnärliga bokutgivningen som ökar stadigt, inte minst i Sverige i samband med mässan Paris Photo, världens största mässa för fotokonst i november, presenterades boken "Published Photobooks in Sweden" utgiven på engelska av det tysk-engelska konstbokförlaget König. Det här är ett fenomen som Karsten Thurfjell tittat närmare på, bland annat med hjälp av bokens redaktör Niclas Östlind som undervisar i foto på Akademien Valand i Göteborg. Det blir också en intervju av frilansjournalisten Lina Malers med den jemenitiska författaren Bushra al-Maqtari som har rest över hela Jemen för att samla vittnesmål från krigets offer. I sin nya bok skildrar hon det våld som dagligen drabbar jemeniter och varför hon själv utsätter sig för fara för att berätta om det som sker i hennes hemland. OBS inleder en serie om drömmar och i dagens essä skriver sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt om vikten av att drömma. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Efter Winds 39 luftsegrar med Brewster Buffalo, börjar han flyga Messerschmitt Bf 109 G. En sak som var frustrerande för Winds överordnade, var att han tog varje tillfälle i akt att ge sig in i luftstrid, oavsett vad han hade fått för order innan han lyfte. Han blir en av Finlands främsta flygaräss med totalt 75 luftsegrar.

Amerikanska flygplanet Brewster F2A Buffalo blev ingen succé i den amerikanska flottan. Men i finska händer blev det en farlig motståndare för de sovjetiska piloterna. Världsrekordet för flest luftsegrar i en Brewster Buffalo, innehas av finlandssvenske flygarässet Hans Henrik Wind med 39 luftsegrar under fortsättningskriget.

Hans Henrik Wind var en av de mest framgångsrika stridflygarna under fortsättningskriget med 75 luftsegrar. Flygplanet som avses är det amerikanska Brewster F2A Buffalo.  

Vilka finlandssvenska podcasts lyssnar du på? Här ger vi våra absoluta bästa tips bland utbudet av poddar i Svenkfinland. Några nya, några gamla - alla riktigt bra. Dessutom delar vi med oss av vad man ska tänka på om man själv funderar på att börja podda.

I veckans podd pratar Karin om maktens korridorer och hur hon gillar att lära sig om lobbyverksamhet och politk genom bland annat Per Schilngmans thrillers. Peppe tipsar om tv-serien Borgen. Karin och Peppe har båda läst Malou von Sivers ”Mitt hjärtas oro” . En rörande skildring om barnmisshandel, arvsskuld och mäns oförmåga att uttrycka vissa känslor. Men är bokem FÖR polerad? Och måste finlandssvenska alltid beskrivas som klingande eller sjungande? Peppe tipsar om en riktigt bra ungdomsbok och Karin förklarar marshmallowtestet. Hoppas ni gillar, vi gillar er! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk.  ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. 2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen A, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling. Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp. Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. Blommorna klöser sig fram över huden står det i A, och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka. Att försöka tala, kan vara att gå sönder särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget. finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande. Diktsamlingen A fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan. Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt. Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta hem till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland. Effekten skulle bli förödande för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi. Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser. Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Texten till Finlands nationalsång Maamme, är en översättning från det finlandssvenska originalet Vårt land av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848: Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld  med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare. Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli skrev Södergran i debutboken Dikter 1916. Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, vi äro de minst väntade och de djupast röda, tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel. Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en renare och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom. 1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar. Så skrev Björling i sin tredje diktsamling Kiri-Ra! Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare: Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt skrev Byggmästar 2010 i Vagga liten vagabond. Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk. Hos Cia Rinne, i böcker som Zarzoum från 2001 och Notes for soloists som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne. Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism White monkey heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut Vitsvit från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis pojken, mamman, pappan, mormodern. Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik: Min vän säger att vitheten fyller hen med skam. står det i White Monkey. Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt. Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest. Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär. Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan? Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts. "Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska. Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk. Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är. Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk. Maria Küchen, författare och kritiker   Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare: Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005) Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)"  (Schilds & Söderströms 2014) Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916) Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017)  "7" (Schilds & Söderströms 2017 ) Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. Alfred Backa har inför Finlands hundraårsfirande skrivit en humoristisk historiebok som heter Finland hundranånting. Boken är fylld av historiska händelser i Finland och världen, från 1917 till 2017.  Vi träffar Alfred i Vasa och följer med honom till biblioteket där han brukar skriva. Vi bjuds också på en sång om hur det är att vara finlandssvensk och får hänga med  till sommarteatern i Oravais. Där pratar vi fenomenet sommarteater med hans vän skådespelaren Boris Bränn.  I det här programmet gör vi också ett stopp på den enorma sjöfästningen Sveaborg, i Helsingfors. Det är Carita Wilenius-Rantala som visar oss runt och ger oss en kort historielektion.  Linnea Luttu linnea.luttu@sverigesradio.se  Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

Utrikeskorren Palmira Koukkari Mbenga om sina upplevelser i Frankrike under presidentvalet. Artisten Jannike om varför nya skivan tillägnas alla kvinnor. Förra helgen var världens blickar riktade mot Frankrike. Emmanuel Macron vann med övertygande marginal, å andra sidan nådde Marine Le Pen större framgångar än någonsin tidigare. Palmira Koukkari Mbenga var på plats som Sveriges Radios korrespondent. Erkki och Jasmin får en insiderrapport om jobbet som korre och så får vi en analys om valresultatet och situationen inför parlamentsvalet i sommar. Finlandssvenska artisten Jannike Sandströms nya skiva The Girl In the Picture är en uppgörelse med de orealistiska ideal som kvinnor tvingas leva efter. Jannike har själv tampats med ätstörningar och utseendehets och vi ska prata om hur man kan hitta en balans i tillvaron. Med i studion finns också nöjesproducenten Niklas Rosström och inför helgens final av Eurovision Song Contest ska vi fundera över varför Finland än en gång föll och vad vi tror om Robin Bengtssons chanser i Kiev. Niklas var själv Finlands delegationsledare förra gången ESC var i Kiev och minns alltför väl känslan av att missa finalen. Vad kan Finland egentligen göra åt detta? Popula med Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Fredag 12 maj kl 20.40 i P4 och Sisuradio Facebook/Instagram/Snapchat: SRPopula

I programmet diskuteras bl. a. Roths tolkning av Strauss Sinfonia Domestica, Nevermind spelar 1700-talsmusik och Gerald Finley sjunger Sibelius. Sofia har träffat Barbara Hannigan för ett samtal. I panelen Camilla Lundberg, Edward Klingspor och Ella Petersson som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: IN THE STREAM OF LIFE Sånger av Sibelius Gerald Finley, baryton Bergens filharmoniker Edward Gardner, dirigent Chandos CHSA 5178 Referensen Johan jämför med och refererar till en annan inspelning av Sibelius sånger och Demanten på marssnön, nämligen den med Katarina Karnéus ackompanjerad av Julius Drake på skivmärke Hyperion. CONVERSATIONS Musik av J-B Quentin o L-G Guillemain Nevermind Alpha Classics ALPHA 235 RICHARD STRAUSS Metamorfoser, Sinfonia Domestica Sydvästtyska radions symfoniorkester, Baden-Baden o Freiburg Francois-Xavier Roth, dirigent SWR Music SWR 19021CD MOZART RACHMANINOV Pianokonsert nr 23 A-dur Pianokonsert nr 3 d-moll Grigory Sokolov, piano Mahler Chamber Orchestra Trevor Pinnock, dirigent (Mozart) BBC filharmoniker Yan Pascal Tortelier, dirigent (Rachmaninov) DG 479 7015 CD/DVD Sofia möter Sofia Nyblom har träffat den kanadensiska koloratursopranen och dirigenten Barbara Hannigan för ett samtal då hon i mars gästade Berwaldhallen.  Hannigan sjöng och dirigerade Sveriges Radios symfoniorkester i musik av Sibelius, Bartók, Ligeti och Alban Berg.  Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Rachmaninovs tredje pianokonsert med pianisten Martha Argerich tillsammans med Berlin-radions symfoniorkester ledda av Riccardo Chailly på skivmärket Philips; Mozarts tjugotredje pianokonsert med Ingrid Haebler och Pro Musica, Wien ledda av Paul Walter inspelad på Vox. Strauss Metamorfoser med Berlins filharmoniker ledd av Herbert von Karajan på DG. Strauss Sinfonia Domestica med Berlin-radions symfoniorkester ledd av Marek Janowski på Pentatone. Sibelius sånger med Anne Sofie von Otter ackompanjerad av Bengt Forsberg på Bis.  Inget svep denna vecka

Erkki och Jasmin möter Krista mitt i dansrepetitionen inför Melodifestivalens delfinal. Makeup-artisten Tomas Lenneryd berättar vilka sminktrender som slutat gälla i vår. Finlandssvenska programledaren och artisten Krista Siegfrids förbereder sig för fullt inför morgondagens tredje delfinal av Melodifestivalen i Växjö, men programledarna Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen hann fånga Krista under ett dansrep med Ismail Omari i Stockholm tidigare i veckan. Krista Siegfrids har deltagit i Melodifestivalen tidigare och i år hoppas hon på en finalplats.  Maskulina ögonbryn, inramat ansikte eller glanslösa läppar. Vad är inne och vad är ute i vår? Makeup-artisten Tomas Lenneryd berättar om vårens anti-sminktrender. Vi hör också vad han har att säga om Jasmin ögonsminkning. Dessutom kikar Finnblickens redaktör Elin von Wright in i studion och berättar om en dopingskandaldokumentär, Aki Kaurismäkis fåordighet på Berlins filmfestival och annat aktuellt på den svensk-finska tapeten. Popula fre 17 feb kl 20.40 i Sisuradio Programledare: Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Instagram/Facebook/Snapchat: SRPopula Popula popula@sverigesradio.se

Finlandssvenska språkvården vill att finlandismer undviks så att finlandssvenskan inte glider alltför långt ifrån stadardsvenskan.

Jannike från Finland satsar på Tyskland, streetkonstnären Otto Maja beskriver gatukonstens Helsingfors och Frida Andersson bjuder på livemusik i studion. Säsongsavslutning med midsommarstämning! På midsommarafton är det finlandssvenskorna som dominerar Populas gästlista. Artisten Jannike firar både sin födelsedag och den stundande Tysklandssatsningen. Hon har tävlat i finska Idol, coachat Finlands Lucia och körat bakom finska storstjärnor som Katri-Helena, Jari Sillanpää och Jukka Poika, men nu är det den egna solokarriären som gäller. Frida Andersson kommer med sin gitarr till Populastudion. Hennes svenskspråkiga cover av Rauli "Badding" Somerjokis evergreen Paratiisi tillsammans med Bo Sundström från Bo Kaspers orkester var mångas favorit förra året och just nu är hon singelaktuell med egna låten En idiot. Vi snackar midsommarpreferenser och Frida kör de nämnda låtarna live i studion till vår stora förtjusning!I Haloo Helsinki snackar vi gatukonst med konstnären Otto Maja som ligger bakom Finlands största muralmålning på en 28 meter hög husfasad i Björneborg. Allt detta, massa sköönii musiikkii och snillrik sverigefinsk retorik i Popula med Erkki Kuronen och Maija Waris samt vår pigga finlandssvenska sidekick Elin von Wright från Finnblicken.Lyssna i P4 och Sisuradio på midsommarafton kl 20.40!

Joanna kräver att folk ska sätta sig mer i pisset och medger att hon är en jobbig person. Sonja kommer aldrig att sluta sminka sig. Joanna kräver ansvar av institutionsteatrarna, båda kräver ett slut på sexualisering av kvinnor i romaner. Hangö Teatetrträff som den ultimata finlandssvenska enheten synas aggressivt i sömmarna. Hannu Raittilas roman Terminal får definitivt godkänt till bådas stora förvåning, och frågan på läpparna är: Kan det vara så att män har rätt att tolka världen, ibland. Taxen och terriern är ett samarbete med Förlaget. Podden är tillbaka i augusti! Darra!

Mediepodden del 16, om yttrandefrihet enligt Flemming Rose och den stora finlandssvenska bloggaten. by KSF Poddar

Mediepodden, del 14 om det nya finlandssvenska förlaget, grötgate och en sjunken ryssja. by KSF Poddar

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Premiäravsnittet om bl.a. Rotko och regeringens mediepolitik Vi är vana vid att de är i luven på varandra, tidningshusen mot Yle, Yle mot tidningshusen. Nu möts de i en och samma podd, samarbete brukar ändå vara en mer framkomlig väg. Alex Fager och Micaela Röman möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtiden.

15. Andra sidan pölen Finska, Finlandssvenska, Svenska. Deltagare: Charlie Elf, Robin Karlsson, Ellen ¿Pitkaäho?

Nisse pratar om nappar och Manne berättar om alla sina karaktärer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lundströms Bokradio blickar tillbaka på litteraturutgivningen 2012 med kritikerna Anneli Dufva, Pia Huss och Nils Schwartz. Var fanns höjdpunkterna, överraskningarna, debatterna? Och vilken textrad i vilken bok är den absolut bästa från året som gått? Dessutom: många romaner med judiskt tema har kommit ut under året. Varför kommer de just nu - och varför fokuserar de flesta på pappor? Författarna Rose Lagercrantz och Leif Zern medverkar. Finlandssvenska poeten Lars Huldén, som fyller 86 i år, läser ur sin senaste diktsamling Inga stjärnor i natt, sir. Ofta handlar det om döden. Bokcirkeln separat! Nu finns alla avsnitt med bokcirklar (Gatsby, Processen...) som fristående avsnitt. Sök efter "Bokcirkeln" i vår app Sveriges Radio Play eller gå till poddflödet med . Tips! Se Maries och kritikernas boktips inför julen, scrolla ner för en lista på böcker som nämns i programmet: klicka på Läs mer... och scrolla nedåt. Böcker som nämns i programmet 15/12: Lars Huldén - Inga stjärnor i natt sir (2012) Rose Lagercrantz - Om man ännu finns (2012) Ricki Neuman - Ni är inte så märkvärdiga som ni tror (2012) Daniel Waluszewski - Med en blick över axeln (2012) Felicia Feldt - Felicia försvann (2012) Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren - Cirkeln (2011) E L James - Femtio nyanser av honom (2012) övers: Jimmy Hofsö Kalevala - Finlands nationalepos Marie Lundström väljer: Julie Otsuka - Vi kom över havet, övers: Ulla Roseen Marie berättar: - Jag träffade Julie Otsuka i New York i våras. Hennes "Vi kom över havet" handlar om de över tio tusen japanska kvinnor som i början av 1900-talet giftes bort till amerikaner. Kvinnorna kom med båt från Japan och i USA väntade män de aldrig tidigare träffat. Det är en bok på 174 sidor där allt har täckning, allting bär. (Intervjun sändes i programmet Kosmo 2012-05-19.) Pia Huss väljer: Frida Nilsson - Apstjärnan (2012) Barbro Lindgren - Barbros bästa (2012) Instrument - (pekbok med ljud) (2012) Het (antologi) - Jern, Martin (förf.) / Jägerfeld, Jenny (förf.) / Ohlsson, Sara (förf.) / Olsson, Ingrid (förf.) / Schiefauer, Jessica (förf.)  (2012) Shoomannen - Douglas Foley (2012) Ensam mullvad på en scen - Ulf Nilsson (2012) Kejsarens nya kläder -  H.C. Andersen, nyillustrerad av Gunna Grähs (2012) Jag blundar och önskar mig något - Moa-Lina Croall (2012) Anneli Dufva väljer: Lars Norén - Filosofins natt (2012) Johannes Anyuru - Det kom en storm från paradiset (2012) Leif Zern - Kaddish på motorcykel (2012) Göran Rosenberg - Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz (2012) Susanna Alakoski - Oktober i Fattigsverige (2012) Monica Lauritzen - Sanningens vägar – om Anne-Charlotte Lefflers liv och dikt (2012) Agneta Pleijel - Litteratur för amatörer (2012) Karolina Ramqvist - Alltings början (2012) Vanja Hermele - In som ett lamm ut som en tigrinna (2012) Katarina Fägerskiöld - Åsen (2012) Marlene van Niekirk - Agaat övers: Niclas Hval (2012) Caitlin Moran - Konsten att vara kvinna Övers: Molle Kanmert Sjölander (2012) Karl Ove Knausgård - Min kamp del 5 Övers: Rebecca Alsberg (2012) Nina Lekander Hästar, män och andra djur (2012) Nils Schwartz väljer: Kristina Sandberg: Sörja för de sina (2012) Eija Hetikivi Olsson: Ingenbarnsland (2012) Göran Rosenberg: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz (2012) Leif Zern: Kaddish på motorcykel (2012) Johannes Anyuru: En storm kom från paradiset (2012)

Finlandssvenska elever är lata - är det föräldrarnas fel? Hur mycket ska man som föräldrar engagera sig i barnets skolgång? Familjeliv pratar med föräldrarna Carina Granholm, Lasse Nyberg och Jan Lindholm på en Hem och skola-träff. Hos familjen Nurmi-Kokko är läxläsning ett sätt att umgås med barnen. Micaela Romantschuk, verksamhetsledare på Hem och skola talar om riskerna med att engagera sig för mycket som förälder. Red. Annika Löfgren och Marika Mäklin.

Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket láadan för sin science fictionserie Native Tongue. Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. Ur Vetenskapsradion Språket tidigare i år: Professor Marika Tandefelt, språkforskare i Helsingfors, talar om varför man nu undersöker sverigesvenskars attityder till finlandssvenskan. Finlandssvenska: vad vet du? Vad tycker du? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor - ett-ord och deras beteende i plural - tempusföljd: förr visste man inte att jorden är/var rund - fiskarna/fiskarena - är det tacken? - vilken tack? - om ännu och fortfarande och andra polaritetstermer